090101
Vuxenhabiliteringens program
för personer med
förvärvad hjärnskada
i vuxen ålder
1 januari 2009
Vuxenhabiliteringens program för personer med
förvärvad hjärnskada i vuxen ålder
Programmet beskriver
•
särskilda behov utifrån funktionshindret
•
riktlinjer för Vuxenhabiliteringens insatser för personer som har förvärvad hjärnskada
i vuxen ålder.
Inledning
Orsak
De vanligaste orsakerna till bestående hjärnskador hos vuxna personer är yttre trauma dvs slag
mot huvudet som följd av olyckshändelser, framförallt trafikolyckor samt sjukdomar som
hjärninfarkt eller hjärnblödning (med samlingsbegreppet stroke eller slaganfall).
Traumatiska skador dominerar i de yngre och stroke i de äldre åldersgrupperna. Högt
blodtryck är en av kända bakomliggande riskfaktorer för stroke. Blödningar i hjärnan kan
också bero på medfödda missbildningar eller svagheter i blodkärlen. Andra orsaker till
bestående hjärnskador är syrebrist efter cirkulationsstillestånd, hypoglykemi (=för låg
blodsockerhalt), hjärntumörer, infektioner och förgiftningstillstånd.
Förekomst
Årligen drabbas cirka 1400 personer i Sverige av svåra traumatiska hjärnskador som leder till
höggradigt funktionshinder och behov av mycket omfattande hjälp i den dagliga livsföringen
Slaganfall/stroke drabbar årligen drygt 25 000 personer i Sverige. Risken för stroke ökar
kraftigt med åldern. Dock är så många som 5 000 av de drabbade under 65 år och får trots
förbättrat akut omhändertagande kvarstående funktionshinder av varierande svårighetsgrad
med behov av rehabiliteringsinsatser i livslångt perspektiv.
Indelning
Inom sjukvården och i rehabiliteringssammanhang används en indelning i lätta (lindriga),
medelsvåra (måttliga) och svåra hjärnskador.
Även en till synes lindrig skada kan leda till påverkan på känslolivet, tankeförmågan och
personligheten och därmed svåra konsekvenser för den drabbade individen och hennes
närstående.
Vid svåra hjärnskador är rörelseförmågan, språket, talet, minnet och tankeförmågan
(kognitiva funktioner) ofta påtagligt nedsatta och även vakenhet/medvetandet kan vara sänkt.
Förutom skadans omfattning är dess lokalisation i hjärnan avgörande för symtombilden.
Ofta föreligger en halvsidig förlamning (hemipares) och/eller känselstörning och vid
framförallt vänstersidiga hjärnskador även språkliga svårigheter av varierande svårighetsgrad
(afasi/dysfasi). På grund av nervbanornas korsning drabbar förlamningen i regel den motsatta
.
1
kroppshalvan till hjärnskadan. Synstörningar pga synfältsinskränkningar och svårigheter att
tolka synintryck förekommer vid skador i bakre hjärnregionerna.
Vid skador i hjärnans främre delar kan personen trots bevarad rörelseförmåga behöva hjälp
med all personlig vård och ständig tillsyn p g a bristande omdöme, initiativförmåga och
impulskontroll.
Vård i akutskede
Behandlingsåtgärderna i akutskedet syftar till att säkra patientens överlevnad och att på olika
sätt minska risken för ytterligare skador t ex som följd av hjärnsvullnad.
Patienter med traumatiska hjärnskador är ofta i behov av neurokirurgisk bedömning,
operativa åtgärder och övervakning på neurointensivavdelning. Efter att tillståndet
stabiliserats sker en överflyttning till neurologisk vårdavdelning och i ett senare skede,
beroende på förloppet, vidare till rehabiliteringsmedicinsk vårdavdelning.
För strokesjukvården har Socialstyrelsen 2006 givit ut Nationella riktlinjer för god medicinsk
praxis. Det akuta omhändertagandet och den fortsatta handläggningen genom hela
vårdkedjan inom ÖLL beskrivas närmare i speciella riktlinjer för slaganfallsvård i Örebro
län.
Trots att tyngdpunkten vid hjärnskadevård i akutskedet ligger på diagnostiska utredningar,
eventuella neurokirurgiska åtgärder, farmakologiska behandlingar och adekvat omvårdnad är
det mycket betydelsefullt att även rehabiliteringen inleds i tidigt stadium.
Rehabilitering
Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, social och arbetsinriktad
art som skall hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och
förutsättningar för ett normalt liv (Socialstyrelsens formulering).
Rehabilitering kan även definieras som en problemlösande pedagogisk process som syftar till
att minska oförmågan och handikappet som uppstått till följd av en sjukdom eller skada
(WHO:s formulering)
Konsekvenser av en förvärvad hjärnskada i ett livstidsperspektiv
Motoriska, språkliga/kommunikativa och beteendemässiga förändringar som uppstår efter en
förvärvad hjärnskada är funktionsnedsättningar som syns och märks utåt.
Ibland kan det röra sig om mer subtil påverkan på minne, problemlösning, logiskt tänkande,
koncentrationsförmåga/ uppmärksamhet, uthållighet mm.
Skadan ger dock alltid konsekvenser i vardagslivet för den drabbade individen och hennes
närmaste omgivning. Förhållandena runt omkring har stor betydelse för prognosen.
Optimalt stöd i livstidperspektiv förutsätter lyhördhet, individuell planering och samverkan
mellan olika yrkeskategorier och vårdgivare.
.
2
Vuxenhabiliteringens verksamhet
Vuxenhabiliteringen är en verksamhet i Örebro Läns Landsting som är specialiserad på
habilitering och rehabilitering för vuxna personer med stora och varaktiga funktionshinder.
Med habilitering menas att, vid nedsättning eller förlust av någon funktion efter medfödd eller
tidigt förvärvad skada/sjukdom, genom planerade och från flera kompetensområden
sammansatta åtgärder, allsidigt främja utveckling av bästa möjliga funktionsförmåga samt
psykiskt och fysiskt välbefinnande hos den enskilde.
Med rehabilitering menas att, vid nedsättning eller förlust av någon funktion
efterskada/sjukdom, genom planerade och från flera områden sammansatta åtgärder,
allsidigt främja att den enskilde återvinner bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och
fysiskt välbefinnande.
Såväl habilitering som rehabilitering är målinriktade insatser som förutsätter att den
enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och
säkras.
Vuxenhabiliteringen ger insatser i öppen vård i form av besök i personens vardagliga miljö
och vid mottagningsbesök. Personen ska vara delaktig i och ha inflytande över den
individuella planering som görs. Samverkan ska ske med personens nära nätverk och med
andra som ger insatser till personen. Insatserna sker med långsiktigt perspektiv och med syfte
att personen ska uppleva ökad livstillfredsställelse.
Habilitering och rehabilitering ges också av andra verksamheter i samhället. Därför är det
viktigt med samverkan och överenskommelser mellan Vuxenhabiliteringen och andra
verksamheter.
Råd och stöd enligt LSS
Vuxenhabiliteringen ger också råd och stöd jämlikt LSS, Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade. LSS är en rättighetslag, där personerna genom beslut garanteras rätten till
vissa insatser. Vuxenhabiliteringen har skyldighet att informera om lagstiftningen och rätten
till råd och stöd i vissa fall och hur man begär insatser enligt LSS.
Rätt till övrig hälso-och sjukvård
För den allmänna hälso- och sjukvården vänder man sig till Primärvården. Primärvården kan
vid behov konsultera Vuxenhabiliteringen.
Rätten till andra specialistinsatser, som t.ex. urolog, ortoped, ögonläkare föreligger på samma
sätt som för alla medborgare.
Första kontakten med Vuxenhabiliteringen
Till Vuxenhabiliteringen kommer man vanligtvis via remiss. De personer som aktualiseras
hos Hjärnskadeenheten har behov av hjälp och insatser i ett längre tidsperspektiv och från
flera olika personalkategorier.
.
3
Individuell rehabiliteringsplan - IRP
I den individuella planeringen planeras insatserna utifrån den enskildes behov och önskemål.
Den individuella rehabiliteringsplanen görs tillsammans med personen och/eller företrädaren.
Andra kringpersoner som är viktiga kan också vara med vid planeringsträffarna, t ex
personliga assistenter, kommunens handläggare etc. Vilka som skall vara med bestäms i nära
samråd med den skadade eller hans företrädare. Planen utgår från personens behov av hjälp
och stöd från oss. Den planen följer vi upp efter en tid. Sen gör vi en ny planering.
Vi ska också informera om möjligheten till en samlad planering av de insatser som personen
behöver från olika instanser, som te.x kommun, Försäkringskassa och Arbetsförmedling och
att vi kan initiera att en sådan görs.
Personlig samordnare
En i vuxenhabiliteringsteamet utses till personlig samordnare. Den personlige samordnaren är
särskilt utsedd att ha kontakt med den funktionshindrade personen. Samordnaren ska vara
kontaktlänk mellan personen och Vuxenhabiliteringen. Samordnaren ska också se till att en
individuell rehabiliteringsplan görs och att personen ( och/eller företrädaren ) är delaktig.
Samordnaren ska också se till att planen följs upp.
Stöd till anhöriga och konsultation till personal
Anhörigstöd ingår i Vuxenhabiliteringens verksamhet, liksom viss konsultation och
utbildning om funktionshindret till berörda ( personal.)
Hjärnskadeenheten
I september 1994 startade teamet för vuxna med förvärvade hjärnskador inom
Vuxenhabiliteringen, Örebro Läns Landsting. Teamet antog namnet Hjärnskadeenhet och
bestod av arbetsterapeut, sjukgymnast och psykolog. Idag 2008 har teamet 8 medlemmar .
Tillkommit har kurator, logoped och samt ytterligare en sjukgymnast. Teamet har hela länet
som arbetsområde. Idag finns ca 190 personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder
aktualiserade för teamet. Per år inkommer ca 15 -20 nya remisser, de flesta från
Rehabiliteringsmedicinska kliniken på USÖ.
Teamarbete
Hjärnskaderehabilitering innebär återinlärning av förlorade färdigheter, samt en anpassning
till en ny livssituation. Rehabiliteringsinsatser angående varje enskild person planeras
tillsammans med personen och dennes nätverk, utifrån personens behov och aktuella
livssituation.
I teamarbetet betonas vikten av samarbete och samverkan angående rehabiliteringsplanerna.
Varje yrkeskategori bidrar med sina specifika kunskaper och planering sker i tillsammans.
.
4
Beskrivning av insatser yrkesvis
Arbetsterapeut
Arbetsterapeuten i Hjärnskadeenheten har som sitt huvudsakliga arbetsfält att göra
bedömningar, ge behandlingar samt stötta personens nätverk i frågor som gäller aktiviteter i
vardagslivet, inom områdena kommunikation/kognition och vid svår sittproblematik.
Målsättning
Målsättning med arbetet är att skapa förutsättningar för personen att förstå och vara delaktig
efter sin förmåga i vardagsaktiviteter.
Bedömning/analys
Bedömning och analys av personens förmågor och behov, allt från ADL-bedömning i en viss
aktivitet till mer omfattande bedömningar som sedan ligger till grunden för åtgärden.
De bedömningsinstrument som används är b l a ADL-taxonomin och Grepp om tiden.
Åtgärder
Åtgärder kan vara:
• Ge personen struktur och strategier för att mer självständigt klara av situationer i
vardagen t e x i form av minnesstöd, tidshjälpmedel, bildstöd, tydliggörande av
aktivitetssituationer.
• Förskrivning och träning av kognitions och kommunikationshjälpmedel.
• Medverka vid komplicerad sittproblematik, ex utprovning av sittskal.
Hjälpmedelsutprovningar görs ibland i samarbete med logoped eller sjukgymnast eftersom
våra kunskapsområden kompletterar varandra.
Åtgärderna kan även vara indirekta till personens nätverk ex nära anhörig eller personlig
assistenter i form av stödsamtal i vardagsarbete eller utbildningar.
Samverkan
Arbetsterapeuten samarbetar även med andra verksamheter. Vanligaste samarbetspartnerna är
Centrum för hjälpmedel, Sprida kommunikationscentrum samt arbetsterapeuterna i länets
kommuner.
Kurator
Kurator bidrar i teamarbetet med den psykosociala kompetensen
Samtalsstöd
När någon drabbas av en hjärnskada innebär det stora konsekvenser för den enskilde och ofta
en helt ny livssituation.
Kurator kan ge samtalsstöd till personen för att hjälpa denna att kunna acceptera den nya
livssituationen, samtal för att öka insikten i konsekvenserna av funktionshindret och hitta ett
sätt att leva med sitt funktionshinder
.
5
Anhöriga / nätverk
Kurator ger stöd även till anhöriga och andra närstående. När någon drabbas av hjärnskada
uppstår oftast också en krissituation för närstående: Vardagsliv, ekonomi och relationer
påverkas.
Kurator hjälper till att tydliggöra konsekvenserna av den enskildes funktionshinder i syfte att
personen skall bli rätt bemött och få adekvat hjälp.
Kurator deltar i konsultation och utbildning till personal/ personliga assistenter m fl i arbetet
med den enskilde.
Stöd och rättigheter
Kurator ger information om samhällets stöd till funktionshindrade. Det kan gälla ekonomiska
frågor, kunskap om rättigheter och lagstiftning, hjälp att hitta adekvat boende och
sysselsättning.
Kurator bistår vid myndighetskontakter och vid kontakter med andra verksamheter, offentliga
eller privata.
Logoped
Logopeden i Hjärnskadeenheten har som sitt huvudsakliga arbetsfält att göra bedömningar, ge
behandling samt stötta personens nätverk i frågor som gäller kommunikation, språkstörningar,
tal- och röstpåverkan. Logopeden arbetar också med ät- och sväljningsproblematik.
Målgrupper
är personen med afasi (förvärvad språkstörning), dysartri (talmotorikstörning efter hjärnskada
eller neuroligisk sjukdom) och dysatrofoni (tal – och röstpåverkan med samma bakgrund som
föregående) samt personer med andra typer av kommunikationsproblematik som följd av
hjärnskadan. Dessutom personer med sväljningsbesvär.
Målsättningen
för arbetet är att möjliggöra så goda förutsättningar som möjligt för personen med
kommunikationspåverkan. Vad gäller sväljningsproblematik är det viktigt att dessa
svårigheter uppmärksammas och utreds. Man behöver ta reda på vilka strategier som kan
underlätta sväljningen och få klarlagt att födointaget sker på ett säkert sätt.
Metoder
Kommunikation är något som byggs upp i samarbete mellan de olika parterna som är
involverade i samspelet. Därför behöver arbetet ofta föras på flera plan – personen med
kommunikationspåverkan kanske behöver individuell behandling för att förbättra sina
språkliga eller artikulatoriska förmågor, samtidigt behöver han stöttas och uppmuntras att
faktiskt i praktisk vardag använda de förmågor han har. Nätverket kring personen –
närstående samt assistenter och/eller annan personal - behöver stöd och kunskap för att i sina
roller kunna främja kommunikationen.
Insatser behövs också på ett samhälleligt plan och bedrivs av teamet framför allt genom
utbildningar. Via ökade kunskaper och förändrade attityder kan bättre
kommunikationsförutsättningar i samhället uppnås för personer med
kommunikationshandikapp
.
6
Förskrivning av kommunikationshjälpmedel
såsom datorbaserade hjälpmedel och samtalsapparater är en viktig arbetsuppgift. Detta görs
ofta av arbetsterapeut och logoped tillsammans då våra kunskapsområden kompletterar
varandra. Sprida kommunikationscenter är i dessa sammanhang vår samarbetspart.
Samarbete
En annan samarbetspart för logopeden i Hjärnskadeenheten är Afasihuset med dess
dagverksamhet, datoraktiviteter och cirkelverksamhet av olika slag.
Sväljningsproblematik nämndes initialt. Sådana bekymmer är relativt vanliga inom gruppen
med förvärvad hjärnskada men ibland kanske inte tillräckligt uppmärksammade. Problem i
matsituationen kan ställa till en hel del obehag för den drabbade och det är viktigt att
bekymmerna tas upp och utreds. Vi ser ofta behov av dysfagiutredning hos specialister på
USÖ och kan initiera sådan via personens distriktsläkare eller teamets läkare. Foniatrer
(öronläkare med specialinriktning mot bl a sväljningsproblematik) och logopeder på Röst- och
Talvårdskliniken är alltså ytterligare en betydelsefull samverkanspart.
Psykolog
Neuropsykologen studerar sambandet mellan hjärnans funktioner och beteendet. Man vet
numera ganska väl hur en skada i hjärnan kan ta sig uttryck i t ex språksvårigheter,
minnesproblem eller personlighetsförändringar.
Utredning/ bedömning
Neuropsykologen ansvarar för att utreda/bedöma och kartlägga personens kognitiva förmågor.
Personlighets-och beteendestörningar samt emotionella förändringar efter hjärnskada och
dessa konsekvenser i vardagslivet tolkas.
Utredningen kompletteras med andra yrkeskategoriers bedömningar under ett teamarbete och
är ett viktigt led i individens vård/omvårdnadsplanering och i bemötandet. Utifrån den
diagnostiska utredningen planeras en individuellt anpassad träning, där man inriktar sig på att
utnyttja de bäst bevarade funktionerna.
Anhöriga/ nätverk
Psykologen ansvarar för att ge psykologiskt stöd/ behandling till personen som drabbas av
hjärnskada men även stöd till anhöriga/nätverk samt tillsammans med andra kollegor ge
handledning och utbildning till personal.
Samarbete
Psykologen är konsult till kommun och kollegor i teamet så att de psykologiska aspekterna
beaktas vid bedömning och bemötande av personen.
Sjukgymnast
Målsättningen med behandlingen är att skapa förutsättningar för individen att utnyttja sina
tillgängliga fysiska resurser. Vi stimulerar till att uppnå och bibehålla så god motorisk
.
7
förmåga som möjligt samt hjälpa till att hitta meningsfulla fysiska aktiviteter i vardagen. Vi
samarbetar vid behov med sjukgymnastkollegor, både privatpraktiserande och /eller
verksamma inom primärvård.
Vår arbetsmetod grundar sig på neuropsykologiska teorier, vilket innebär att vi har ett
funktionellt synsätt och arbetssätt.
Undersökning / bedömning
En undersökning / bedömning kan ofta ta mellan 2- 5 tillfällen vilket innebär att den ofta får
karaktären av en redan påbörjad behandling.
En bedömning kan ske av:
•
•
•
•
•
•
•
•
funktionell rörlighet
styrka ( Janda 0-5 )
spasticitet ( mod Ashworth 0-4 )
balans ( Bergs balansskala )
kroppslig och rumslig orientering
känsel
grundmotorik ( sitta, stå, gå )
förflyttningsförmåga (ex från säng till stol )
Vi ser över personens hjälpmedelsbehov, oftast i samarbete med arbetsterapeut.
Behandling
Vi erbjuder sjukgymnastisk behandling och träning i vår gymnastiksal, individuellt eller i
form av intensivträningsgrupper. Vi erbjuder också bassängträning, individuellt eller i
gruppform. Bassänggrupperna har mer en psykosocial inriktning än en individuell
bassängträning.
Behandling kan även innebära indirekt arbete d v s den sker genom individens nätverk ex nära
anhöriga och/eller personliga assistenter. Det kan handla om egenvårdsprogram, funktionella
viloställningar och/eller ståträning i hemmet. Vi ger också information, utbildning samt
”samtalsstöd i vardagsarbetet” till personens nätverk.
Behandling kan vara:
•
•
•
•
•
•
normalisering av förhöjd muskelspänning
träning av rörlighet, styrka och balans
träning av förflyttningsförmåga samt gångförmåga
prova ut funktionella viloställningar i sittande och/ eller liggande
hitta former för avspänning/avslappning
hitta och ev. specialanpassa lämpliga hjälpmedel i samarbete med arbetsterapeut och
hjälpmedelskonsulent
• träna in användandet av hjälpmedel samt att följa upp behovet kontinuerligt
• sammanställa och följa upp individuella egenvårdsprogram
.
8
