Strålskyddets etiska grunder
– från utilitarianism till en
individ-baserad filosofi
Per Wikman-Svahn
Institutionen för filosofi och
teknikhistoria, KTH
Trender inom strålskyddet?
• Minskad betoning av ALARA (Optimering)
• Ökad betoning av individuella
”gränsvärden” (t.ex dose or risk
’constraints’)
(se bl.a Clarke 1999, ICRP 2001, 2003, Draft
ICRP Recommendations 2005, 2006)
Dessa motsvarar olika etiska
system
ALARA ~ ”Utilitarianism”
Maximera nytta, minimiera skada, det
kollektiva goda, osv.
Individuella gränsvärden ~ ”Rättigheter”
Jämlikhet, rättvisa, mänskliga rättigheter,
osv.
Byte av etiskt synsätt?
ICRP om de kommande rekommendationerna:
“an overall shift of the ethical position from
utilitarian values” (ICRP 2001, p 117)
“based on an individual-oriented philosophy”
(ICRP 2001, p 113).
Vad betyder det för strålskyddet
att ta individuella rättigheter på
allvar?
När är individen tillräckligt
skyddad?
Ett förslag:
Om risken är tillräckligt liten, då är individen
tillräckligt skyddad
(individen har ingen rättighet till ytterligare
förbättrat skydd)
Exempel:
• Enbart principen om dosbegränsning och ingen
optimering, ALARA. (OBS! Ej ICRP:s förslag)
Vilka kriterier ska man ha för att
sätta gränsvärdet? (1)
Ett förslag:
jämför med naturliga risker
Exempel:
• Gränsvärdet för yrkesverksamma sätts till 20
gånger den genomsnittliga bakgrundsstrålningen
• Gränsvärdet för allmänheten sätts på samma nivå
som den genomsnittliga bakgrundsstrålningen
Problem med att jämföra med
naturliga risker
• Val av multiplikationsfaktor är godtycklig.
(Varför 20 gånger? Varför inte 2 eller 200?)
• Existens av naturliga risker gör inte nödvändigtvis
risker på den ”naturliga nivån” acceptabla.
(Ex: Barnadödlighet i Sverige 1895: 100/1000,
Sverige 1999: 5/1000, Sierra Leone 1999:
170/1000)
Vilka kriterier ska man ha för att
sätta gränsvärdet? (2)
Ett annat förslag:
jämför med risker inom andra områden
T.ex:
• gränsvärdet för yrkesverksamma sätts till en
nivå som motsvarar den genomsnittliga
risken för arbetsplatsolyckor inom säkra
industrier
Problem med att jämför med
risker inom andra områden
• Det finns många olika sätt att göra
jämförelsen.
(Vilka områden skall jämföras? Vad är det
som jämförs? Vilket mått? )
• Ur ett rättighetsperspektiv måste man ta
hänsyn till många fler faktorer än enbart
sannolikheter och utfall.
Faktorer som bör ha betydelse
när man jämför risker
•
•
•
•
•
•
•
•
•
if the risk is being imposed or if it is taken
if it is required to live with as a matter of public policy or if it is
permissible for individuals to take on their own
if the risk comes from natural phenomena or if it is caused by human
activities
the magnitude of individual benefits and negative consequences
if the risk-taking is central for the individual’s personal projects or
life-plan
who is creating or imposing the risk
the degree of control over risks
if the risk is transparent or if it is hard to detect or understand
if the risk is voluntarily incurred or not.
(från Cranor C. forthcoming(a). “Toward a non-consequentialist approach to
acceptable risks.” in Lewens T (ed.). Philosophy and Risk. Routledge.)
Vad innebär då allt detta så här
långt?
• Om vi vill skydda individens rättigheter, bör valet
av nivå på gränsvärden ej enbart baseras på alltför
enkla kriterier, såsom jämförelse med naturliga
risker eller med risker inom andra områden.
• Valet av gränsvärde bör istället baseras på många
olika faktorer (exempel på sådana faktorer gavs i
listan på föregående sida).
Hänsyn till effektivitet
Men man måste väl också ta hänsyn till ekonomiska
och praktiska omständigheter?
Vad gäller kemiska ämnen har det hävdats att detta är
en mycket viktig faktor
(se Roach and Rappaport 1990 ”But they are not thresholds: A critical
analysis of the documentation of threshold limit values”).
Rimligtvis behöver man ta hänsyn till ekonomiska
realiteter, men det kan vara problematiskt.
Problem med att sätta
gränsvärden baserat på
ekonomiska hänsynstaganden
• Rättighetsproblem: Uppenbara svårigheter att
basera gränsvärden som syftar till att skydda
individers rättigheter på intressen för industrin.
• Effektivitetsproblem: Om gränsvärdet baseras på
den ekonomiskt mest känsliga industriella sektorn,
kommer övriga sektorer att ha onödigt höga
gränsvärden.
(följden blir att individer får ett mycket sämre
skydd än vad de skulle kunna ha fått)
Lösningar på
effektivitetsproblemet
1. Använd olika gränsvärden för olika
industrisektorer och för olika
arbetsprocesser (se Hansson 1998 ”Setting the Limit”)
2. Kombinera gränsvärdet med krav på
ytterligare förbättringar
=> Optimering, ALARA !!!
Men det finns ytterligare
effektivitetsproblem
• ALARA-principen är inriktad på effektivitet
• Individuella gränser för optimering (”dose
constraints”) är inriktad på jämlikhet
Detta blir problematiskt om följande gäller:
ju lägre gränsvärden, desto sämre effektivitet
(mindre utrymme för optimering ALARA)
Situation A
Situation B
n = 10 000
Max risk = 1/1000
Average risk = 1/10 000
Expected cancers = 1
Max risk = 0.5 * 1/1000
Average risk = 4 * 1/10 000
Expected cancers = 4
Situation A
Situation C
n = 10 000
Max risk = 1/1000
Average risk = 1/10 000
Expected cancers = 1
Max risk = 0.9 * 1/1000
Average risk = 9 * 1/10 000
Expected cancers = 9
Konflikt mellan effektivitet och
jämlikhet
En klassisk konflikt (t.ex inom moralfilosofi och
välfärdsekonomi)
Vad kräver då en rättighetsbaserad etik?
Olika svar beroende på teori.
Ökad effektivitet kan dock vara kompatibel med en
rättighetsbaserad etik, till exempel om den är till
gagn för alla individer (på något sätt).
Vad betyder det för strålskyddet
att ta individuella rättigheter på
allvar?
• Optimering, ALARA kan fortfarande vara viktigt
ur ett rättighetsperspektiv (jag har dock inte visat
exakt hur).
• Effektivitet och ekonomiska hänsynstaganden kan
fortfarande spela roll, dock antagligen mindre än
vad som förordas av utilitarism.
Vad betyder detta? (forts.)
• Hur man sätter gränsvärden (t.ex ”dose
constraints”) blir mycket viktigare från ett
rättighetsperspektiv än från ett utilitaristiskt.
• Valet av gränsvärden bör därför INTE baseras på
enkla faktorer som jämförelse med
bakgrundsstrålningen eller med risker inom andra
områden.
• Valet av gränsvärde bör istället bero på många
olika faktorer (till exempel på vad individen har
att tjäna på att bli utsatt för risken, om risken tas
med informerat samtycke, grad av kontroll osv).
