Glysamon - Samla - Riksantikvarieämbetet

Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
UV RAPPORT 2013:63
Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksam­heten,
UV Mitt, gjorde i augusti–september år 2010 en särskild
arkeologisk undersökning av delar av stenålders­lokalen
Stora Malm 283, öster om Katrineholm i Södermanland.
Anledningen var anläggandet av östra förbifart Katrineholm.
Undersökningen visade på tre olika besök av tillfällig karaktär
under tidig- och mellanmesolitikum. Lokalerna är troligen
små rastplatser i samband med jakt, fiske eller för att samla
moränkvarts för bearbetning. Anläggningar som framkom
var härdar, kokgropar och skärvstenskoncentrationer samt en
depå av bland annat rökkvarts. Fyndmaterialet var i huvudsak bearbetad kvarts, men även kvartsit, flinta, bergart och
grönsten förekom.
ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING
Glysamon
– stenåldersaktiviteter vid sjön
Södermanland; Katrineholms kommun; Stora Malms socken; Eriksberg 1:1; Stora Malm 283
Cecilia Grusmark
UV RAPPORT 2013:63
ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING
Glysamon
– stenåldersaktiviteter vid sjön
Södermanland; Katrineholms kommun; Stora Malms socken;
Eriksberg 1:1; Stora Malm 283
Dnr 423-1786-2010
Cecilia Grusmark
Riksantikvarieämbetet,
Arkeologiska uppdragsverksamheten
UV Mitt
Kontoret i Hägersten:
Instrumentvägen 19
126 53 HÄGERSTEN
Tel.: 010-480 80 60
Fax: 010-480 80 94
Kontoret i Uppsala:
Portalgatan 2
754 23 UPPSALA
Tel.: 010-480 80 30
Fax: 010-480 80 47
e-post: [email protected]
e-post: [email protected]
www.arkeologiuv.se
© 2013 Riksantikvarieämbetet
UV Rapport 2013:63
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744.
Kartor är godkända från ­sekretessynpunkt för spridning.
Bildredigering Karlis Graufelds
Layout Åsa Östlund
Omslag Nodulkvarts F35. Foto: Susanne Östlund (U5250_58).
Skrapa F283. Foto: Cecilia Grusmark (U5250_51), samt depå A2714 från östnordöst. Foto: Karin Sundberg (U5250_38).
Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2013
Innehåll
Sammanfattning 5
Glysamon i ett mesolitiskt sammanhang 33
Inledning 6
Utvärdering 36
Mesolitikum i Södermanland – en orientering 7
Referenser 37
Undersökningens förutsättningar 11
Muntliga uppgifter 38
Antikvarisk bakgrund 11
Administrativa uppgifter 39
Natur- och kulturmiljö 12
Figur- och tabellförteckning 71
Arkeologiska förutsättningar 12
Figurer 71
Syfte och målsättningar 13
Tabeller 72
Verksamheter 13
Datering 13
Bilagor 40
Miljömässiga förutsättningar 13
1. Tabell över störningar 40
Ett större geografiskt sammanhang 13
2. Tabell över grävenheter 40
Markskador 14
3. Kvartärgeologisk rapport, av Anna Plikk och Jan Risberg,
Metod, genomförande och utvärdering 16
Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi (INK),
Resultat 20
Stockholms Universitet 41
Markförhållanden 20
4. Anläggningstabell 51
Knorranmossen 20
5. Fyndtabell 52
Anläggningar 21
6. Bruksskadeanalys, av Helena Knutsson, Stoneslab 57
Fynd och fyndkoncentrationer 22
7. Makrofossilanalys 61
Kvarts 22
8. Vedartsanalys, av Ulf Strucke, UV 61
Övrigt stenmaterial 25
9. Bruksskadeanalys 25
10. Relationsschema över inmätningar 62
Makrofossil- och vedartsanalys 27
C-analys och datering 27
14
Rumslig struktur under den
mesolitiska perioden 28
Den nordvästra avsatsen 28
Den södra och östra sluttningen 31
Den norra ytan 32
C-dateringar 61
14
Figur 1. Undersökningsområdets läge markerat på utdrag ur Topografiska kartans blad 9G NO.
Skala 1:50 000.
4 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Sammanfattning
En del av stenåldersboplatsen Glysamon, Stora
Malm 283, sydöst om Katrineholm (fig 1 och 2)
var under sensommaren år 2010 föremål för en särskild arkeologisk undersökning. Trafikverket arbetar
med en förbifart öster om Katrineholm, vilket var
anledningen till undersökningen som utfördes av
Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt.
Förundersökningen år 2009 visade att verksamheter förekommit inom några mindre ytor på lokalen,
att fyndmaterialet främst bestod av bearbetad kvarts
och grönsten samt att det fanns anläggningar i form
av härdar och gropar. Lokalen kunde inte avgränsas
åt öst och väst utan konstaterades fortsätta utanför
exploateringsområdet. Fyndens sammansättning i
kombination med lokalens nivå över havet gav en
preliminär datering till mesolitikum.
Vid den särskilda undersökningen framkom
anläggningar så som härdar, kokgropar och skärvstenskoncentrationer, av vilka tre kunde dateras till
omkring 7000–5900 f.Kr. (kalibrerat 2 sigma), det
vill säga äldre stenålder eller tidig- och mellanmesolitikum. Två anläggningar, en härdgrop och en härd,
kunde dateras till sen bronsålder respektive järnålder.
Fynd av framför allt bearbetad kvarts framkom spritt
över undersökningsområdet, men också koncentrerat
till olika områden. Efter analyser och bearbetning
av materialet kunde lämningarna delas in i minst tre
olika faser, vilka tolkas som resultatet av tre olika,
mer eller mindre tillfälliga besök på platsen. Alla
var små lokaler, även om det syntes en viss variation
i verksamheterna inom något område. De tre områdena fördelade sig, i stora drag, till den norra delen,
den södra och östra sluttningen samt den nordvästra
avsatsen.
Äldst, och högst belägen över havet, var den norra
ytan som kunde dateras till tidigmesolitikum. Här
framkom ett fåtal härdar och ett kvartsmaterial som
kännetecknas av grovt bearbetad nodul- eller moränkvarts av dålig kvalitet. Intrycket är att noduler testats
och förkastats i ett tidigt skede i tillverkningsprocessen.
Aktiviteterna på den södra, och troligen även den
östra, sluttningen kunde dateras till mellanmesolitikum. Här fanns ett antal härdar och någon kokgrop
samt fynd av kvarts, kvartsit och en del bergart. Bearbetningen av kvartsmaterialet var fortfarande grov,
om än något finare än på den norra ytan. Kvaliteten
på råmaterialet var också bättre, men fortfarande
utgörs fynden främst av nodulkvarts. Inom detta
område hade sentida aktiviteter troligen förstört en
del lämningar.
Bättre bevarad var ytan på den lilla nordvästra
avsatsen, strandlinjedaterad till mellanmesolitikum,
något som också bekräftas av fyndmaterialet. Här
var verksamheten tämligen ensartad. En förhållandevis stor mängd bearbetad kvarts framkom och av
sammansättningen att döma rörde det sig om finare
bearbetning. Någon enstaka anläggning med skärvsten talade för att matlagning eller dylikt förekommit på platsen. Fynden utgjordes av rökkvarts, ett
sällsynt material i dessa trakter, och några enstaka
bitar bearbetad flinta. Här framkom också en mikrospånkärna av rökkvarts. På avsatsen låg den lilla
depån med 100-talet bearbetade bitar av rökkvarts,
två slipstenar, ett litet verktyg i en klar kvarts samt
bearbetad porfyr. Materialet låg så sammanhållet att
tolkningen måste bli att de legat i någon slags behållare; ett läderskynke, en korg eller liknande.
Stora Malm 283 är undersökt och borttagen i
sin helhet inom undersökningsområdet, men det
topografiska läget fortsätter utanför området framför allt åt öster och väster. I dessa riktningar är inte
fornlämningen avgränsad.
Sammanfattning 5
Inledning
lands län och för kostnaderna svarade Trafikverket.
#
Den ursprungliga
undersökningsplanen, daterad
2010-06-23, kom att revideras på grund av tillkomna
markskador i ett tillägg daterat 2010-08-12. Projektledare och ansvarig i fält var Per Gustafsson. Ansvarig
för denna rapport och biträdande projektledare i
fält var Cecilia Grusmark. Rapportmedarbetare var
Susanne Östlund.
!
!
!
!
!
V
!
V
!
V
!
!
Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, undersökte under fyra veckor
# i augusti
och september år 2010 en del av stenålderslokalen
Stora Malm 283, även kallad Glysamon, utanför
Katrineholm (fig. 1 och 2). Den särskilda arkeologiska undersökningen föranleddes av Trafikverkets
arbete med Östra förbifarten Katrineholm. Arbetet
utfördes enligt beslut av Länsstyrelsen i Söderman-
!
!
!
!
V
#
Stora Malm 35:1
V
Stora Malm 284
Stora Malm 283
V
Stora Malm 36:1
Stora Malm 282
V
#
Stora Malm 258:1
Stora Malm 34:1
Undersökt och borttagen fornlämning
enligt FMIS
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Figur 2. Undersökningsområdet och omnämnda fornlämningar markerade på utdrag ur
digitala Fastighetskartan 9g 7f. Skala 1:12 500.
V
#
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
V
#
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
V
Undersökningsområde
# Fast fornlämning enligt FMIS
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
V
#
Stora Malm 229:1
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
6 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
#
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
V
Mesolitikum i Södermanland – en orientering
Tabell 1. Mesolitiska perioder.
I Södermanland fanns, fram till för
ett par år sedan, liten kunskap om Period
och endast ett fåtal undersökta loka- Tidigmesolitikum
Mellanmesolitikum
ler från mesolitikum, äldre stenålder. Senmesolitikum
Kunskapen om perioden bygger till
stor del på undersökningar som gjorts
på Södertörn i Stockholms län där exploateringstrycket varit större. I det följande använder jag den
indelning av mesolitikum som presenterats i boken
Regionalt och interregionalt (Larsson & Olsson
(red.) 1997:14). Indelningen har gjorts utifrån kalibrerade 14C-värden (tabell 1).
Christina Lindgren beskriver mesolitikum i östra
Mellansverige (Lindgren 1997:21, Lindgren 2004)
där hon delar in området i två naturgeografiska
regioner: skärgårdsområdet och fastlandsområdet.
Södermanland, i den södra delen av skärgårdsområdet, bestod under mesolitikum av skärgård, medan
Uppland i den norra delen till största delen bestod
av öppet hav. Skärgårdsområdet omgavs av de stora
landmassor som idag utgörs av Kolmården, Tiveden,
Kilsbergen och de högre belägna delarna av Västmanland. Fastlandsområdet motsvarade dagens Östergötland, Närke och Västmanland. Den allmänt vedertagna uppfattningen bland stenåldersarkeologer är att
människorna under mesolitikum företrädesvis valde
att bo nära vatten och att det därför går att datera
mesolitiska lokaler utifrån deras höjd över havet. I
de allra flesta fall stämmer detta ganska väl. År 2004
fanns det inom skärgårdsområdet 20 kända boplatser
daterade till mesolitikum (Lindgren 2004:49, och
där anförd litteratur). I takt med fler undersökningar
måste siffran justeras upp, men såvitt jag vet har det i
nuläget inte gjorts någon ny sammanställning.
Den bristande kunskapen om mesolitikum har
gjort att det råder en viss begreppsförvirring (jfr
Gustafsson & Svensson 2004). Vad är det egentligen
som definierar en boplats? Hur stor ska den vara?
Vilka aktiviteter har försiggått där? Vad definierar
en aktivitetsyta? I den här rapporten väljer jag att
använda begreppet lokal istället för boplats därför
att det känns mer neutralt och i mitt
tycke inte skapar en förförståelse för
8000–6500 f.Kr.
platsens funktion. Ett annat problem
6500–5000 f.Kr.
är hur vi tolkar det material vi hittar?
5000–4000 f.Kr.
Som Gustafsson och Svensson skriver: ”En individ som letar råmaterial
och bearbetar en bit kvarts kan hypotetiskt avge ett
större avslagsmaterial jämfört med en grupp om cirka
tio personer som kanske är på tillfälligt besök för att
till exempel slakta en säl” (2004:89). Jag tänker att det
måste vara kontexten som är avgörande, att en enda
”kategori” inte räcker för att göra den tolkningen.
Det räcker inte med en stor mängd bearbetad kvarts
för att avgöra om vistelsen varit lång eller kort, om
lokalen varit stor eller liten? Sammanhanget är viktigt
och sammanvägningen av flera materialkategorier
och anläggningar är betydelsefullt.
Under tidigmesolitikum bestod Södermanland av
mindre landområden omgivna av öppet hav (fig. 3).
Landhöjningen fortsatte, med undantag för under
den första Litorinatransgressionen under mellanmesolitikum. Transgressionen, L1, cirka 7000 BP,
innebar att havet åter steg för att sedan fortsätta
sjunka undan. Allt större landområden frilades och
bildade stora och små öar i en vidsträckt skärgård.
Under senmesolitikum, bestod skärgården av mer
sammanhängande landområden.
Tidigmesolitikum kan ses som en landnamsfas
då människorna rörde sig i skärgårdslandskapet och
successivt tog landet i besittning. Små lokaler av mer
tillfällig karaktär vittnar om denna rörlighet. Verksamheterna förefaller ensartade och specialiserade.
För omkring 20 år sedan fanns inga kända lokaler
över 65 meter över havet, men riktade inventeringar
under 1990-talet och början av 2000-talet har påvisat
kvartsförande lokaler upp emot 80 meter över havet
i Södermanland (ex. Wikell 2002). Strandlinjedateringar placerar dessa lokaler i tidigmesolitikum.
I takt med större landområden, redan under mellanmesolitikum, börjar inlandslokaler dyka upp i fastlandsområdet. Dessa lokaler är belägna vid sjöar eller
År
Mesolitikum i Södermanland – en orientering 7
8
3
4
9
10
5
7
6
2
1
11
0
Figur 3. Ett urval av mesolitiska lokaler som omnämns i texten har markerats på SGU:s
strandlinjekarta för 8000 BP, Södermanland och Stockholms län. Skala 1:800 000.
8 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
2 Km
1Ändebol
2Glysamon
3Eklundshov
4 Kyrktorp 9d
5 Lisseläng 2
6 Lässmyran 2
7 Lässmyran 1
8Forskningsparken
9Albyberg
10 Norr Enby
11Hagnesta
vattendrag. I skärgårdsområdet dyker de första större
lokalerna upp, så som Eklundshov på Södertörn, där
variationen av verksamheter är större (Gustafsson,
Per m.fl. otryckt källa). Riktigt små lokaler av mycket
tillfällig karaktär finns också under mellanmesolitikum. En nyligen undersökt sådan ligger söder om
Stockholm, nämligen Albyberg i Haninge, där allt
som framkom var en härdrest och två bitar slagen
kvarts, varav den ena använts för att bearbeta mjukt
material som ben eller horn. Lokalen tolkas som en
tillfällig rastplats i samband med en jakt- eller fisketur (Grusmark 2011b). Parallellt med dessa stora
och små lokaler finns alla de mellanstora lokalerna,
vilka förefaller ha en mer varierad uppsättning av
anläggningar och fynd som talar för antingen lite
längre vistelser eller återkommande besök, till exempel Hagnesta utanför Nyköping (Grusmark 2013)
och Ändebol söder om Katrineholm (Gustafsson &
Nordin 2008).
Under senmesolitikum verkar det som om befolkningen blir mer bofast, vilket ett flertal större boplatser vittnar om, exempelvis Jordbro industriområde
och Jordbromalm söder om Stockholm. Parallellt
med dessa finns små mer tillfälliga lokaler kvar, exempelvis Stadsskogen utanför Strängnäs och Kyrktorp 9b på Södertörn (Lindgren 1997). Den nyligen
undersökta lokalen vid den tidigneolitiska Forssjöboplatsen, Stora Malm 39:1, gav också dateringar till
senmesolitikum och är troligen ett exempel på dessa
små lokaler (Grusmark 2012).
En sammanställning av det aktuella forskningsläget i Södermanlands län gjordes 2004 av Sörmlands
museum i ett vetenskapligt program (Cassel m.fl.
2004). Länge var de enda kända mesolitiska lokalerna de under 1930-talet av Sten Florin undersökta
boplatserna Dammstugan vid Katrineholms stad och
Hagtorp i Lilla Malm socken, som daterades till slutet av mesolitikum. I mitten av 1990-talet upptäcktes
de första förmodat tidigmesolitiska lokalerna i länet
genom riktade inventeringar runt Hälleforsnäs, vid
Heden och Sörtorp (Gustafsson, Patrik 2004 och där
anförd litteratur). På 1990-talet undersöktes Odlaren
i Klosters socken, med en förmodad datering till
mellanmesolitikum (Neander 2000). Senare dateringar visar dock på senmesolitikum (Gustafsson,
Patrik 2004). Kalkbergstorp i Klosters socken har
givits samma datering (Ekman & Hellberg 1994),
något som ifrågasatts av Kihlstedt som menar att
lokalen lika väl kan vara tidigneolitisk (Kihlstedt
1997). Ytterligare undersökta lokaler är Stadsskogen
utanför Strängnäs daterad till cirka 4400–4100 f.Kr.
(Drotz 1995) samt lokalen vid Gammelsta i Kila
socken som utifrån fynd och nivå över havet daterats
till senmesolitikum (Nordin 2005). Nya mesolitiska
lokaler har under de senaste åren upptäckts vid utredningar i länet (se även Gustafsson, Patrik 2004), men
någon sammanställning av dessa är inte gjord. Nedan
redovisas mesolitiska lokaler som i någon mån har
undersökts under de senaste åren, vilket alltså inte
innefattar de lokaler som inventerats fram.
Vid Glysamon ligger Stora Malm 282 och Stora
Malm 284 med fynd av kvarts. De förundersöktes
av Sörmlands museum (Gustafsson, Patrik 2009)
respektive Arkeologikonsult (Gill 2010). Inget daterbart material framkom. I Ändebol, cirka 12 kilometer söder om Katrineholm, undersöktes år 2008
Stora Malm 274 och Stora Malm 275 av Sörmlands
museum, varvid den förra lokalen kunde dateras
till mellanmesolitikum, cirka 6300 f.Kr. Den andra
lokalen förmodas ha en liknande datering. På båda
lokalerna kom rikligt med fynd. Kvarts dominerade
på Stora Malm 274, medan grönsten dominerade på
Stora Malm 275. På den förra framkom även härdar,
kokgropar, stolphål och flera slagplatser (Gustafsson
& Nordin 2008). En delundersökning av den förmodat tidigneolitiska Forssjöboplatsen, Stora Malm
39:1, genomfördes av rapportförfattaren sommaren
2010. Forssjölokalen, ungefär fyra kilometer sydöst
om Glysamon, gav dateringar till senmesolitikum.
Fynden utgjordes främst av bearbetad kvarts och
grönsten och anläggningar i form av härdgropar
(Grusmark 2012). Vid en utredning påträffades intill
Forssjöboplatsen en ny förmodat mesolitisk lokal,
Stora Malm 321, cirka 45 meter över havet, med
fynd av kvarts och skörbränd sten (Bondesson &
Gustafsson 2009).
Inom länet, dock inte i Glysamons absoluta närhet, utan ungefär 20 kilometer västerut ligger Lyttersta 2, Västra Vingåker 488. Lyttersta 2 ligger cirka
65 meter över havet och har förmodats ha en datering
till mellanmesolitikum. Även här består fyndmaterialet främst av kvarts och skärvsten (Apel m.fl. 2004). I
den sydöstra delen av länet, vid Nyköping, ligger på
högre höjd, cirka 76–77 meter över havet, Lövgölen,
Lunda 239. Vid en forskningsundersökning 2010
kunde lokalen delvis dateras till tidigmesolitikum
baserat på fyndmaterial, huvudsakligen kvarts, och
höjden över havet (Gustafsson, Patrik 2011). Nordväst om Nyköping ligger Hagnesta, Helgona 315,
även den en kvartsförande lokal med ett flertal härdar.
Mesolitikum i Södermanland – en orientering 9
Hagnesta undersöktes 2010 av rapportförfattaren och
kunde 14C-dateras till 5340–4900 f.Kr., det vill säga
slutet av mellanmesolitikum/början av senmesolitikum. Undersökningen är ännu inte avrapporterad. I
Tunabergs socken på den norra sidan av Bråviken ligger den förmodat mellanneolitiska lokalen Stenstugan och den senmesolitiska Myskstugan, Tunaberg
396 och Tunaberg 427 (Bengtsson 2001).
I landskapet Södermanland finns flera lokaler som
14
C-daterats till i huvudsak mellanmesolitikum
(tabell 2, fig. 3). Därutöver finns många lokaler som,
baserat på strandlinjedatering och fyndmaterial, förmodas vara från perioden. Dessa har inte medtagits
i nedanstående tabell.
Tabell 2. Lokaler i Södermanland som 14C-daterats till i huvudsak mellanmesolitikum.
Namn
Fornlämningsnr
Län
14
Referens
Albyberg
Österhaninge 698
Stockholm
5220–4960 f.Kr
Grusmark 2011b
Eklundshov
Botkyrka 254
Stockholm
7600–5800 f.Kr.
Gustafsson m.fl. Otryckt källa
Forskningsparken
Huddinge 380
Stockholm
5560–5050 f.Kr.
Larsson m.fl 2001
Glysamon
Stora Malm 283
Södermanland
7000–5900 f.Kr.
Denna rapport
Hagnesta
Helgona 315
Södermanland
5340–4900 f.Kr.
Grusmark 2013
Kyrktorp 9d
Grödinge 448
Stockholm
5400–4800 f.Kr.
Olsson m.fl. Otryckt källa
Lisseläng 2
Ösmo 661
Stockholm
5470–4800 f.Kr.
Ahlbeck & Isaksson 2007
Lässmyran 1
Ösmo 665
Stockholm
5560–4690 f.Kr.
Ahlbeck & Isaksson 2007
Lässmyran 2
Ösmo 664
Stockholm
6420–5480 f.Kr.
Ahlbeck & Isaksson 2007
Norr Enby
Sorunda 826:1
Stockholm
6200–5900 f.Kr.
Grusmark 2011a
Sjövreten
Grödinge 526:1
Stockholm
5570–3800* f.Kr.
Lindgren 2004
Ändebol
Stora Malm 274
Södermanland
6430–6110 f.Kr.
Gustafsson & Nordin 2008
* Kalibrerad i OxCal utifrån BP värden i Lindgren 2004.
10 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
C-datering (kalibrerat 2 sigma)
Undersökningens förutsättningar
Antikvarisk bakgrund
Undersökningen av Stora Malm 283 föregicks av
flera utredningar i samband med planeringen av
Östra förbifart Katrineholm. Den första var en kulturmiljöutredning som utfördes 1994 ( Jakobsson
1994). Denna följdes efter vissa justeringar av den
planerade vägsträckningen av en arkeologisk utredning, etapp 1, som utfördes år 2002–2003 (Kihlstedt
2003), vilken resulterade i att 88 kulturhistoriska
objekt markerades inom de olika förslagen till vägkorridorer. Platsen för den nu aktuella undersökningen markerades i detta skede som ett lämpligt
läge för en stenåldersboplats. Vid en andra utredningsetapp år 2006 utredningsgrävdes platsen och
två sökschakt upptogs (Grusmark 2006). I det ena
schaktet påträffades en härd och slagen kvarts och
i det andra slagen kvarts. Platsen registrerades som
fornlämning, Stora Malm 283, och gavs en preliminär avgränsning baserad på de topografiska förhållandena. En förundersökning genomfördes 2009
varvid det framkom att verksamheter förekommit
inom några mindre ytor på lokalen, att fyndmaterialet
främst bestod av bearbetad kvarts och grönsten samt
att det fanns anläggningar i form av härdar och gropar. Lokalen kunde inte avgränsas åt öst och väst utan
konstaterades fortsätta utanför exploateringsområdet.
De 14C-analyser som genomfördes gav inga dateringar till stenålder, men fyndens sammansättning i
kombination med lokalens nivå över havet gjorde att
en datering till mesolitikum ändå ansågs som mest
trolig (Gustafsson & Kihlstedt 2011).
Figur 4. Stora Malm 283, översikt från sydväst, fotograferad vid förundersökningen år 2009. Foto: Per Gustafsson.
Undersökningens förutsättningar 11
Natur- och kulturmiljö
Arkeologiska förutsättningar
Området öster om Katrineholm utgörs av ett småbrutet landskap dominerat av skogsbevuxen moränmark med inslag av häll- och våtmarker. Genom
landskapet från västnordväst till östsydöst löper
Katrineholmsåsen och i området finns stora och
små sjöar.
Stora Malm 283, omkring två kilometer sydöst om Katrineholm, ligger på Katrineholmsåsens
sandiga isälvsavlagring, vid den norra randen av en
dödisgrop (fig. 4). Nere i gropen finns idag en mosse,
den så kallade Knorranmossen. På den södra sidan av
dödisgropen bildar åsen en markant rygg som löper
i nordvästlig-sydöstlig riktning.
Undersökningsområdet avgränsas i öster respektive väster av gränsen för vägområdet. I söder begränsas området av mossen och i norr av en urschaktad yta
i anslutning till en nedlagd skjutbana. Längre norrut
vidtar flackt norrsluttande sandmark. Undersökningsytan utgjordes av svagt syd till sydöstsluttande
mark med avsatser belägna mellan 65 och 59 meter
över havet. Sluttningen ned mot mossen var i den
västra och sydvästra delen mycket brant, men övergick i ett flackare parti mot sydöst och öster. Området
var innan förundersökningen bevuxet med tallskog.
Förutom de två kvartsförande lokalerna Stora
Malm 282 och Stora Malm 284 som nämnts ovan,
finns få kända mesolitiska lämningar i närområdet.
Fornlämningen har inte kunnat avgränsas, vare sig
vid förundersökningen eller vid den särskilda undersökningen, eftersom det topografiska läget fortsätter
utanför vägarbetsområdet (fig. 2). Inom området var
fornlämningen välbevarad trots sentida aktiviteter
som urschaktningar i undersökningsområdets nordöstra del.
Förundersökningsresultaten antydde att lokalen
hade god potential för studier av rumslig struktur
utifrån arkeologiska kontexter som anläggningar,
fyndkoncentrationer och fyndspridning. Detta gav
möjlighet att identifiera olika verksamheter inom
lokalen, att studera variationen av verksamheter samt
hur man har disponerat lokalen. En annan viktig
fråga var verksamheternas eventuella samtidighet.
Fyndens sammansättning och höjden över havet
talade för en datering till mesolitikum, kanske så
tidigt som 7000–6000 f.Kr. Undersökningen av Glysamon gav därmed möjlighet till studier av en period
varom kunskapen är bristfällig i regionen. Det ansågs
därför som relevant att jämföra Glysamon med andra
lokaler i regioner där exploateringstrycket varit större
och fler lokaler kunnat undersökas. Att Glysamon
ligger intill en våtmark gav goda förutsättningar till
studier av boplatsens samtida naturmiljö.
12 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Syfte och målsättningar
Undersökningens syfte var att ge meningsfull kunskap med relevans för myndigheter, forskarsamhälle
och allmänhet. Med utgångspunkt i förundersökningsresultaten anpassades målsättningarna till den
kunskap som var realistisk att nå vid en särskild
undersökning. Förutsättningarna förändrades dock
från det att undersökningsplanen skrevs till dess att
fältarbetet startade (se ovan) varför målsättningarna
kom att omformuleras något. Följande frågekomplex
ansågs angelägna och möjliga att besvara:
Verksamheter
Att söka klargöra vilka olika verksamheter som förekommit samt hur dessa fördelade sig över lokalen.
Undersökningen skulle främst koncentreras till de
områden där variationer av verksamheter bäst kunde
studeras utifrån de arkeologiska kontexterna. En relaterad fråga var vad dessa verksamheter representerar,
som exempel vis deras eventuella samtidighet.
I och med skadorna minskade möjligheten att
hitta sammanhängande ytor med spår av samtida
verksamheter, varför målsättningen omformulerades
till att finna spår efter enskilda verksamheter.
Datering
Material för absoluta dateringar skulle eftersökas
för att fastställa om lämningarna var mesolitiska, så
som fyndmaterialet antydde, och för att, om möjligt,
klargöra verksamheternas eventuella samtidighet.
Miljömässiga förutsättningar
För att bidra till förståelsen av villkoren för människornas verksamhet på platsen skulle lokalen sättas in
i sitt miljömässiga sammanhang och sin topografiska
och geologiska belägenhet.
Ett större geografiskt sammanhang
Aktuellt forskningsläge skulle beaktas och lokalen
sättas in i ett sammanhang. Då få mesolitiska lokaler
är kända, och ännu färre är undersökta, i regionen,
skulle lokalen även sättas i relation till kronologiskt
relevanta miljöer och lokaler utanför regionen.
Syfte och målsättningar 13
Markskador
Innan den särskilda undersökningen kom undersökningsområdet av misstag att röjas på stubbar i
samband med de röjningsarbeten som gjordes inom
vägsträckningen i sin helhet. Oreparerbara skador
uppstod, vilket påverkade undersökningen negativt
(fig. 5). Skadorna, som beskrivs var för sig i bilaga 1,
bestod i att stubbar ryckts upp över hela undersökningsområdet och lagts i högar, vilka i sin tur påverkat den underliggande marken på så sätt att vegetationstäcket och även sanden rörts om. Sand hade
förflyttats över ytan, vilket var besvärande främst i
de gamla förundersökningsschakten, förutom i den
nordvästra delen där fiberduk hade skyddat ett av
förundersökningsschakten. I samband med röjningen
hade maskinen gått över ytan och rivit upp marken. Särskilt i slänten ner mot mossen var skadorna
mycket allvarliga (för kommentarer om de enskilda
skadorna och dess omfattning, se bilaga 1).
I och med de ovan beskrivna skadorna ändrades
förutsättningarna för undersökningens genomförande under tiden från det att undersökningsplanen
formulerades tills fältarbetet skulle starta. Vid upptäckten dokumenterades skadorna och fältstarten fick
skjutas upp medan en justering av undersökningsplanen gjordes. Metodmässigt innebar detta att mer
tid kom att läggas på att värdera skadorna och att
under undersökningens gång bestämma vilka delytor
som skulle undantas från den ursprungliga strategin.
14 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Den nya strategin skulle bli att sålla större mängder
sand för att utvinna information från de områden
där kontexterna förstörts. Sanden vid ett par av de
uppryckta stubbarna provsållades innan avbaningen
(bilaga 2). Detta var mycket tidsödande och gav litet
resultat, varför strategin övergavs. Vi valde istället att
fokusera på att identifiera verksamhetsområden som
inte skadats av stubbröjningen. Marken kring stubbarna banades av med försiktighet för att inte störa
eventuellt bevarade kontexter. Enstaka fynd kan ha
gått förlorade, men bedömningen gjordes att detta
inte skulle påverka undersökningens målsättningar
i någon hög grad. Detta särskilt med tanke på att
fynden med stor sannolikhet inte längre låg in situ.
I vissa delar av området, speciellt i den norra och
den östra delen, orsakade stubbröjningen så pass
stora skador att skärslevsgrävning inte var relevant.
Andelen skärslevsgrävd yta blev därför mindre än
beräknat, främst med anledning av att kontexterna
och fyndspridningen inom flera områden var störda.
Sammanfattningsvis är vår bedömning att resultatet
påverkats i viss utsträckning, främst i form av en
störd fyndspridning i den västra och nordöstra delen
av undersökningsområdet. Vi tycker oss ändå ha
kunnat besvara frågeställningarna, mycket tack vare
att de områden som drabbats värst var de som redan
vid förundersökningen bedömts som mer extensiva.
X 6539250
Y 1526300
342
372
494
509
535
548
327
521
354
465
613
563
207
964
587
310
475
827
638
952
647
842
655
697
des
925
855
295
681
mrå
716
Väg
o
934
260
0
20 m
905
893
914
280
Y 1526400
Undersökningsområde
Schakt
Förundersökningsschakt
Störning
872
s
grä
ns
236
om
råd
esg
rän
939
Vä
g
708
X 6539150
Figur 5. Undersökningsområdet
med de skador som gjordes i samband med avverkning före undersökningens start. Skadorna och dess
omfattning finns beskrivna i bilaga
1. Foto: Per Gustafsson och Cecilia
Grusmark (U5250_2 översikt och
U5250_6 detaljbild).
Markskador 15
Metod, genomförande och utvärdering
Undersökningsområdet torvades av med hjälp av
maskin. I samband med avbaningen grovrensades
ytan med fyllhammare för att ge en utgångspunkt för
vidare och mer ingående undersökning. Framkomna
anläggningar och fynd mättes in. Med undantag för
fynd i anläggningar punktinmättes samtliga fynd för
att skapa bästa möjliga förutsättningar för att förstå
verksamheter på ytan. Fynd som inte relaterades till
någon specifik kontext relaterades till det sandlager
som täcker hela undersökningsområdet, A2. Avbaning och grovrensning skulle enligt undersökningsplanen omfatta cirka 3 000 m2, vilket stämmer ganska
väl med de 3 600 m2 (S1000477) som det blev till slut.
Utifrån förundersökningsresultaten samt resultaten från den inledande avbaningen och grovrensningen, gjordes en prioritering av undersökningsområdets olika delar, i extensiva respektive intensiva
områden (fig. 6).
Inom de extensiva områdena framkom endast
enstaka fynd och ett fåtal anläggningar. Undersökningen inom de extensiva områdena gick till så att
ytan direkt efter avbaning och grovrensning banades
av skiktvis till under anläggningsnivå. De spridda
anläggningar och fynd som framkom undersöktes
och dokumenterades respektive mättes in och tillvaratogs.
Inom de intensiva områdena fortsatte undersökningen efter avbaning och grovrensning med skärslevsgrävning av utvalda områden, grävning av fria
grävenheter samt anläggningsgrävning. Skärslevsgrävning är en snabb, men ändå kvalitativ, metod för
att fånga upp spridda fynd i exakt läge, skärvsten,
fyndkoncentrationer och anläggningar. Metoden ger
möjlighet att i ett tidigt skede upptäcka anläggningar
och sätta dem i relation till fyndspridningen samt
att finna anläggningar som döljs i koncentrationer
av fynd, det vill säga en kontextuell metod. Metoden lämpar sig väl för att klargöra vilka verksamheter som varit knutna till platsen samt för att kunna
datera lämningarna. Skärslevsgrävningen förlades
till intensiva områden där det fanns indikationer på
16 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
anläggningar och fyndkoncentrationer. Skärslevsgrävningen gjordes till ett djup mellan 0,05 meter
och 0,1 meter, vilket gav en noggrannhet som ansågs
vara tillräcklig för att nå de i undersökningsplanen
uppställda målen. Vid förundersökningen hade konstaterats att den övervägande delen av fynden kom i
sanden, de översta 0,05 meterna under vegetationstäcket, något som är vanligt på mesolitiska boplatser.
I den nordvästra delen av undersökningsområdet,
där fyndfrekvensens var som högst, skärslevsgrävdes
en större yta. En fyndkoncentration kunde urskiljas
och fria grävenheter anpassades efter lagret. Grävenheterna delades upp i skikt för att göra det möjligt
att analysera fynden vertikalt. Detta var det enda
område inom hela undersökningsytan, där fynden
fanns längre ner än 0,05 meter.
Samtliga misstänkta anläggningar och fyndkoncentrationer markerades, mättes in och undersöktes i sin helhet med klassisk profilgrävning (fig. 7).
Anläggningarna fotades i plan och sektion, varav
ett representativt urval presenteras i denna rapport
(samtliga foton finns på Antikvarisk-topografiska
arkivet, ATA, vid RAÄ). Vissa anläggningar ritades
också i sektion, men dessa ritningar har dessvärre
förkommit. Organiskt material för 14C-analys eftersöktes i anläggningarna och prover togs in för såväl
makrofossil- som vedartsanalys. Fynden punktinmättes och registrerades på basnivå, vilket syftade
till att fånga upp grundläggande kronologisk och
teknologisk variation. Fynden förvaras på UV Mitt i
väntan på fyndfördelning. Ofta mäts all skärvsten in
på mesolitiska boplatser, men på grund av skadorna
utgick detta moment. Överhuvudtaget var det ganska
ont om spridd skärvsten och de koncentrationer som
framkom behandlades i allmänhet som anläggningar
och undersöktes som sådana.
I undersökningsplanen uppskattades att undersökningsområdets västra och nordöstra delar hade
störst potential för att studera olika typer av verksamheter. Målet var därför att skärslevsgräva ytor om cirka
50–150 m2 inom dessa områden. Sammanlagt skulle
X 6539240
Y 1526360
G796
G776
G767
G786
S1032
G2811
G1011
G982
G2761
S2090
S2076
S1185
S1425
S2693
S1391
S1058
S1627
S1000477
G812
S2612
S1387
S2111
G992
S2662
S1249
S1322
S1331
S1404
S1666
Y 1526320
X 6539160
0
20 m
Undersökningsområde
Schakt
Skärslevsgrävda områden
Extensivt undersökta områden
Grävenhet
Figur 6. Undersökningsområdet med intensivt och extensivt undersökta samt
skärslevsgrävda områden och grävenheter. Vita områden inom schaktet är
intensivt undersökta. Skala 1:500.
Metod, genomförande och utvärdering 17
X 6539240
Y 1526360
1200
2714
1300
2169
1525
1538
1587
1100
1430
1636
1458
1222
2118
2139
1649
1170
1335
1413
Y 1526320
Undersökningsområde
Schakt
Skärslevsgrävda områden
Härd
Kokgrop
Depå
Skärvstenskoncentration
Stenpackning
Lager
X 6539160
0
20 m
Figur 7. Undersökningsområdet med samtliga anläggningar. Skala 1:500.
Figur 8. Arbetsbild.
Foto: Per Gustafsson
(U5250_41).
18 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
500–600 m2 undersökas med denna Tabell 3. Undersökningsstatistik.
med fyra millimeters maskstorlek,
metod, vilket tillsammans med
sex av dem var fria grävenheter som
Undersökningsyta
4800 m
Undersökt yta
3600 m
anläggningsgrävning och eventuförlades till fyndkoncentrationer
Djupavbanad
yta
3600
m
ellt även rutgrävning skulle omfatta
(bilaga 2).
Undersökta anläggningar 18
cirka 20 % av undersökningsområFör att undersöka om underligAntal fria grävenheter
14
det. Tio till femton stycken bevarade
gande strukturer fanns gjordes en
Antal fynd
285
Antal kolprover
3
anläggningar skulle uppskattningsvis
slutavbaning av ytan med maskin
Antal
makroprover
9
finnas i området. Denna fördelning
ned till 0,3–0,4 meters djup.
kom att ändras. På grund av skaEnligt undersökningsplanen
dorna skärslevsgrävdes en mindre andel av den norra skulle jordlagerfördelningen värderas i samråd med
avsatsen än vad som planerats. I resten av under- en kvartärgeolog på plats för att få reda på om postsökningsområdet valdes 18 stycken ytor ut för skär- depositionella processer påverkat de arkeologiska
slevsgrävning, sammanlagt cirka 230 m2, vilket var lämningarna. Detta moment utgick eftersom lageren mindre andel än beräknat beroende på att mer tid fördelningen på platsen var enkel. De kvartärgeolades på avtorvning och grovrensning i de skadade logiska undersökningarna har genomförts enligt
partierna, sållning av stubblyft samt på anläggnings- planen.
grävning och fria grävenheter. Sammanlagt grävdes
Vid inmätning i fält användes totalstation och
18 stycken objekt som anläggningar mot beräknade dokumentationen gjordes i Intrasis medan vidare
10–15 stycken. Ett tiotal stenkoncentrationer utgick bearbetning av materialet har gjorts i GIS-miljö i
som naturbildningar. Inga traditionella rutor grävdes, Intrasis Analysis samt i ArcMap. Vid fotografering
däremot grävdes 14 stycken fria grävenheter. Åtta användes digitalkamera.
av dem var stubblyft varifrån sanden sållades i såll
2
2
2
Metod, genomförande och utvärdering 19
Resultat
Av fornlämningen Stora Malm 283 låg ungefär
4 800 m2 inom förbifartens arbetsområde, varav
3 600 m2 undersöktes. Fornlämningen har inte kunnat avgränsas åt öster och väster, utan fortsätter med
stor sannolikhet utanför arbetsområdet. I norr slutar
fornlämningen vid en grusväg och en skjutbana, som
troligen förstört fornlämningen i denna del. I söder
utgör Knorranmossen en naturlig topografisk gräns.
Markförhållanden
Åsmaterialet varierade inom undersökningsområdet,
men bestod i huvudsak av sand. I den norra delen
fanns ett cirka tio meter brett stråk av stenig sand.
Steninslaget minskade mot nordöst. I den centrala
delen av ytan var sanden moig medan en finare, nästan siltig, fraktion karaktäriserade den sydöstra delen.
I sydöst, närmast mossen, var jorden siltig. I den
östra kanten av ytan framkom körtlar av ljus, lerig,
silt cirka 0,2–0,3 meter under markytan. Främst i
den östra delen av ytan fanns spår av förkolnade och
halvt förkolnade stubbar och rötter på ett djup mellan
0,2 och 0,3 meter. Kring de förkolnade resterna var
sanden röd av järnutfällningar. Spåren av eld tolkades
som naturliga inslag från historisk tid. Enstaka stora
stenar och block fanns i den norra delen av ytan,
annars fanns endast inslag av mindre stenar.
Knorranmossen
Mossen har bildats i en dödisgrop vars yta ligger cirka
60 meter över havet. Torvlagren i mossens centrala
del uppgår till uppemot 16 meter. I botten finns
sjösediment. Mossen undersöktes av kvartärgeologerna Anna Plikk och Jan Risberg från Stockholms
universitet (bilaga 3). Det viktigaste resultatet av
deras undersökning var att mossen avsnördes från
havet omkring 7000 f.Kr., varpå en insjö bildades.
Landhöjningen kom dock även i fortsättningen att
påverka vattennivån i insjön som i och med grundvattnet fortsatte att sjunka trots att sjön avsnörts
från havet. Detta påverkade troligen inte närmiljön
Figur 9. Härd A2139 från nordväst. Foto: Per Gustafsson (U5250_32).
20 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
i någon större omfattning och för- Tabell 4. Anläggningsstatistik. 4, fig. 7). Dessa har efter undersökloppet var så långsamt att det inte
ning tolkats på olika sätt, vilket fördelAnläggningstyp
Antal
Depå
1
var märkbart för en enda generation
ningen i tabell 4 visar. Ytterligare ett
Härd
11
människor (Bergman, muntlig upptiotal eventuella anläggningar markeKokgrop
1
gift). En diatoméanalys stödjer daterades vid avbaningen, men kunde efter
Lager
1
ringen och visar att sötvattensarterna
undersökning avskrivas som naturSkärvstenskoncentration
3
Stenpackning
1
ökar vid 7000 f.Kr., medan de marina
bildningar. Dessa har inte tagits med
Summa
18
arterna försvinner.
i sammanställningen nedan.
Att bo vid en insjö, istället för vid
Totalt 11 stycken anläggningar
en havsvik, har troligen inte heller påverkat män- tolkades som härdar. De flesta utgjorde mer eller
niskorna på Glysamon på något avgörande sätt. I mindre ytliga koncentrationer av skärvsten, skörsjön var det visserligen sötvatten, men inte heller bränd sten och/eller natursten. Härdarna var en- eller
i havsvikarna var vattnet särskilt salt. Floran och tvåskiktade, utan synligt kol eller sot. De tolkades
faunan var desamma (Bergman, muntlig uppgift). som urlakade mesolitiska härdar och såg ut som härUnder mellanmesolitikum var här en stor skärgård dar från den tiden oftast gör i östra Mellansverige (ex.
och fortfarande nära till öppet hav, där det exempelvis fig. 9). Två stycken var så diffusa att de endast med
fanns gott om säl.
stor tveksamhet tolkades som härdrester, men skulle
lika gärna kunna vara utkastlager från kokgropar.
Härdarna återfanns främst i den nordöstra och i den
Anläggningar
centrala södra delen av undersökningsområdet. Två
Totalt 18 stycken arkeologiska objekt eller anlägg- härdar avvek dock från mönstret. Den ena var A1170,
ningar återfanns inom undersökningsområdet (bilaga en stor nedgrävd härd eller härdgrop fylld med skärv-
Figur 10. Härdgrop A1170 från söder.
Foto: Camilla Grön.
Figur 11. Kokgrop A2118 i plan från öster.
Foto: Cecilia Grusmark (U5250_29).
Figur 12. Kokgrop A2118 i profil från östsydöst.
Foto: Cecilia Grusmark (U5250_37).
Figur 13. Depå A2714 från östnordöst.
Foto: Karin Sundberg (U5250_38).
Resultat 21
sten och skörbränd sten i flera lager samt en fyllning
av sand som var kraftigt bemängd med kol och sot
(fig. 10). Den andra härden A1649, var inte nedgrävd,
men fylld med kraftigt bränd sten samt en sandfyllning med mycket kol och sot. I A1170 fanns en
del av en slipad bergartsyxa, vilket skulle kunna tala
för en datering till mesolitikum. Härdens utseende
talade dock emot en sådan datering och preliminärt
tolkades yxfragmentet som sekundär i fyllningen. I
den senare härden gjordes fynd av ett kvartssplitter
som också mest troligt hamnat där sekundärt. När det
gäller yxfragmentet kan man förstås undra huruvida
det hamnat i härden av misstag eller inte.
En kokgrop, A2118, framkom centralt i den södra
delen av undersökningsområdet (fig. 11 och 12).
Den upptäcktes under ett homogent lager av sand,
som tolkades vara en sentida överlagring orsakad av
mänskliga handlingar. Kokgropen var markerad med
skärvsten och liknade en härd i ytan. Dock tolkades
den som nedgrävd till ett djup av 0,4 meter. Kokgropen hade skärvsten i kanterna åt öster och väster,
medan det saknades stenar i mitten. Under en av de
nedersta kantstenarna låg ett grönstensavslag i två
fragment, något som med allra största sannolikhet
var resultatet av en avsiktlig handling.
I den nordvästra delen av undersökningsområdet
fanns en del diffusa och svårtolkade koncentrationer av
skärvig och skörbränd sten, blandat med natursten. En
av dessa, A2169, tolkades som ett lager, medan A1100
och A1430 var skärvstenskoncentrationer med oklar
funktion. Till skillnad mot lagret med bränd sten, var
dessa ansamlingar mer koncentrerade och bitvis även
tvåskiktade. Det är möjligt att de utgör härdrester där
stenarna dragits ut av okänd anledning, kanske för
att de skulle slockna snabbare. Ett annat alternativ
är att de är utkastlager eller avfall. Ytterligare en liten
skärvstenskoncentration, A1335, återfanns i den södra
delen, inte långt ifrån den stora härden A1170.
Den anläggning som rönte i särklass mest uppmärksamhet var den lilla depån A2714 (fig. 13).
Depån bestod av en väl samlad, endast omkring 0,3
meter i diameter, stor förekomst av bearbetat stenmaterial i den nordvästra mest fyndrika delen av
området. Stenmaterialet bestod främst av bearbetad
rökkvarts, men också av två slipstenar, en i bergart
och en i sandsten, samt bearbetad porfyr. Fynden
kommer att beskrivas närmare nedan. Tolkningen
av depån är att det är en noga genomtänkt samling
som legat i en behållare av något slag, kanske i ett
skinn eller i en korg.
22 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Fynd och fyndkoncentrationer
Sammanlagt tillvaratogs 418 fynd (bilaga 5, tabell
5). En basregistrering av fynden gjordes i Intrasis. I
samband med basregistreringen gjordes, förutom en
registrering av fynden i material, typ, antal och vikt,
en specialstudie av fynden med syfte att fånga upp
grundläggande kronologisk och teknologisk variation samt för att utföra en GIS-baserad analys av
fyndspridningen.
Materialet utgjordes huvudsakligen av bearbetad
kvarts, närmare bestämt 394 stycken. Andra materialkategorier var bergart, flinta, grönsten, kvartsit, porfyr
och sandsten. Fynden framkom ytligt, direkt under
vegetationstäcket, och spritt över undersökningsytan
(fig. 14), med undantag av i den nordvästra delen där
det fanns en större koncentration av fynd både på ytan
och ner till ett djup av cirka 0,15 meter. Fynden låg
i åsmaterial som saknade identifierbara kulturlager.
De variationer som noterades i åsmaterialets ytskikt
bedöms som resultat av isälvens rörelser och de strandprocesser som påverkat platsen när den steg ur havet.
Tabell 5. Fyndstatistik.
Material
Antal
Vikt (g)
Sakord
Antal
Bergart
7
1320,4 Bearbetad
Slipsten
Yxa
1
1
1
Flinta
3
1,8 Bearbetat
Mikrospån
Splitter
1
1
1
Grönsten
7
Kvarts
393
Kvartsit
7
Porfyr
4
Sandsten
Summa
1
418
461,5 Avslag
Bearbetat
4889 Avslag
Avslagsfragment
Bearbetat
Kärna
Kärnfragment
Mikrospånkärna
Redskap
Skrapa
Splitter
177,9 Avslag
Bearbetat
Kärnfragment
26,6 Kärna
Avslag
290 Slipsten
7167,2 Summa
3
4
33
2
311
11
1
1
1
4
29
5
1
1
1
3
1
418
Kvarts
Det mest omfattande materialet var kvarts. Huvuddelen av dessa har klassificerats som bearbetade, men
även kärnor, avslag, splitter och redskap har kunnat
identifieras. Materialet låg blandat över hela ytan
och det fanns inget område där exempelvis mängden
splitter var större. Även kärnor och redskap låg spritt
X 6539240
Y 1526360
#
#
#
#
###
#
#
#
#
#
##
##
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
(
#
"#
# ##
#
#
#
#
#
# ##
#
#
#
#
#
###
#
####
(
#
#
### #
# #
##
#
#
##
#
^ ##
#
#
#
#
#
#
##
# #
# # ##
#
#
###
#
#
#
##
^ # ###
#
#
##
^
#
###
#
###
#
^ ##
#
##
## #
##
#
#
#
#
#
#
#
^
^
"
#
#
#
##
## # #
# #
#
#
##
#
#
###
##
#
#
#
#
#
# #
(
#
#
#
#
#
" Bergart
( Flinta
Grönsten
^
# Kvarts
Kvartsit
Y 1526320
Undersökningsområde
Schakt
Skärslevsgrävda områden
Figur 14. Fyndspridningsplan.
Skala 1:500.
X 6539160
0
20 m
Figur 15. Nodulkvarts
F35. Foto: Susanne
Östlund (U5250_58).
Figur 16. Nodulkvarts F25. Foto:
Susanne Östlund (U5250_59).
Figur 17. Depå A2714. Foto: Cecilia Grusmark (U5250_50).
Figur 19. Kvartsredskap
F281. Foto: Cecilia
Grusmark (U5250_47).
Figur 18. Skrapa F283. Foto: Cecilia
Grusmark (U5250_51).
Figur 20. Slipsten F277.
Foto: Susanne Östlund
(U5250_53).
24 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
över ytan. Bearbetningsteknik är, där denna kunnat
bestämmas, nästan övervägande plattformsmetod; 45
stycken. Däribland nio plattformskärnor, ett kärnfragment, tre skrapor, 21 avslag och 11 bearbetade
fragment. Två bipolära avslag och två kärnor bearbetade med städmetod kunde också identifieras. I
materialet fanns även en mikrospånkärna och några
eventuella mikrospån. Då materialet inte genomgått
en ordentlig specialregistrering kan där döljas fler
kategorier. Intressant är att bipolär metod, vanligen
dominant under tidig- och mellanmesolitikum, är
svagt representerad här. Mikrospån och mikrospånkärnor i kvarts fanns också på Stora Malm 274 i
Ändebol, (Gustafsson & Nordin 2008).
Kvartsens utseende varierade och den var generellt
sett av god kvalitet. Flera fragment med krusta visar
att insamling av råämnen skett, till exempel i det
steniga åsmaterialet. En påfallande stor andel grovt
bearbetad nodulkvarts framkom, främst i den norra,
östra och centrala delen (fig. 15 och 16). Kvartsen
i dessa områden var vit och mjölkig, med inslag av
brun fältspat, men även en mer transparent kvarts
med tätare struktur förekom. I den nordvästra delen
av undersökningsområdet fanns rikligt med kvarts
inom ett område på 4×3 meter. Här dominerade
en klar gråblå kvarts med en tät struktur, så kal�lad rökkvarts, men även vit och transparent kvarts
fanns representerad. Intressant är att rökkvartsen inte
förekom någon annanstans inom undersökningsområdet. Den är också ovanlig i Mellansverige (se
bilaga 6). Kvartsen i det nordvästra området bestod av
obestämbara bearbetade, enstaka avslag och splitter
samt ett par kärnor. Bearbetningen var finare än på
de andra ytorna där andelen grovt bearbetat material
var mycket större. Ett plattformsavslag i vit kvarts,
F83, hade använts som redskap (se nedan).
Det var också i detta område som depån A2714
framkom (fig. 17). Depån innehöll rökkvarts, nämligen bestämt 105 stycken varav samtliga, förutom
en diskusformad skrapa (fig. 18), fyra plattformskärnor och fem splitter, var obestämbart bearbetade i
olika storlekar. Materialet är inte unisont, men är
definitivt omsorgsfullt utvalt. Utöver rökkvartsen
fanns i depån ett litet avslagsfragment, F281, i nästan
genomskinlig vit kvarts (fig. 19). Det lilla föremålet
hade använts som redskap: borrning i hårt material, såsom horn eller ben, och skrapande rörelser (se
nedan). I depån fanns också två slipstenar i bergart
respektive sandsten (fig. 20) respektive bergart samt
en plattformskärna och tre avslag av porfyr (fig. 21).
Övrigt stenmaterial
Grovt slagna stycken av bergarter tyder på att olika
material från åsen utnyttjats/testats som redskapsmaterial. Häribland fanns tre redskap av obestämd
bergart: ett slipat yxfragment, F145 (fig. 22), i bronsåldershärden A1170, ett förarbete till en yxa, F276
(fig. 23), strax öster om den fyndrika nordvästra
delen, samt en slipsten, F278, i depån A2714. Tre
bitar av flinta framkom, varav två, F89 och F231, i
det nordvästra området och ett mikrospån, F79 (fig.
24), i den östra delen av undersökningsområdet. Sju
bearbetade föremål av grönsten, varav två, F2 och
F12, i nordväst, två i öster, F1 och F63, samt en,
F265, i den södra delen av undersökningsområdet.
Som nämnts ovan kom en slipsten av sandsten, F277,
i depån A2714. Det gjorde också en porfyrkärna och
tre avslag, varav två med passning till kärnan. Kvartsit
förekom också, men i ganska liten omfattning. Sju
stycken inalles som utgjordes av ett kärnfragment,
F90, och resten avslag. Av dessa har fem stycken
bearbetats med plattformsmetod och en med bipolär
metod. De flesta framkom i den östra delen och trots
att flera skickades för bruksskadeanalys var det endast
en, F65, som hade använts som redskap (se nedan).
Bruksskadeanalys
Åtta fynd (F62, F65, F72, F83, F88, F108, F165,
F281) av kvarts och kvartsit skickades till Helena
Knutsson, Stoneslab, i Uppsala för bruksskadeanalys
(bilaga 6). Fynden som valdes ut upplevdes som på
något sätt avvikande från det övriga fyndmaterialet,
men ytterligare ett viktigt kriterium för urval var
fyndplatsen. En målsättning var att urskilja olika
verksamhetsområden och då ansågs det viktigt att få
en spridning över ytan. Fem av de analyserade fynden
konstaterades vara oanvända och hade enbart skador
som uppkommit vid bearbetningen/tillslagningen.
Tre stycken, F65, F83 och F281, visade sig ha använts
som redskap av olika slag.
F65, ett plattformsavslag i grå, grovkornig kvartsit,
framkom i den sydöstra, ganska fyndtomma, delen
av undersökningsområdet. Ett vasst hörn visade sig
ha använts till ritsning i hårt material. F83 framkom
på den nordvästra platån, i den sydöstra kanten av
det mest fyndtäta området. Det var ett plattformsavslag i vit kvarts av hög kvalitet som hade två eggar
som använts i skärande eller sågande rörelser på hårt
material. Plattformsavslaget var också intressant av
den anledning att det var ett avslag där ryggsidan
Resultat 25
utgörs av en nodulutsida; något som förefaller vara
ett signum för den här lokalen. F281, slutligen, var
ett litet avslagsfragment i genomskinlig kvarts, nära
bergskristall, av mycket god kvalitet. Dess fyndplats
var speciell då det fanns i den depå, A2714, som
framkom på den nordvästra platån. Avslagsfragmentet valdes ut eftersom det framstod som helt
avvikande från det övriga materialet i depån och
därför kunde misstänkas ha haft en specifik innebörd.
Bruksskadeanalysen visade att en spetsig del använts
till borrning i hårt material såsom horn eller ben. På
högvinkeleggen som utgör fortsättning på spetsen
finns skador som kan komma från skrapande rörelser.
Helena Knutsson har noterat att gemensamt för
det utvalda kvartsitmaterialet är att de är från ett
tidigt skede i bearbetningsprocessen med ryggsidor av nodulutsidor. Knutsson kan också se att hård
knacksten använts vid tillslagningen. Hennes tolkning, som baseras på det blygsamma material hon fått
tillsänt sig, är ”att en av verksamheterna på platsen
var att tillforma ämnen för framtida redskap eller
halvfabrikat av stenar grövre än kvarts och flinta” (se
bilaga 6). Kvartsiten som F62 är gjord av är, enligt
Figur 21. (t.h.) Porfyr F 279 och F280.
Foto: Susanne Östlund (U5250_64).
Figur 22. Yxfragment F145. Foto:
Susanne Östlund (U5250_56).
Figur 23. Förarbete till yxa F276. Foto: Susanne Östlund (U5250_54).
26 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Figur 24. Mikrospån i
flinta F79. Foto: Susanne
Östlund (U5250_55).
Knutsson, ovanlig i Mellansverige och mycket svår
att hitta även i fast klyft. F165 klassificeras av Knutsson som en påbörjad mikrospånkärna, snarare än en
skrapa. Materialet är rökkvarts, som också är ovanligt i Mellansverige. Även råmaterialet till F281 får
man leta efter även om det kan vara lättare att hitta,
medan kvartsen som F83 är tillverkad av tvärtemot
är mycket vanlig på mesolitiska lokaler i regionen.
Knutsson tolkar fynden som uttjänta och utbytta
redskap som kvarlämnats. En försiktig tolkning av
lokalen är enligt henne ”att man besökt Eriksberg i
omgångar eller använt platsen som tillfällig station.
Den tämligen stora rumsliga spridningen av kvarts
kan vara resultat av osystematiskt utnyttjande, flera
grupper som besökte samma plats eller en naturmiljö
som tillät rumslig spridning. Råmaterialvariationen
kanske kan förstås bäst som resultat av olika besök
av olika grupper?” (se bilaga 6).
Makrofossil- och vedartsanalys
I syfte att finna bra organiskt material från anläggningar för datering gjordes vedartsanalyser av Ulf
Strucke, vilka då inte så mycket bra kol framkom
kompletterades med några makrofossilanalyser som
utfördes av arkeobotanikern och kvartärgeologen
Jonas Bergman (bilaga 7 och 8). Vid makrofossilanalysen framkom ett frö av hjortron från härden
A1649. Fröet skickades in för 14C-analys, se nedan.
Vedartsanalysen identifierade träkol av alm, hassel och tall samt ved av bark. Efter analysen valdes
lämpligt träkol ut och skickades för 14C-datering.
C-analys och datering
14
C-dateringar från två härdar och en kokgrop visar
på dateringar mellan 7000 och 5900 f.Kr., det vill säga
övergången mellan tidig- och mellanmesolitikum
(bilaga 9). Den äldsta dateringen härrör från härden A1525, 7000–6600 f.Kr. medan härden A1222
daterades till 6600–6400 f.Kr. Yngsta dateringen
6200–5900 f.Kr. gav kokgropen A2118. En härd
A1170 fick en datering till sen bronsålder, nämligen
390–200 f.Kr. och från en härd i den södra delen av
undersökningsområdet A1649 daterades ett frö av
hjortron till 280–660 e.Kr, järnålder. Den allra yngsta
dateringen härrör från A1300 och gav medeltid, i
detta fall 1210–1380 e.Kr.
Vid förundersökningen daterades lokalen preliminärt till mellanmesolitikum, vilket bekräftades
14
av 14C-dateringarna. Även fyndmaterialet stödjer
tolkningen. Att strandlinjedateringar kan beläggas
med absoluta dateringar är ett viktigt resultat i sig,
för det medför att vi med större säkerhet kan datera
lokaler som framkommer vid inventeringar där absoluta dateringar vanligen inte görs. Vi kan då skapa
oss en bättre bild av det mesolitiska livet, framför allt
landskapsutnyttjandet, utan att göra ingrepp i fornlämningar och i områden som inte exploateras. Dateringarna, som inte överlappar varandra, talar också för
att de mesolitiska anläggningarna inte var samtida.
Härden A1525, som hade den äldsta dateringen, låg
cirka 63–64 meter över havet i den nordöstra delen
av ytan, inte mer än ett par meter från härden med
en medeltidsdatering. Härden A1222 har en äldre
datering än kokgropen A2118, vilket tyder på att de
inte är samtida trots att de ligger med bara någon
meters avstånd. Båda ligger på omkring 62–63 meter
över havet under överlagrande sand, som vi tolkat
som förknippad med senare tiders aktivitet på platsen snarare än en naturlig överlagring orsakad av till
exempel sand som sköljts in över boplatsen.
De yngre dateringarna måste också problematiseras och det är tydligt att platsen varit attraktiv även
under senare perioder. Härden, A1170, låg i den södra
delen, på en höjd av 62 meter över havet. Härden var
stor och massiv, bestod av en stor mängd skärvig och
skörbränd sten samt rikligt med kol och sot. Redan
vid undersökningen tolkades den som en yngre lämning och fick också en 14C-datering till bronsålder.
Strax intill fanns ytterligare en härd som daterades till
järnålder, något vi också misstänkte redan vid undersökningen. Härden var belägen ungefär 61 meter över
havet. Den var kol- och sotbemängd, vilket avvek från
fyllningen i de andra härdarna längre norrut på ytan.
Den yngsta dateringen, medeltid, fick härden A1300 i
den nordöstra delen. Det fanns inga fynd som stödjer
en sådan datering och det är lätt tillhands att tolka det
som en feldatering. Härdens utseende motsäger inte
en tolkning till mesolitikum, då den är enskiktad och
saknar synliga spår av kol och sot. I undersökningsområdet fanns spår av små bränder praktiskt taget
överallt, och det är möjligt att träkolet är ett resultat
av en sentida skogsbrand. Helt uteslutet är det ändå
inte att platsen varit föremål för en kortare visit under
medeltid och att inte något annat material lämnats
kvar vid besöket. Att de två större och mer substantiella härdarna är från bronsålder respektive järnålder
råder det dock ingen tvekan om. Det är ganska vanligt
att det finns yngre härdar på mesolitiska boplatser.
Resultat 27
Rumslig struktur under den
mesolitiska perioden
Vid förundersökningen kunde man konstatera att det
fanns goda möjligheter till studier av rumslig struktur
inom undersökningsområdet. I det stora hela kunde
strukturen bekräftas vid den särskilda undersökningen. I vissa delar av området, speciellt i den norra
delen och den östra delen, orsakade stubbröjningen
så pass stora skador att skärslevsgrävning inte kändes
relevant. Fyndspridningen är därmed inte komplett
vilket beaktas i den rumsliga analysen.
Över huvudtaget fanns det sparsamt med anläggningar och vid en första anblick låg de ganska spritt
över området. Vid en närmare granskning kunde vi
ändå skilja ut tre områden med anläggningar, främst
i form av härdar eller skärvstenskoncentrationer.
Den nordvästra avsatsen
I den nordvästra delen, på en liten avsats strax ovanför slänten ned mot mossen (fig. 25), fanns ett par
skärvstenskoncentrationer och ett lager bestående
av skärvsten, det vill säga restprodukter från eldning
eller uppvärmning av något slag. Även en depå av
bland annat kvarts framkom. Här fanns en viss koppling mellan fynd och anläggningar. Den tydligaste
fyndkoncentrationen låg en bit ifrån en skärvstenskoncentration, också omgiven av fynd, om än inte lika
koncentrerat. Kring depån kom, förutom kvarts, två
fragment av flinta och enstaka lösa skärvstenar (fig.
26). Fynd och skärvsten framkom under förundersökningen dessutom i den mycket branta slänten ned
mot mossen. Spridda fynd låg strax öster om kvartskoncentrationen intill en skärvstenskoncentration
och ett lager. Främst kvarts även här, men också några
bitar kvartsit, ett förarbete till en yxa i bergart och
grönstensavslag. Möjligen innebär fynden att denna
del av ytan, i alla fall delvis, ska kopplas till den mellanmesolitiska kontexten i söder och öster, men det är
svårt att veta eftersom bearbetad grönsten och bergart
förekommer under hela mesolitikum. Nivån är 62–63
meter över havet, vilket om den var strandbunden
även kan tala för en datering till tidigmesolitikum.
Kvartsen i detta område skiljde sig från kvartsen i
resterande delar av undersökningsområdet. Framför
allt var den nordvästra avsatsen den enda platsen
där det framkom rökkvarts, men också vit kvarts av
ganska god kvalitet, varav en del nästan transparent.
28 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
I princip saknades råytor på kvartsen och det var
tydligt att den hämtats från fast klyft och inte från
noduler. Materialet föreföll vara väl bearbetat och
var överlag ganska smått. En del kärnor förekom,
varav en mikrospånkärna. De flesta små fragment
faller inte inom kategorin splitter, mindre än 1 cm2,
men är likafullt små. Här är tydligt att man kommit ganska långt in i tillverkningsprocessen. Det
fanns en hyggligt stor andel splitter, jämfört med i
övriga områden, men inte alls i den utsträckningen
som man hade kunnat förvänta sig vid en slagplats,
så den tolkningen kan vi utesluta. Kvartsdepån ska
troligen tolkas som en liten verktygslåda med redskap
och material för borrning, skrapning och slipning.
Materialet förefaller också på något sätt exotiskt i och
med att det skiljer sig från ytan i övrigt. Rökkvartsen
är som sagt ovanlig i Mellansverige och det verkar
sannolikt att den har transporterats hit. Möjligen
härrör alla restprodukter från en och samma aktivitet:
en förbearbetning av råmaterial som så småningom
skulle formas till slutliga redskap. Då andelen splitter var så låg är det troligt att en viss förbearbetning
skett någon annanstans, där större bitar slagits till
mindre som var lättare att bära med sig. På vår plats
har någon sedan suttit och arbetat vidare med materialet och format små lämpliga råmaterial, det vill
säga ytterligare en del i processen. Tanken var sedan
kanske att bära med sig de lämpliga styckena till en
annan plats. Den lilla depån blev dock kvar. Skärvstenskoncentrationerna och den spridda skärvstenen
antyder att man eldat på avsatsen. Kanske har man
haft en enkel boning eller ett vindskydd? Ser man på
de punktinmätta fynden vertikalt, formerar kvartsen
sig i halvcirklar (fig. 27a–e). Det är kanske en ögonblicksbild vi ser; ett avtryck av någon som suttit och
arbetat? Är det en nertrampningseffekt att fynden
ligger djupare än någon annanstans på ytan och har
vi någon slags väggeffekt åt nordväst? I schakten
från förundersökningen fanns en del kvartsfynd och
skärvsten i sluttningen ner mot vattnet. Möjligen
är detta utkastlager från det lilla lägret. Ingen av
anläggningarna var av en sådan kvalitet att det var
lönt att ta prover för 14C-datering i dem. Avsatsen
ligger på 62–63 meter över havet och skulle utifrån
en eventuell strandbundenhet kunna vara någorlunda
samtida med det södra området där vi har dateringar
till mellanneolitikum eller den norra avsatsen med
dateringar till tidigmesolitikum. Mikrospånteknologin tyder dock på en datering till mellanmesolitikum.
Skärslevsgrävt schakt
Grävenhet
Kvartsdepå
Skärvstenskoncentration
Kvarts
Flinta
G2973
G2949
G2860
X 6539220
Y 1526320
2714
G2907
Figur 26. Detaljplan
över skärslevsgrävt
område 1425 med
fyndspridning och
kvartsdepå A2714.
Skala 1:50.
G2811
1430
X 6539215
Y 1526315
0
G2761
1m
Figur 25. Nordvästra avsatsen efter
undersökning. Foto från sydöst: Per
Gustafsson (U5250_45).
Resultat 29
A
B
Y 1526315
Y 1526315
X 6539220
X 6539220
Y 1526319
Y 1526319
1m
0
1m
0
X 6539216
X 6539216
C
D
Y 1526315
Y 1526315
X 6539220
1m
0
X 6539216
Figur 27 a–e. Fynd/kvartsspridning i grävenheter vid kvartsdepå. Skala 1:60.
30 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Y 1526319
Y 1526319
0
X 6539220
1m
X 6539216
E
Y 1526315
X 6539220
Y 1526319
0
1m
X 6539216
Den södra och östra sluttningen
I den södra delen, centralt på ytan i svag sluttning
ned mot mossen, fanns ett par kokgropar och några
härdar. Dateringar visar att de hör till skilda tidsperioder: mellanmesolitikum, sen bronsålder och järnålder. De två yngsta härdarna låg, föga förvånande,
längst ner mot mossen på omkring 61 meter över
havet. Den mellanmesolitiska härden och kokgropen låg på mellan 62 och 63 meter över havet, men
hade dateringar som inte överlappade varandra och
är mest troligt inte samtida. I detta område fanns
den sentida överlagring av sand som beskrevs ovan.
Det fanns inga fynd som kan kopplas till härden
från järnålder eller härdgropen från bronsålder. De
fynd som framkom omkring härdarna förefaller vara
mesolitiska. Kvartsen var vit, och bestod av bearbetat
material, några avslag och en kärna bearbetad med
städmetod. Några hade råytor som visar att det rör
sig om nodulkvarts. Fynden låg spritt utan direkt
relation till anläggningarna.
Kring de mellanmesolitiska anläggningarna fanns
det däremot ett tydligt samband mellan fynd och
anläggningar, då de uppträdde väldigt samlat på en
ganska liten yta. Kvartsen var vit, några av en mjölkig
sort med inlagringar av fältspat, medan andra var av
den mer transparenta sorten. Kvartsen har registrerats som bearbetad samt några avslag, splitter och en
kärna. En glättsten i kvarts framkom strax norr om
kokgropen A2118. I den samma, under den allra sista
stenen, låg två grönstensavslag med passning.
De senare lämningarna representerar troligen
enstaka besök på platsen. Bronsåldershärden är visserligen väl mäktig för ett enstaka besök, men det
finns inget mer som tyder på aktiviteter under denna
period. Den lilla mellanmesolitiska aktivitetsytan är
inte helt lätt att förstå. Det är möjligt att de senare
aktiviteter som orsakade överlagringen av sand också
har förstört en del av kontexten. Härden och kokgropen är inte resultat av ett och samma besök. Det
går inte att tidsbestämma fyndmaterialet till det ena
eller det andra besöket. Glättstenen talar för att man
arbetat på platsen, men mängden fynd är för liten för
någon större produktion. De två grönstensavslagen i
kokgropen har säkert placerats där med avsikt, eftersom de låg exakt under den understa stenen. Husoffer
förekommer under många tidsperioder och det är
möjligt att detta är en variant av företeelsen.
I sluttningen längs den östra kanten av undersökningsområdet fanns inga anläggningar, men väl en
hel del fynd av kvarts samt ett fåtal fynd av kvartsit
och bergart. Kvartsen var vit och bestod av stora bitar
bearbetat, några avslag, enstaka splitter och en kärna.
Den var av bättre kvalitet än längre norrut, men även
här fanns en del råytor och det handlar till stor del
om nodulkvarts. Två av kvartsitfynden bör nämnas
här. De skickades för bruksskadeanalys med intressanta resultat. Den ena var gjord i ett kvartsitmaterial
som är svårt att hitta i Mellansverige. Den andra hade
använts som ett redskap för att rista i hårt material.
Den förstnämnda är sannolikt hitförd, troligen som
färdigt råmaterial. Ytterligare ett främmande föremål
är ett mikrospån i flinta, som framkom i områdets
sydöstra kant. Flinta är ingalunda något ovanligt på
mesolitiska lokaler i Mellansverige, men eftersom
flinta inte finns naturligt i berggrunden är det hitfört. Några fynd av grönstensavslag framkom också,
men någon yxproduktion har inte förekommit på
Glysamon.
Riktigt vad denna spridda fyndbild representerar
är svårt att säga, men fynden verkar inte ha något
direkt samband med härdområdet i norr. Nivån och
materialet talar snarare för ett samband med det
mellanmesolitiska området i centrala delen av ytan.
Däremellan är märkligt fyndtomt, vilket talar för
att området störts i senare tid. Inga slagplatser har
Resultat 31
kunnat identifieras och mängden splitter är förhållandevis liten vilket inte talar för finbearbetning, även
om det inte är lika grovt bearbetat som i norr.
Den norra ytan
Det tredje möjliga aktivitetsområdet låg i nordöst på
den högst belägna, ganska plana, ytan intill skogsvägen. Här framkom några härdar, varav en daterad
till tidigmesolitikum. Höjden över havet är cirka 63
meter. Här blir det tydligt att den äldsta dateringen
ligger högst upp, vilket innebär att de enskilda besöken har följt den vikande stranden. I den nordligaste
delen fanns få fynd, vilket konstaterades redan under
förundersökningen. Området blev sedan också för-
32 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
stört av stubbröjningen. I den nordöstra delen fanns
ett samband mellan fynd och anläggningar, medan
det fanns anläggningar, men väldigt få fynd längre
åt nordväst. Även här utgjordes fynden nästan uteslutande av kvarts och någon enstaka bit kvartsit.
Kvartsen var vit och mjölkig med inslag av fältspat.
Bearbetningen var grov och det fanns många råytor
som visar att det är noduler man använt sig av. Många
stycken har bara delats en gång och det är möjligt att
man testat olika noduler och förkastat dem när de
inte uppfyllde kvalitetskraven. Inga splitter framkom
inom området.
Sammanfattningsvis har vi kunnat identifiera
åtminstone tre aktivitetsområden från mesolitikum
på Glysamon. De representerar snarast oliktida besök.
Glysamon i ett mesolitiskt sammanhang
Glysamon kan jämföras med andra lokaler från grovt
sett samma tidsperiod, både i sin närhet, och i ett
större geografiskt sammanhang, vilket var en av målsättningarna inför undersökningen.
Alltmer framträder en bild av senare delen av
tidigmesolitikum och övergången till mellanmesolitikum, som är mer nyanserad än tidigare. Den
gängse bilden av fiskare/jägare/samlare som under
äldre stenålder rör sig mellan kust, tillfälliga jakt- och
fångststationer, och fastland, basboplatser, beroende
på säsong har ifrågasatts. Argumenten är flera. För
det första borde det endast finnas små, mer tillfälliga
lokaler i skärgårdsområdet, medan det på fastlandet
finns större lokaler av mer permanent karaktär. För
det andra borde lokalerna i skärgården i så fall ha
ett fyndmaterial som visade på mer specialiserade
verksamheter och inte så varierat som det faktiskt är.
Nu vet vi att människorna istället har rört sig inom
skärgårdsområdet respektive fastlandet i en mer eller
mindre rörlig tillvaro och inom sitt område kunnat
finna allt de behövde för att livnära sig (jfr Lindgren
2004).
Varje försök att kategorisera lokalerna under äldre
stenålder blir med nödvändighet generaliseringar,
men för att förstå kanske vi måste söka mönster även
om vi vet att det troligen är vi som skapar dem. Människan är inte statisk, varken nu eller då, och det har
alltid funnits utrymme för variation.
Det har inte undersökts så många tidigmesolitiska
lokaler, men under den senare delen av perioden och
i brytningspunkten mellan tidig- och mellanmesolitikum finns det lokaler av olika typer och olika
storlekar. Stora lokaler med varierade, någorlunda
samtida, verksamheter, mellanstora lokaler med en
viss variation av verksamheter och små lokaler med
en enskild verksamhet av tillfällig karaktär. Hur man
sedan väljer att tolka lokalerna måste variera från fall
till fall, eftersom de är olika. Därtill kommer också att
exempelvis en stor lokal kan ha varit en fast bosättning där en liten grupp bott under en längre tid eller
en mer tillfällig plats dit en större grupp människor
sökt sig vid upprepade tillfällen.
Glysamon skulle vid en första anblick kunnat
ha vara en mellanstor lokal, det vill säga om man
bara ser till arealen och den förhållandevis
höga fyndmängden. Undersökningen visar
istället att Glysamon är en plats för flera
oliktida besök, alltså ganska små lokaler
med ensartade verksamheter, men förlagda
till en geografisk plats. Lämningar med en
kontextuell samtidighet, skulle man också
kunna säga.
Den äldsta identifierade aktiviteten i
den norra delen härrör från slutet av tidigmesolitikum, början av mellanmesolitikum,
vilket placerar in den som en av de äldsta
daterade mesolitiska lokalerna i Södermanland jämte Eklundshov på Södertörn (Gustafsson, Per m.fl. otryckt källa).
Storleksmässigt går de inte att jämföra,
Figur 28. 3D-modell, rekonstruktion av de dåtida nivåerna
eftersom Eklundshov är en av de större
och det strandnära läget med hjälp av dagens terrängpunkter.
lokalerna från tiden. Även om EklundsCentralt i bilden finns undersökningsområdet, Stora Malm 283
markerat.
hov inte är resultatet av en enda långvarig
Glysamon i ett mesolitiskt sammanhang 33
bosättning, utan har dateringar som visar på en lång
verksamhetstid med troligen flera olika bosättningar,
finns det många saker som skiljer sig. Till skillnad
från Glysamon har Eklundshov haft en större variation av anläggningar, som härdar och kokgropar för
matlagning och värmekällor. Karakteristiskt för de
större lokalerna verkar vara att där finns gropar och
lager som har exempelvis med avfallshantering eller
förrådshushållning att göra. Förutom Eklundshov
tillhör lokalerna i Ändebol denna kategori (Gustafsson & Nordin 2008). På dessa lokaler finns även spår
av mer varierade verksamheter. Här finns till exempel
kvartsbearbetningens alla stadier representerade, från
grövre tillslagning till slagplatser till finbearbetning
av redskap. På båda dessa lokaler finns också en tillverkning av grönstensyxor, som ofta inte finns representerad på mindre lokaler. Under Glysamons äldsta
fas finns endast några härdar och fyndmaterialet
är ganska unisont. Det handlar nästan uteslutande
om kvarts i form av stora noduler av sämre kvalitet,
kvarts som testats med ett eller ett par slag för att
sedan förkastas. Redan under detta besök låg lokalen
förmodligen vid den avsnörda insjön, men inte alls
långt ifrån hav (fig. 28). Rent hypotetiskt kan man
tänka sig att människorna kom med båt och lade till
vid havsstranden för en kort promenad upp på åsen
intill sjön. Här var miljön ganska lugn och skyddad,
en bra lägerplats med god tillgång på kvartsnoduler
i det steniga åsmaterialet, noduler som kunde testas
i jakten på bra råmaterial. Tillgången på mat var
säkert god, både ifråga om fisk och småvilt samt
vegetabilier. Små strandlinjedaterade tidigmesolitiska
lokaler finns i Gladöområdet på Södertörn. Exempelvis gjordes i mitten av 1990-talet en undersökning av Huddinge 305 som låg på en avsats cirka 70
meter över havet. Här framkom, trots att lokalen var
liten till ytan, ett fyndmaterial som var förhållandevis
varierat och bestod av ungefär samma material som
fanns på Glysamon: kvarts, kvartsit, grönsten, bergart, sandsten och porfyr. Fyra fyndkoncentrationer
dokumenterades samt en anläggning tolkad som
en lins av okänt slag (Gustafsson, Per 2005). Om
dessa aktiviteter representerar ett eller flera besök
på platsen har inte kunnat avgöras. En trolig tidigmesolitisk lokal, Lövgölen, Lunda 239, sydväst om
Jönåker, Nyköpings kommun, var föremål för en
forskningsundersökning i maj 2010 (Gustafsson,
Patrik 2011). På en nivå av mellan 65 och 70 meter
över havet gjordes fynd av kvarts, tuff och flinta.
Liksom på Glysamon var kvartsen framför allt sla34 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
gen med plattformsmetod, men på Lövgölen fanns
även specialiserad spånproduktion av kinnekulleflinta representerad. I Östergötland finns små lokaler,
som likt Lövgölen har ett fyndmaterial bestående
av kvarts och flinta och som ligger i tidsintervallet 7500–6500 f.Kr. Lokalerna ligger i inlandslägen
och är av tillfällig karaktär (Gustafsson, Patrik 2011
och där anförd litteratur). Glysamon verkar mera
höra samman med det östliga komplexet av tidigmesolitiska lokaler i skärgårdsområdet, så som de på
Södertörn, än med de tidigmesolitiska lokalerna på
det mesolitiska fastlandet.
Nästa besök på platsen sker något senare, under
mellanmesolitikum. Området förefaller vara något
stört, vilket medför både tolkningssvårigheter och
svårigheter att bestämma verksamhetens omfattning.
Även denna gång är dock besöket på platsen av ganska tillfällig natur. Aktiviteten är dock annorlunda,
det vill säga en något finare bearbetning av nodulkvarts av bättre kvalitet. Anläggningarna består av
härdar och någon kokgrop, vilket visar på åtminstone
en liten variation i verksamheter. Även stenmaterial
som bearbetad grönsten och annan bergart förekommer, vilket också tyder på viss variation, något som
brukar förknippas med lite större boplatser. Detta
visar på hur många olika slags lokaler som fanns
under mesolitikum och att det inte alltid är så lätt
att passa in dem i olika fack. Grönstensyxor är en
fyndkategori som förekommer på mesolitiska lokaler,
mer eller mindre frekvent, som på Eklundshov där
stora mängder yxor hittades och där yxtillverkning
förkommit (Gustafsson, Per m.fl. otryckt källa), men
även i Ändebol, Stora Malm 275, där yxproduktion
sannolikt också förekommit (Gustafsson & Nordin
2008). På Glysamon framkom ett förarbete till en
yxa, ett yxfragment samt enstaka avslag av grönsten
och bergart. Någon slags bearbetning har förekommit, fast inte i den omfattningen att det kan handla
om yxproduktion. Att det just är ett förarbete och
stora avslag skulle kunna tyda på en grov bearbetning,
någon slags förbearbetning av materialet.
Ytterligare ett besök sker under mellanmesolitikum, nämligen på den lilla avsatsen i nordväst.
Karaktären på den lilla lokalen skiljer sig från de
andra besöken på platsen, även om likheter förstås finns. Det rör sig även här om ett kortvarigt
besök och kvarts är i princip helt dominerande som
råmaterial. Två fynd av flinta, vars ursprung inte har
bestämts, får representera det exotiska på platsen
tillsammans med rökkvartsen, som förekommer i
ganska stor omfattning både i det bearbetade materialet och i den lilla depån. Att mikrospånteknik i
kvarts förekommer blir allt tydligare i takt med fler
undersökningar i östra Mellansverige. Kontexten
här är väl samlad och lättare att tolka, nästan som en
ögonblicksbild som går att visualisera. Avsatsen ligger
skyddad och har inte utsatts för senare tids störningar,
vilket förstås har stor betydelse. Platsen faller in i
kategorin små boplatser där aktiviteten varit tämligen
ensartad. Brukskadeanalysen och depån ger oss dock
den där extra dimensionen som vi ofta saknar i östra
Mellansveriges skärgårdsområde, nämligen den osynliga närvaron av organiskt material. Den avvikande
kvartsbiten i depån har använts till att ritsa/skrapa i
hårt material som ben eller horn, kanske ett föremål
som en ljusterspets eller varför inte en benspets med
mikrospån i flinta eller rökkvarts? Sådana har hittats i större mängder till exempel vid Motala ström
(ex. Carlsson 2004). Depån låg så väl samlad att
den måste ha legat i en behållare av något organiskt
material; ett läderskynke, en rotkorg, en näverväska?
Som beskrevs i kapitlet ovan, utgjorde fynden en
slags halvcirkelformad struktur, vilket skulle kunna
tolkas som om där stått en liten byggnad eller ett
vindskydd. Fynden i koncentrationen och i depån
talar för tolkningen att där varit en liten tillfällig
verkstad. En reflektion, eller en parallell, är att det på
Strandvägen 1 i Motala fanns, inte bara ett mesulahus daterat till 5600–5000 f.Kr., utan också ett runt
eller halvrunt hus. Huset hade stora mängder fynd
inom väggarna och tolkades som en verkstad. Fynden utgjordes av knackstenar, bultstenar, slipstenar,
yxor, yxavslag och allehanda restprodukter. Utanför
kunde konstateras att dumpning av avfall invid vattenbrynet förekommit, vilket tyder på städning av
huset emellanåt (Carlsson 2004). På Glysamon fanns
spridda fynd ner mot vattnet, vilka skulle kunna tolkas som utkastlager uppkomna av städning. Huset
i Motala hade bevarade stolphål, vilket inte fanns i
den genomsläppliga sanden på Glysamon där nästan
samtliga organiska spår urlakats. Detta behöver dock
inte betyda att det inte funnits stolphål.
Glysamon i ett mesolitiskt sammanhang 35
Utvärdering
Förutsättningarna för fältarbetet förändrades på
grund av de skador som tidigare beskrivits och det
krävdes omplanering och metodförändringar samt
en revidering av de ursprungliga målsättningarna,
se syfte och målsättning ovan. I och med skadorna
minskade möjligheten att hitta sammanhängande
ytor med spår av samtida verksamheter, varför
målsättningen omformulerades till att finna spår
efter enskilda verksamheter. Ett mål vi tycker oss
ha uppfyllt.
Med hjälp av absolut datering kunde vi också
tidsfästa lämningarna. En viktig fråga var variationen
av verksamheter och dess eventuella samtidighet eller
ej. Sammantaget kan vi konstatera att Glysamon
använts för olikartade aktiviteter. Med utgångspunkt
i fyndmaterialet handlar det förstås om redskaps- och
stenbearbetning, eftersom inget organiskt material
finns bevarat. Få anläggningar talar om kortare besök.
Även om kulturpåverkade horisonter skulle ha funnits och urlakats i det sandiga åsmaterialet, så borde
en långvarig, intensiv bosättning ha renderat inte
bara fler utan också en större variation av anläggningstyper och mer varierade fyndkontexter. Såväl
fyndmaterialet, fyndspridningen, och topografin som
14
C-dateringarna tyder på flera oliktida besök på platsen. Bruksskadeanalysen har gett oss den dimension
av mesolitiskt vardagsliv som vi saknar i östra Mellansverige, nämligen en indirekt närvaro av material
som trä, ben och horn. Då kostnaden för bruksska-
36 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
deanalysen är låg i förhållande till den information
som den faktiskt ger, skulle man såhär i efterhand
önska att mer medel avsatts för att analysera fler föremål. I så fall hade man mer noggrant kunna studera
verksamheterna på de olika områdena. Kvartärgeologin har bekräftat att Glysamon låg vid en avsnörd
insjö, men detta har troligen inte betytt så mycket i
fråga om skillnad av människans levnadsvillkor och
näringsfång. Floran och faunan har varit ungefär densamma som om Glysamon legat vid havet, möjligen
med undantag för att säl inte funnits alldeles intill
lokalen. Pollenanalyser skulle eventuellt ha kunnat
besvara en del av de frågor kring miljömässiga förutsättningar som inte de kvartärgeologiska undersökningarna svarade på. Pollenanalyser hade varit ett bra
komplement. Ytterligare en målsättning var att sätta
in Glysamon i ett större geografiskt sammanhang.
Kunskapen om den mesolitiska perioden i Södermanlands län har varit och är fortfarande bristfällig,
så varje möjlighet att undersöka en mesolitisk lokal
i länet är ett gyllene tillfälle att öka kunskapen. Då
jämförelseobjekten i närområdet är relativt få, krävs
utblickar för att förstå lokalen och dess betydelse i sin
samtid. Jämförelseobjekten är ett representativt urval
av tidig- och mellanmesolitiska lokaler, främst sådana
som har daterats med 14C-metoden. En systematisk
genomgång av mesolitiska lokaler, daterade eller inte,
har inte rymts inom ramen för detta projekt, även om
det förstås skulle ha varit önskvärt.
Referenser
Ahlbeck, M. & Isaksson, M. 2007. Riksväg 73
slutundersökningar. Rapporter från Arkeologikonsult 2007:2037.
Apel, J., Falkenström, P., Guinard, M. & Nordin,
M. 2004. Lyttersta 2. En stenålderslokal i västra
Vingåker. Arkeologisk förundersökning. SAU,
rapport 2004:2.
Bengtsson, L. 2001. Stenstugan och Myskdalen
– två stenåldersboplatser i Kolmården. Arkeologisk förundersökning och undersökning. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2001:18.
Stockholm.
Bondesson, W. & Gustafsson, P. 2009. Katrineholms VA – stenålder längs Katrineholmsåsen. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport
2009:33. Stockholm.
Carlsson, T. 2004. Mesolitikum och yngre järnålder
på Strandvägen 1. Riksantikvarieämbetet. UV
Öst, dokumentation av fältarbetsfasen 2004:2.
Stockholm..
Cassel, K., Gustafsson, P., Norberg, L., Petterson,
B. & Svensson, I. 2004. Vetenskapligt program, Södermanlands län. Sörmlands museum.
Arkeologiska meddelanden 2004:02.
Drotz, M. 1995. Stadsskogen. En senmesolitisk
lägerplats i ytterskärgården. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport 1995:45. Stockholm.
Ekman, T. & Hellberg, K. 1994. Kalkbergstorp.
Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport
1994:18. Stockholm.
Gill, A. 2010. Förundersökning av RAÄ 284 inför
utbyggnad av väg 55/56, Östra förbifarten
Katrineholm. Rapport från Arkeologikonsult
2010:2345.
Grusmark, C. 2006. Stenålder på Katrineholmsåsen. Kompletterande arkeologisk utredning,
etapp 1 och arkeologisk utredning, etapp 2.
Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport
2006:21. Stockholm.
– 2011a. Äldre stenålder i Norr Enby. Arkeologisk
utredning och förundersökning. Riksantikvarieämbetet. UV Rapport 2011:50. Stockholm.
– 2011b. Stenålder i Albyberg. Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet. UV Rapport
2011:59. Stockholm.
– 2012. Senmesolitikum på Forssjöboplatsen.
Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. UV rapport 2012:108. Stockholm.
– 2013. Stenåldersliv vid viken – slakt och redskapsbearbetning i Hagnesta. Arkeologisk
undersökning. Riksantikvarieämbetet.
UV Rapport 2013:63. Stockholm.
Gustafsson, Patrik. 2004. Stenålder. I: Cassel m.fl.
Vetenskapligt program, Södermanlands län.
Sörmlands museum. Arkeologiska meddelanden
2004:02.
– 2009. Kvarts vid Glysas grav. Sörmlands
museum, Arkeologiska meddelanden 2009:10.
– 2011. Lövgölen. Tidigmesolitikum och tidigneolitikum. Forskningsundersökning. Sörmlands museum, Arkeologiska meddelanden
2011:01.
Gustafsson, Patrik. & Svensson, I. 2004. Permanent
bebyggelse och tillfälliga besök. I: Cassel m.fl.
Vetenskapligt program, Södermanlands län.
Sörmlands museum. Arkeologiska meddelanden
2004:02.
Gustafsson, Patrik. & Nordin, M. 2008. Yxor &
mikrospån vid Ändebol. Mellanmesolitkum.
Sörmlands museum, Arkeologiska meddelanden
2008:04.
Gustafsson, Per. 2005. Mesolitisk gryning vid
Gladö. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2005:6. Stockholm.
Gustafsson, Per & Kihlstedt, B. 2011. Stenålder på
Glysamon. Riksantikvarieämbetet. UV Rapport
2011:80. Stockholm.
Referenser 37
Gustafsson, Per., Lindgren, C., Risberg, J. & Karlsson, S. Chapter 16 – The Eklundshov Site.
Södertörn – Interdisciplinary Investigations of
Stone Age Sites in Eastern Middle Sweden.
Riksantikvarieämbetet. http://www.arkeologiuv.
se/cms/showdocument/documents/extern_
webbplats/arkeologiuv/publikationer_uv/ovrigt/
sodertorn_grodinge/grodinge_ch_16.pdf
Jakobsson, M. 1994. Arkeologiska kulturmiljöer.
Väg 55/56 förbifart Katrineholm. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2003:26. Stockholm.
Kihlstedt, B. 1997. Östra Mellansverige. Neolitiseringen i Syd-, Väst- och Mellansverige – Social
och ideologisk förändring. I: Larsson, M. &
Olsson, E. (red). Regionalt och interregionalt.
Stenåldersundersökningar i Syd- och Mellansverige. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska
undersökningar Skrifter nr 23. Stockholm.
– 2003. Östra förbifart Katrineholm. Väg 55/56.
Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport
2003:26. Stockholm.
Larsson, M. & Olsson, E. (red). 1997. Regionalt
och interregionalt. Stenåldersundersökningar i
Syd- och Mellansverige. Riksantikvarieämbetet
Arkeologiska undersökningar Skrifter nr 23.
Stockholm.
Larsson, L., Fors, T., Holmgren, I., Falkenström,
P., Ahlbeck, M. & Samuelsson, C. 2001. Forskningsparken. Arkeologisk förundersökning och
särskild undersökning. Arkeologikonsult Rapport 2001:1.
Lindgren, C. 1997. Östra Mellansverige. Regionalitet under mesolitikum. Från senglacial till
38 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
senatlantisk tid i Syd- och Mellansverige. I:
Larsson, M. & Olsson, E. (red.). Regionalt
och interregionalt. Stenåldersundersökningar i
Syd- och Mellansverige. Riksantikvarieämbetet
Arkeologiska undersökningar Skrifter nr 23.
Stockholm.
– 2004. Människor och kvarts. Diss. Stockholm
Studies in Archaeology 29, Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar, Skrifter no
54, Coast to Coast books No. 11. Stockholm.
Neander, K. 2000. En mesolitisk boplats vid Odlaren. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport
2000:11. Stockholm.
Nordin, M. 2005. Aktivitetsytor vid Gammelsta.
Senmesolitikum och medeltid. Sörmlands
museum. Arkeologiska meddelanden 2005:04.
Olsson, E., Miller, U. & Risberg, J. Chapter 18 –
The Kyrktorp Site. Södertörn – Interdisciplinary
Investigations of Stone Age Sites in Eastern
Middle Sweden. Riksantikvarieämbetet. http://
www.arkeologiuv.se/cms/showdocument/documents/extern_webbplats/arkeologiuv/publikationer_uv/ovrigt/sodertorn_grodinge/kap18.pdf
Wikell, R. 2002. Arkeologi på hög nivå – nya stenåldersfynd i Södermanlands skogar. I: Åkerlund,
A. (red). Kulturell mångfald i Södermanland.
Del 1. Länsstyrelsen i Södermanland. Rapport.
Stockholm.
Muntliga uppgifter
Bergman, Jonas. Arkeobotaniker och kvartärgeolog.
Riksantikvarieämbetet, UV.
Administrativa uppgifter
Riksantikvarieämbetets dnr: 423-1786-2010.
Länsstyrelsens dnr: 431-2934-2012
(431-2036-2010).
Riksantikvarieämbetets projektnr: 11736.
Intrasisprojekt: UV2010:173.
Undersökningstid: 9 augusti–3 september 2010.
Projektgrupp: Per Gustafsson, Cecilia Grusmark,
Karin Sundberg, Karin Neander, Camilla
Grön, Wivianne Bondesson, Helen Grenler
(arkeologer), Jonas Bergman (arkeobotaniker/
kvartär­geolog), Ulf Strucke (vedartsanalytiker),
Susanne Östlund (rapportmedarbetare).
Underkonsulter: Stoneslab AB, Trimtec AB,
Ångströmslaboratoriet, Foria AB.
Exploateringsyta: 4 800 m2.
Läge: Ekonomiska kartan, blad 9G 7f.
Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V.
Koordinater för undersökningsytans sydvästra
hörn: x 6539154, y 1526354.
Dokumentationshandlingar som förvaras i
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA),
RAÄ, Stockholm: 64 digitala foton med
Unr 5250_1–64.
Fynd: F1–F285 förvaras på Riksantikvarieämbetet,
UV Mitt, i väntan på beslut om fyndfördelning.
Administrativa uppgifter 39
Bilagor
Bilaga 1. Tabell över störningar
Id
Beskrivning
207
Stubbhög, ca 90 st. Mycket förstört under.
236
Stubbhög, ca 35 st. Mycket förstört under. Skärvsten och fynd
synliga.
Bilaga 2. Tabell över grävenheter
Id
Storlek,
m2
Grävenhet
767
0,18
Stubblyft, sållat i 4 mm. Inga fynd eller skärvstenar.
776
0,32
Stubblyft. Sållat i 4 mm. Inga fynd, enstaka
skärvstenar.
260
Stubbhög, ca 40 st. Mycket förstört under.
280
Stubbhög, ca 20 st. Måttligt förstört under.
786
0,68
Stubblyft. Sållat i 4 mm. Inga fynd eller skärvstenar.
Stubbhög, ca 30 st. Mycket förstört under.
796
0,58
Stubblyft. Sållat i 4 mm. Inga fynd eller skärvstenar
310
Stubbhög, ca 70 st. Måttligt förstört under.
812
2,36
Stubblyft. Sållat i 4 mm. Inga fynd eller skärvstenar
327
Stubbhög, ca 20 st. I kanten av fornlämningen.
982
0,94
Stubblyft. Sållat i 4 mm. Enstaka skärvstenar.
342
Stubbhög, ca 30 st. varav ung hälften från fornlämningen.
Ligger utanför undersökningsområdet.
992
4,58
Stubblyft. Sållat i 4 mm. Ett fynd av kvarts och enstaka skärvstenar
354
Stubbhög, ca 40 st. Måttligt förstört under.
1011 1,33
Stubblyft. Sållat i 4 mm. Inga fynd eller skärvstenar.
372
Stubb- och körskador över hela området, med små oförstörda
ytor emellan.
2761 1,84
Grävd ca 0,05 m ner på grund av fyndförekomst.
Endast ytterligare ett fynd framkom på denna nivå.
465
Stubb- och körskada vid stubbhög.
2811 14,26
475
Stubb- och körskada.
Grävenhet fyndkoncentration. Skikt 1, ca 2 cm djupt,
varefter fynd mättes in och togs bort.
494
Stubbskada.
2860 6,23
509
Stubbskada.
Grävenhet fyndkoncentration. Skikt 2, ca 2 cm djupt,
varefter fynd mättes in och togs bort
521
Stubbskada samt rubbade stenar och block.
2907 4,3
Grävenhet fyndkoncentration. Skikt 3, ca 2 cm djupt,
varefter fynd mättes in och togs bort.
535
Stubbskada.
2949 1,46
548
Stubbskada.
Grävenhet fyndkoncentration. Skikt 4, ca 2 cm djupt,
varefter fynd mättes in och togs bort.
563
Minst fem större stubbskador inom område med FU-schakt.
Delvis skadat med bevarade områden emellan.
Eventuellt har fiberduk skyddat schakten.
2973 0,73
Grävenhet fyndkoncentration. Skikt 5, ca 2 cm djupt.
Inga fler fynd framkom.
587
Stubb- och körskada.
613
Stubb- och körskada.
638
Stubbskada.
647
Stubbskada.
655
Stubb- och körskada.
681
Stubbskada.
697
Stubbskada.
708
Stubbskada. Skärvsten och fynd synliga.
716
Stubb- och körskada över hela slänten, både djupa och ytliga
skador. Utkastlager funna vid FU har skadats allvarligt.
827
Stubbskada.
842
Stubbskada.
855
Stubbskada.
872
Stubbskada.
893
Stubbskada.
905
Stubbskada.
914
Stubbskada.
925
Stubbskada.
934
Stubbskada.
939
Stubbskada.
952
Stubbskada.
964
Stubbskada.
295
(se även fig. 5)
40 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Bilaga 3. Kvartärgeologisk rapport
Av Anna Plikk och Jan Risberg, Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi (INK),
Stockholms Universitet
Inledning
I samband med den arkeologiska undersökningen av
RAÄ 283, Katrineholm, utfördes paleogeografiska
och litostratigrafiska undersökningar i en närliggande
våtmark här kallad Knorranmossen (N6537674,
E572749). I en första studie år 2009 undersöktes
fördelningen av jordarter i den del av våtmarken
som gränsar till RAÄ 283 (Risberg och Freudendahl 2009). Provborrningar indikerade att bassängen
genomgått ett sjöstadium efter avsnörning från havet
varför en datering av material från den djupare delen
av våtmarken utfördes. Dateringen gjordes på den
äldsta ackumulationen av organiskt material, vilken
förmodades ha satt igång så snart området (ca 60
m ö.h.) frilades från Litorinahavet. Utifrån strandförskjutningskurvan från Södertörn som kan antas
ligga på samma isobas som området kring Katrineholm kunde en ålder av omkring 9000 kal. BP
uppskattas (fig. 29). Resultatet från dateringen visade
däremot en ålder mellan 5894 och 5694 kal. BP, vilket
var klart yngre än väntat.
Målsättning
Syftet med undersökningen är att komplettera
den förundersökning som tidigare gjorts i mossen
(Risberg och Freudendahl 2009) med stratigrafisk
bestämning samt datering av lagerföljden i den centrala delen av våtmarken, för att på så sätt ge en bild
av våtmarkens utveckling. Provtagning i de centrala
delarna har tidigare undvikits på grund av det stora
djup som den aktuella lagerföljden ligger på.
Figur 29. Strandförskjutningskurva för Södertörn och södra Uppland (Karlsson och Risberg 2005).
Bilagor 41
Figur 30. Utsnitt ur jordartskartorna Katrineholm NV och Katrineholm NO (Persson 1980, 1982)
som visar sprickdalar och åsryggar i nordväst–sydostlig riktning. Rött = berg i dagen, Blått = morän,
Grönt = isälvsavlagring, Orange = svallsediment, Gult och ljust orange = glaciala och postglaciala leror
och silt, Brunt = kärr och mosse.
Figur 31. Karta över östra Mellansverige med Vättern i sydväst och Mälaren i nordost. Svarta linjer markerar den
mellansvenska israndzonen. Rutorna visar var övriga undersökningar som nämns i studien är gjorde. Den norra
rutan i Närketrakten visar Kälmossens läge (Magnusson 1970). Färgindelningen är baserad på dagens topografi men
kan användas för att uppskatta gränserna för HK (140 m ö.h.) (Björnbom 1989, Robertsson 1995) och Litorinahavet
(60 m ö.h.) (Wastegård m.fl. 1998) i området kring Katrineholm och Närke. Ancylussjön nådde strax över 80 m ö.h. i
området kring Södertörn (Hedenström och Risberg 1999). Kartunderlag, lantmäteriverket.
© Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/0053.
42 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Geologi och jordarter
Landskapsutveckling
Knorranmossen är belägen ca 3 km sydost om
Katrineholm i sydvästra Södermanland, intill Katrineholmsåsen. Berggrunden i området domineras
av gnejser, medan mossen ligger i ett område med
huvudsakligen urgraniter (ca 1,9 miljarder år gamla).
Katrineholmsåsen (fig. 30) följer den förkastning
som går genom sjön Yngaren förbi Eriksberg mot
Katrineholm (Persson 1982). Längs åsen återfinns ett
flertal åsgropar med kärrtorv i botten. Stora områden
med svallsand runt avlagringen tyder på att denna
utsatts för kraftig svallning under landhöjningen.
Landskapet i området är kulligt och ligger på
nivåer kring 50–60 m ö.h. (fig. 31). Morän dominerar
som jordart på höjderna, medan glaciala finkorniga
sediment syns i dalgångarna. Svallsediment förekommer vanligen på nivåer kring 60–65 m ö.h. Landskapet korsas av förkastningar i nordväst–sydostlig
riktning i vilka långsträckta sjöar och våtmarker är
belägna. Även åsstråken har en generell nordväst–sydostlig utbredning och tycks i viss mån följa dalgångarnas utbredning. I vissa av våtmarkerna i området
förekommer gyttja i botten, denna uppvisar vanligtvis
en liten mäktighet om ca 0,5 m (Persson 1982).
Isrörelseriktningen genom området har gått från
nordväst mot sydost vilket är synligt i riktningen på
räfflor och isälvsavlagringar. Katrineholmsåsen har
avsatts vid den tillbakadragande isfronten där en subglacial smältvattentunnel mynnat. Under deglaciationen har också stora flyttblock deponerats i iskanten,
även deponering av stora block is har skett vilket tros
ha gett upphov till de många djupa åsgropar som
återfinns längs åsarna.
Området ligger under HK (Björnbom 1989,
Robertsson 1995), vilket innebär att depositionen
skett under vatten (fig. 31). Då det inte finns några
studier från trakten får deglaciationsförloppet uppskattas genom interpolation mellan studier från
Närke-trakten och norra Södertörn. Området strax
norr om Vättern deglacierades ca 9 300 f.Kr. (Björck
m.fl. 2001:1309–1326), och utgör den norra gränsen för den mellansvenska israndzonen. Norr om
denna sker generellt en regressiv isrörelse under hela
holocen, utan några märkvärdiga framryckningar av
isfronten. Vid deglaciationen täcktes området kring
Katrineholm av Yoldiahavets vatten, vars högsta kustlinje väster om Katrineholm har uppskattats till ca
Figur 32. Knorranmossens läge. Figuren baseras på en terrängmodell från lantmäterienheten med en upplösning av
50×50 m. Höjdkurvorna i grått med fem meters mellanrum. Prickad linje indikerar Katrineholmsåsens utsträckning,
streckad linje utsträckningen av profilen i figur 33. © Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/0053.
Bilagor 43
Figur 33. Schematisk profil av topografi och jordartsfördelningen vinkelrätt mot dödisgropens utsträckning.
Baserat på jordartskartan Katrineholm NO (Persson 1982). Färgerna motsvarar jordarter enligt fig. 30.
Profilen är kraftigt överförhöjd i höjdled och jordarternas utsträckning under markytan tentativ.
140 m ö.h. (Robertsson 1995:103–109, Wastegård
m.fl. 1998). Knorranmossens yta når omkring 60
mö.h., medan mossens botten ligger ca 40 m ö.h.,
vilket innebär ett vattendjup vid deglaciationen på
ca 100 m. Enligt strandförskjutningskurvorna har
området kring Katrineholm till större delen legat
under vatten till strax efter övergången till Litorinahavet (ca 7500 f.Kr.), vars högsta gräns i Närke tros
ligga kring 60 m ö.h. (Wastegård m.fl. 1998:433441). Strandförskjutningen är idag 3,5 mm/år (Eriksson & Henkell 2001:76–101).
Figur 35. Provpunkterna Risberg och Freudendahl
(2009). Proverna i denna undersökning togs vid punkt 2.
Figur 34. Förenklad stratigrafisk profil av våtmarken med två av provtagningspunkterna från Risberg och
Freudendahl (2009) markerade. Profilen är kraftigt överförhöjd i höjdled.
44 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Lokalbeskrivning
Knorranmossen är en norväst–sydostligt utsträckt
dödisgrop belägen ca 3 km sydost om Katrineholm.
Mossen är ca 250 m lång och 100 m bred. Ytan täcks
av vitmossa med typiska mosseväxter, som tranbär,
rosling, sileshår och tuvdun. I randkärret växer odon
och skvattram. Mossen är belägen på den norra sidan
om Katrineholmsåsen som skiljer den från Skirtorpsmossens dalgång. Sydost om Knorranmossen finns
flera djupa åsgropar, däribland Jättens handfat (sjön
Skiren), Jättens tvålkopp och Glysas källare som är
avsatta somnaturreservat. Mossen begränsas i syd av
åsen som når nivåer kring 65 m ö.h., i norr är mossen
omgiven relativt plana ytor och någon tydlig tröskel
går inte att urskilja. En möjlig tröskel kan utgöras av
den plana ytan nordväst om mossen på nivåer strax
under 60 m ö.h. (fig. 32). Mossen är som djupast i
den sydöstra delen där ett djup om ca 17 m uppmätts
med ryssborr. I nordväst minskar djupet. Här är mossen på båda sidor omsluten av isälvsmaterial från
Katrineholmsåsen.
100 ml bägare med två timmars intervall. Residualen monterades på objektsglas i Naphrax® för att
öka brytningsindex. Preparaten genomsöktes efter
mikrofossil i ×100 respektive ×400 förstoring i mikroskop (Leica). Vid artbestämning användes ×1000
förstoring.
Resultat
Sammanlagt togs sex kärnor innehållande den äldsta
kända ackumulationen organiskt material, inom ett
ca 4 m2 stort område. Variationen i djup på dessa
kärnor låg inom ett spann av 180 cm (fig. 36).
Tabell 6. Jordartsstratigrafi.
Djup (cm)
Jordartsstratigrafi
Kärna 1
1400–1435 Kärrtorv
1435–1457 Kärrtorv (kärrtorv med ca 1 cm stora vedbitar)
1457–1480 Ved/rot
1480–1500 Grovdetritusgyttja med vedbitar
Kärna 2
1470–1473 Siltig fräkentorv
Metod
1473–1478 Fräkentorv
För att fastställa ursprunget till våtmarkerna och
deras bildningsförlopp dateras den första organogena
avlagringen vilken antas representera det första sjöeller kärrstadiet på platsen.
Material samlades in från provpunkt 2 (fig. 34
och 35) från förundersökningen (Risberg och Freudendahl 2009). En meter långa kärnor med sediment
togs upp med ryssborr, 4 cm i diameter. Kärnorna
togs på största möjliga djup, där borren stötte i grövre
material (troligtvis sand från den intilliggande åsen).
Jordartsstratigrafin bestämdes i fält.
För datering av den första organogena ackumulationen togs tre prover omkring isoleringen så som
den bestämdes från jordartsstratigrafin. Terrestriskt
material insamlades genom våtsiktning utav 1 cm
sekvenser genom 250 µm sikt. Materialet skickades
till Ångströmlaboratoriet för 14C-datering.
En översikt av diatoméerna gjordes också på tre
nivåer i leran, lergyttjan/gyttjeleran samt i gyttjan.
Proverna preparerades enligt Battarbee (1986:527–
570); ca 1 cm3 prov togs ut och behandlats med 10 %
HCl för att lösa upp ev. karbonater. Därefter har
proverna kokats på vattenbad i 30 % H2O2 för oxidering av organiskt material. Fina mineralpartiklar
(lera) avlägsnades genom upprepad dekantering i
1500–1520 Rot
1478–1500 Kärrtorv (kärrtorv med ca 1 cm stora vedbitar)
1520–1523 Siltig vasstorv
1523–1547 Vasstorv
1547–1570 Grovdetritusgyttja
Kärna 3
1490–1520 Siltig kärrtorv
1520–1527 Kärrtorv
1527–1537 Torvig silt
1537–1547 Siltig lövkärrtorv
1547–1559 Siltig kärrtorv
1559–1570 Lövkärrtorv
1570–1580 Vasstorv med fräken
1580–1590 Grovdetritusgyttja
Kärna 4
1580–1597 Kärrtorv med rot
1597–1638 Vasstorv med fräken
1638–1650 ”Drepanocladusgyttja”
1650–1653 Siltig lera
1653–1680 Lövkärrtorv
Kärna 5
1455–1485 Kärrtorv
1485–1500 Rot
1500–1550 Vasstorv med vedbitar
1540–1555 Grovdetritusgyttja
pkt 2 2009
1490–1535 Kärrtorv med vedfragment
1535–1550 Rot/ved
1550–1565 Grovdetritusgyttja med mindre fragment av ved och bark
1565–1576 Gyttja
1576–1582 Gyttjelera/lergyttja
1582–1590 Lerig sandig silt
Bilagor 45
Figur 36. Jordartsstratigrafin i
de fem erhållna kärnorna inom
denna undersökning samt i
provtagningspunkt 2 i Risberg
och Freudendahl (2009). De fem
kärnorna är tagna intill provtagningspunkt 2. Notera de stora
variationerna i djup och lagerföljd
inom de korta avstånden. Röda
markeringar visar daterat
material.
Jordartsstratigrafi
Jordartsstratigrafin finns angiven i figur 36 och tabell
6. Mosstorv och underlagrande kärrtorv utgör den
största delen av sedimenten i mossen. Generellt återfinns i de nedre delarna av lagerföljden en sekvens
med smulig grovdetritusgyttja innehållande centimeterstora fragment av ved och löv, samt stora
mängder frön. Gemensamt för alla kärnor är också
ett decimetertjockt vedlager (troligtvis al) som orsakade problem vid provtagning, samt leriga skikt av
olika mäktighet som förekommer på varierande djup
i kärrtorven.
Grovdetritusgyttjan, kärrtorven och vedlagret
indikerar att de nedersta sedimenten i åsgropen
46 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
utgörs av resterna av ett alkärr. Endast i pkt 2 2009
förekommer jordartsföljden lergyttja/lera/sand som
man skulle kunna förvänta sig i en isoleringslokal.
Dateringen gjordes därför på material från denna
punkt.
Diatoméanalys
Resultatet från diatoméanalysen presenteras i figur
42. Ett minimum av 100 kiselmikrofossil räknades,
vilket enbart är tillräckligt för att ge en indikation
om avsättningsmiljön. Den siltiga leran är avsatt i en
brackvattenmiljö och isoleringen kan sägas ha börjat i
nedre delen av lergyttjan/gyttjeleran, på mellan 1580
och 1582 cm djup.
Figur 37. Hängefjäll från björk, vanligt förekommande
makrofossil i Knorranmossen.
Datering
Det material som användes för datering samt resultaten kan ses i tabell 7. Dateringarna kalibreras och
presenteras i ett tid–djup diagram där de kalibrerade
dateringarna med osäkerheter ställs mot djupet och
stratigrafin (fig. 38) (Bronk Ramsay 2008:42–60,
2009:337–360). Utifrån diatoméanalysen kan isoleringen av Knorranmossen utläsas till omkring 7 000
±150 BC. Med ett antagande av 0,1mm/år i ackumulationshastighet kan det följande sötvattenstadiet antas ha fortgått i ungefär 3 000 år. Omkring
4000 BC började ett alkärr bildas på platsen.
Diskussion
Dateringen av isoleringen och diatomé-sammansättningen tyder på att Knorranmossen isolerats från det
tidiga Litorinahavet.
Enligt tid–djup modellen har sjöstadiet som följde
på isoleringen omfattat upp emot 3 000 år. Det kan
Figur 38. Tid-djup diagram Knorranmossen. Isoleringen sker i den nedre delen av gyttjeleran/lergyttjan.
Le. silt = lerig silt.
antas att vattennivån i dödisgropen följt havsnivån
i dalgången söder om åsen, som en följd av åsens
permeabilitet. Dödisgropens botten ligger på ca 40
m ö.h., dalgångens botten ligger på ca 35 m ö.h. (fig.
33) och mossens isoleringströskel ligger på omkring
60 m ö.h. Under strandförskjutningen från 60 m ö.h.
till 40 m ö.h. har gyttjeleran/lergyttjan, gyttjan och
grovdetritusgyttjan avsatts under ett sjöstadium.
Tabell 7. 14C-dateringar från Knorranmossen.
Provnr
Djup (cm)
Jordart
Daterat material
14
Ua-40685
1564–65
Grovdetritusgyttja
Frö, hängefjäll, knoppfjäll (Betula sp.),
knoppfjäll (Alnus sp.)
6786 ±39
C-ålder BP
Kal. ålder (BC) 1 σ
5716–5658 (65,9%)
5648–5646 (2,3 %)
Kal. ålder (BC) 2 σ
5731–5630 (94,5%)
Ua-40686
1574–75
Gyttja
Frö, hängefjäll Betula sp., knoppfjäll
(Alnus sp.)
7877 ±44
6802–6790 (3,9%)
6776– 6646 (64,3%)
7025–6966 (5,9%)
6948–6934 (1,2%)
6916–6880 (4,8%)
6842–6629 (82,3%)
6624–6609 (1,1%)
Ua-40687
1579–80
Gyttjelera
Bulksediment
8080 ±49
7171–7156 (3,3%)
7143–7029 (59,5%)
6929–6922 (1,5%)
6876–6861 (4,0%)
7284–7278 (0,2%)
7184–6823 (95,2%)
Bilagor 47
Figur 39. Utsikt över mossen från Katrineholmsåsen. Mitten av bilden i riktning mot öst.
Knorranmossens centrala delar strax till höger om mitten.
Enligt strandförskjutningskurvan i fig. 29 motsvarar dessa nivåer perioden 7400 till 5000 BC, d.v.s.
ca 600 år kortare än beräkningar enligt tid–djup
modellen. Först när strandens läge förskjutits till
under 40 m ö.h. kan sjöstadiet antas ha upphört och
kärrstadiet inletts.
Efter sjöstadiet, som tog slut 5000 eller 4000 BC
beroende på beräkningsmodell, har åsgropen försörjts
med vatten från omgivande sluttningar, via åsen och
grundvattnet. Därmed har ett blött alkärr och slutligen en mosse kunnat växa till på platsen.
De lerlager som återfinns inblandade i kärrtorven
är antingen avsatta under en transgression eller resultatet av ytavrinning i samband med erosion.
Knorranmossens tröskel på ca 60 m ö.h. är belägen på nivåer motsvarande transgressionen L1/L2 i
östra Mellansverige (Risberg 1991, Wastegård m.fl.
1998:433–441, Hedenström och Risberg 1999:490–
504, Karlsson och Risberg 2005). L1/L2 når mellan
60,5 och 61,5 m ö.h. i området kring Närke (fig. 40)
och ca 57,5 m ö.h. på Södertörn. Dock ägde L1/L2
rum 5500–6000 BC och kan därmed uteslutas som
möjlig orsak till inblandningen av leran i kärrtorven.
Om lerlagren är bildade under en senare transgression, d.v.s. L3, måste denna vara mycket kraftig
för att nå upp över tröskeln. I och med åsens permeabilitet blir det däremot möjligt för en höjning av
vattennivån att orsaka en omlagring av sedimenten i
Knorranmossen även om tröskelnivån på 60 m ö.h.
inte nås. Enligt figur 29 påverkade L3 nivåer kring 35
m ö.h., vilket är ca 10 m lägre än botten på dödisgropen. Därmed kan även denna transgression uteslutas.
Den troligaste tolkningen är då att lerinlagringen
är resultatet av ytavrinning från den närliggande
branta åsflanken.
48 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Slutsatser
Slutsatserna från arbetet sammanfattas nedan och
i figur 41.
• Knorranmossen isolerades ca 7000 BC. Isoleringströskeln är inte avvägd men uppskattas
vara belägen i nordväst där markytan når nivåer
omkring 60 m ö.h.
• Lokalen är ursprungligen en dödisgrop som
efter isoleringen upplevt ett sjöstadium under
omkring 3000 år där vattnet konstant sjunkit
undan på grund av dränering via åsen i söder.
• När botten av mossen torrlagts till följd av
landhöjning och dränering genom åsen har ett
Figur 40. Strandförskjutningskurva från Närke baserad
på okalibrerade 14C-dateringar, (efter Wastergård m.fl.
1998). V = Vibysjön (Wastegård m.fl. 1998),
M = Markatorpskärret (Karlsson och Risberg 1997),
Kn = Knorranmossen, Kä = Kälamossen (Magnusson
1970), Ö = Öjamossen (Fromm 1972). Den nedre skalan
är kalibrerad efter Reimer m.fl. 2009.
7000±150
6700±100
12
Brack-marina arter
Lagunarter
Halof ila arter
Indif f erenta arter
Sötv attensarter
Okänd ekologi
1590
1589
1588
1587
1586
1585
1584
1583
1582
1581
1580
1579
1578
1577
1576
1575
1574
1573
1572
1571
1570
Gyttja
40
Gyttjelera/
lergyttja
20
Lerig silt
20
40
20
20
40
20
20
20
20
20
40
20
Figur 42. Resultat av diatoméanalysen i Knorranmossen. Diagrammet visar fördelningen av arter i procent av
bassumman per nivå. Isoleringen sätts vid övergången från lerig silt till gyttjelera/lergyttja.
20
20
40
20
40
a
or
da
n
is
a
ph
en
/lo a
m
is ian
la er o
rm
s
sa
u
ta
tu
ei upii is
ca tul a ngu
r ii
ns
e lat
t a
o
i
a
r
t
rm ert
a
v
i fo
e
e
p
i
o
.
d n ti ta
i u
ri a
r ph ta ca
r ns
s a
i
e
c
o
u
a
ul
i
e
u
a
a
t
t
p
te
p
f
i
a
l
f
v
n
p
r
t
t
m
r
i
n
s
e
n
n
a
s
s
s a t
s s
s
g c
i
nt l a tili os
e
a c i l
o b p
ar
te
r a bre cic era sen
r
vis
na
a a ri cco
tte stru l on cf oe iari
pe yca eae dn ons
cu is il ata ll ipt
di ym oe
isl pla f. d cel
ce pu en od p. p. sp. .
a
ig
e
r
s n ol
ar
te
n
n
t
s
a
s
r
i
l
a
m
a
n
s
i
b
e
s
s
g
a
a
.
a
l
b
u
a
g
n
s
i
r c a
c o
b
p
u ne ca co
r rte
s a sp
ar
a
a l i a c ia a c
r
a g o he he i n
r
d on a d a e
)
ra
e a f te ra
t
p
s
i
p
p
i
t
e
a
a
a
a
a
a
a
h
i
o
s
t
i
i
i
a
l lla
n
e e ll ll
ns
m
s
m ra ll m ri
ia
m la la nt nt ra
ia
t ri la o
ia ho la la
i ri
ia igm la
l
a
a
r
r
r
r
n
e
r
r
r
l
e
s
l
r
r
e
c
s
g
m
g
e
n
m
a
e
n
a
a
e
a
a
a
C
i
i
r
t
t
o
o e
(
a
u u
u u l l l ila s u
a u
ti ila
n fi l
ila
kila p icu icu
ha mo ila ila
ot be e
co o ot ot
at
ar hna gil vic eph
rB
os ph m b i the agil
os ic ic na na h
ffe
vic vic nnu nnu nnu ag yro vic r ia ac
up
cl m i th
no ag
l a cc cl cl
gu lo
tv
rd
ag
ag om v v
a
ep o ag ag
di
yr
p
yr v v h h p
de
Dj
In
Ac Fr Na O
Sö
G Am Cy Ep Fr
Ål
Fr
G Na Na Ac Ac Am
St An Fr Fr
Fr G Na Na
La Ha
Cy Cy Ep
Eu Fr
Au Co Cy Cy
Na Na Pi Pi Pi Fr G Na Va Br
Jo
es
gip
60
80
Anna Plikk 2010
112
111
95
i
og
ol a
ek mm
n d su
kä s
O Ba
alkärr bildats på platsen. Tillförsel av grundvatten från åsen gör att torv sedan kan växa till
stora mäktigheter.
Referenser
Battarbee, R.W. 1986. Diatom analysis. I Berglund,
B.E. (red): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons.
Chichester.
Björck, J., Possnert, G. & Schoning, K. 2001.
Early Holocene deglaciation chronology in
Västergötland and Närke, southern Sweden –
biostratigraphy, clay varve, 14C and calendar year
chronology. Quaternary Science Reviews 20.
Figur 41. Sammanställning av resultaten från de
litostratigrafiska undersökningarna i Knorranmossen.
Bilagor 49
Björnbom, S. 1989. Beskrivning till jordartskartan
Finspång NV. Sveriges Geologiska Undersökning Ae 92.
Bronk Ramsey, C. 2008. Deposition models for
chronological records. Quaternary Science
Reviews, 27 (1–2).
Eriksson & Henkell. 2001. Geofysik. I: Fredén,
C. (red.) Berg och Jord, Sveriges Nationalatlas
tredje utgåvan.
Fromm, E. 1972. Beskrivning till geologiska kartbladet Örebro SV. Sveriges Geologiska Undersökning Ae 5.
Hedenström, A. & Risberg, J. 1999. Early
Holocene shore-displacement in southern
central Sweden as recorded in elevated isolated
basins. Boreas 28.
Karlsson, S. och Risberg, J. 1997. Holocen miljö­
historia i central Närke. E20. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport 1997:38. Stockholm.
Karlsson, S. & Risberg, J. 2005. Växthistoria och
strandförskjutning i området kring Fjäturen
och Gullsjön, södra Uppland. I: Johansson, Å.
och Lindgren, C. (red.): En introduktion till det
arkeologiska projektet Norrortsleden. Appendix 6, s. 71–125. Riksantikvarieämbetet. UV
Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:1.
Stockholm.
Magnusson, E. 1970. Beskrivning till geologiska
kartbladet Örebro NV. Sveriges Geologiska
Undersökning Ae 6.
50 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Persson, C. 1980. Beskrivning till jordartskartan
Katrineholm NV. Sveriges Geologiska Undersökning Ae 41.
– 1982. Beskrivning till jordartskartan Katrineholm NO. Sveriges Geologiska Undersökning
Ae 47.
Reimer, P. J., Baillie, M. G. L., Bard, E., Bayliss,
A., Beck, J. W., Blackwell, P. G., Bronk Ramsey,
C., Buck, C. E., Burr, G. S., Edwards, R. L.,
Friedrich, M., Grootes, P. M., Guilderson, T. P.,
Hajdas, I., Heaton, T. J., Hogg, A. G., Hughen,
K. A., Kaiser, K. F., Kromer, B., McCormac, F.
G., Manning, S. W., Reimer, R. W., Richards,
D. A., Southon, J. R., Talamo, S., Turney, C. S.
M., van der Plicht, J., och Weyhenmeyer, C.
E. 2009. IntCal09 and Marine09 radiocarbon
age calibration curves, 0–50,000 years cal BP.
Radiocarbon, 51(4).
Risberg, J. & Freudendahl, J. 2009. Paleogeografi
och litostratigrafiska undersökningar i området
omkring RAÄ 283, östra Katrineholm. Opubl.
Robertsson, A.-M. 1995. Palaeoenvironment
during Preboreal–Boreal in Närke, South Central Sweden. Quaternary International 27.
Wastegård, S., Björck, J. & Risberg, J. 1998. Deglaciation, shore displacement and early-Holocene
vegetation history in eastern middle Sweden.
The Holocene 8 (4).
Bilaga 4. Anläggningstabell
Anl.nr
Typ
Form, plan
2
Lager
–
1100
SkärvstensOval
koncentration
1170
Härd
Rundad
1200
Härd
1222
Storlek, m
–
2×1
Djup,
m
Beskrivning
– A2 är sandlagret under det 0,05–0,1 m tjocka vegetationstäcket som täcker hela
undersökningsområdet. Hit hör samtliga lösfynd.
0,05 2×1 m stor oval yta. 1–2 skikt med skärvsten, gles, enstaka kvartsfynd.
Fyllningsmaterial sand.
2×1,6
0,65 Framkom vid rensning ursprungligen 3 anläggningar som blev 1 (1170, 1347, 1367).
Närmast rundad i ytan 1,6x2,0 m stor. Fyllningen av gråbrun till gulbrun sand/mo,
ngt humös och stenar 0,05–0,2 m stora, både skärviga och skärbrända. I den västra
delen en störning i form av en rot.
Anl. var upp till 0,65 m djup formen i profil närmast sned trattformig (ritad)
Fyllningen var sot och kol bemängd. Relativt stenfri centralt. Profil ritad. Stenen ej
vägd. 14 hinkar à 18 liter.
Tolkning: Härden nedgrävd. Man har eldad och innan elden brunnit ut alt. medan
stenarna fortfarande var varma har man plockat ut stenar från härdens centrala del.
Samtidigt har man rakat ut sot och kol som om man velat komma åt ngt centralt i
härden. Innan härden har kallnat har man täckt den med sand (för att kyla av den?).
Stenarna har sedermera spruckit. De olika händelserna har iakttagits och dokumenterats i text, dock inte i form av digitala inmätningar.
Oval
0,9×0,7
0,2 Grävdes initialt som en gles skärvstenssamling A1100. Samling med ett fåtal kvartsfynd. Vid undersökningen framkom en härd i den östra delen. Fyllningen mellan
stenarna skiljer sig inte från omgivande sand, färg eller struktur. Plan profil.
Tolkning: Urlakad härd.
Härd
Oval
0,7×0,55
0,15 Anläggningen visade sig vid undersökning vara större och ett större område kring
anläggningen togs därför upp. Samling av skärviga och stenar i två skikt. Skärvsten
under de ytliga ej skärviga stenarna. Plan profil. Fyllningsmaterial sand. Tolkning:
Rest av härd.
1300
Härd
Oval
1,2×0,9
1335
SkärvstensRundad
koncentration
1413
Stenpackning
1430
SkärvstensOregelbunden
koncentration
1458
Härd
Oval
0,65×0,6
0,05 Runda och skärviga stenar 0,05–0,1 m stora väl samlade. Ingen mörkfärgning i ytan.
Sanden ngt hårdare i botten (skenhälla). Fyllningsmaterial sand. Ingen tydlig fyllning.
Inget djup annat än stenarnas storlek. Plan profil.
Tolkning: Rest av härd.
1525
Härd
Oval
0,95×0,75
0,05 Större än ursprunglig inmätning. Skärviga stenar, väl samlade. Stenarnas storlek
varierande, 0,05–0,12 m stora. Få stenar som ej var eldpåverkade. Svag mörkfärgning
syntes vid undersökningen. Tvåskiktad. Fyllningsmaterial sand.
Tolkning: Härd.
1538
Härd
Oregelbunden
0,9×0,75
0,1 Rikligt med skärvig och skörbränd sten. Enstaka naturstenar. Ingen mörkfärgning,
En till tvåskiktad. Flera stenar brända med men ej sönderfallna. Stenarnas storlek
mellan 0,1–0,15 m stora. Fyllningsmaterial sand. Tolkning. Härd.
1587
Härd
Rundad
0,9×0,85
0,1 Ingen synlig mörkfärgning. Rundade och skärviga stenar. Skramlig.
Fyllningsmaterial sand. Tolkning: Härdrest eller stenar från kokgrop.
1636
Härd
Oval
1×0,7
0,05 Samling av små skärviga stenar ganska spritt, något mer koncentrerad in mot mitten.
Ytligt. Ingen synlig mörkfärgning. Enskiktat. Fyllningsmaterial sand.
Tolkning: Härdrest eller samling av sten från kokgrop?
1649
Härd
Oval
1,6×1
0,15 Nästan uteslutande skärviga och spruckna stenar 0,1–0,2 m stora. Tydlig sotig mörkfärgning kring stenarna. Fynd i och omkring anläggningen. Fyllningsmaterial sand.
Plan profil. Tolkning: Härd.
2118
Kokgrop
Rundad
0,9×0,7
0,4 Tydlig kant med skärvsten/sten åt ÖNÖ och VNV. Inga stenar i mitten. Täckt med
stenar i ytan. Mest hela stenar, några skärviga och skörbrända. Under en av de nedersta kantstenarna låg ett grönstensavslag i två fragment. Fyllningsmaterial sand/
grus. Plan profil. Tolkning: Kokgrop. Kant lagd upp efter grop åt Ö och V. Ingen synlig
nedgrävning.
2139
Härd
Rundad
1,05×0,8
0,1 En bit kvarts norr om anl. Mest rundad med även skarpkantad sten 0,05–0,2 m stora.
Fyllningsmaterial sand. Plan profil. Tolkning: Härd för uppvärmning mot ytan eller för
uppvärmning av närmaste omgivning
2169
Lager
Oregelbunden
1,6×0,85
2714
Kvartsdepå
Oval
Rundad
0,3×0,25
0,65×0,45
0,8×0,5
Kvartsdepå
0,05 Ingen mörkfärgning. Runda stenar 0,15 m stor blandat med skärviga/skörbrända
stenar (ett 10-tal), väl samlade 0,1 m stora. Enskiktad. Fyllningsmaterial sand.
0,05 Långsträckt samling av skärviga stenar. Ingen mörkfärgning.
Tolkning: Oklar.
0,1 Samling av stenar 0,1.0,3 m stora. Stenarna låg ytligt. Fyllningsmaterial sand.
Tolkning: Oklar.
0,05 Spridda skärviga stenar ca 15 stycken. Glest liggande, 0,05–0,1 m stora.
Fyllningsmaterial sand. Tolkning: Ej härdrest. Tolkning oklar.
0,05 Lager med skärvig och skörbränd sten 0,05–0,1 m stora. Skramligt. Enskiktad. Löst
liggande ovanpå sanden. Fynd av flinta F2192.
0,15 Inom rensområdet 1425 påträffades en koncentration av kvarts som A2714 ca
0,35×0,3 m stor. Större bitar kvarts välsamlade. Kanske har de legat i en behållare
eftersom de fortfarande låg så väl samlade även fynd av bearbetad porfyr.
Bilagor 51
Bilaga 5. Fyndtabell
* Relation till A=arkeologiskt objekt, O = område, schakt, F = fyndenhet, inmätt Id
Fnr
Relation/fynd­ Material
omständighet*
Sakord
1
F1159
Grönsten
Bearbetat
13,8
1
2
F1163
Grönsten
Avslag
Plattform
10,8
1 Störd kontext
3
F1166
Kvarts
Avslag
Plattform
3,2
4
F1167
Kvarts
Bearbetat
46,9
5
F1168
Kvarts
Bearbetat
4,7
1
6
F1169
Kvarts
Kärna
47,3
1
7
O1185
Kvarts
Splitter
0,1
1
8
F1213
Kvarts
Kärna
Plattform
367
1
9
F1214
Kvarts
Kärna
Städ
4,5
1
10
F1215
Kvarts
Bearbetat
8
1
11
F1216
Kvarts
Kärna
15,7
1
12
F1217
Grönsten
Bearbetat
256
1
13
F1218
Kvarts
Bearbetat
32,9
1 Råyta, nodulkvarts, plattformspreparering
14
F1219
Kvarts
Bearbetat
5,9
1
15
F1220
Kvarts
Bearbetat
0,6
1
16
F1221
Kvarts
Bearbetat
7,2
1 Råyta, nodulkvarts
17
F1254
Kvarts
Bearbetat
9,9
1
18
F1255
Kvarts
Bearbetat
17,1
2
19
F1257
Kvarts
Bearbetat
1,1
1
20
F1258
Kvarts
Bearbetat
25,4
1
21
F1259
Kvarts
Bearbetat
1
1
22
F1260
Kvarts
Bearbetat
9,5
1
23
F1321
Kvarts
Bearbetat
22
1 Råyta, nodulkvarts
24
F1381
Kvarts
Bearbetat
9,4
1 Råyta, nodulkvarts
25
F1382
Kvarts
Kärna
248
1 Råytor, nodulkvarts
26
O1391
Kvarts
Bearbetat
61,3
1 Råytor, nodulkvarts
27
F1399
Kvarts
Bearbetat
22,8
1
28
F1400
Kvarts
Bearbetat
52,9
1 Råytor, nodulkvarts
29
F1401
Kvarts
Bearbetat
1,9
1
30
F1410
Kvartsit
Avslag
11,2
1
31
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,2
1
32
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,7
1
33
O1425
Kvarts
Bearbetat
1,9
1 Råyta, nodulkvarts
34
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,2
1
35
O1425
Kvarts
Bearbetat
164,9
36
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,4
1
37
O1425
Kvarts
Bearbetat
3,5
1
38
O1425
Kvarts
Bearbetat
10,5
1
39
O1425
Kvarts
Bearbetat
3,2
1
40
O1425
Kvarts
Splitter
0,1
1
41
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,5
1
42
O1425
Kvarts
Bearbetat
2,1
1
43
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,6
1
44
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,4
1
45
O1425
Kvarts
Bearbetat
4
46
O1425
Kvarts
Splitter
0,1
1
47
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,4
1
48
O1425
Kvarts
Bearbetat
1,3
1
49
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,6
1
50
O1425
Kvarts
Splitter
0,3
1
51
O1425
Kvarts
Bearbetat
31,7
1
52
O1425
Kvarts
Splitter
0,1
1
53
A1430
Kvarts
Bearbetat
1,3
1
54
F1513
Kvarts
Bearbetat
55
F1515
Kvarts
Bearbetat
0,2
1
56
F1514
Kvartsit
Bearbetat
1,9
1
57
F1516
Kvarts
Bearbetat
9,6
1
52 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Metod
Städ
Plattform
Plattform
Plattform
Plattform
Plattform
Vikt (g)
Antal
58,8
Anmärkning
1
1 Råytor, nodulkvarts
1 Råytor, nodulkvarts
1 Råyta, nodulkvarts
1 Råytor, nodulkvarts
Fnr
Relation/fynd­ Material
omständighet*
Sakord
58
F1517
Kvarts
Bearbetat
59
F1518
Kvarts
Avslag
60
F1519
Kvarts
61
F1520
62
Metod
Vikt (g)
Antal
Anmärkning
1,1
1
1,5
1
Bearbetat
28,3
1
Kvarts
Bearbetat
13,3
1
F1521
Kvartsit
Avslag
Plattform
84
63
F1693
Grönsten
Bearbetat
Plattform
135,5
1
64
F1695
Kvarts
Avslag
Plattform
1,2
1
65
F1803
Kvartsit
Avslag
Plattform
22,9
66
O2076
Kvarts
Bearbetat
1,8
1
67
O2076
Kvarts
Bearbetat
1,5
1
68
F2087
Kvarts
Bearbetat
5,6
1 Råyta
69
F2088
Kvarts
Bearbetat
1,7
1 Råyta
70
F2089
Kvarts
Avslag
Plattform
7,9
1 Råyta
71
O2090
Kvarts
Skrapa
Plattform
13,3
1 Ev. retusch eller bruksretusch
72
O2090
Kvarts
Avslag
Bipolär
29,7
1 Ej använt. Se bruksskadeanalys
73
O2090
Kvarts
Bearbetat
Plattform
8,4
1
74
O2090
Kvarts
Avslag
Bipolär
1,3
1
75
F2103
Kvarts
Bearbetat
1,6
1
76
F2104
Kvarts
Kärna
46,1
1
77
F2105
Kvarts
Bearbetat
0,8
1
78
O2111
Kvarts
Splitter
0,2
1
79
F2117
Flinta
Mikrospån
Plattform
0,2
1
80
F2129
Kvarts
Bearbetat
Plattform
33,6
1 Råyta. Nodulkvarts. Plattformspreparering.
81
F2130
Kvarts
Bearbetat
20,5
1 Råyta
82
F2131
Kvarts
Bearbetat
19,2
1 Råyta
83
F2163
Kvarts
Avslag
84
F2164
Kvarts
Bearbetat
85
F2193
Kvarts
Avslag
86
F2362
Kvarts
87
F2363
88
Plattform
Plattform
Plattform
Plattform
1 Ej använt. Se bruksskadeanalys
1 Ett vasst hörn använt till ristning i hårt material.
Se bruksskadeanalys
4,9
1 Se bruksskadeanalys
1,9
1
1,8
1
Bearbetat
0,2
1
Kvarts
Bearbetat
6,8
1
F2364
Kvartsit
Avslag
41
1 Ej använt. Se bruksskadeanalys
89
O1425
Flinta
Splitter
0,1
1
90
O2612
Kvartsit
Kärnfragment
21,8
1
91
O2612
Kvarts
Bearbetat
18,1
1 Råyta. Nodulkvarts.
92
O2612
Kvarts
Bearbetat
93
O2612
Kvarts
Bearbetat
94
O2612
Kvarts
Redskap
112
95
O2612
Kvarts
Bearbetat
0,7
1
96
F2657
Kvarts
Bearbetat
22,1
1
97
F2658
Kvarts
Bearbetat
5,8
1
98
F2659
Kvarts
Bearbetat
1,7
1
99
F2660
Kvarts
Bearbetat
1,5
1
100
O2662
Kvarts
Splitter
0,4
1
101
O2662
Kvarts
Avslag
0,3
1
102
F2691
Kvarts
Bearbetat
17,3
1
103
F2692
Kvarts
Avslag
Plattform
4
104
F2707
Kvarts
Avslag
Plattform
4,6
1
105
F2708
Kvarts
Avslag
Plattform
5,6
1
106
F2757
Kvarts
Bearbetat
0,2
1
107
F2759
Kvarts
Avslag
Plattform
3,6
1
108
F2760
Kvartsit
Avslag
Plattform
18
1 Ej använt. Se bruksskadeanalys
109
O2761
Kvarts
Bearbetat
8,4
1
110
O1425
Kvarts
Bearbetat
5,3
1
111
O1425
Kvarts
Splitter
0,1
1
112
O1425
Kvarts
Avslag
4,1
1
113
O1425
Kvarts
Bearbetat
1
1
114
O1425
Kvarts
Bearbetat
31,6
1
Plattform
Plattform
Plattform
1,7
Plattform
7
1
1 Råyta. Nodulkvarts.
1 Glättsten
1 Två fragment
Bilagor 53
Fnr
Relation/fynd­ Material
omständighet*
Sakord
115
O1425
Kvarts
Bearbetat
1,9
1
116
O1425
Kvarts
Bearbetat
1,5
1
117
O1425
Kvarts
Avslag
Plattform
2,8
1
118
O1425
Kvarts
Avslag
Plattform
0,3
1
119
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,1
1
120
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,6
1
121
O1425
Kvarts
Bearbetat
5,9
3
122
O1425
Kvarts
Splitter
0,1
1
123
O1425
Kvarts
Splitter
0,1
1
124
O1425
Kvarts
Splitter
0,1
1
125
O1425
Kvarts
Avslag
2
3
126
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,4
2
127
O1425
Kvarts
Bearbetat
1,4
1
128
O1425
Kvarts
Bearbetat
6,9
7
129
O1425
Kvarts
Bearbetat
2,9
2
130
O1425
Kvarts
Bearbetat
3,3
2
131
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,3
1
132
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,7
1
133
O1425
Kvarts
Kärnfragment
24,7
1
134
F2855
Kvarts
Bearbetat
1
1
135
A2118
Grönsten
Avslag
Plattform
39,1
136
G992
Kvarts
Bearbetat
Plattform
6
137
A1100
Kvarts
Avslag
Plattform
3,3
1
138
A1100
Kvarts
Avslag
Plattform
5,7
1
139
A1100
Kvarts
Bearbetat
0,5
1
140
O1391
Kvarts
Bearbetat
Plattform
5,8
1
141
O1391
Kvarts
Avslag
Plattform
3,5
1
142
O2612
Kvarts
Bearbetat
1,7
1 Råyta. Nodulkvarts.
143
O2612
Kvarts
Bearbetat
2
144
O2612
Kvarts
Bearbetat
31,5
1 Kärnpreparering?
145
A1170
Bergart
Yxa
28,4
1 Yxfragment, slipat.
146
O2662
Kvarts
Bearbetat
0,6
1
147
O2662
Kvarts
Splitter
0,3
1
148
O2662
Kvarts
Bearbetat
4,7
1
149
O2662
Kvarts
Bearbetat
23,9
1 Råyta. Nodulkvarts.
150
F2881
Kvarts
Bearbetat
14,4
5
151
O2860
Kvarts
Bearbetat
0,3
1
152
O2860
Kvarts
Bearbetat
1,7
1
153
O2860
Kvarts
Bearbetat
1,7
1
154
O2860
Kvarts
Avslag
3,3
1
155
O2860
Kvarts
Bearbetat
3,4
1
156
O2860
Kvarts
Bearbetat
1
1
157
O2860
Kvarts
Bearbetat
0,3
1
158
O2860
Kvarts
Splitter
0,1
1
159
O2860
Kvarts
Splitter
0,1
1
160
O2860
Kvarts
Bearbetat
0,3
1
161
O2860
Kvarts
Bearbetat
0,2
1
162
O2860
Kvarts
Bearbetat
7,5
1
163
O2860
Kvarts
Bearbetat
11,7
1
164
O2860
Kvarts
Bearbetat
9
1
165
O2860
Kvarts
Mikrospånkärna
166
O2860
Kvarts
Bearbetat
14,2
1
167
O2860
Kvarts
Bearbetat
1,3
1
168
O2907
Kvarts
Kärna
12,2
1
169
O2907
Kvarts
Bearbetat
4,1
1
170
O2907
Kvarts
Bearbetat
0,8
1
171
O2907
Kvarts
Splitter
0,4
1
172
O2907
Kvarts
Splitter
0,1
1
173
O2907
Kvarts
Bearbetat
0,8
1
54 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Metod
Plattform
Plattform
Plattform
Vikt (g)
Antal
5,8
Plattform
Anmärkning
2 Passning
1 Råyta
1
1 Ev. förarbete till kärna. Se bruksskadeanalys
Fnr
Relation/fynd­ Material
omständighet*
Sakord
Metod
174
O2907
Kvarts
Bearbetat
0,2
1
175
O2907
Kvarts
Bearbetat
0,7
1
176
O2907
Kvarts
Bearbetat
3,4
1
177
O2907
Kvarts
Bearbetat
4,3
1
178
O2907
Kvarts
Avslag
0,5
1
179
O2907
Kvarts
Bearbetat
2,6
1
180
F2727
Kvarts
Bearbetat
3,5
1
181
F2728
Kvarts
Bearbetat
3
2
182
O1425
Kvarts
Avslagsfragment
4,5
1
183
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,4
1
184
O1425
Kvarts
Splitter
0,2
2
185
O1425
Kvarts
Bearbetat
1,6
3
186
O1425
Kvarts
Splitter
0,1
1
187
O1425
Kvarts
Bearbetat
4,5
3
188
O1425
Kvarts
Bearbetat
4,4
1
189
O1425
Kvarts
Bearbetat
1,6
1
190
O1425
Kvarts
Bearbetat
1,4
2
191
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,4
1
192
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,7
1
193
O1425
Kvarts
Bearbetat
1,8
2
194
O1425
Kvarts
Bearbetat
1,6
2
195
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,1
1
196
O1425
Kvarts
Bearbetat
1,7
1
197
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,9
1
198
O1425
Kvarts
Bearbetat
1,4
1
199
O1425
Kvarts
Bearbetat
1,2
1
200
O1425
Kvarts
Splitter
0,2
2
201
O1425
Kvarts
Splitter
0,1
1
202
O1425
Kvarts
Bearbetat
8,2
1 Råyta
203
O1425
Kvarts
Bearbetat
4,8
1
204
O1425
Kvarts
Bearbetat
3,4
1
205
O1425
Kvarts
Bearbetat
1
1
206
O1425
Kvarts
Splitter
0,1
1
207
O1425
Kvarts
Bearbetat
1,3
1
208
O1425
Kvarts
Avslag
9,7
1
209
O1425
Kvarts
Avslag
9,2
1
210
O1425
Kvarts
Bearbetat
4
1
211
O1425
Kvarts
Bearbetat
0,3
1
212
O1425
Kvarts
Bearbetat
3,5
1
213
O1425
Kvarts
Bearbetat
3,2
1
214
O2811
Kvarts
Bearbetat
15
1
215
O2811
Kvarts
Bearbetat
0,5
1
216
O2811
Kvarts
Avslag
0,8
1
217
O2811
Kvarts
Bearbetat
0,5
1
218
O2811
Kvarts
Bearbetat
0,5
1
219
O2811
Kvarts
Bearbetat
0,3
1
220
O2811
Kvarts
Bearbetat
0,9
1
221
O2811
Kvarts
Bearbetat
1
1
222
O2811
Kvarts
Bearbetat
0,5
1
223
O2811
Kvarts
Avslag
2,4
1
224
O2811
Kvarts
Bearbetat
2,6
1
225
O2811
Kvarts
Bearbetat
2,4
1
226
O2811
Kvarts
Bearbetat
1,2
1
227
O1404
Kvarts
Bearbetat
0,8
1
228
A1649
Kvarts
Splitter
0,1
1
229
F2161
Kvarts
Avslag
4,2
1
230
F2162
Kvarts
Bearbetat
4
1
231
F2192
Flinta
Bearbetat
1,5
1
232
O1425
Kvarts
Bearbetat
1,5
1
Plattform
Vikt (g)
Antal
Anmärkning
Bilagor 55
Fnr
Relation/fynd­ Material
omständighet*
Sakord
233
O1425
Kvarts
Bearbetat
1,5
1
234
F2982
Kvarts
Bearbetat
1,9
1
235
F1025
Kvarts
Bearbetat
1,1
1
236
F1029
Kvarts
Bearbetat
0,7
1
237
O2949
Kvarts
Bearbetat
5,8
1
238
O2949
Kvarts
Skrapa
Plattform
15,6
1
239
O2949
Kvarts
Avslag
Plattform
2,8
1
240
O2949
Kvarts
Bearbetat
14,2
1
241
O2949
Kvarts
Bearbetat
17,1
1
242
O2949
Kvarts
Bearbetat
3,3
1
243
O2949
Kvarts
Bearbetat
1
1
244
O2949
Kvarts
Avslag
0,7
1
245
F1524
Kvarts
Bearbetat
10,6
246
F1558
Kvarts
Bearbetat
3,4
1
247
F1559
Kvarts
Bearbetat
5,9
1
248
F1560
Kvarts
Bearbetat
16
1
249
F1561
Kvarts
Avslag
6,2
1
250
F1562
Kvarts
Bearbetat
1,3
1
251
F1574
Kvarts
Bearbetat
0,7
1
252
F1575
Kvarts
Bearbetat
1
1
253
F1576
Kvarts
Bearbetat
59,9
254
F1577
Kvarts
Bearbetat
150,1
1
255
F1578
Kvarts
Bearbetat
1,4
1
256
F1579
Kvarts
Bearbetat
14,8
1
257
F1581
Kvarts
Bearbetat
2,2
1
258
F1582
Kvarts
Bearbetat
2,5
1
259
F1584
Kvarts
Bearbetat
44,5
1
260
F1585
Kvarts
Bearbetat
22,5
1
261
F1586
Kvarts
Bearbetat
8,6
1
262
F1598
Kvarts
Bearbetat
6,3
2
263
F1620
Kvarts
Avslag
21,4
1
264
F1623
Kvarts
Bearbetat
0,8
1
265
F1624
Grönsten
Bearbetat
6,3
1
266
F1626
Kvarts
Bearbetat
267
F2854
Kvarts
Bearbetat
1,5
1
268
F2856
Kvarts
Bearbetat
21,9
1
269
F2857
Kvarts
Bearbetat
19,2
1
270
F2858
Kvarts
Bearbetat
5,7
1
271
F2859
Kvarts
Bearbetat
1
1
272
F2905
Kvarts
Skrapa
8,2
1
273
F1000273
Kvarts
Bearbetat
3,9
1
274
F2971
Kvarts
Bearbetat
1,4
1
275
F1158
Kvarts
Bearbetat
4,5
1
276
F2756
Bergart
Bearbetad
1095
277
A2714
Sandsten
Slipsten
290
1
278
A2714
Bergart
Slipsten
197
1 Något tveksam, men kontexten talar för den.
279
A2714
Porfyr
Kärna
Plattform
18,3
1
280
A2714
Porfyr
Avslag
Plattform
8,3
3 2 avslag passning med F279
281
A2714
Kvarts
Avslagsfragment
1,1
1 Vit kvarts, avvikande från övr depå. Se bruksskadeanalys
282
A2714
Kvarts
Kärna
83,5
4
283
A2714
Kvarts
Skrapa
65,5
1
284
A2714
Kvarts
Splitter
0,9
5
285
A2714
Kvarts
Bearbetat
1945
95
56 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Metod
Plattform
Plattform
Plattform
Plattform
Vikt (g)
Antal
45,3
Anmärkning
1 Råyta. Nodulkvarts.
1 Råyta. Nodulkvarts.
1 Råyta. Nodulkvarts. Plattformspreparering.
1 Förarbete till yxa
Bilaga 6. Bruksskadeanalys
Av Helena Knutsson, Stoneslab, Uppsala
Under år 2011 har Stoneslab fått i uppdrag av Cecilia
Grusmark, UV Mitt att analysera åtta fynd från den
särskilda undersökningen av boplatslämningar från
stenålder på fastigheten Eriksberg, Stora Malm 283
i Södermanland. Fynden och analysresultaten presenteras i nedanstående tabell (tabell 8).
Analysen avser klassificering av slitspår och tolkning av stenredskapens forntida funktion. Denna
utförs med hjälp av standardmetod som kort kan
beskrivas som följer.
Som första steget i analysen fotas och avritas föremålet med tonvikt på att registrera detaljer i den
operativa kedjan i samband med tillverkningen av
föremålet. Till detta kommer en registrering av eventuella makroskador (ursplittringar) från användning.
Här skapas en arbetshypotes och en första tolkning
av materialet. En mikroskopisk analys av bruksskador vidtar nu. Först måste dock föremålen rengöras
noggrant i flera steg. Rengöringen görs i flera steg.
Först lakas artefakterna i svagt sur lösning (HCL
och vatten) i minst 24 timmar. Detta för att lösgöra
eventuella rester av oorganiska ämnen som fastnat på
ytorna under deponering i jorden. Efter lakningen
sköljs föremålen och vibreras i ett ultraljudsbad i
destillerat vatten. Därefter måste även organiska
ämnen som fastnat på föremålen under lagringen i
jorden tas bort. Det görs genom att de lakas i svagt
basisk lösning (NaOH och vatten) under cirka fem
minuter. Därefter vibreras artefakterna i destillerat vatten och torkas. Rengöringen är nödvändig,
därför att de mikroskopiska bruksskadorna göms
under de depositionella pålagringarna. Rengöringsprocedurerna har utarbetats och testats av den grupp
forskare som sysslat med bruksskadeanalys under
1980–1990-talen. Lakningstiderna har anpassats
efter att man upptäckt att de basiska lösningarna
har en viss inverkan på bruksskadornas utseende,
samtidigt som de är nödvändiga för att man skall ha
möjlighet att upptäcka dem. För vidare fördjupning
kring problemen med hanteringen analysobjekten se
t.ex. Plison och Mauger 1983, Knutsson 1988a och
1988b och Rodon Borras 1990. Under analyserna
behövs bara avtorkning med aceton lite då och då
för att hålla artefakterna rena.
Tabell 8. Sammanfattning av de viktigaste resultaten av analysen.
Fyndnr
Klassifikation
Råmaterial
62, funnen vid
schaktning och
rensning
Stort plattformsavslag
Beige grovkornig kvartsit, rosa Ej använt
fältspatinklusioner
Distaldel naturlig råämnesutsida
anger ursprunglig höjd för kärnan.
Frontreduktion och plattformspreparering. Användbara eggar med hög
eggvinkel
65, funnen vid
schaktning och
rensning
Plattformsavslag
Grå grovkornig kvartsit, rosa
fältspatlager och inklusioner
Ett vasst hörn använt till ritsning i hårt material
Primäravslag, kan vara från botten av
kärna. Användbara eggar med hög
eggvinkel, en användbar spets
72, funnen vid
schaktning och
rensning
Stort bipolärt
avslag
Gråvit grovkornig kvartsit
med små inklusioner av brun
fältspat
Ej använd
Användbara eggar med hög eggvinkel,
men ojämna. Slagpunkterna slipade,
eller rundade av postdepositionella
processer
83, funnen vid
rensning under FU
Plattformsavslag
Vit-svagt genomskinlig kvarts Två olika eggar använda till skä- Ryggsidan utgörs nästan helt av rundad
av hög kvalité men små inklu- rande eller sågande rörelse på
nodulutsida
sioner av brun fältspat
hårt material
88, funnen vid
schaktning och
rensning
Plattformsavslag
Svagt gråvit grovkornig
kvartsit
108, funnen vid
schaktning och
rensning
Plattformsavslag
(med krossad
plattform)
Svagt gråvit grovkornig kvart- Ej använd
sit med inklusioner av rosa
fältspat
165, funnen vid
schaktning och
rensning
Eventuellt förarbe- Grå svagt genomskinlig
Ej använd
te till mikrospånrökkvarts av mycket fin kvalité
kärna
281, funnen i
Avslagsfragment
depå 2714 med
95 kvartsfynd samt
porfyr, sandsten
och ytterligare
bergart
Vit genomskinlig kvarts av
mycket god kvalité, nästan
bergkristall
Användning
Ej använd
Kommentar
Plattformen utgörs av ett rekristallisationsplan och en sidokant av rundad
nodulutsida. Den har en stark låg-högvinkelegg lämplig för skärning eller
skrapning
Ryggsidan utgörs nästan helt av rundad nodulutsida. Två användbara eggar
skarpa högvinkeleggar, den ena kort
kraftigt konvex, den andra rak och lång
Ett spånlikt avslag/spån har slagits av
från en plan plattform, som kan också
väl fungera som skrapegg
En spetsig del använd till borr- Ett mittfragment Spetsen har formats
ning i hårt material horn eller
under fragmenterings-processen
ben. En del liknande skador från
skrapande rörelse längs den
högvinkelegg som är en fortsättning på ”borrspetsen”
Bilagor 57
Figur 43. F65. Det använda hörnet markerat.
Figur 45. F83. Den använda eggen markerad.
Analyserna utfördes i ett inverterat ljusmikroskop
av märket Nikon Epiphot med förstoringar mellan
50× och 400×. Dokumentationen gjordes med hjälp
av DS-U2 digital kamerautrustning och programmet NIS-Elements 3.22 från Nikon. Programmet
möjliggör sammanfogningar av flera skiktfoton, så att
skärpedjupet förbättras avsevärt. Det gör det möjligt
att dokumentera även skador på mycket ojämna ytor,
vilket är ofta fallet med kvarts.
Kommentarer till analysen och slutsatser
Figur 44. Närbild på eggen på F65, med djupa sprickor,
grova repor, smala plastiska deformationer och kros�skador på yttersta eggen.
58 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Det analyserade materialet bestod av fem föremål av
kvartsit (F62, F65, F72, F88 och F108), ett föremål
av svagt genomskinlig kvarts med inslag av fältspat
(F83), och två föremål av ren kristallin kvarts, en vit
och en rökkvarts (F281 och F165).
Alla utom ett kvartsitföremål (F65 använt till ristning i något hårt material) verkar vara oanvända, trots
att de har flera bra eggar som skulle kunna tjäna till
skrapning och skärning. Det de har gemensamt är att
de har slagits av i ett tidigt skede av redskapstillformning. Åtminstone två stycken har rester av nodulutsidor på ryggsidorna. F108 är slagen
från en rundad strandnodul. F72 har
en sådan slipad utsida på distaldelen
och F65 har en liknande slipad facett
på plattformen. De har också slagits
med hårda knackstenar, om det vittnar
storleken formen och krossade partier
på plattformarna. Man kan alltså dra
slutsatsen att en av verksamheterna
på platsen var att tillforma ämnen för
framtida redskap eller halvfabrikat
av stenar grövre än kvarts och flinta.
Den typ av kvartsit som F62 är gjord
i är enligt vår erfarenhet inte vanlig i
moränen i Mellansverige och det är
faktiskt ganska svårt att hitta kvartsit
av den här kvalitén även i fast klyft. I
Figur 46. Närbild på skador på egg A med
rader av månskärformade mikrosprickor,
pärlformade repor och tunna–djupa raka
repor i riktningar som visar på skärande
och skrapande rörelse.
Figur 48. F281. Den använda borrspetsen
och eggen markerade.
Figur 47. Närbild på skador på egg B med
krossade partier av eggen och kristallplankanter,
djupa mikroretuscher, rader av sprickor och
oregelbundna olika breda repor.
denna grupp är bara ett redskap använd och det är ett
av de större grå kvartsitstycken vars ena hörn använts
till ritsning i hårt material.
De övriga tre föremålen som hade slitspår avvek
råmaterialmässigt. Ett (F83) är slaget från en rundad
strandnodul i kvarts, av den typ som ofta förekommer
på mesolitiska boplatser i Mellansverige. Ett plattformsavslag (eller möjligen städavslag) med naturliga
och retuscherade skrapeggar har använts till skärning
och skrapning av hårt material.
F165 är enligt vår förståelse snarare en påbörjad
mikrospånkärna än en skrapa. Den har inga slitspår,
det stödjer antagandet ytterligare. Råmaterialet är
rökkvarts, vilket är ovanligt i Mellansverige. Likaså
råmaterialet till F281 får man leta efter även om det
kan vara lättare att hitta. Trots att detta föremål är
gjort av ett fragment och ganska litet bär det slitspår
från borrning och skrapning på hårda material, som
horn eller ben.
Utifrån kartering av fynden är det analyserade
provet för litet att dra några generella slutsatser. Det
går att konstatera att kvartsföremålen i provet ligger
i närheten av depositionen A2714 medan kvartsitföremålen ligger på avstånd från det, från 12 meter
till cirka 55 meter.
Sammanfattningsvis består det analyserade materialet av två distinkta grupper, den ena tillverkad i
olika typer av kvartsit kommer från grov bearbetning
av sten till halvfabrikat eller slutprodukter. Endast
ett föremål i denna grupp har använts. Dessa kan
komma från sortering och bearbetning av större
ämnen, möjligen ditförda från andra platser. Den
Bilagor 59
andra gruppen är olika föremål av kvarts
i mindre storlekar, två av dem har slitspår,
en är troligast formad till en mikrospånkärna. Dessa kan vara uttjänta och utbytta
redskap som kvarlämnats. Depositionen
av större mängd kvarts ses normalt som
slagplats, men kan också vara ett förråd
eller en avfallshög. Ett använt, avvikande
redskap i en homogen grupp avslag av
annat råmaterial kan egentligen inte tolkas. Utifrån detta lilla prov kan man alltså
anta att man besökt Eriksberg i omgångar
eller använt platsen som tillfällig station.
Den tämligen stora rumsliga spridningen
av kvarts kan vara resultat av osystematiskt
utnyttjande, flera grupper som besökte
samma plats eller en naturmiljö som til�lät rumslig spridning. Råmaterialvariationen kanske kan förstås bäst som resultat
av olika besök av olika grupper? Andra
analyser av materialet och markstrukturer
kanske också medger en sådan tolkning?
a
Figur 49a–c. Närbild på skador på borrspetsen. Krossade kanter av
retuscher och kristallplankanter och repor som löper tvärs över borrspetsen
cirka 2–4 mm ovan själva udden.
b
Referenser
Knutsson, K. 1988a. Pattern of tool use.
Scanning electron microscopy of
experimental quartz tools. Aun 10.
Uppsala.
– 1988b. Making and using stone tools
The lithic assemblages from Middle
neolithic sites with flint in Västerbotten, northern Sweden. Aun 11.
Uppsala.
Plissson H. & Mauger, M. 1988. Chemical and mechanical alteration of
microwear polishes: an experimental
approach. Helinium 28:1, 3–16.
Rodon Borras, T. 1990. Chemical
process of cleaning in microwear
studies: conditions and limits of attac.
Application to archaeological sites. I:
Gräslund B., Knutsson, H., Knutsson
K. & Taffinder, J. (eds). The interpretative possibilities of microwear
studies. Proceedings of the international conference on lithic use-wear
analysis, 15th–17th February 1989 in
Uppsala, Sweden. Aun 14.
60 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
c
Bilaga 7. Makrofossilanalys
Provnr
Anl.nr
Enstaka rel frekvens
Sparsam rel. frekvens
Dominerande rel. frekvens
Beskrivning
14
2158
1649
Hjortron; örter och gräs;
sintrat material
Kvistar/pinnar
Träkol/förkolnad bark
Provet domineras av mellansand, mkt välsorterad. 4 liter
analyserat.
Ua-30032
1663
1525
Träkol/förkolnad bark
Provet domineras av mellansand–grovsand, mkt välsorterad. 4 liter analyserat.
2165
2118
Träkol/förkolnad bark;
rotfragment
Provet domineras av mellansand–grovsand, mkt välsorterad. 4 liter analyserat.
2086
1538
Träkol/förkolnad bark
Provet domineras av mellansand–grovsand, mkt välsorterad. 4 liter analyserat.
1496
1222
Kvistar/pinnar
Träkol/förkolnad bark
C-analys
Provet domineras av mellansand, mkt välsorterad. 3 liter
analyserat.
Bilaga 8. Vedartsanalys
Av Ulf Strucke, UV
Labnr
Kontext
Relation
Material
9414
A1170
2132
Träkol
Antal
Art
9415
A1300
1523
Ved
1 Bark
9415
A1300
1523
Träkol
8 Tall
Kärnved
9415
A1300
1523
Förkolnat
1 Ört (växtdelar)
Örtstam
9415
A1300
1523
Förkolnat
2 Växtdelar
Kottefjäll av tall
9417
A1525
1663
Träkol
9418
A1538
2086
Träkol
1 Barrträd
9418
A1538
2086
Förkolnat
2 Bark
9419
A2118
2165
Träkol
6 Hassel
9419
A2118
2165
Träkol
2 Tall
16 Tall
Beskrivning
14
Kärnved
Ua-30031
10 Tall
C-analys
Ua-30029
Ua-30030
cf Pinus sp
Ua-30033
Ej tillvaratagen
Bilaga 9. 14C-dateringar
Labnr
Kontext
Relation
Material/art
14
C-ålder BP
14
Ua-30028
A1222
1496
Alm
7675 ±60
6600–6400 f.Kr.
C-ålder kalibrerat med 2 sigma
Ua-30029
A1300
1523
Örtstam
743 ±39
1210–1380 e.Kr.
Ua-30030
A1525
1663
Träkol/tall
7869 ±54
7000–6600 f.Kr.
Ua-30031
A1170
2132
Träkol/tall
2241±31
390–200 f.Kr.
Ua-30032
A1649
2158
Ört/hjortron
1301 ±31
280–660 e.Kr.
Ua-30033
A2118
2165
Träkol/hassel
7169 ±46
6200–5900 f.Kr.
Bilagor 61
Bilaga 10. Relationsschema över inmätningar
Id
Class
Subclass
Rel_verb
Rel_Object_Id
Rel_Object_class
Rel_Object_subclass
1170
Arkeologiskt objekt
Härd
Har
1664
Prov
Kolprov
1170
Arkeologiskt objekt
Härd
Har
1665
Prov
Kolprov
1170
Arkeologiskt objekt
Härd
Har
2028
Prov
Miljöprov
1170
Arkeologiskt objekt
Härd
Har
2132
Prov
Kolprov
1222
Arkeologiskt objekt
Härd
Har
1496
Prov
Miljöprov
1300
Arkeologiskt objekt
Härd
Har
1523
Prov
Miljöprov
1458
Arkeologiskt objekt
Härd
Har
1473
Prov
Miljöprov
1525
Arkeologiskt objekt
Härd
Har
1663
Prov
Miljöprov
1538
Arkeologiskt objekt
Härd
Har
2086
Prov
Miljöprov
1649
Arkeologiskt objekt
Härd
Har
2158
Prov
Miljöprov
2118
Arkeologiskt objekt
Kokgrop
Har
2165
Prov
Miljöprov
2139
Arkeologiskt objekt
Härd
Har
2166
Prov
Miljöprov
1185
Område
Rensområde
Innehåller
1189
Fyndenhet
1185
Område
Rensområde
Innehåller
1000007
Fynd
Kvarts
1391
Område
Rensområde
Innehåller
1395
Fyndenhet
Kvarts
1391
Område
Rensområde
Innehåller
1396
Fyndenhet
Kvarts
1391
Område
Rensområde
Innehåller
1398
Fyndenhet
Kvarts
1391
Område
Rensområde
Innehåller
1000026
Fynd
Kvarts
1391
Område
Rensområde
Innehåller
1000140
Fynd
Kvarts
1391
Område
Rensområde
Innehåller
1000141
Fynd
Kvarts
1404
Område
Rensområde
Innehåller
1408
Fyndenhet
Kvarts
1404
Område
Rensområde
Innehåller
1000227
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1442
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1443
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1444
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1445
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1446
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1449
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1453
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1454
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1455
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1456
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1457
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1498
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1499
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1500
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1501
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1502
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1504
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1505
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1506
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1507
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1508
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1509
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2250
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2251
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2473
Fyndenhet
Flinta
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2474
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2476
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2477
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2478
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2479
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2480
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2482
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2484
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2486
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2487
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2488
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2490
Fyndenhet
Kvarts
62 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Id
Class
Subclass
Rel_verb
Rel_Object_Id
Rel_Object_class
Rel_Object_subclass
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2491
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2492
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2493
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2494
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2496
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2498
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2499
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2501
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2502
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2503
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2504
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2506
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2507
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2509
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2510
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2511
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2512
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2672
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2675
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2677
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2678
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2730
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2731
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2732
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2733
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2735
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2736
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2737
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2739
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2740
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2741
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2742
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2743
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2744
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2747
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2748
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2752
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2753
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
2754
Fyndenhet
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000031
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000032
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000033
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000034
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000035
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000036
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000037
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000038
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000039
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000040
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000041
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000042
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000043
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000044
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000045
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000046
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000047
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000048
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000049
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000050
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000051
Fynd
Kvarts
Bilagor 63
Id
Class
Subclass
Rel_verb
Rel_Object_Id
Rel_Object_class
Rel_Object_subclass
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000052
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000089
Fynd
Flinta
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000110
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000111
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000112
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000113
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000114
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000115
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000116
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000117
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000118
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000119
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000120
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000121
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000122
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000123
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000124
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000125
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000126
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000127
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000128
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000129
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000130
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000131
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000132
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000133
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000182
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000183
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000184
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000185
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000186
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000187
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000188
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000189
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000190
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000191
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000192
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000193
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000194
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000195
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000196
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000197
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000198
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000199
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000200
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000201
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000202
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000203
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000204
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000205
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000206
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000207
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000208
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000209
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000210
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000211
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000212
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000213
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000232
Fynd
Kvarts
1425
Område
Rensområde
Innehåller
1000233
Fynd
Kvarts
64 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Id
Class
Subclass
Rel_verb
Rel_Object_Id
Rel_Object_class
Rel_Object_subclass
2076
Område
Rensområde
Innehåller
2084
Fyndenhet
Kvarts
2076
Område
Rensområde
Innehåller
2085
Fyndenhet
Kvarts
2076
Område
Rensområde
Innehåller
1000066
Fynd
Kvarts
2076
Område
Rensområde
Innehåller
1000067
Fynd
Kvarts
2090
Område
Rensområde
Innehåller
2099
Fyndenhet
Kvarts
2090
Område
Rensområde
Innehåller
2100
Fyndenhet
Kvarts
2090
Område
Rensområde
Innehåller
2101
Fyndenhet
Kvarts
2090
Område
Rensområde
Innehåller
2102
Fyndenhet
Kvarts
2090
Område
Rensområde
Innehåller
1000071
Fynd
Kvarts
2090
Område
Rensområde
Innehåller
1000072
Fynd
Kvartsit
2090
Område
Rensområde
Innehåller
1000073
Fynd
Kvarts
2090
Område
Rensområde
Innehåller
1000074
Fynd
Kvarts
2111
Område
Rensområde
Innehåller
2116
Fyndenhet
Kvarts
2111
Område
Rensområde
Innehåller
1000078
Fynd
Kvarts
2612
Område
Rensområde
Innehåller
2606
Fyndenhet
Bergart
2612
Område
Rensområde
Innehåller
2607
Fyndenhet
Bergart
2612
Område
Rensområde
Innehåller
2608
Fyndenhet
Bergart
2612
Område
Rensområde
Innehåller
2609
Fyndenhet
Bergart
2612
Område
Rensområde
Innehåller
2610
Fyndenhet
Bergart
2612
Område
Rensområde
Innehåller
2611
Fyndenhet
Bergart
2612
Område
Rensområde
Innehåller
2710
Fyndenhet
Bergart
2612
Område
Rensområde
Innehåller
2711
Fyndenhet
Bergart
2612
Område
Rensområde
Innehåller
2712
Fyndenhet
Bergart
2612
Område
Rensområde
Innehåller
1000090
Fynd
Kvartsit
2612
Område
Rensområde
Innehåller
1000091
Fynd
Kvarts
2612
Område
Rensområde
Innehåller
1000092
Fynd
Kvarts
2612
Område
Rensområde
Innehåller
1000093
Fynd
Kvarts
2612
Område
Rensområde
Innehåller
1000094
Fynd
Kvarts
2612
Område
Rensområde
Innehåller
1000095
Fynd
Kvarts
2612
Område
Rensområde
Innehåller
1000142
Fynd
Kvarts
2612
Område
Rensområde
Innehåller
1000143
Fynd
Kvarts
2612
Område
Rensområde
Innehåller
1000144
Fynd
Kvarts
2662
Område
Rensområde
Innehåller
2680
Fyndenhet
Kvarts
2662
Område
Rensområde
Innehåller
2682
Fyndenhet
Kvarts
2662
Område
Rensområde
Innehåller
2684
Fyndenhet
Kvarts
2662
Område
Rensområde
Innehåller
2687
Fyndenhet
Kvarts
2662
Område
Rensområde
Innehåller
2689
Fyndenhet
Kvarts
2662
Område
Rensområde
Innehåller
2690
Fyndenhet
Kvarts
2662
Område
Rensområde
Innehåller
1000100
Fynd
Kvarts
2662
Område
Rensområde
Innehåller
1000101
Fynd
Kvarts
2662
Område
Rensområde
Innehåller
1000146
Fynd
Kvarts
2662
Område
Rensområde
Innehåller
1000147
Fynd
Kvarts
2662
Område
Rensområde
Innehåller
1000148
Fynd
Kvarts
2662
Område
Rensområde
Innehåller
1000149
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000001
Fynd
Grönsten
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000002
Fynd
Grönsten
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000012
Fynd
Grönsten
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000063
Fynd
Grönsten
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000079
Fynd
Flinta
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000089
Fynd
Flinta
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000265
Fynd
Grönsten
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000277
Fynd
Bergart
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000003
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000004
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000005
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000006
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000007
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000008
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000009
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000010
Fynd
Kvarts
Bilagor 65
Id
Class
Subclass
Rel_verb
Rel_Object_Id
Rel_Object_class
Rel_Object_subclass
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000011
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000013
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000014
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000015
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000016
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000017
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000018
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000019
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000020
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000021
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000022
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000023
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000024
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000025
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000026
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000027
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000028
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000029
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000031
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000032
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000033
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000034
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000035
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000036
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000037
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000038
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000039
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000040
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000041
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000042
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000043
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000044
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000045
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000046
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000047
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000048
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000049
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000050
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000051
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000052
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000054
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000055
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000056
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000057
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000058
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000059
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000060
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000061
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000064
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000066
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000067
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000068
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000069
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000070
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000071
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000073
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000074
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000075
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000076
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000077
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000078
Fynd
Kvarts
66 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Id
Class
Subclass
Rel_verb
Rel_Object_Id
Rel_Object_class
Rel_Object_subclass
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000080
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000081
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000082
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000083
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000084
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000085
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000086
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000087
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000091
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000092
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000093
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000094
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000095
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000096
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000097
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000098
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000099
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000100
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000101
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000102
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000103
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000104
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000105
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000106
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000107
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000110
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000111
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000112
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000113
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000114
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000115
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000116
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000117
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000118
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000119
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000120
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000121
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000122
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000123
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000124
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000125
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000126
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000127
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000129
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000130
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000131
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000132
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000133
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000134
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000140
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000141
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000142
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000143
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000144
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000146
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000147
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000148
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000149
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000150
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000180
Fynd
Kvarts
Bilagor 67
Id
Class
Subclass
Rel_verb
Rel_Object_Id
Rel_Object_class
Rel_Object_subclass
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000181
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000182
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000183
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000184
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000186
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000187
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000188
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000189
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000190
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000191
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000192
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000193
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000194
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000195
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000196
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000197
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000198
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000199
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000200
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000201
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000202
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000203
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000204
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000205
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000206
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000207
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000208
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000209
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000210
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000211
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000212
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000213
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000227
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000229
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000230
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000232
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000233
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000234
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000235
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000236
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000245
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000246
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000247
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000248
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000249
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000250
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000251
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000252
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000253
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000254
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000255
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000256
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000257
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000258
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000259
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000260
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000030
Fynd
Kvartsit
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000062
Fynd
Kvartsit
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000065
Fynd
Kvartsit
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000072
Fynd
Kvartsit
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000088
Fynd
Kvartsit
68 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Id
Class
Subclass
Rel_verb
Rel_Object_Id
Rel_Object_class
Rel_Object_subclass
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000090
Fynd
Kvartsit
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000108
Fynd
Kvartsit
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000261
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000262
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000263
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000264
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000266
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000267
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000268
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000269
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000270
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000271
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000272
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000274
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000275
Fynd
Kvarts
2
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000276
Fynd
Kvarts
992
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000136
Fynd
Kvarts
1100
Arkeologiskt objekt
Skärvstenskoncentration
Innehåller
1120
Fyndenhet
1100
Arkeologiskt objekt
Skärvstenskoncentration
Innehåller
1121
Fyndenhet
1100
Arkeologiskt objekt
Skärvstenskoncentration
Innehåller
1164
Fyndenhet
1100
Arkeologiskt objekt
Skärvstenskoncentration
Innehåller
1000137
Fynd
Kvarts
1100
Arkeologiskt objekt
Skärvstenskoncentration
Innehåller
1000138
Fynd
Kvarts
1100
Arkeologiskt objekt
Skärvstenskoncentration
Innehåller
1000139
Fynd
Kvarts
1170
Arkeologiskt objekt
Härd
Innehåller
1913
Fyndenhet
Bergart
1170
Arkeologiskt objekt
Härd
Innehåller
1000145
Fynd
Bergart
1430
Arkeologiskt objekt
Skärvstenskoncentration
Innehåller
1511
Fyndenhet
Kvarts
1430
Arkeologiskt objekt
Skärvstenskoncentration
Innehåller
1000053
Fynd
Kvarts
1649
Arkeologiskt objekt
Härd
Innehåller
2157
Fyndenhet
Kvarts
1649
Arkeologiskt objekt
Härd
Innehåller
1000228
Fynd
Kvarts
2118
Arkeologiskt objekt
Kokgrop
Innehåller
2601
Fyndenhet
Bergart
2118
Arkeologiskt objekt
Kokgrop
Innehåller
1000135
Fynd
Grönsten
2169
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
2192
Fyndenhet
Kvarts
2169
Arkeologiskt objekt
Lager
Innehåller
1000231
Fynd
Flinta
2714
Arkeologiskt objekt
Depå
Innehåller
1000278
Fynd
Sandsten
2714
Arkeologiskt objekt
Depå
Innehåller
1000279
Fynd
Bergart
2714
Arkeologiskt objekt
Depå
Innehåller
1000280
Fynd
Porfyr
2714
Arkeologiskt objekt
Depå
Innehåller
1000281
Fynd
Porfyr
2714
Arkeologiskt objekt
Depå
Innehåller
1000282
Fynd
Kvarts
2714
Arkeologiskt objekt
Depå
Innehåller
1000283
Fynd
Kvarts
2714
Arkeologiskt objekt
Depå
Innehåller
1000284
Fynd
Kvarts
2714
Arkeologiskt objekt
Depå
Innehåller
1000285
Fynd
Kvarts
2714
Arkeologiskt objekt
Depå
Innehåller
1000286
Fynd
Kvarts
2761
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000109
Fynd
Kvarts
2811
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000214
Fynd
Kvarts
2811
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000215
Fynd
Kvarts
2811
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000216
Fynd
Kvarts
2811
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000217
Fynd
Kvarts
2811
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000218
Fynd
Kvarts
2811
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000219
Fynd
Kvarts
2811
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000220
Fynd
Kvarts
2811
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000221
Fynd
Kvarts
2811
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000222
Fynd
Kvarts
2811
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000223
Fynd
Kvarts
2811
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000224
Fynd
Kvarts
2811
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000225
Fynd
Kvarts
2811
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000226
Fynd
Kvarts
2860
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000151
Fynd
Kvarts
2860
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000152
Fynd
Kvarts
2860
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000153
Fynd
Kvarts
2860
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000154
Fynd
Kvarts
2860
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000155
Fynd
Kvarts
Bilagor 69
Id
Class
Subclass
Rel_verb
Rel_Object_Id
Rel_Object_class
Rel_Object_subclass
2860
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000156
Fynd
Kvarts
2860
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000157
Fynd
Kvarts
2860
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000158
Fynd
Kvarts
2860
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000159
Fynd
Kvarts
2860
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000160
Fynd
Kvarts
2860
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000161
Fynd
Kvarts
2860
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000162
Fynd
Kvarts
2860
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000163
Fynd
Kvarts
2860
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000164
Fynd
Kvarts
2860
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000165
Fynd
Kvarts
2860
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000166
Fynd
Kvarts
2860
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000167
Fynd
Kvarts
2907
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000168
Fynd
Kvarts
2907
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000169
Fynd
Kvarts
2907
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000170
Fynd
Kvarts
2907
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000171
Fynd
Kvarts
2907
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000172
Fynd
Kvarts
2907
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000173
Fynd
Kvarts
2907
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000174
Fynd
Kvarts
2907
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000175
Fynd
Kvarts
2907
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000176
Fynd
Kvarts
2907
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000177
Fynd
Kvarts
2907
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000178
Fynd
Kvarts
2907
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000179
Fynd
Kvarts
2949
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000237
Fynd
Kvarts
2949
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000238
Fynd
Kvarts
2949
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000239
Fynd
Kvarts
2949
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000240
Fynd
Kvarts
2949
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000241
Fynd
Kvarts
2949
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000242
Fynd
Kvarts
2949
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000243
Fynd
Kvarts
2949
Grävenhet
Fri grävenhet
Innehåller
1000244
Fynd
Kvarts
70 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Figur- och tabellförteckning
Figurer
1. Undersökningsområdets läge markerat på utdrag ur
Topografiska kartan. Skala 1:50 000......................................................................... 4
2. Undersökningsområdet och omnämnda fornlämningar
markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan.
Skala 1:12 500................................................................................................................................. 6
3. Ett urval av mesolitiska lokaler som omnämns i texten har
markerats på SGU:s strandlinjekarta för 8000 BP,
Södermanland och Stockholms län. Skala 1:800 000.............................. 8
4. Stora Malm 283, översikt från sydväst, fotograferad vid
förundersökningen år 2009. Foto............................................................................ 11
5. Undersökningsområdet med de skador som gjordes i
samband med avverkning före undersökningens start.
Skadorna och dess omfattning finns beskrivna i bilaga 1.
Foto........................................................................................................................................................ 15
6. Undersökningsområdet med intensivt och extensivt
undersökta samt skärslevsgrävda områden och grävenheter.
Vita områden inom schaktet är intensivt undersökta.
Skala 1:500...................................................................................................................................... 17
7. Undersökningsområdet med samtliga anläggningar.
Skala 1:500...................................................................................................................................... 18
8. Arbetsbild. Foto.......................................................................................................................... 18
9. Härd A2139 från nordväst. Foto................................................................................. 20
10. Härdgrop A1170 från söder. Foto............................................................................. 21
11. Kokgrop A2118 i plan från öster. Foto................................................................. 21
12. Kokgrop A2118 i profil från östsydöst. Foto................................................... 21
13. Depå A2714 från östnordöst. Foto.......................................................................... 21
14. Fyndspridningsplan. Skala 1:500.............................................................................. 23
15. Nodulkvarts F35. Foto.......................................................................................................... 23
16. Nodulkvarts F25. Foto.......................................................................................................... 23
17. Depå A2714. Foto..................................................................................................................... 24
18. Skrapa F283. Foto..................................................................................................................... 24
19. Kvartsredskap F281. Foto................................................................................................. 24
20. Slipsten F277. Foto.................................................................................................................. 24
21. Porfyr F 279 och F280. Foto............................................................................................ 26
22. Yxfragment F145. Foto........................................................................................................ 26
23. Förarbete till yxa F276. Foto.......................................................................................... 26
24. Mikrospån i flinta F79. Foto............................................................................................ 26
25. Nordvästra avsatsen efter undersökning. Foto........................................... 29
26. Detaljplan över skärslevsgrävt område 1425 med
fyndspridning och kvartsdepå A2714. Skala 1:50.................................... 29
27 a–e. Fynd/kvartsspridning i grävenheter vid kvartsdepå.
Skala 1:60......................................................................................................................................... 30
28. 3D-modell, rekonstruktion av de dåtida nivåerna och det
strandnära läget med hjälp av dagens terrängpunkter.
Centralt i bilden finns undersökningsområdet,
Stora Malm 283 markerat................................................................................................. 33
29. Strandförskjutningskurva för Södertörn och södra Uppland
(Karlsson och Risberg 2005).......................................................................................... 41
30. Utsnitt ur jordartskartorna Katrineholm NV och Katrineholm
NO (Persson 1980, 1982) som visar sprickdalar och åsryggar i
nordväst–sydostlig riktning. ........................................................................................ 42
31. Karta över östra Mellansverige med Vättern i sydväst och
Mälaren i nordost. Svarta linjer markerar den mellansvenska
israndzonen. Rutorna visar var övriga undersökningar som
nämns i studien är gjorde. Den norra rutan i Närketrakten visar
Kälmossens läge (Magnusson 1970). Färgindelningen är baserad
på dagens topografi men kan användas för att uppskatta
gränserna för HK (140 m ö.h.) (Björnbom 1989, Robertsson
1995) och Litorinahavet (60 m ö.h.) (Wastegård m.fl. 1998) i
området kring Katrineholm och Närke. Ancylussjön nådde strax
över 80 m ö.h. i området kring Södertörn (Hedenström och
Risberg 1999). Kartunderlag, lantmäteriverket.© Lantmäteriet
Gävle 2010. Medgivande I 2010/0053................................................................. 42
32. Knorranmossens läge. Figuren baseras på en terrängmodell
från lantmäterienheten med en upplösning av 50×50 m.
Höjdkurvorna i grått med fem meters mellanrum. Prickad
linje indikerar Katrineholmsåsens utsträckning, streckad linje
utsträckningen av profilen i figur 33. © Lantmäteriet Gävle 2010.
Medgivande I 2010/0053................................................................................................. 43
33. Schematisk profil av topografi och jordartsfördelningen
vinkelrätt mot dödisgropens utsträckning. Baserat på
jordartskartan Katrineholm NO (Persson 1982). Färgerna
motsvarar jordarter enligt fig. 30. ........................................................................... 44
34. Förenklad stratigrafisk profil av våtmarken med två av
provtagningspunkterna från Risberg och Freudendahl (2009)
markerade. ..................................................................................................................................... 44
35. Provpunkterna Risberg och Freudendahl (2009). Proverna i
denna undersökning togs vid punkt 2............................................................... 44
36. Jordartsstratigrafin i de fem erhållna kärnorna inom
denna undersökning samt i provtagningspunkt 2 i Risberg
och Freudendahl (2009). De fem kärnorna är tagna intill
provtagningspunkt 2. Notera de stora variationerna i djup och
lagerföljd inom de korta avstånden. ................................................................... 46
37. Hängefjäll från björk, vanligt förekommande makrofossil i
Knorranmossen. Foto........................................................................................................... 47
38. Tid-djup diagram Knorranmossen. Isoleringen sker i den nedre
delen av gyttjeleran/lergyttjan. ................................................................................ 47
39. Utsikt över mossen från Katrineholmsåsen. Mitten av bilden i
riktning mot öst. Knorranmossens centrala delar strax till höger
om mitten. Foto......................................................................................................................... 48
40. Strandförskjutningskurva från Närke baserad på okalibrerade
14
C-dateringar, (efter Wastergård m.fl. 1998). .............................................. 48
41. Sammanställning av resultaten från de litostratigrafiska
undersökningarna i Knorranmossen. ................................................................. 49
42. Resultat av diatoméanalysen i Knorranmossen. Diagrammet
visar fördelningen av arter i procent av bassumman per nivå.
Isoleringen sätts vid övergången från lerig silt till gyttjelera/
lergyttja.............................................................................................................................................. 49
Figur- och tabellförteckning 71
43. F65. Det använda hörnet markerat. Foto. ....................................................... 58
44. Närbild på eggen på F65, med djupa sprickor, grova repor,
smala plastiska deformationer och krosskador på yttersta
eggen. Foto ................................................................................................................................... 58
45. F83. Den använda eggen markerad. Foto ...................................................... 58
46. Närbild på skador på egg A med rader av månskärformade
mikrosprickor, pärlformade repor och tunna–djupa raka
repor i riktningar som visar på skärande och skrapande
rörelse. Foto................................................................................................................................... 59
47. Närbild på skador på egg B med krossade partier av eggen
och kristallplankanter, djupa mikroretuscher, rader av sprickor
och oregelbundna olika breda repor. Foto .................................................... 59
48. F281. Den använda borrspetsen och eggen markerade.
Foto........................................................................................................................................................ 59
49a–c. Närbild på skador på borrspetsen. Krossade kanter av
retuscher och kristallplankanter och repor som löper tvärs
över borrspetsen cirka 2–4 mm ovan själva udden. Foto................. 60
72 Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
Tabeller
1. Mesolitiska perioder................................................................................................................. 7
2. Lokaler i Södermanland som 14C-daterats till i huvudsak
mellanmesolitikum................................................................................................................. 10
3. Undersökningsstatistik...................................................................................................... 19
4. Anläggningsstatistik............................................................................................................. 21
5. Fyndstatistik.................................................................................................................................. 22
6. Jordartsstratigrafi..................................................................................................................... 45
7. 14C-dateringar från Knorranmossen...................................................................... 47
8. Sammanfattning av de viktigaste resultaten av analysen............... 57
Glysamon – stenåldersaktiviteter vid sjön
UV RAPPORT 2013:63
Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksam­heten,
UV Mitt, gjorde i augusti–september år 2010 en särskild
arkeologisk undersökning av delar av stenålders­lokalen
Stora Malm 283, öster om Katrineholm i Södermanland.
Anledningen var anläggandet av östra förbifart Katrineholm.
Undersökningen visade på tre olika besök av tillfällig karaktär
under tidig- och mellanmesolitikum. Lokalerna är troligen
små rastplatser i samband med jakt, fiske eller för att samla
moränkvarts för bearbetning. Anläggningar som framkom
var härdar, kokgropar och skärvstenskoncentrationer samt en
depå av bland annat rökkvarts. Fyndmaterialet var i huvudsak bearbetad kvarts, men även kvartsit, flinta, bergart och
grönsten förekom.
ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING
Glysamon
– stenåldersaktiviteter vid sjön
Södermanland; Katrineholms kommun; Stora Malms socken; Eriksberg 1:1; Stora Malm 283
Cecilia Grusmark