2012-05-20
Till Arbetsmiljöverket
Yttrande ”Hygieniska gränsvärden – prioritering av ämnen” från
Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska
Läkaresällskapet
Vår inställning är att de gränsvärden som fastställdes under 1900-talet bör ha en hög
prioritet, framför allt de som fastställts under 1970-talet.
Synpunkter på enskilda ämnen:
1.
Damm
År 2005 införde man inhalerbart oorganiskt damm istället för totaldamm. Samma sak
föreslås nu även för metalldamm.
Storleksfördelningen av partiklar spelar en allt större roll när det gäller uppkomst av olika
sjukdomar. Under senare år har mätmetodiken utvecklats snabbt vad gäller karaktärisering
av olika partikelstorlekar, allt ifrån nanopartiklar, ultrafina partiklar och större fraktioner för
såväl antalsbestämning eller ytbestämning i realtid (direktvisande instrument) som
gravimetrisk massbestämning i olika storleksfraktioner. I yttre miljön använder man sig av
fraktionerna PM1, PM2,5 och PM10. Eftersom omgivningsexponering spelar en allt större roll
även för arbetsmiljön vore det angeläget att föra en diskussion om en närmare integrering
av hälsofarliga partikelfraktioner.
Det känns angeläget att AV för upp dessa frågor i diskussioner med bl.a. EU företrädare för
att möta upp avnämarnas behov att kartlägga partiklarnas deposition i luftvägarna. Redan
nu har vi att försöka tolka damm/partikelmätningar utförda av kommersiellt tillgängliga
instrument som använts av FHV där gränsvärden och referensvärden saknas. Gränsvärden är
kanske inte att vänta inom överskådlig tid men referensdatabaser borde kunna
tillhandahållas av myndigheten tills vidare.
2. Kvarts
Det finns starka skäl, se nedan, för att gränsvärdet för kvarts skall sänkas, åtminstone till det
av EU rekommenderade gränsvärdet 0,05 mg/m3 (SCOEL).
Institutet för Miljömedicin (IMM), vid Karolinska Institutet har på uppdrag av
Arbetsmiljöverket (AV) gjort en kunskapssammanfattning avseende kvarts och dess
cancerframkallande förmåga. Rapporten (AV 2011:5) ger en aktuell sammanställning över
kunskapsläget vad gäller kvarts dess koppling till cancer. Rapporten belyser också andra
sjukdomar som silikos och kvarts koppling till olika autoimmuna sjukdomar. I
kunskapssammanfattningen skriver man: ”Den sammantagna bilden av den epidemiologiska
litteraturen anger att kvarts är carcinogent för människa.” IARC, WHO´s cancerinstitut, har
2009 gjort en förnyad prövning av klassningen för kvarts och vidhåller att kvarts ska föras till
grupp 1 ”cancerframkallande för människa”.
2012-05-20
Vid vilka nivåer kan man då se en ökning av cancerincidensen? I en artikel byggd på svenska
data (Bergdahl et al 2010) ser man en riskökning för lungcancer vid exponeringsnivån 2-5
mgår/m3, vilket motsvarar 20 – 50 års exponering vid nuvarande gränsvärdesnivå. I en
riskanalys från USA framkommer också att gränsvärdet 0,1 mg/m3 inte kan förväntas skydda
mot negativa hälsoeffekter (Steenland 2005). Svenska studier visar en ökad risk för allvarlig
silikos efter långvarig exponering för respirabelt kvarts vid nuvarande gränsvärdenivå
(Hedlund 2008). Likartat resultat har framkommit vid andra epidemiologiska studier av t.ex
Steenland et al (1995), och Chen et al (2001).
De mätrapporter som skickas in till Arbetsmiljöverket visar att ca 7 % av de rapporterade
exponeringsnivåerna överskrider nuvarande gränsvärde. Vår bedömning är också att
arbetstagare som exponeras för kvartshaltigt damm arbetar inom sådana yrken/branscher
där man är yrkestrogna och att exponeringen därför sker under en stor del av arbetslivet.
Skälen för en sänkning av gränsvärdet är alltså följande:
•
•
Exponering för kvarts vid nuvarande gränsvärde tycks ge en ökad risk för
lungcancer.
Nuvarande gränsvärdet tycks inte skydda mot risken att utveckla silikos.
3. Motoravgaser
Det nuvarande gränsvärdet för motoravgaser härrör från 1990 och är baserat på mätning av
kolmonoxid (CO) och kvävedioxid (NO2) som indikatorsubstanser. Nivågränsvärdet är 20
ppm CO och 1 ppm (=2 mg/m3) NO2, med syftet att NO2 indikerar dieselavgasexponering
och CO bensinavgasexponering. Kunskaperna har utvecklats avsevärt sedan 1990, och
avgasernas sammansättning har ändrats genom förändrade bränslen och generellt
införandet av katalysatorer i bensindrivna fordon. COs värde som indikator på bensinavgaser
är därför mycket tveksamt idag, och gränsvärdet för NO2 är föråldrat då modern forskning
tyder på att det förekommer en klart ökad risk för lungcancer vid nivåer under dagens
gränsvärde. Vi anser att AV skall revidera gränsvärdet för motoravgaser och överväga att
basera gränsvärdet på halten elementärt kol (EC).
Vid gränsvärdessättningen 1990 var den kritiska effekten vid exponering för dieselavgaser
luftvägsirritation då cancerriskerna inte var väletablerade. Idag finns välkontrollerade studier
som visar en ökad risk för lungcancer efter dieselavgasexponering, för översikt se t ex Ris (US
EPA 2007). En nyligen publicerad multicenterstudie med justering för individuella data om
rökvanor bekräftar en ökad lungcancerrisk efter exponering för dieselavgaser (Olsson et al
2011). En svensk studie med noggranna data om exponering och rökvanor visade en
påtagligt och signifikant ökad risk för lungcancer vid 40 års exponering vid gränsvärdenivå.
(Gustavsson 2000). En nyligen publicerad studie av gruvarbetare i USA ger ytterligare belägg
för sambandet (Silverman 2012, Attfield 2012). International Agency For Research on Cancer
(IARC) har tidigare klassat dieselavgaser i grupp 2A, dvs sannolikt cancerframkallande för
människa. IARC har i år aviserat att man kommer att genomföra en ny utvärdering under
2012, mot bakgrund av den nya kunskap som är tillgänglig idag.
Referenser:
Silverman DT, Samanic CM, Lubin JH, Blair AE, Stewart PA, Vermeulen R, Coble JB, Rothman
N, Schleiff PL, Travis WD, Ziegler RG, Wacholder S, Attfield MD. The Diesel Exhaust in Miners
2012-05-20
Study: A Nested Case-Control Study of Lung Cancer and Diesel Exhaust. J Natl Cancer Inst.
2012 Mar 5. [Epub ahead of print]
Attfield MD, Schleiff PL, Lubin JH, Blair A, Stewart PA, Vermeulen R, Coble JB, Silverman DT.
The Diesel Exhaust in Miners Study: A Cohort Mortality Study With Emphasis on Lung
Cancer. J Natl Cancer Inst. 2012 Mar 5.
För övriga referenser hänvisas till det remissvar vi lämnade ang gränsvärdeslistan under
2011
För sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet
Nils Plato
Docent
Institutet för Miljömedicin
Karolinska Institutet
17176 Stockholm
Per Gustavsson
Ordförande
Sektionen för Arbets- och Miljömedicin
Svenska Läkaresällskapet
