NUMMER 3 ❚ SEPTEMBER 2015
Sömn och
sömnproblem
■
■
■
■
■
■
■
■
Sömnen behövs för reparation
Var tionde svensk lider av insomni
ACT för livskvalitet och fokus i livet
Självempati lindrar oron
App mot depression
Ilska blev drivkraften
Sommaravslutning i Halmstad
Sommarläger ÅSS Göteborg
Nu går sommaren mot sitt slut även om ytterligare några sköna veckor
kan återstå. I skrivande stund är vädret i Göteborg, där jag befinner mig,
dock grått och regnigt.
Hej alla goa medlemmar!
Text MONA RINGEBRAND
Hoppas ni har haft möjlighet att
njuta av sommaren. Den har varit vacker och solig under många
veckor och bildbevis på det har
kommit från Mona Granquist,
Halmstad ÅSS, som har skickat fina foton från sommarfest
för föreningen i trädgården hos
ordförande för ÅSS Halmstad.
Sommarsköna bilder och anteckningar kommer också från Daniel
Karlsson, som varit med på Göteborg ÅSS sedvanliga sommarläger, i år på Getterön, Varberg.
Som ni ser har ÅSS Emellan
fått ett helt nytt utseende, en ny
design som jag hoppas ni tycker
om. Samtidigt vill jag passa på
att tacka den tidigare layoutaren,
Cyrus Swire, som nu lämnar oss,
för ett mycket gott och mångårigt
samarbete.
Årets tredje nummer av ÅSS
Emellan handlar delvis om sömn
och sömnproblem. Sömnstörningar är ju inte ovanliga vid till
exempel ångest och depression.
De som sovit dåligt på olika sätt
under såväl kortare som längre
tid vet vilket gissel sömnproblem
kan vara och hur mycket det på-
verkar måendet, orken och livet i
största allmänhet.
Helena Schiller, doktorand
på Stressforskningsinstitutet vid
Stockholms Universitet, berättar
mer om sömnproblem och hur
vanliga de är. Kortsiktiga lösningar på problemen är att använda
olika typer av sömnmedel, men
för en mer långsiktig lösning brukar KBT, kognitiv beteendeterapi,
förordas och sömnskolor som
är KBT-baserade är inte ovanliga
inslag i behandling av sömnproblem.
Djurens betydelse för psy-
❚ Utgivare Svenska Ångestsyndromsällskapet, ISSN 1651-257X
❚ Ansvarig utgivare Lena Huss, [email protected]
❚ Redaktör Mona Ringebrand, [email protected]
officiellt organ för ÅSS – Svenska
Ångestsyndromsällskapet.
Tidningen utkommer cirka 4 gånger/år
och innehåller material med anknytning till ångest, fobier och depression.
Svenska Ångestsyndromsällskapet är en
religiöst och politiskt neutral förening,
och tar inte ställning vare sig för eller
emot någon specifik psykoterapeutisk
behandlingsform. Du som är ångestdrabbad eller anhörig är välkommen att ringa
till våra kontaktpersoner och lokalföreningar för råd och stöd. Kom ihåg – du är
inte ensam!
2
❚ Prenumeration Vill du få hem tidningen i brevlådan? Bli då medlem i någon av
Svenska Ångestsyndromsällskapets lokalföreningar, se sista sidan. Medlemsavgifter för
vuxna kostar i skrivande stund 200-250 kronor per år. Ungdomsmedlemmar upp till 26 år
betalar en medlemsavgift på 100 kronor. Observera att tidningsprenumeration är möjlig
för sjukvård, behandlare och bibliotek.
❚ Redaktionellt För insänt, ej beställt material förbehåller sig redaktionen editering i
text samt bildmaterial. Bifoga alltid telefonnummer när du skriver till oss.
❚ Redaktionens adress Mona Ringebrand, [email protected]
c/o Ångestsyndromsällskapet, Järntorget 7, 413 04 Göteborg, tel 0725-28 02 56
❚ Förbundets adress Svenska Ångestsyndromsällskapet, Förbundskansliet
S:t Göransgatan 84, 3 tr, 112 38 Stockholm, tel 08-29 27 96, 0708-64 47 00
E-post: [email protected] Internet: www.angest.se
BG: 5243-0964
Medlemmar i GAMIAN Europe.
❚ Omslagsbild Shutterstock
❚ Grafisk produktion och tryck Ågrenshuset , Bjästa www.agrenshuset.se
kiskt välmående vittnar många
människor om och djur används också i vården på olika
sätt. Hästunderstödd behandling (HUT) ingår som en reguljär behandling inom Skellefteå
psykiatri. Metoden presenteras
lite närmare i detta nummer av
ledarna Marica Ljungholm och
Mona Viklund.
En vidareutveckling av tredje
vågens terapi, kognitiv beteendeterapi, KBT, är Acceptance
and Commitment Therapy, ACT,
med influenser från öst i form
av acceptans och mindfulness.
Celia Young som arbetar utefter
metoden förklarar den närmare
i en artikel.
Hur en applikation för smartphone kan användas vid depression, berättar Hoa Ly, bland annat
psykolog och forskare vid Linköpings universitet.
Att känna empati med sig själv
är viktigt för att växa och må bra.
Evalotta Stiernholm, teolog och
coach, berättar i en artikel vad
självempati innebär.
Medlemssidan är den här
gången fylld med råge och det
är alltid lika roligt med bidrag
från er läsare. Och jag fortsätter
att efterfråga och önska mer för
kommande nummer.
Nästa gång vi hörs står julen
för dörren och kanske har då
höstens milda kyla övergått till vit
vinter. Till dess: trevlig läsning! ■
Fördelad glädje är
dubbel glädje...
Text LENA HUSS
Jag läste en bok om lycka den gångna helgen. Boken handlar egentligen både om lycka och lidande.
Men jag tror att de flesta av oss har betydligt större behov av att få veta mer om vägen till vardagslycka,
än att fördjupa oss i begreppet lidande (som många i ÅSS tyvärr är alltför förtrogna med).
För egen del har jag slutat att tro
på den där euforiska lyckan som
vissa verkar hoppas på. Om man
över huvud taget får uppleva den,
är den kortvarig och kan till och
med vara påfrestande. Lyckorus
är övergående och följs inte
sällan av en känsla av tomhet
när det passerat. Forskarna talar
till och med om ett ”hedoniskt
ekorrhjul”, det vill säga att vi kan
bli fångna i en ständig strävan
efter lyckan, vilket kan skapa en
stress i sig. Det bästa är istället
att söka glädjen i det lilla, som en
guldkant på vardagen.
Men vad är det då som kan
ge oss en äkta känsla av välbefinnande?
Yttre händelser påverkar givetvis hur vi mår, men förvånansvärt
lite. Och enstaka skeenden kan
passera utan att det får mer än
tillfälliga verkningar. Att få en ny
och bättre bostad eller ett bättre
jobb till exempel, ger en känsla av
upprymdhet för en tid. Men för-
vånansvärt fort vänjer vi oss vid
det nya och tar det för självklart.
Den här tillvänjningseffekten är
störst när det gäller materiella saker. Att få högre lön till exempel,
vänjer vi oss nästan omgående
vid. Ett bättre jobb kan däremot
göra att vi mår bättre lite längre
tid, men bara om det samtidigt
innebär att vi får intressantare
uppgifter eller möjlighet till personlig utveckling. Men om man
– som många i vår organisation
– är sjukskriven eller av annan
orsak står utanför arbetsmarknaden, är det ju ingen tillgänglig väg.
Upprepade händelser ger mer
långvarig effekt, åt ena eller andra hållet. Frekvensen är alltså
viktigare än förändringens storlek
eller intensitet. Tyvärr tycks vi ta
större intryck av negativa skeenden är positiva. Så om du skulle råka ut för någon jobbig yttre
händelse, är det bra om du kan
få hjälp att bearbeta den så fort
som möjligt.
åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 3 2015
Finns det då något sätt att aktivt
försöka höja sin lyckonivå? Jodå,
det finns faktiskt några bra metoder att försöka tillämpa.
Eftersom materiella förändringar nästan inte ger mer än
väldigt tillfällig glädje, är det ganska meningslöst att exempelvis
shoppa. Den där nya prylen, klädesplagget eller liknande är kanske glädjande några dagar – men
sedan har vi bara gjort av med
pengar till ingen eller mycket liten
nytta.
Det som ger verkliga och mer
långvariga positiva känslor, är sådant som att umgås med vänner
eller att vara i naturen. Och eftersom flera upprepade händelser
alltså ger mer bestående effekt
än enstaka större, krävs det inte
så mycket för att vi skall må lite
bättre. Ta en promenad varje dag
eller fika med en god vän. Se till
att uppleva något som är givande, gärna tillsammans med någon annan. En kulturupplevelse
FÖRBUNDSORDFÖRANDEN
HAR ORDET
som att gå på bio, konsert eller
liknande, kan vara en bra väg.
Eftersom både delad glädje och
fördelad glädje är förstärkande, är
detta särskilt givande.
Goda relationer ger också
varaktigt välmående. En kärlekseller vänskapsrelation som varat
länge, kan vara lika lyckohöjande
som en ny bekantskap. Så vårda dina närstående, vänner och
andra viktiga relationer, det är en
av de allra effektivaste vägarna till
sann lycka! ■
Not Boken heter ”Lycka &
lidande” och är skriven av Bengt
Brülde. Den är utgiven av Studentlitteratur år 2007.
3
SÖMN OCH SÖMNPROBLEM
snarkningar eller sömnapné, för
mycket sömn natten innan eller
inverkan av kaffe, alkohol eller nikotin. De flesta som söker hjälp
vid sömnstörningar gör det för
att de upplever att de inte får tillräcklig sömn eller att sömnkvaliteten är otillräcklig, vilket leder
till minskat välbefinnande och
sämre funktionsförmåga. Vanliga
sömnproblem är svårigheter att
somna, uppvaknande efter insomning, för tidigt uppvaknande
på morgonen eller en kombination av dessa besvär. Tecken på
för lite sömn kan vara dåsighet,
försämrad syn, minnesluckor,
koncentrationssvårigheter, ångest, nervositet och infektionskänslighet.
Sömnen förändras också med
åldern. Vi sover inte lika djupt och
väcks lättare med ökad ålder, något som många upplever som att
man sover sämre, men kroppen
behöver inte mer sömn så det
är helt normalt. Sömnproblem
är ett vanligt hälsoproblem, som
ökar med åldern och som är vanligare bland kvinnor.
Sömnen behövs
för reparation
Text MONA RINGEBRAND
Oro och stress bland annat kan lätt leda till problem med sömnen.
Men det finns hjälp att få.
När vi sover får vi inte bara välbehövlig vila och avslappning.
Sömnen är också nödvändig för
återhämtning och reparation av
kroppen och för att hjärnan ska
få vila. Under sömnen slappnar
musklerna av, puls och blodtryck
sjunker och immunsystemet aktiveras.
Under sömnen utsöndras hormoner och vi bearbetar intryck
och upplevelser och ny kunskap
lagras in. Sömnen har stor betydelse även när det gäller inverkan
på till exempel minne och koncentration.
Sömnbehovet är individuellt
Behovet av sömn är högst individuellt men handlar grovt räk4
nat om 6-10 timmar per dygn.
En natts sömn indelas i flera så
kallade sömncykler som var och
en varar ca 60-90 minuter. REMsömn (rapid eye movement) är
de perioder i sömnen då vi vanligtvis drömmer. Perioderna är
ganska korta i början av natten
och längre mot slutet. Djupast
sover vi som regel någon timme
efter insomnandet. De första timmarna av nattsömnen utgörs av
djupsömn medan de sista sovtimmarna innan uppvaknandet
består av mer ytlig sömn. Vid
sömnproblem kan det vara insomnandet som blir uppskjutet
eller inte vill infinna sig, eller så
är det den ytliga sömnen som
störs med oro och tidiga uppvak-
nanden. Man kan också ha en
kombination av dessa störningar.
Av betydelse för att underlätta
insomnandet är också att observera när ens eget så kallade
sömntåg* passerar. Sömntåget
kommer med cirka 1,5 till 2 timmars intervaller, med varje ny
sömncykel, och vi har ungefär
sex till åtta cykler/sömnperioder
under en natts sömn. Missar
man ett sömntåg kan man behöva vänta till att nästa kommer
för att kunna somna.
Orsaker till sömnproblem
Svårigheter att somna kan bland
annat bero på till exempel stress
och oro, sjukdom och smärta, störande ljud, egna kraftiga
Behandling vid sömnproblem
Motion har en erkänd förmåga
att avleda stress och bidrar också till en god sömn, men precis
strax före läggdags bör man dock
undvika kraftig träning.
Enligt studier har kognitiv beteendeterapi eller annan beteendeterapi visat sig effektiv för att
minska insomningstiden, vakentiden under natten och graden
av sömnbesvär. Utvecklingen av
psykologisk behandling vid insomni tog sin början under sent
1950-tal då olika former av beteendeterapi undersöktes.
Sömnbesvär behandlas i stor
utsträckning med läkemedel.
Kortvarig behandling med ben-
åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 3 2015
SÖMN OCH SÖMNPROBLEM
sodiazepinbesläktade läkemedel,
zolpidem (varunamn bland annat Stilnox, Stilnoct, Hypnogen,
Sanval,), zopiklon (varunamn
Zopiclon, Zopiclone, Imovane)
och zaleplon (varunamn Sonata,
Starnoc, och Andante), och Flunitrazepam, Nitrazepam, Triazolam (bensodiazepiner) medför
att insomnandet sker snabbare
och ger längre total sömntid. Behandling med läkemedlen kan
medföra biverkningar och även
innebära risk för beroendeutveckling. Risken för beroende är
större för personer som redan
har en beroendesjukdom eller
psykisk sjukdom.
Läkemedlet Propiomazin, som
saluförs i Sverige under namnet Propavan, är till skillnad från
många andra sömnmedel t.ex.
bensodiazepiner och bensodiazepinderivat, inte vanebildande.
Det vetenskapliga underlaget
för effekten av behandling med
melatonin, kroppens eget sömnhormon, är idag otillräckligt.
Det vetenskapliga underlaget
är idag även otillräckligt för slutsatser om effekten av valeriana
och andra naturmedel, till exempel humle, kamomill, kava kava,
(en växtart från öarna i västra
Stilla Havet) och lavendel vid behandling av sömnbesvär.
För slutsatser om effekten av
icke- medicinska metoder, till
exempel akupunktur, tai-chi och
yoga, finns idag inte heller tillräckligt vetenskapligt underlag.
mekanismer i obalans. Om man
upp tidigt i veckorna och sent
på helgerna så kan det medföra
att kroppen inte vet vad som är
sömntid och vad som inte är det.
❚ Sovrummet bör vara mörkt och
svalt.
❚ En varm dusch innan läggdags kan hjälpa kroppen reglera
kroppstemperaturen.
❚ Undvik att dricka kaffe eller te i
nära anslutning till sänggåendet.
Nikotin och alkohol har ofta negativ effekt på sömnen.
❚ Försöka att inte sova på dagen det kan störa nattsömnen
❚ Ta dig tid att sakta ner inför sömnen: varva ner en stund innan
läggdags genom att dämpa belysningen, lyssna på lugn musik
osv.
❚ Kan man inte somna ska man
inte ligga kvar och vrida och vända sig i sängen utan gå upp och
göra något, läsa en tidning till exempel, och försöka somna igen
efter ett tag. Ligger man vaken
alltför länge i sängen så kommer
man att börja förknippa sängen
och sovrummet med just vakenhet. Då ställer kroppen in sig på
att vara vaken när man går och
lägger sig. Lösningen är att spendera mindre vaken tid i sängen
så att kopplingen bryts mellan
sovrummet och vakenhet.
❚ Man bör inte ägna sig åt något
annat än sömn eller sex i sängen. Inget tv-tittande, inget ätande,
inget internet. ■
Vanliga regler för bättre sömn:
❚ Gå upp vid samma tid varje
dag under hela veckan för att
hålla samma sovtider och på
det sättet lära kroppen när det
är dags att sova. Undvik att sova
för länge på helgerna för att inte
sätta kroppens viktigaste sömn-
*Sömntåg - från början en symbol inom KBT-psykologin, ett tåg
att hinna i tid till och våga kliva på.
Källa bl.a. Behandling av sömnbesvär hos vuxna,
www.sbu.se, En systematisk litteraturöversikt juni
2010, SBU
Forskare uppmanar till
riktlinjer för sömn
Svenska forskare är kritiska till att det inte finns riktlinjer för
hälsosam sömn i Sverige.
Idag går det Amerikanska thoraxförbundet ut med officiella rekommendationer för hälsosam sömn.
Riktlinjerna är baserade på samlad forskning kring hälsoeffekterna av för lite sömn och handlar bland annat om att
vuxna människor bör sova minst 6 timmar per dygn, men
inte mer än 9 timmar för att vara vid god hälsa.
Riktlinjerna fokuserar också på att få ut mer utbildning
kring att unga har större behov av sömn än äldre. Till exempel att farorna med att köra bil sömnig bör vara en obligatorisk del av körkortsutbildningen.
Enligt forskarna är sömnbrist minst lika farligt som alkohol
vid bilkörning, och sömnbrist kan på lång sikt leda till depression, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Medicinforskarna bakom råden är kritiska till att det inte
finns några ordentliga riktlinjer för allmänhet och läkare att
ta del av i USA.
I Sverige finns inte heller några officiella sömnrekommendationer. Enligt Torbjörn Åkerstedt, professor i psykologi vid
Karolinska institutet, behövs det bättre information även här
om hur viktig sömnen är.
– Det behövs något auktoritativt som informerar befolkningen om vad som är bra och dåligt sovande. I och med att
kunskapen är så pass dåligt spridd, så är detta något ganska
viktigt för Folkhälsomyndigheten att ta upp, säger Torbjörn
Åkerstedt som också är föreståndare på Stockholm Stress
Center vid Stockholms universitet.
Källa: www.sverigesradio.se 150615
5
SÖMN OCH SÖMNPROBLEM
ta hand om. Sömn är också det
första vi skär ner på när vi blir
stressade och inte tycker att vi
hinner med.
– Sömnproblemen förekommer mest
bland kvinnor, säger Helena Schiller.
Källa: Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet. Foto: Johan Nilsson.
Var tionde svensk lider av
INSOMNI
Text MONA RINGEBRAND
Svårigheter att somna på kvällen, för tidigt uppvaknande och svårigheter
att somna om – det är de vanligaste sömnproblemen. 24-timmarssamhället anses vara en av orsakerna till problemen.
Helena Schiller är doktorand
på Stressforskningsinstitutet vid
Stockholms Universitet. Hennes forskningsområde handlar
främst om arbete, hälsa, stress
och sömn. Sömnproblem är
idag ganska vanligt och drygt 30
procent kvinnor och 20 procent
män uppger i studier att de har
problem med sömnen.
– Problemen kan handla om
att sömnen är två timmar kortare
än det upplevda behovet, svårigheter att somna på kvällen (inom
45 minuter), flera uppvaknanden
under natten med svårigheter att
somna om och för tidigt uppvaknande. Idag lider ca 7 procent
män och ca 14 procent kvinnor i
Sverige av insomni, vilket betyder
att något av problemen förekom6
mer minst tre gånger i veckan under minst tre veckor i sträck och
orsakar problem dagtid i form av
t ex trötthet, försämrad livskvalitet
eller nedsatt arbetsförmåga, men
också ökad stresskänslighet, oro
och/eller ångest.
Ökningen av sömnproblemen
kan till stor del bero på det så
kallade 24-timmarssamhället,
det vill säga att vi med dagens
teknik kan vara tillgängliga dygnet
runt och att gränserna mellan arbete och återhämtning och vila
suddas ut.
– Idag kan våra arbeten med
modern teknik vara gränslösa,
vilket naturligtvis innebär stora
möjligheter eftersom vi kan arbeta var och när vi vill, men det
skapar också problem och större
svårigheter att hantera när gränserna inte längre är så tydliga
mellan till exempel dag och natt.
Med den moderna teknologin
kan man vara uppkopplad, vara
socialt aktiv och svara på mail vid
vilken tid på dygnet som helst.
– Sömnproblemen förekommer mest bland kvinnor. Även
om problemen har ökat mest
bland de yngre kvinnorna (1644 år) är det kvinnor i åldern
45-64 år som rapporterar mest
sömnproblem. Fortfarande tar
kvinnor störst ansvar för hemmet
och gruppen kvinnor mellan 45
och 64 år är till exempel ofta extra belastade eftersom de förutom jobb även kan ha tonåringar
i familjen samtidigt som de kan
ha sjuka och åldriga anhöriga att
Sömnskola ändrar beteendet
Kognitiv beteendeterapi används
ofta vid sömnproblem och från
Stressforskningsinstitutet har man
vid ett par tillfällen genomfört en
KBT-baserad sömnskola under
ledning av Helena Schiller och
en psykolog. Deltagarna har träffats 5 gånger, 2 timmar per gång
under 3 månaders tid. I kursen
har ingått ett avsnitt med allmän
sömnkunskap som bland annat
handlat om att deltagarna får
kunskap och förståelse för varför
man sover dåligt och hur man
kan påverka sin sömn på olika
sätt.
– Ofta riktar vi tankarna på hur
nästa dag kommer att bli efter en
natt med dåligt sömn. I kursen
har vi istället talat mer om hur dagen inverkar på vår nattsömn och
deltagarna har fått notera i aktivitetsböcker vad de sysslat med
under dagen och hur de sen har
sovit under nästkommande natt.
I kursen betonades bland annat
behovet av återhämtning och
stressreducering i form av mikropauser i vardagen – betydelsen
av att vila från det man arbetar
med. Återhämtning är inte bara
att vila eller sova: i ett arbete med
mycket mental belastning till exempel kan återhämtning vara att
gå ut och promenera eller jogga
en stund.
Ett av de mest verksamma
inslagen i en KBT-baserad metod vid sömnproblem är sömnrestriktion, som innebär att man
anpassar tiden i sängen till den
tid man faktiskt sover.
– Med hjälp av sömnrestriktion
är man ute efter att få till stånd
en djupare och mer sammanhängande sömn. Om man till
exempel ligger i sängen nio-tio
timmar per natt, men bara sover sex timmar drar man av de
timmar man ligger i sängen utan
att sova, så att man till slut bara
vistas i sängen de timmar man
faktiskt sover, vilket leder till en
mer kvalitativ sömn. ■
NOTISER
Självmord går att förhindra
Länge har man hittat Finland högt upp i den dystra självmordsstatistikens lista. Självmord går att förebygga
med kunskap och mod att tala om det.
Det är individuellt vad som driver en människa till att begå självmord men några faktorer man kan se är
gemensamma – ensamhet och stigmat som är förknippat med psykisk ohälsa och psykiskt illamående.
Närmare niohundra finländare tog sina liv under 2013, berättar Johanna Cresswell-Smith, psykolog på
Institutet för hälsa och välfärd.
Att inte kunna stoppa den som bestämt sig för att ta sitt liv är en myt. Om vi pratar om självmord och
diskuterar detta öppet så går det att förhindra och förebygga
I Finland finns föreningen Sorgbandet rf som jobbar med stöd och information när det gäller självmordsbenägna och deras anhöriga.
Psykiska första hjälpen är två olika kurser, del ett och två. Ettan handlar om välbefinnande med betoning
på psykisk hälsa, olika riskfaktorer och friskfaktorer samt vad man kan göra i sitt vardagsliv för att må bra.
Den andra delen har mera betoning på psykisk ohälsa, hur vi kan känna igen tecken inom oss själva
och andra.
Johanna Cresswell-Smith sätter sätt hopp till att nuvarande regering genomför de reformer som behövs
för att tackla problemet med att resurserna för psykiatrivården blivit allt hårdare åtstramad.
Källa: www.svenska.yle.fi 150823
Självmord vanligast
bland äldre män
Män över 75 är de som löper
störst risk att ta sina liv, enligt en
ny rapport från Socialstyrelsen.
Anledningen är ofta ensamhet,
vilket män generellt sett är sämre
på att tackla.
Efter 75 års ålder sker en ökning och högst andel självmord
sker i gruppen män över 80 år.
Britta Alin Åkerman vid Nationellt centrum för suicidforskning
och prevention av psykisk ohälsa
säger att den fysiska hälsan ofta
kan påverka den psykiska hälsan
till det sämre när män kommer
upp i åren. Rörligheten försämras
och man kanske får det svårare
att lämna hemmet.
– Det leder till att man kanske
blir isolerad och deprimerad.
Ensamheten är en väldigt stor
faktor. Den kan gestalta sig på
olika sätt
På Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av
psykisk ohälsa finns flera program för att förebygga självmord.
Utbildningarna vänder sig till
personer som arbetar med äldre
personer - inom vården, på äldreboenden och inom hemtjänsten
- men också till anhörigvårdare.
Källa: www.sverigesradio.se 150820
Vill skärpa krav på behandling
En rad psykologer och läkare efterlyser lagstiftning som innebär
att enbart legitimerad personal ska få behandla psykisk ohälsa.
På Dagens Nyheters debattsida skriver de att i princip vem
som helst kan behandla individer med psykisk sjukdom i dag –
med vilka metoder som helst.
”Vi kräver därför att regeringen tar ansvar i en försummad fråga och styr upp en oreglerad sektor”, heter det i debattartikeln.
Källa: www.dagens medicin.se 150630
Navet utbildar lärare
– vill minska psykisk
ohälsa bland unga
En av fyra elever på 23 skolor och
förskolor i Sjuhärad är i behov av
särskilt stöd. Men ofta saknas
resurser. Nu satsar Navet därför
9,4 miljoner kronor på att utbilda
skolpersonalen.
Tillsammans med elva offentliga organisationer från region och
kommun ska 500 pedagoger
och personal från elevhälsoteam
från 23 olika skolor och förskolor
runt om i Sjuhärad utbildas i hur
man minskar den psykiska ohälsan bland ungdomar - med målet att få fler framgångsrika elever.
Enligt en undersökning är nästan var fjärde elev på de 23 skolorna i behov av särskilt stöd. Men
samtidigt saknas ofta kompetensen bland personalen. Projektet
pågår i två år och projektledaren
Fredrika Lundqvist menar att behovet av kompetens är stort.
– De som har kunskaper är för
få och räcker inte till.
Källa: www.sverigesradio.se 150812
Självhjälpsgrupper
ska förebygga
psykisk ohälsa
I fjol fick polisen i Stockholm in runt 4 100 larm om självmord
Efter årtionden av att psykiskt nödställda har blivit hämtade av polis
för att få vård har ett nytt projekt med psykiatrisk akutbil startats i
Stockholms län i år.
Sedan i slutet på mars i år har akutbilen varit igång och ryckt ut på i
snitt fyra-fem larm per kväll. PAM-bilen som den kallas, kort för psykiatrisk akut mobilitet, utgår från Sabbatsbergs sjukhus och kör mellan
15 och 01 varje kväll.
I fjol fick polisen i Stockholm in runt 4 100 larm om självmord, vilket
i snitt innebär 11 larm per dygn. I dag kan de få hjälp av PAM som
snabbt kan ta över ett ärende och därmed frikoppla polisen.
Sedan projektet startade har Polisen och PAM åkt ut på 508 larm
tillsammans och i 90 procent av de fallen har polisen kunna lämna tidigt i omhändertagandet, vilket är en enorm vinst, enligt Björn Cewenhielm, tillförordnad chef på regionledningscentralen på Stockholmpolisen. Han hoppas att det här växer, en psykiatrisk akutbil räcker inte.
Vården i länet tar nu till nya grepp
för att förebygga psykisk ohälsa.
I höst startar nämligen regionen
självhjälpsgrupper i Värnamo, Gislaved, Vaggeryd och Gnosjö.
En grupp startar när fem personer anmält sig kring samma
tema, som till exempel att vara
anhörig till någon sjuk eller ensamstående med barn.
Tanken bakom är att det är
skönt att prata med människor
med liknande erfarenheter som
en själv. Grupperna ska vara ett
komplement till behandling och
ett sätt att fortsätta må bra
Och bland annat landstinget
i Västmanland har jobbat med
självhjälpsgrupper med gott resultat tidigare.
Källa: www.sverigesradio.se 150817
Källa: www.sverigesradio.se 150812
POSITIV RESPONS PÅ NY AKUTBIL
FÖR PSYKISKT SJUKA
åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 3 2015 7
UTBLICKEN
ACT
Text MONA RINGEBRAND
och förhålla mig till mina tankar
och känslor för att kunna vara
närvarande i det som sker i nuet.
för livskvalitet och fokus i livet
Att låta tankarna vara och istället inrikta sig på vad man vill i och med livet och
agera enligt sina värderingar. Det är vad Acceptance and Commitment Therapy, ACT, till stor del handlar om – ett förhållningssätt till tankar och känslor.
– Jag behöver hela tiden observera mig
i mitt sammanhang och förhålla mig till
mina tankar och känslor för att kunna
vara närvarande i det som sker i nuet,
säger Celia Young.
Celia Young, psykolog, psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi, tar emot på mottagningen belägen i centrala Göteborg.
Samtalsrummet vi sitter i är stort
och ljust och möblerat med röda
fåtöljer runt ett vitt bord.
Celia Young fastnade för ACT
genom workshops och genom
de närvaroövningar hon lärde sig
av metoden och som hon började använda sig av i sitt arbete
med psykospatienter inom psykiatrin - övningar som hon märkte
hade stor betydelse och positiv
effekt.
Celia Young beskriver kortfattat
och förenklat ACT som en metod
där man arbetar med det man
bryr sig om, som är viktigt i livet
och som man vill utveckla mer
för att uppnå livskvalitet och fokus i livet. Att man tar sina värderingar på allvar och sätter upp
mål i livet.
8
Målet i ACT är inte främst att
komma bort från smärtsamma
erfarenheter utan att uppnå livskvalitet och leva ett meningsfullt
liv, trots svårigheter.
ACT räknas till den så kallade
tredje vågens terapier där den
första utgjordes av beteendeinriktade terapier, den andra av
terapier som tog fasta även på
det kognitiva och i den tredje har
man tagit intryck, anammat, inslag av mindfulness, medveten
närvaro, och acceptans. Commitment i namnet ACT betyder
hängivenhet eller åtagande och
syftar till att man motiverar sig till
att handla enligt sina mål eller sin
värderade riktning i livet.
Tänkandet - ett beteende
Det finns en del variationer i vad
man fokuserar på inom olika inriktningar av KBT. I den kognitiva
modellen betraktas människan
som något av en informationsprocessare, som till exempel kan
tänka överdrivet negativa tankar
om framtiden. Här ser man det
som att tankarna styr och i terapin arbetar man mycket med
att programmera om och hitta
andra alternativ och kanske mer
positiva tankar.
I ACT ser man istället tänkandet som ett beteende som man
kan ha lärt in som barn och sedan förstärkts i och terapin handlar främst om att se hur man
kan förhålla sig annorlunda till
tankarna, hur man kan låta tankarna komma och gå och istället
fokusera på vad man vill ska styra
en i livet, vilka ens värderingar är
och vilken värderad riktning man
har i livet - att kunna ha lidandet
och ändå göra det som är viktigt.
– I ACT betraktas tankar som
mentala fenomen som man inte
behöver tro på. Övningar i terapin
går ut på att upptäcka detta, till exempel tanken ”jag är misslyckad”
kan bytas ut mot ”jag tänker att
jag är misslyckad” eller ”jag märker att jag har en tanke om att jag
är misslyckad” - just för få ett annat förhållningssätt till tankarna.
Acceptans – ett aktivt val
Här kommer också acceptans in i
bilden - inte acceptans i betydelsen ge upp eller resignera, utan
som ett annat förhållningssätt,
ett aktivt val att låta vara och vara
öppen mot tankar och känslor.
Mindfulness och acceptans används som processer som hjälper personen att inte reagera
bara på impuls utifrån det han/
hon känner i stunden utan istället
utifrån vad situationen kräver och
utifrån vad som hjälper en på sikt
att leva det liv man vill leva.
I ACT finns ett antal grundprinciper som kan fungera som en
karta för att förstå ACT. Hit hör defusion, (isärtagande, separering)
och det observerande jaget.
– Jag behöver hela tiden observera mig i mitt sammanhang
Värderad riktning och metaforer
I ACT sätter man som i andra terapier upp mål med behandlingen och här ser man på värderingarna, i att vara den person jag vill
vara, till exempel en närvarande
förälder.
– I ACT talar man hellre om
värderad riktning som gäller för
hela livet medan mål ofta är något som uppnås och avslutas. En
målsättning utifrån en värderad
riktning att vara en så närvarande
förälder som möjligt kan till exempel konkret innebära att avsätta tre kvällar i veckan för att vara
med sina barn oavsett om man
till exempel har ångest under tiden- man står ut med obehaget
för att uppnå målsättningen att
vara en närvarande förälder.
I ACT använder man sig mycket av bilder och metaforer för att
förklara. Det räcker inte med att
bara ge verbala förklaringar till saker och ting för att en förändring
ska bli möjlig för personen i terapi. Klienten behöver få bilder, övningar och metaforer för att han/
hon känslomässigt ska uppleva
förändringen.
– Ofta kommer man till terapeuten för att få hjälp med att bli
av med sina problem, men syftet
med ACT är inte att ta bort symtomen. Istället handlar ACT om att
sluta kämpa emot och istället lära
sig att leva med problemen på
ett bättre sätt. Många har kämpat
och tragglat länge med sin problematik, till exempel ångest,
utan att det gett så mycket resultat. Man har gjort sitt bästa, men
inte haft verktyg som fungerat.
ACT kan innebära en lättnad i att
inte längre behöva kämpa emot,
säger Celia Young. ■
BOKTIPS
Steven Hayes Sluta grubbla – börja leva
Russ Harris Lyckofällan
Anna Kåver Att leva ett liv – inte vinna ett krig: om acceptans
Åsa Nilsonne Vem är det som bestämmer i ditt liv: om medveten
närvaro
åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 3 2015
UTBLICKEN
APP KAN HALVERA TERAPITIDEN
KBT via mobilen behandlar depression dubbelt så snabbt.
En mobil-app i kombination med fyra KBT-sessioner har visat sig vara lika effektiv som tio stycken
möten med en KBT-terapeut. Metoden är nyligen testad i ett samarbete mellan Stockholms universitet,
Linköpings universitet och psykiatrikliniken Wemind.
Studiens 93 deltagare rekryterades genom annonser i Dagens Nyheter, på Facebook, och netdoctor.se
och delades in i två grupper. Den ena gruppen fick ta del av tio timmars klassiska KBT-sessioner. Den andra
gruppen fick fyra KBT-sessioner som främst fokuserade på vilken sorts aktiviteter patienten mådde bättre av.
– För att en behandling ska vara framgångsrik behöver patienten vara aktiv utanför terapirummet – det
är där förändringen sker. Med dagens teknik så kan tiden mellan sessionerna utnyttjas mycket bättre och
därmed ge en starkare effekt på färre träffar, säger Hoa Ly, doktor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet och en av studiens huvudförfattare.
Källa: www.fof.se 150617
App mot depression
Text MONA RINGEBRAND
I en studie vid Linköpings universitet har en app
för smartphone använts som komplement till sedvanlig psykoterapi vid depression. Vid jämförelse
visade sig resultatet vara lika effektivt som enbart
psykoterapi.
Hoa Ly, bland annat psykolog och
forskare, har tillsammans med sin
handledare vid psykologiska institutionen vid Linköpings universitet
jämfört behandling av två grupper
av personer med depression.
Den ena gruppen, 47 personer, fick sedvanlig psykoterapi,
KBT, en gång i veckan i tio veckor medan den andra gruppen,
som bestod av 46 personer, endast fick totalt 4 terapisessioner
samt tillgång till stöd via en app
som utarbetats för ändamålet.
Personerna i de båda gruppen
rekryterades från Linköping och
Stockholm och åldrarna i grupperna varierade mellan 18 och
73 år. Könsfördelningen var 70
procent kvinnor och 30 procent
män. Majoriteten av deltagarna
var universitetsutbildade eller
universitetsstuderande.
– Båda grupperna startade behandlingen samtidigt. Den grupp
som enbart fick terapi ansikte
mot ansikte träffade terapeuten
en gång i veckan och gruppen
med smartphoneapp träffade
terapeut varannan vecka, totalt 4
gånger, och mellan sessionerna
fick de stöd via smartphone-applikationen, säger Hoa Ly.
Uppgifter för aktivering
Via appen hade deltagarna tillgång till en uppgiftsdatabas med
aktivitetsbaserade uppgifter som
varierade från enklare som att ta
en 10-minuters promenad eller
sms:a en vän till mer krävande
som till exempel att ge sig ut på
någon aktivitet eller höra av sig
till vänner och bjuda dem på
middag.
– Appen fungerade också
som ett kommunikationssystem
med allmängiltiga meddelanden
till deltagarna men också mer
skräddarsydda med återkoppling
från terapeuten som svar på en
uppgift som personen utfört. Vid
utvärdering av resultatet för de
båda grupperna visade det sig att
behandling med terapi samt app
var lika effektivt som behandling
med enbart psykoterapi.
I en studie där man gjort en
komponentsanalys har det visat
sig att ca 7-8 behandlingstillfäl-
– Många personer med depression behöver sannolikt gå i enbart terapi medan
andra som inte behöver det kan ha god
nytta av en struktur som den här som
sparar både tid och pengar, säger Hoa Ly.
len behövs för att uppnå doseffekt berättar Hoa Ly. Forskning
har pågått sedan 90-talet med
digital behandling, men det har
dock visat sig svårt att få ett genomslag för att helt gå från ansikte-mot-ansikte-behandling till
digital behandling.
– Det här blandformatet med
både och är ett mellanting som
alltså visat sig fungera bra i denna första studie. Många personer
med depression behöver sannolikt gå i enbart terapi medan
andra som inte behöver det kan
ha god nytta av en struktur som
den här som sparar både tid och
pengar, säger Hoa Ly. ■
TAKOTSUBO
förefaller farligare
än man trott
Överlevnaden hos patienter
som drabbas av takotsubo,
eller brustet hjärta, liknar den
för patienter som fått en akut
hjärtinfarkt, enligt nya svenska
data. Takotsubo beskrevs första gången i Japan år 1990.
Formen på ett hjärta som
drabbas av tillståndet påminner om ett japanskt redskap
för bläckfiskfiske, vilket gett
tillståndet sitt namn. Patienter
behandlas med betablockerare för att minska effekten
av vissa stresshormoner samt
blodförtunning i akutskedet.
Takotsubo är ett akut tillstånd där hjärtmuskulaturen
tillfälligt slutar att fungera i
vissa delar av hjärtat. Nästan
alla som drabbas är kvinnor.
Symtomen är de samma som
hjärtinfarkt med skillnaden
att takotsubo inte beror på
en propp i ett kranskärl som
stoppar blodflödet, och att
hjärtmuskulaturen sedan helt
återhämtar sig.
– Att hjärtat helt återhämtar
sig är en anledning till att man
trott att tillståndet är relativt
ofarligt hos de patienter som
överlever akutfasen. Men vår
och andras forskning pekar
alltså på motsatsen, säger
Björn Redfors, ST-läkare och
forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
– Takotsubo är ju kopplat
till svåra stressituationer av
olika slag, både psykiska och
somatiska, så det är möjligt
att dessa faktorer kan spela
in. Det finns också en koppling till cancersjukdom, säger
Björn Redfors.
Studien pekar också på att
antalet diagnostiserade fall
av takotsubo ökar. I början av
perioden var de bara någon
tiondels procent av den totala
mängden hjärtinfarkter men
ökade till 2,2 procent år 2012.
Källa: www.dagensmedicin.se 150831
9
UTBLICKEN
Passage leder vidare
Text MONA RINGEBRAND
Inom Skellefteå psykiatri används hästar för att skapa återhämtning för personer
med psykisk ohälsa. I grupp och enskilt får deltagarna psykoedukation och praktisk
träning som stärker självkänslan.
Sätta gränser, stärka sig själv och
må bättre – allt kan ske i samspel
med djur. Inom Skellefteå psykiatri har man använt sig av hästar
i processen och projektet med
hästunderstödd behandling startade redan 1998. Så småningom
permanentades verksamheten
och sedan 2003 ingår Passage, som behandlingen kallas,
i Skellefteå psykiatris reguljära
behandling. De två hästar som
Psykiatriska kliniken äger finns i
ett privat stall där hästarna går på
lösdrift ute året runt.
De som söker till Passage vill
ha någon sorts förändring i sina
liv. Deltagarna som kommer från
psykiatrisk öppen- och slutenvård är mellan 18 och 60 år och
vanliga diagnoser är bland annat
ångest, depression, utmattning,
sömnproblem ätstörning, personlighetsstörning, psykoser och
självskadebeteende. Under två
terminer, 10 – 15 gånger, två timmar per gång kommer deltagarna för att ta hand om hästar, köra
eller rida. Verksamheten riktar sig
både till grupper och enskilda
patienter och inga förkunskaper
krävs för att delta. En individuell vårdplan och kartläggning av
svårigheter och resurser finns
utarbetad för alla deltagarna och
träningen sker utifrån vad var och
en behöver stärka och öva på.
Sedan 2002 har Marica Ljungholm, psykiatrisjuksköterska, och
Mona Viklund, mentalskötare,
arbetat deltid som ledare i Passage. De är mycket vana vid hästar. Mona har en egen häst och
hästar har varit hennes passion
Personerna på bilderna har inget att göra med innehållet i artikeln.
hela livet. Marica är även utbildad
ridterapeut vid Mittuniversitetet i
Östersund.
Träning på det som är svårt
I Passage får deltagarna lära sig
om sin situation och får verktyg
för att hantera och förändra.
– Grupperna inleder med en
psykoedukation och ett gemensamt fika och i samtalen får deltagarna ta upp precis vad de vill. Då
pratar man om hur man haft det
sedan sist och hur man mår och
hur man jobbat med hemuppgifterna. Här försöker man se på
vad det kan vara som gör att man
mår så dåligt, vi skriver ner och
kartlägger. En del har gått i samtalsterapi innan och har teoretisk
kunskap om sina problem, men i
Passage kan vi skapa praktiska si-
tuationer tillsammans med hästarna där deltagarna får träna på
just det som är svårt och stå upp
för sig själv, säger Mona Viklund.
I kontakten med hästarna blir
det tydligt för deltagarna vad de
behöver öva sig på.
– Hästar kan bara vara här och
nu och de har inga värderingar
om hur någon ser ut eller beter
sig, men för att kunna styra en
häst på ett respektfullt sätt behöver man vara tydlig i sitt kroppsspråk. Genom att lära sig det i
samspelet med hästen stärker
man samtidigt sig själv och blir
mer medveten om sig själv. Det
leder i sin tur till ökad självkänsla och till en känsla av ”wow, jag
klarade det här!
Eftersom Passage endast har
två hästar till sitt förfogande får
deltagarna ofta öva medan resten av gruppen ser på, vilket i sig
är stort för många.
– Genom att jobba med hästen tränar man på att omsätta i
praktiken det man pratat om i
gruppen innan – till exempel att
säga ifrån, vara tydlig, stå på sig
och inte säga kanske när man
menar nej, försöka ta reda på
vad man vill och uttrycka det på
ett respektfullt sätt.
Kraft till annat
Den styrka man får av att lära sig
hantera en häst ger kraft åt helt
andra områden i livet.
Det goda klimat som skapas
i grupperna gör att deltagarna
känner sig tillräckligt trygga för att
våga pröva på olika saker.
– De får till exempel lära sig
att gå med hästen i repgrimma
och göra förflyttningar med hjälp
10 UTBLICKEN
av sitt kroppsspråk. I samspelet
med hästen ser deltagaren på ett
påtagligt sätt sin egen och andras
del i det som sker. Det kan till exempel handla om personer som
i många fall ger andra skulden när
något negativt händer i deras liv
eller tar på sig all skuld själva –
ofta är det ju något mittemellan,
säger Marica Ljungholm.
I samspelet med hästen ser
deltagarna att de kan påverka
saker och tryggheten i gruppen
gör att deltagaren ger sig själv til�låtelse att vara som han/hon är.
– Här lär man sig vardagsrutiner och hur man fungerar under
stress. Passage är, som ordet anger, något man tar sig igenom för
att komma vidare, säger Marica
Ljungholm.
Hästunderstödd ridterapi, (HUT),
används som tilläggsterapi inom
psykosocial behandling och psykoterapi vid psykisk ohälsa. Syftet
är då ökat välmående samt bättre kroppskännedom, självförståelse och självförtroende.
Källa: www.socialstyrelsen.se
Betydelsen av ridterapi när det
gäller att minska problematiken
och öka välbefinnandet för patienter inom psykiatrin avseende livsmening, självbild, psykisk
hälsa och social situation har
bland annat undersökts och redovisats i en C-uppsats, Ridterapi – Hästunderstödd behandling
inom psykiatrin., 10 poäng, vid
Institutionen för socialt arbete vid
Stockholms universitet, 2006.
Psykoedukation/psykopedagogik avser riktad information
i olika former till personer med
psykisk störning eller psykiska
problem, vanligen också till deras familjer, om problemens
natur, samtal med och om patienten om deras sätt att och
relatera till varandra.
åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 3 2015 Hästterapi mot stress och ångest
Slumpen ville att Karin Sanell, komminister i Misterhults församling, nära Västervik – som pilgrimsansvarig i stiftet – fick
kontakt med en hästarrangör och började anordna pilgrimsritter.
– På hästryggen är den stora utmaningen ofta att överlåta
kontrollen till en annan varelse.
Hästens rehabiliterande förmågor har under lång tid använts inom vården. Den första ridterapin startades i Storbritannien efter andra världskriget.
I dag används hästunderstödd terapi (HUT) bland annat
vid ätstörningar, ångest och stressproblematik. Längst har
man kommit inom Skellefteå psykiatri, där landstinget till och
med äger två hästar. Efter 16 år tycks landstingspolitikerna
vara övertygade om att hästassistansen är värd att satsa på.
Flera olika forskningsprojekt försöker nu att ringa in den
frågan, däribland det tvärvetenskapliga ”Hästen, hunden och
den mänskliga hälsan” vid Ersta Sköndal högskola Även filosofer ingår i projektet för att fundera kring den ”mellandjuriska”
kommunikationen mellan exempelvis häst och människa.
Källa: www.dn.se 150617
11
UTBLICKEN
SJÄLVEMPATI lindrar oron
Text MONA RINGEBRAND
När man kan hitta och förstå sin grundkänsla är det också lättare att se vilka behoven är. Grunden ligger i att skapa en varm och kärleksfull relation till sig själv. Det menar Evalotta Stiernholm
som bland annat föreläser om självempati.
Evalotta Stiernholm är utbildad
teolog och har arbetat som studentpräst vid Göteborgs Universitet. Idag arbetar hon främst
som coach med klienter och
föreläser om högkänslighet och
även självempati.
Högkänslighet har på senare
tid blivit ganska uppmärksammat
och omtalat bland annat utifrån
den amerikanska psykologen
och forskaren Elaine Aron som
myntat begreppet ”highly sensitive person”, HSP. Högkänslighet
är inte en diagnos utan ett personlighetsdrag som innebär att
personen påverkas extra mycket
av såväl känslomässiga som sensoriska sinnesintryck.
Evalotta Stiernholm beskriver
sig själv som just en högkänslig
person - stark, klarsynt och trygg
och samtidigt sårbar, och ibland
vilsen – som fått arbeta med att
lära känna sig själv för att se vad
just hon behöver för att må bra.
– Den som är högkänslig har
ofta lätt för att se andra och andras behov tidigare än sina egna
och kan behöva arbeta på att skapa ett varmt och tillåtande hem
inom sig själv, för sig själv.
Evalotta Stiernholm berättar
att hon själv vuxit upp i en familj
där alla var starka, högpresterande och klarade saker, det var det
naturliga och man hjälpte andra.
– Jag kände mig inte förstådd
under min uppväxt och kunde
ofta fundera på hur jag kunde
vara så känslig och skör – på det
sättet så olik de andra i familjen.
Förändrade livet
För cirka 15 år sedan drabbades
Evalotta Stiernholm av utmattning och tvingades förändra sitt
liv på många plan. Hon började
bland annat läsa en hel del om
högkänslighet som hon insåg
12 – Det kan ta en hel del tid och övning att hitta just den grundkänsla som ligger bakom
hur man mår och man behöver vara kvar i den spänningen för att leta efter den, men
när vi väl hittat den vet vi vilka behoven är, säger Evalotta Stiernholm.
passade in på henne själv, utbildade sig till coach och gick
en kurs för Claus Bülow där hon
fick upp ögonen för Non Violent
Communication, även kallat
giraffspråket, som fungerar som
en konfliktlösningsmodell. Det
blev utgångspunkten för henne
att också fördjupa sig i begreppet
självmedkänsla som bland annat
innebär att stötta sig själv i motgångar istället för att reagera med
hård inre kritik eller kräva av sig
själv att vara perfekt.
– Jag behövde bland annat
lära mig känna förtroende för
och tillit till mig själv. Jag menar att alla har en oförstörd inre
kärna av kärlek inom sig och det
handlar om att lita på processen
i att finna den och att framför allt
börja betrakta och lyssna på sig
själv så som man skulle göra på
en nära vän som man älskar eller
på ett litet, tillitsfullt barn.
Vägen dit blir att försöka stanna upp och titta på vad just man
själv behöver, säger Evalotta
Stiernholm. Många gånger har
vi svårt att se vad det är, hur vi
egentligen mår – svårt att finna
den bakomliggande grundkänslan som det kan handla om, till
exempel glädje, sorg, ilska, osäkerhet, rädsla eller skam – om
man är arg, ledsen eller besviken
till exempel:
– Det kan ta en hel del tid och övning att hitta just den grundkänsla som ligger bakom hur man
mår och man behöver vara kvar i
den spänningen för att leta efter
den, men när vi väl hittat den vet
vi vilka behoven är. Det lugnar
oss, även om den bakomliggande känslan i sig är svår. I kontakt
med det jag känner och behöver
är jag ok.
Ansvar för egna
känslor och behov
När Evalotta Stiernholm själv vill
få tag i sin grundkänsla behöver
hon gå in i ett annat rum, vara
i stillhet för sig själv, blunda och
försöka scanna av känslorna i
kroppen och följa något minne.
– Om jag inte vet vad det är
jag känner så försöker jag se vilka
känslor det skulle kunna handla
om i en sådan här situation och
se om någon av dem kan stämma
för mig. När man söker på det här
sättet måste det ske på ett kärleksfullt och inte dömande sätt.
Det handlar hela tiden om de
egna känslorna och behoven
som man måste ta ansvar för
säger Evalotta Stiernholm. Kommer man i sitt letande efter en
grundkänsla bara fram till vad
någon annan gjort mot en och
stannar i det har man inte kommit tillräckligt djupt eller till botten
med problemet, menar hon. Då
hittar man inte kontakten med
sitt behov och då kommer man
inte vidare.
– Ibland kan det vara svårt att
acceptera grundkänslan om jag
till exempel har en självbild som
inte tillåter mig att ha den känsla
det handlar om. Om jag till exempel omedvetet uppfattat att jag
måste vara stark för att få behovet av gemenskap tillgodosett, eller omedvetet tror att jag inte ska
gråta för då kanske jag går miste
om närhet, då kan det vara svårt
att finna in till de känslorna sedan
i vuxen ålder. Då behöver man
försöka få syn på vika kopplingar
man gjort och sedan medvetet
lösa upp dem och tillåta sig själv
att vara alldeles mänsklig. Då kan
man själv gå i god för att man får
det man behöver, oavsett allt; att
man aldrig överger sig själv.
Tillståndet när man inte riktigt
vet vad man känner och behöver
och inte ser klart, kallar Evalotta
Stiernholm för att befinna sig i
”molnet”. Då famlar man runt
och försöker snabbt hitta ett sätt
att må bättre och snabbt försöka
döva känslorna.
– Det går runt, runt, man kommer inte ur det utan hoppar fram
och tillbaka mellan känslorna och
strategierna för att må bättre.
Man famlar och kör fast, känner
sig maktlös. Det viktiga i sådana
lägen är att försöka sätta span på
vad det är i mig som reagerar på
det jag varit med om.
Flera gånger under samtalet
betonar Evalotta Stiernholm den
villkorslösa kärleken som grunden för att kunna öppna upp.
Självkritik stänger de möjligheterna eftersom man då behöver
skydda sig från sig själv. ■
åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 3 2015
MEDLEMSSIDAN
Hur kan det finnas
en bortre gräns
NÄR INGENTING GÖRS FÖR PATIENTEN?
Text STEFAN HOLMBERG
Efter att i många år ha hankat sig fram som timanställd tog hen vid nyår 2013 obetald
semester i fem veckor. Då det knappt går att överleva på 16 arbetade timmar per vecka
hade hen sedan ett år tillbaka gått upp i arbetstid till omkring 20-28 timmar per vecka,
med en stigande ångestgrad som följd. Till sist var hen så nedbruten att kroppen reagerade med chock bara om hen snubblade lite lätt mot någon kant av något slag och på
arbetet började hen att äta matlådan inlåst på toaletten.
“Ska jag behöva ta obetald semester och förlora de pengar jag
dragit in efter att ha arbetat extra
mycket och därmed vara tillbaks
på ruta ett, d.v.s. existensminimum och som enda belöning få
en nervös kollaps, när jag egentligen borde varit sjukskriven under
hela tiden?” frågade sig hen.
Så hen gick till vårdcentralen
och sjukskrev sig.
Där träffade hen faktiskt en
helt underbar husläkare, vi kan
kalla honom “Ulf Johansson”.
Han var inte en sådan som när
han får stress och utmattning beskrivet för sig oförstående tittar
på patienten och säger att det
varit lättare att förstå sig på om
hen brutit armen.
Så “Ulf” remitterar hen till internetpsykiatrin på ett stort sjukhus,
som efter en lång intervju där och
överläggning med en kollega, säger att de inte kan hjälpa till för att
ångestproblematiken hos hen är
för omfattande.
Då remitteras hen istället till
ett privat företag i huvudstaden
som är experter på social fobi
och ångest. Väl där, efter flera
möten, så väljer detta företag att
avskriva hen som patient för att
behandlingen är så krävande. “Vi
vill inte utsätta dig för den, då vi
befarar att den kanske ändå inte
kommer ge önskad effekt, sett till
graden av dina problem.”
Senare säger “Ulf” att om
man ska vara krass så väljer de
förmodligen ut sina patienter utifrån vissa kriterier. Mellan raderna
förmodar hen att det har att göra
med att det var ett privat företag
som är med i upphandlingar och
som därmed behöver visa upp
goda behandlingsresultat för att
kunna fortsätta tjäna pengar.
Så då remitteras hen till ett
annat företag som bedriver psykiatrisk behandling. Hen får ett
gott intryck av deras hemsida
och deras lokaler och vid första
intervjun som görs av en psykolog. Hen blir där “antagen” och
skall utredas för att rätta diagnoser ska ställas och rätt behandling
ska kunna sättas in.
Därefter skall hen möta deras överläkare, vilket hen gör tre
gånger. Varje gång de möts och
tar i hand är det som om överläkaren räcker över en nyfångad
och livlös torsk och säger: “Kan
du hålla i den här åt mig?” När
han sedan vid det tredje mötet
fortfarande frågar hen om hen
bor där hen bor och om hen har
några barn, då börjar hen dra
öronen åt sig. Vid samma möte
mot slutet (efter att hen spånat
om vad en psykolog eventuellt
kan göra för hen), så tittar han
plötsligt upp från sina papper
med en fånig min och frågar förläget: “Vad tycker du jag gör då?”
Papper som han annars alltid satt
och granskade väldigt allvarligt
och eftertänksamt, som om att
han alldeles strax, till hens stora
glädje om så blivit fallet, skulle
presentera lösningen på hens
livslånga lidande!
Där blir misstroendet med
hela verksamheten total, men
eftersom hen ogärna är elak,
även när chansen ges, så svarar
hen: “Du har väl det övergripande ansvaret…” vilket verkar gå
hem då överläkaren ser ut att få
tillbaks sitt självförtroende och
återgår till att granska papperna
13
MEDLEMSSIDAN
med myndig blick. På vägen ut
ser hen en utrymningsskylt som
visar att företaget egentligen bara
bytt namn och tidigare valsat runt
i pressen som ett vanvårdsskandal-bolag så hen funderar på att
rymma från hela skiten.
Men hen fortsätter att gå dit
ändå förstås för hen är i desperat
behov av hjälp och får också till
sist en tid hos psykolog för utredning. Hen träffar där en intelligent
ung kvinna under två timmar och
blir därefter tillsammans med sin
mor inbokad på två lika långa
sessioner veckan därpå.
Då kliver överläkaren in igen
och säger att utredningen skall
avbrytas för att hen måste gå på
antabus för att kunna utredas ordentligt. Hen hade tidigare fyllt i
en blankett som visar att man har
alkoholproblem om man i veckan dricker fler än fem 33 cl flaskor
starköl vid ett och samma tillfälle,
det vill säga. drygt tre “stora stark”
och visst, omdömet försvagas ju
hos den som dricker, så hen går,
trots både sin egen och sin mors
stora besvikelse över fördröjningen, självklart med på att ta antabus, vilket visar sig att hen måste
göra hos en annan vårdgivare då
företaget som gjort en ansiktslyftning genom ett namnbyte inte
kan dela ut det där.
Nu har hen gått där tre gånger
i veckan under tre månaders tid
och svalt sina upplösta brustabletter och fått god kontakt med
den som delar ut dessa. Allting
fungerar bra och det är inga problem men då psykologerna där
har mycket att göra så verkar hen
få fortsätta att vänta på sin tur.
(Till saken hör att hen föreslog
att antabusen kanske kunde tas
hos “Ulf”, vilken hen hade stort
förtroende för och kände sig
trygg med. Det visade sig dock
att “Ulf” inte ville ge hen den
medicineringen på uppdrag från
andra, då han själv ansåg att det
inte är det som är hens problem
och utbrast i vrede: “Ska jag göra
utredningen åt dem också!” Så i
14
det läget var det inte bara hens
tålamod som började brista.)
Någonstans mitt i allt detta,
faktiskt närmare slutet på denna
berättelse, hade hen ett möte
med försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Kvinnan från
arbetsförmedlingen satte där ner
foten innan mötet knappt hunnit
börja och sa att det inte fanns en
chans för arbetsförmedlingen att
ta hen som ett ärende då “för
många tårtbitar saknades”. Efteråt skämtade hen om att efter alla
dessa möten som inte lett fram
till till något, så var detta det enda
som på något sätt ändå gjort det.
Ovannämnda beskrivning tar inte
lång tid att läsa men ungefär två
och ett halvt år att genomföra.
Och eftersom hens sjukdagar nu
inom kort är slut så ber jag er att
åter läsa rubriken. ■
PS
Vad göra?
– Internetpsykiatri är ett fantastiskt initiativ som snabbare ger
psykologhjälp tillgänglig för fler
personer som mår dåligt psykiskt,
men det behöver säkert byggas
ut mycket mer, fast med fortsatt
krav på kvalitet, och det behövs
uppenbarligen fler psykologer i
vården.
Då majoriteten av alla sjukskrivningar beror på psykiskt
illamående och eftersom psykologerna inte räcker till i antal, så
behöver även nya idéer prövas.
Till exempel något i stil med
våra barns rid- och fotbollsläger?
Där vuxna som mår dåligt träffas
under halv/heldagar med motion i varierande former och roliga aktiviteter tillsammans under
någon/några veckor? Antingen
på hemmaplan eller någonstans
med övernattningar, som ett
slags vilohem?
– Sedan måste arbetsmark-
Tvång
Jag måste hålla kvar alla tankar i huvudet
behålla alla känslor
Ingenting
får
försvinna
Paniken nära
Valfrihet inom psykiatrin
Jag har all makt själv
makten att bestämma allt
jag har bara mig själv att skylla när något går snett
det var ju jag som gjorde valet
Psykiatri
Jag är ingen kund som går att bli av med
på några timmar
jag är en patient
jag är en patient som behöver hjälp
Anna Nyström
naden ses över. För dessa
människor ska ju tillbaks till arbetet.
Exempel
Den kommunala busstrafiken
(SL) upphandlas med anbud
från Nobina, Busslink, Arriva etc.
Det lägsta anbudet är inte en
oviktig del för den som köper
tjänsten. Men när det innebär
att arbetspassen blir 11 timmar
långa och rasterna krymps till
fem minuter, fast det tar den tiden att gå från hållplatsen till fikarummet och tillbaks, hur ska då
människor kunna komma tillbaks
i arbete och andra klara sig från
att bli sjuka?
Om en snickare efter långtidssjukskrivning kommer tillbaks till
arbetet och får jobb på en firma
som bygger parhus, och blir
tvungen att arbeta till 20.00 på
kvällarna efter att ha börjat 07.00
på morgnarna flera veckor i sträck
för att husen ska hinna bli klara
i tid, arbetsvillkor som beror på
anbudet som firman lagt för att
överhuvudtaget få jobbet -varför
skulle inte den personen riskera
att snart bli sjukskriven igen?
Om en städare/städerska bara
får betalt när hon städar men
inte när hon tar sig mellan sina
arbetsplatser - varför skulle inte
den personen med tiden bli
deprimerad och så småningom
kanske bli tvungen att sjukskriva
sig? Osv, osv...
Det finns mycket att göra för
att individen och samhällskroppen ska börja må bättre. Ändå
kommer det alltid att finnas
människor som får ångest och
fobier på sin lott, på samma sätt
som människor oförklarligt drabbas av svåra fysiska sjukdomar,
och de ska efter bästa förmåga
få sina behov tillgodosedda och
inte skuldbeläggas och jämföras
med bedragare. ■
FRÅN ÅSS
MIDSOMMARFEST
med Halmstad ÅSS
Text och foto MONA GRANQUIST
Här kommer lite bilder från ÅSS i Halmstad då vi hade midsommartillställning hemma hos ordförande Mona Westerberg.
Vi har ju våra öppet-huskvällar på
tisdagar som de flesta gångerna är i vår lokal på Kungsgatan i
Halmstad. Vi har under våren haft
olika aktiviteter så som mindfulness, massage, yoga, akvarellmålning med mera.
I tisdags 16/6 träffades vi för
midsommartillställning
med
midsommarmat, quiz och massor av prat.
Vi åt potatis, sill, gräddfil, gräslök, ägg och knäckebröd och som
efterrätt blev det jordgubbar och
glass.
Som synes på bilderna var det
härligt väder. ■
Möte om framtidens läkarintyg
I juni tog Läkarförbundet initiativ till ett seminarium med
titeln »Framtidens läkarintyg – hur når vi dit?«, där Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och
landsting, Inera, Mementa AB, Region Jönköpings län och
Landstinget i Uppsala län deltog.
Det handlade dels om läkarintygen i sjukförsäkringen,
dels om andra intyg som läkare utfärdar.
Läkarförbundet vill att intygen ska utgå från tre principer: patientcentrering, kunskapsstöd och rättsäkerhet.
Intygen ska vara flexibla och principen är att det ska gå
enkelt om det handlar om enkla fall. Det ska också finnas en snabb tillgång till kunskapsstöd, och förbundet vill
uppmuntra patienterna att göra så mycket som möjligt
på egen hand.
I diskussionerna mellan aktörerna var de flesta eniga
om att antalet intyg som utfärdas av läkare bör kunna
minskas. Många såg även ett behov av ett gemensamt
IT-baserat stöd där samma språk används.
Källa: www.lakartidningen.se 150629
åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 3 2015
Frukt och grönsaker gör dig lyckligare
Det finns ett starkt samband mellan att äta frukt och grönsaker
och att du mår bra psykiskt.
Det menar brittiska forskare
som står bakom en stor undersökning om hur konsumtion av
frukt och grönsaker kan kopplas
till vårt psykiska välmående.
Totalt hade studien närmare
14 000 deltagare. I studien undersökte forskarna vilka livsstilsvanor som kunde kopplas till
mental hälsa.
Forskarna kunde se ett starkt
samband mellan konsumtion av
frukt och grönt och psykiskt välmående. De personer som äter
den rekommenderade mängden frukt och grönsaker (500
gram) mår enligt studien betyd-
ligt bättre än de som fått i sig för
liten mängd.
Studien visade även att de
deltagare som åt allra mest frukt
och grönsaker också var de som
mådde allra bäst.
I Sverige är det rekommenderade dagliga intaget ännu högre,
500 gram, och enligt Livsmedelsverkets matvaneundersökning
äter bara två av tio tillräckligt med
frukt och grönt.
Källa: www.doktorn.se 150710
15
FRÅN ÅSS
ÅSS GÖTEBORG
på sommarläger
Text och foto DANIEL KARLSSON
För mig infann sig en skön aha-upplevelse när jag vaknade på söndag morgon
när helgen närmade sig sitt slut. Är det så här det känns att slippa morgondepp? Jag märkte att jag mådde bra av att komma bort hemifrån, se andra
miljöer och bryta invanda mönster. Även lördag morgon var det lätt att gå upp.
Det blev en tidig morgonpromenad innan frukost för mig. Himlen var klar och lovade en vacker dag. Jag promenerade runt
nästan hela halvön, fick mig ett
morgondopp, en rofylld mindfulnesstund på en solig klippa och
drog ut på tiden. Jag var borta så
länge så jag fick ett oroligt telefonsamtal från ÅSS:arna på förmiddagen, efter frukosten, som
jag missat. Det hade varit klokt att
meddela att jag gått på promenad ensam, så klart.
Helgen innan midsommar var
vi cirka femton personer på ÅSS
Göteborgs sommarläger på Getterön i Varberg. Grillkvällen hade
vi ordnat redan på fredagen eftersom spåmännen hade hotat
med sämre väder på lördagen.
Det mulnade på och regnade en
skvätt, men då satt vi under tak
och myste. Några spelade spel,
andra tittade på prinsbröllop på
teve, löste korsord eller satt och
pratade. Det var en skön och avslappnad stämning. Vi turades
om att laga mat och hjälpta till.
Det blev en riktigt bra helg, som
tyvärr kändes för kort. ■
16 åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 3 2015
FRÅN ÅSS
Tre till fem gånger vanligare med
depression hos patient med ångest
Nu visar en retrospektiv dansk studie att en ångestsjukdom ökar
risken för depression med mellan tre och fem gånger. Studien
bygger på flera nationella danska register och omfattar data från
närmare 3,4 miljoner människor födda mellan 1955 och 2002.
Samtliga har följts under perioden 1994 till 2002. Resultaten
visar att förekomst av enskild depression är tre gånger så vanligt
hos individer med en ångestsjukdom jämfört med befolkningen
i stort. Återkommande depressioner är hela fem gånger vanligare
hos individer med ångestsjukdom. Att vara vaksam på ångestsymptom innebär en möjlighet att upptäcka individer som löper
ökad risk för depression.
Det studien tillför är att visa att den riskökning för depression
som patienter med ångest löper är mycket kraftig. Bidragande till
den höga komorbiditeten är bland annat att stress kan predisponera för både ångest och depression.
Källa: www.lakartidningen.se 150730
Ungdomar i riskzon ska nås på nätet
Antalet unga som nyttjar alkohol har minskat i Luleå, men de som
väljer droger använder desto mer - det visar olika undersökningar.
Kommunfullmäktige bestämde därför för två år sedan att införa fältassistenter, för att hitta och hjälpa ungdomar som på olika
sätt far illa.
– Det finns ett väldigt stort behov av uppsökande verksamhet
fast på ett annat sätt än tidigare. Vi kan inte göra som för tjugo år
sedan, för det fungerar inte idag, säger Luleås socialchef Mikael
Lekfalk.
Socialnämndens politiker och tjänstemän är övertygade om att
det sociala fältarbetet bland ungdomar måste söka sig nya vägar.
De vill nu undersöka hur två unga personer med stor kunskap
om sociala medier och stort nätverk kan nå fram till de unga
som riskerar att fastna i missbruk eller riskerar att drabbas av
psykisk ohälsa.
Källa: www.sverigesradio.se 150730
Sömnproblem vanligt bland unga vuxna
Om du har svårt att somna om nätterna är du inte ensam, framförallt inte om du är ung och kvinna. Det är individuellt hur mycket
sömn du behöver, men mellan 6 och 9 timmar är att rekommendera.
I undersökningen framgår att närmare 20 procent av personer
i åldrarna 18-34 år har svårt att somna om nätterna och ligger
vakna mer än 45 minuter innan de till slut lyckas. Enligt undersökningen upplevde var femte kvinna oavsett ålder, svårigheter med
att somna flera gånger i veckan. Var fjärde kvinna uppgav att de
hade testat receptbelagda sömntabletter. Uppgifterna baseras på
en undersökning som undersökningsföretaget YouGov har gjort
på uppdrag av Metro. Vanliga orsaker till att det kan vara svårt att
somna är tankar som flyger runt i huvudet, exempelvis sådant
som rör jobbet och morgondagen. Sömnforskaren John Axelsson vid Karolinska institutet säger att ju svårare en person har att
koppla bort dessa tankar, desto svårare brukar det vara att somna.
Källa: Doktorn nr 2/2015 maj-september
17
FRÅN ÅSS
ILSKA blev drivkraften
Text MONA RINGEBRAND
Panikångestattacker och okontrollerade känsloutbrott – det var vardagen för
Petra Rohrer när hon mådde som sämst. Idag känner hon sig i stort sett frisk
och kan hantera problemen och njuta av livet.
Panikångesten ledde så småningom till
att Petra Rohrer kom i kontakt med Uppsala ÅSS där hon idag är vice ordförande.
Petra Rohrer, som nyligen firat
sin 50-årsdag, är uppvuxen i
en miljö som i mycket präglats
av våld och missbruk. Som barn
tvingades hon många gånger
ringa på hos grannarna för att få
hjälp. Alla inneboende känslor
som uppväxten orsakade fick
för Petras del länge sitt utlopp i
sport- och idrottsutövande och
hon blev en duktig basket- och
fotbollsspelare.
– Ilska var min främsta drivkraft. Jag var hemsk som tonåring, utagerande med väldiga
aggressionsutbrott, och jag var
ständigt osams med min mamma. Kanske lade jag skulden på
henne för min uppväxt. Idag har
vi en helt annan relation och idag
beundrar jag min mamma och
Uppväxt nära missbruk kostar
samhället miljarder årligen
Det finns gott om fakta som stödjer påståendet att barn som
växer upp nära missbruk eller psykisk ohälsa i högre grad far
illa i livet än andra. En ny studie bekräftar den bilden, men ger
också ett samhällsekonomiskt perspektiv på denna grupp.
Socialstyrelsen gav forskare vid Linnéuniversitetet och Nationellt kompetenscentrum, i uppdrag att följa utvecklingen i
livet för totalt över en halv miljon barn upp i dryga 30-årsåldern. Ungefär åtta procent hade en förälder som vårdats på
sjukhus på grund av missbruk eller psykisk sjukdom.
Resultatet visar att dessa barn mer sällan fullföljde skolan
och att de i vuxen ålder i högre utsträckning riskerade att bli
beroende av försörjningsstöd. De löpte även betydligt större
risker att utveckla eget missbruk eller psykisk ohälsa och att
dö i förtid,
Utifrån de åtta procenten som växt upp med missbruk eller
psykisk sjukdom i familjen kan man också se att dessa i vuxen
ålder står för cirka en fjärdedel av samhällets årliga kostnader
för psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och narkotika.
Totalt rör det sig om 52 miljarder kronor. Delar man upp
siffran står psykisk sjukdom för 29, alkoholmissbruk för 15
och narkotikamissbruk för 8 miljarder årligen.
Merparten utgörs av indirekta kostnader i form av bl.a. produktionsbortfall vid sjukskrivning, och förtidspensionering.
Källa: www.varldenidag.se 150718
18 ser henne som en stark person
som har klarat av och tvingats stå
ut med väldigt mycket.
Petra försökte i det längsta hålla sin uppväxt ifrån sig och ville
inte prata om hur hon egentligen
mådde.
– Jag har haft panikångest i 25
år och till slut insåg jag att jag var
tvungen att ta tag i mina problem
och jag började gå i terapi. Till en
början psykodynamisk terapi och
sedan även kognitiv beteendeterapi. Terapin hjälpte mig väldigt
mycket och blev avgörande för
mig. Genom terapin lärde jag
mig att tänka på ett sätt som jag
inte hade gjort tidigare och se på
mitt eget beteende. Terapin och
mina vänner, min mamma och
min sambo som stöttat mig har
betytt väldigt mycket för mig.
Stor positiv betydelse för Petras
mående har också hennes katter
haft. Under hösten kommer hon
att föreläsa en del om djurs betydelse vid psykisk ohälsa.
ÅSS- en del i processen
Panikångesten ledde så småningom till att Petra kom i kontakt
med Uppsala ÅSS där hon idag är
vice ordförande. Engagemanget
i föreningen har betytt mycket
för henne – till en början med
att själv få berätta sin historia och
senare också med att sprida kunskap om psykisk ohälsa vidare till
andra. Petra är även ambassadör
i Hjärnkoll, en satsning som regeringen tog initiativ till 2009.
Målet är att minska fördomar
samt öka kunskapen om psykisk
ohälsa.
Sedan 1 april arbetar Petra
som utvecklingsledare i projektet Forum för brukarinflytande
i Uppsala län. Forum stöds av
Allmänna arvsfonden och leds
av Vuxenskolan och projektledare för Forum är en kvinna från
föreningen Balans, för personer
med erfarenhet av depression
eller bipolär sjukdom.
– Forum uppstod ur ett annat projekt, RIM- riktlinjer inom
missbruk och beroende. Jag
blev anställd av Studieförbundet
Vuxenskolan med stöd av Regionförbundet för att arbeta med
RIM-projektet. Professionen efterfrågade brukare som kunde,
ville och orkade delta i möten
som handlade om brukarinflytande och vårdfrågor.
Petras arbete går ut på att informera och rekrytera brukare till
projektet.
– Hittills har jag lyckats rekrytera en person. Den egna problematiken hindrar många av dem
som ändå kan vara intresserade.
För många känns det lite läskigt
att våga ta steget till medverkan
och man känner sig i underläge.
Petra tycker att hon själv har
fått bra hjälp både från psykiatrin
och från beroendevården, men
menar att många inte alls får det
idag.
– Flera personer som jag träffat har varit med om att Affektiva
mottagningen här på Akademiska sjukhuset i Uppsala säger nej
till personer med ångestproblematik och hänvisar till vårdcentralerna med motiveringen att deras
ångest inte är tillräckligt svår. Men
vem ska avgöra om ens ångest är
lätt eller svår?
Idag känner sig Petra näst intill frisk från sin panikångest och
hennes tidigare dagliga panikattacker har försvunnit.
– Istället kan det hända att jag
får en panikattack vartannat år
ungefär och det kan jag hantera
idag, säger Petra Rohrer. ■
NOTISER
Inte ovanligt med
PTSD bland
Vietnamveteraner
40 år efter kriget
Individer kan vara drabbade av
posttraumatiskt stressyndrom
(PTSD) till och med flera decennier efter den traumatiska händelsen. Det visar en amerikansk
studie, som omfattar krigsveteraner från Vietnamkriget. Den
aktuella kohorten omfattar närmare 2 000 individer, samtliga
veteraner, vilka började följas
på 1980-talet. Under 2012 och
2013 gjordes en ny undersökning av dessa. Deltagarna intervjuades per telefon och fick fylla
i skattningsskalor. Det visade sig
att 4,5 procent uppfyllde kriterier
för PTSD enligt den amerikanska
psykiatriska diagnoshandboken
DSM-V. Om man vidgar begreppet till de individer (både män
och kvinnor) som uppfyller vissa
diagnoskriterier för PTSD så noterades detta för 10,8 procent.
Ett dystert fynd är att det var
betydligt vanligare att individer
försämras över tid, med allt värre PTSD-symptom, jämfört med
att de blir bättre. De som väl blir
bättre i sin PTSD tenderar att bli
det under den första tiden efter
händelsen.
Självmord i
spårtrafiken kan
förebyggas
Antalet självmord i spårtrafiken ökar. Men de går
att förebygga säger Britta
Alin Åkerman, psykolog
och professor i psykiatri
och suicidprevention vid
Karolinska institutet.
Satsningar som de
som gjorts i Stockholms
tunnelbana där personal
bland annat utbildats i att
se tecken hos personer
som kan vara på väg att
kasta sig framför tåget,
kan motverka ökningen
av självmord i spårtrafiken,
säger hon.
– I Paris och Köpenhamn har det satts upp genomskinliga väggar mellan
perrongen och spåret som
bara öppnas vid dörrarna
när tåget kommer. Det går
att stoppa självmord genom fysiska hinder, säger
Britta Alin Åkerman.
– Det är belagt att man
kan göra det. Det man gör
är att man stoppar den här
impulsiviteten.
Källa: www.sverigesradio.se 150717
Källa: www.lakartidningen.se 150729
Sömnbrist ändrar vårt DNA
En natts sömnbrist räcker för att förändra våra celler och vävnader.
Det ökar risken för övervikt och diabetes, visar ny svensk forskning.
Forskare på Uppsala universitet och Karolinska institutet har studerat hur våra gener påverkas av sömnbrist. Den som sover för lite,
skiftarbetar och sover på fel tider riskerar att drabbas av övervikt och
diabetes.
15 friska män genomgick ett test. En natt fick de sova minst åtta
timmar och en natt var de vakna. Sedan jämfördes blod- och vävnadsprover som togs efter de två nätterna.
– Efter bara en natts sömnbrist fick de en blodsockernivå som
närmade sig den som en diabetiker har, säger Jonathan Cedernaes,
forskare vid neurovetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.
De gener som styr vår biologiska klocka förändrades.
Hur länge förändringarna kvarstår är osäkert. Det kan tänkas påverka ämnesomsättningen hos personer under längre tid.
Källa: www.aftonbladet.se/TT 150721
åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 3 2015
Bortre gräns i sjukförsäkring bort
Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen slopas den 1 februari nästa år, en gräns som varitmycket omstridd. Den infaller normalt efter
cirka två och ett halvt års sjukskrivning. Sedan 2010 har tiotusentals
utförsäkrats men de allra flesta av dem har efter en tid åter blivit
sjukskrivna och en del har utförsäkrats en andra gång. Den 1 februari
nästa år slopas gränsen, enligt ett förslag i den kommande budgeten.
Det beräknas kosta 880 miljoner per år i ökade utbetalningar från
sjukförsäkringen, men 300 miljoner netto eftersom behovet av andra
ersättningar antas minska.
I budgeten föreslås bland annat också en satsning på kvinnors hälsa
inom primärvården på 130 miljoner kronor nästa år.
Källa: www.aftonbladet.se 150903
Unga vågar inte berätta att de mår dåligt
”Det är ett väldigt känsligt ämne”
Många unga mår dåligt, vissa söker hjälp men många vågar inte
göra det på grund av den skam som är kopplad till psykisk ohälsa
bland unga. Var tionde ung kvinna mellan 18 och 24 har någon gång
tvingats söka hjälp för att de mår psykiskt dåligt, motsvarande siffra
för unga män i samma åldergrupp är sju procent. Även bland ännu
yngre märks den psykiska ohälsan tydligt. 20 procent av alla tjejer i
årskurs nio, och nästan lika många av pojkarna, har någon gång skadat
sig själva medvetet.
Många unga har problem med allt ifrån ångest, depressioner eller
adhd-diagnoser, men trots att det är så många som är drabbade är
psykisk ohälsa bland unga ett ämne som man inte riktigt vågar prata
så mycket om.
Källa: www.sverigesradio.se 150720
MOBILANVÄNDNING KAN AVSLÖJA
DEPRESSIONSSYMTOM
I den explorativa studien kunde forskarna med hjälp av data
från försökspersonernas mobiltelefoner korrekt identifiera depressionssymtom i 87 procent
av fallen. Detta visade sig ge en
bättre prediktion än frågor om
hur ledsen en person kände sig
på en skala från 1 till 10.
Personer med depressionssymtom använde sin telefon under längre tid, spenderade mesta
delen av sin tid i hemmet, var på
färre platser och hade mindre
fasta rutiner, jämfört med personer utan depressionssymtom.
Den ökade användningen
av mobilen tror forskarna är ett
undvikandebeteende, för att inte
behöva tänka på problem och
känslor.
Studien var relativt liten och
omfattade 28 personer med en
medelålder på 29 år. Forskarna
vill nu gå vidare genom att studera om det går att minska depressionssymtom genom att uppmuntra människor att besöka fler
platser under dagen, att skaffa
bättre rutiner och att minska på
användandet av mobiltelefonen.
Källa: www.dagensmedicin.se 150716
19
Landets Lokalföreningar
■ HALMSTADS Lokalförening Kungsgatan 24 B, 302 45 Halmstad, 0725-00 60 80
Kontaktpersoner Mona Westerberg 035-10 20 59, Linné Torbjörnsson 0733-74 97 79,
Mona Granquist 0706-91 87 00, [email protected], www.halmstadangest.se
Du kan ringa ÅSS lokalföreningar för att
få information om våra aktiviteter och
träffar mm. Vi svarar gärna på frågor, berättar om egna erfarenheter och stöttar
dig i att våga hitta det som är bra för just
dig. Alla vi som är verksamma inom föreningen har egna erfarenheter av ångestsyndrom. Genom våra lokalföreningar och kontaktpersoner runt om i landet
träffar du personer som förstår precis hur
det känns att brottas med ångest.
■ JÖNKÖPING Länsförening för Jönköpings län – Nystartsprojekt, kontaktuppgifter: 0708-67 77 00,
[email protected], www.angest.se/jonkoping
Varmt välkommen till ÅSS!
■ KALMAR Länsförening för Kalmar län Malmgatan 6, 392 35 Kalmar,
kontaktpersoner Zafira Pettersson, 0733-96 50 83, [email protected], www.angest.se/kalmar
Besök även hemsidan
■ BOLLNÄS Kontaktperson 0708-66 77 00, [email protected]
■ DALARNA Kontaktperson Marianne Nordqvist, 0738-30 44 49, [email protected]
■ ENKÖPING Kontaktperson Lars Nerén, 0703-85 35 16
■ ESKILSTUNA Länsföreningen Sörmland Kontaktpersoner Birgitta Kennhed, 016-42 30 20
Josephine Baldi, ordförande, 0700- 36 31 04, [email protected], www.angest.se/eskilstuna
■ FALKENBERG – Se Halmstads Lokalförening
■ GÄVLES Lokalförening ÅSS Gävle, Fack FH29, 801 30 Gävle, telefonnr till kansliet: 026-495 36 10,
[email protected], www.angest.se/gavle
■ GÖTEBORGS Lokalförening Järntorget 7, 413 04 Göteborg, 031-13 70 91, www.angestgoteborg.se
[email protected], ungdomsgruppen: www.ugruppen.se
■ KARLSTAD Ordförande Karin Svedberg, [email protected], www.angestkarlstad.se
■ KRISTIANSTAD Kontaktperson Jan Hinderyd 0454-181 95
■ LANDSKRONA – För närvarande hänvisar vi till vår förening i Malmö.
■ LINKÖPING – Länsföreningen Östergötland [email protected]
Ordförande och kontaktperson Evalotte Axelsson, 0709-80 15 07, [email protected],
www.angestostergotland.se
■ LJUSDAL Kontaktperson Stefan Ekman 0651-121 11, [email protected]
■ MALMÖS Lokalförening c/o Lehmann, Bryggargatan 6, 261 51 Landskrona
Kontaktpersoner Ordförande Mats Lehmann, 0723-33 65 78, [email protected] eller
Lisbeth Sjöberg, 040-92 44 29
■ MORA Kontaktperson Tina Bysell 0768-18 11 44, [email protected]
■ NORRKÖPING – Länsföreningen – Östergötland Se LINKÖPING [email protected]
■ STOCKHOLMS Lokalförening Sankt Göransgatan 78, nb, 112 38 Stockholm, 08-650 79 99
[email protected], www.angest-stockholm.se
Ungdomsavgiften i Stockholms lokalförening är upp t o m 20 års ålder 100 kr/år.
■ UMEÅ Vi har planer på en ÅSS förening i Umeå. Hör av dig om du är intresserad!
0708-67 77 00, [email protected]
■ UPPSALA Lokalförening Kontaktperson Petra Rohrer, 0738-12 44 22
Medlemsträffar varje onsdag 18-21, av vilka den första i månaden inleds med öppet hus,
[email protected], blogg: uppass.blogspot.com
■ VÄRNAMO Kontaktperson Thomas Jonsson, 0370-133 73
■ VÄSTERÅS – Länsföreningen – Västmanland. Verksamhet bedrivs i Västerås – se hemsidan
Kontaktperson Fredrik Kruhsberg 0768-35 79 71, [email protected], www.angest.se/vasteras
■ ÖREBRO – Nystartsprojekt, 0708-67 77 0, [email protected]
■ ÖRNSKÖLDSVIK Kontaktperson Marie Kock, 0702-44 85 57, [email protected]
■ ÖSTERSUND – Nystartsprojekt. Du som är intresserad av nystart av ÅSS verksamhet,
välkommen att kontakta [email protected] eller 0708-67 77 00, www.angest.se/ostersund
RIKSFÖRBUNDET SVENSKA ÅNGESTSYNDROMSÄLLSKAPET
FÖRBUNDSKANSLIET
S:t Göransgatan 84, 3 tr, 112 38 STOCKHOLM
08-29 27 96, [email protected]
Bankgiro 5243-0964
www.angest.se
