Aluminium gör livet
lite lättare
Återvinning av aluminiumförpackningar utan pant
Insamlingssystemet består av Återvinningsstationer för
konsumenter ca en station per 1200 invånare, och Återvinningscentraler för företag och konsumenter, minst en i varje
kommun. Dessutom förekommer fastighetsnära insamling i
en del större fastigheter.
Metallförpackningarna består av aluminium eller stål. Med
hjälp av en magnet separerar man aluminium och stål. Båda
metallerna smälts sedan ner till nytt aluminium respektive
stål och är då tillbaka i kretsloppet och har sparat mycket
energi.
Erfarenheterna från insamlingen hitintills är att konsumenterna kastar små aluminiumförpackningar och folie i soporna – och kastar därmed energi och resurser. Aluminiumförpackningarna är ofta små och kan vara svåra att rengöra –
men är ändå utmärkta att återvinna.
Kasta inte bort energi – källsortera alla aluminiumförpackningar – tänk på barnen och morgondagen.
Aluminium – vår vanligaste metall
MetallKretsen AB, HTB 121, SE-101 52 STOCKHOLM, Telefon: 08-566 144 60
E-mail: [email protected] • www.metallkretsen.se
Tryckt på Arctic silk. 100% klorfri blekt massa. Tredje tryckningen 2001.
Svenska MetallKretsen driver ett insamlings- och återvinningssystem för de aluminiumförpackningar som inte är
pantbelagda. MetallKretsen ägs av tillverkare av metallförpackningar, fyllare (livsmedel, färg, djurmat, kosmetika)
samt Svensk Handel. Alla dessa grupper är producenter och
har ansvar för att förpackningar samlas in och återvinns.
Aluminium – vår vanligaste metall
Aluminium finns överallt omkring oss, i marken, i växter
och i vår föda. Om du fyller en skottkärra med 100 kg jord
så innehåller den (i genomsnitt) näst intill 8 kg aluminium.
Tillgången på aluminium kan betraktas som obegränsad.
Aluminium finns naturligt i vår föda i t ex grönsaker och te
och varje dag intar vi ca 12 mg. Endast en liten del, ca tre
procent, beräknas komma från kokkärl och förpackningar.
Allt liv på jorden är sedan årtusenden anpassat till
aluminiumhaltig miljö. Den försurning av luft, mark och
vatten som skett under det senaste seklet beror nästan helt
på förbränning av kol och olja. Denna försurning har stört
den naturliga balansen och lakat ut en del av det naturliga
aluminium som finns i marken.
All den aluminiummetall som finns i olika produkter jorden
över kommer förr eller senare att återföras till marken. På
grund av den rika förekomsten i jorden kommer detta
tillskott vara så litet att ökningen knappt blir mätbar.
2
Skonsam råvaruförsörjning
Råvara 1 – oxid för nytillverkning av aluminium
Råvaran till aluminium finns i jordskorpan över hela världen
och utgörs av oxidmineralet bauxit. De bästa fyndigheterna
finns i subtropiska och tropiska områden i ett 5-20 meter
tjockt skikt strax under markytan och innehåller 25-30
procent aluminium. Australien, Brasilien, Jamaica, Guinea
och Surinam är stora producentländer.
För hela världens aluminiumbehov tas per år 16 km2
markyta i anspråk. Ca tio procent av denna yta utgörs av
regnskog. Detta motsvarar ca en hundratusendel av den
varje år avverkade regnskogsytan. På nästan alla platser där
bauxit bryts finns lagar om hur marken skall återställas på
ett miljöriktigt sätt. Efter 10-15 år är såväl växt- som djurliv
i stort sett återställt.
Råvara 2 – aluminiummetall från uttjänta produkter
Användningen av aluminium i Sverige har mer än
femdubblats sedan andra världskriget. Aluminiumskrot är en
viktig råvara och utgör en betydande andel av aluminiumförsörjningen. Energibehov och miljöpåverkan vid omsmältning är endast ca fem procent jämfört med nytillverkning,
vilket gör aluminium till den kanske mest kretsloppsanpassade metallen.
För Sveriges aluminiumbehov bryts årligen ca 180 000 m3 aluminiumråvara (bauxit). Svensk torvproduktion är ca 4 500 000 m3 per år dvs.
25 gånger så stor volym.
3
Aluminium sparar energi med lätthet
Energibehovet vid nytillverkning av aluminium är förhållandevis högt. För att tillverka ett kilo aluminium går det
åt samma mängd energi som finns i tre liter bensin.
Men energibehovet vid återvinning av ett kilo aluminium
motsvarar inte mer än 0,15 liter bensin. Allt aluminium
som samlas in kan återvinnas. Kvaliteten hos återvunnet
material är lika hög som hos nytillverkat.
Ett kilo aluminium räcker till mycket. Som förpackningsmaterial till mer än 100 meter hushållsfolie eller till mer
än 70 läskburkar.
I en enliters juicekartong ingår 1,4 gram folie. Energibehovet för tillverkning av folien motsvarar energimängden
i 0,004 liter bensin.
Vid användning av aluminium i produkter sparas stora
mängder energi tack vare att aluminium är så lätt.
Vid transporter av drycker i Sverige sparas årligen mer än
tre miljoner liter dieselolja tack vare den lätta returburken
jämfört med om dryckerna varit fyllda på returglas.
Om personbilar görs 100 kg lättare genom en högre aluminiumandel uppskattas besparingen i bensin i Sverige till
cirka 300 miljoner liter per år. Konstruktioner i aluminium
väger normalt ca hälften så mycket som motsvarande i
andra bruksmetaller (stål, rostfritt eller koppar/mässing).
4
Allt aluminium kan återvinnas – om och om igen
Alla uttjänta aluminiumprodukter kan återvinnas. Eftersom
aluminiums kvalitet inte försämras vid återvinningsprocessen
kan det återvinnas till nya produkter om och om igen.
Återvinning av förpackningar – materialåtervinning
I Sverige har vi två olika insamlingssystem för använda
metallförpackningar. Det ena, för pantburkar för läsk och öl,
har vi haft sedan mitten av 80-talet. Det andra, för övriga
förpackningar av metall, har tillkommit på senare tid. Returpack svarar för systemet med pantburkar och MetallKretsen
för övriga förpackningar av metall.
Den totala återvinningsgraden för aluminiumförpackningar är
i Sverige 60-65 procent, vilket är bland de högsta i världen.
För pantburkar är den ca 90 procent.
Alla insamlade aluminiumförpackningar smälts om till nya
produkter och ersätter på så sätt nytillverkad metall.
Återvinning av förpackningar – energiutvinning.
En stor del av främst plast- och pappersförpackningar bränns
i värmekraftverk som omvandlar materialets energiinnehåll
till fjärrvärme och elektricitet.
I många förpackningar av sammansatta material ingår aluminiumfolie som en liten (men väsentlig) beståndsdel. En del
separeras och aluminiumet materialåtervinns medan andra
återvinns genom energiutvinning. I en förbränningsanläggning ger aluminiumfolie lika mycket energi som kol och koks,
och dubbelt så mycket energi som papper. Det bildas inga
gasformiga
förbränningsprodukter
utan enbart aska i form
av aluminiumoxid.
5
Aluminium – den 100-procentiga barriären
De oöverträffade barriäregenskaperna hos aluminium gör
det möjligt att frakta och förvara livsmedel under lång tid
utan energikrävande kylning med bibehållet näringsvärde
och fullgod kvalitet. Dessutom utan tillsats av konserveringsmedel. Inget annat förpackningsmaterial kan på motsvarande sätt samtidigt utestänga ljus, luft (syre), fukt,
bakterier och främmande smakämnen och samtidigt bevara
smak, arom, fukthalt, vitaminer och konsistens. Detta
åstadkoms med ett 0.006 mm tunt, hygieniskt aluminiumskikt (fem gånger tunnare än ett hårstrå).
Hårstrå
Aluminiumfolie
För livsmedelsförpackningar är kraven på täthet stora för att
innehållet skall behålla sin kvalitet. Många kemiska förändringar beror på att syre tränger in och omvandlar fett till
illaluktande fettsyror eller kolesteroler till skadliga
kolesteroloxider. Även ljuset har en negativ effekt på vissa
produkter. För läkemedel är kraven ännu högre, bland annat
för att bibehålla läkemedlets funktion. Ett tunt aluminiumskikt klarar samtidigt alla dessa krav. Något som både
barriärplaster och glas har svårt att uppfylla även om de görs
betydligt tjockare.
Återvunnen kartong eller plast kan användas som förpackningsmaterial för livsmedel, om en aluminiumfolie används
som barriär.
6
Aluminium – gör livet lite lättare
Lätta förpackningar minskar tung hantering och
miljöbelastning
Mindre vikt hos förpackningar ger lägre olje- och bensinåtgång och mindre utsläpp vid transporter. Låg vikt gör
också hanteringen i butiken enklare och lättare. 1000
tomma 33 cl flaskor väger ca 300 kg. 1000 tomma 33 cl
aluminiumburkar väger 14 kg. Glasflaskan väger med andra
ord drygt 20 gånger mer. För matkonserver i glas jämfört
med aluminium finns liknande viktskillnader.
Lätt att konstruera i aluminium
Aluminium kan lätt strängpressas i ett oändligt antal profilformer, där man redan från början kan bygga in ett flertal
funktioner. Motsvarande profiler i stål kräver ofta efterbearbetning i form av svetsning och fräsning med större
energiåtgång som följd.
Lätt att bearbeta
Praktiskt taget all mekanisk bearbetning t ex formning,
fräsning, kapning och pressning är lättare att utföra i aluminium än i många andra material.
Aluminium är ett lätt material
En aluminiumprodukt blir ofta 50 procent lättare än motsvarande i stål. Denna fördel utnyttjas nu mer och mer inom biloch transportindustrin, men även inom andra områden som
t ex sjuk- och handikappvården där aluminium förekommer
i kryckor, sängar, lyftutrustningar, rullstolar med mera.
Lätt att underhålla
Aluminium är motståndskraftigt mot korrosion och används
i stor utsträckning för byggändamål. Det är därför vanligt att
till och med moderna träfönster konstrueras med en yttre
båge av aluminium. På så vis slipper man utvändigt underhåll. Aluminium kommer genom sin rikliga förekomst och
sina unika resurssparande egenskaper att utgöra en viktig
byggsten i framtidens samhälle.
7
8 sanningar om aluminium och miljön
1. 8 procent av jordens yta består av aluminium. Aluminium tillhör därmed en av de få metaller där
råvarutillgången inte kan betraktas som begränsad.
2. Den markyta från vilken aluminium hämtas är liten på
grund av koncentrerade fyndigheter.
Avverkningsytorna återställs.
3. Den relativt höga energiinsatsen vid nytillverkning av
aluminium tjänas ofta in många gånger om redan vid användningen.
4. Formning och bearbetning av aluminium till olika produkter sker med låg energiinsats och liten miljöbelastning.
5. Aluminium har unika barriäregenskaper som förpackningsmaterial. Inget annat material kan på motvarande sätt
samtidigt utestänga ljus, luft (syre), fukt, bakterier och
främmande smakämnen och samtidigt bevara smak, arom,
fukthalt, vitaminer och konsistens.
6. Aluminium kan med lätthet återvinnas om och om igen
med låg energiinsats och liten miljöpåverkan.
7. Det aluminium som lämnar kretsloppet blir återigen
aluminiumoxid, som är en naturlig beståndsdel i vår natur.
8. Vid förbränning (energiutvinning) av aluminiumfolie
bildas inga gasformiga förbränningsprodukter utan enbart
aska i form av aluminiumoxid. Ett kg aluminiumfolie ger
lika mycket energi som ett kg kol.
8
