BoU § 70 080814
Kvalitetsredovisning 2007
Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde
Robertsfors kommun
Anette Nybom
Barn- och utbildningschef
Inledning
Kvalitetsredovisningen omfattar Robertsfors kommuns verksamheter inom områdena
förskola, fritidshem, grundskola, integrerad särskola inom grundskolan, gymnasieskolan,
kommunal vuxenutbildning, särvux samt SFI
Underlag för denna kvalitetsredovisning är:
Varje enhets lokala kvalitetsredovisning från de tre rektorsområdena samt
gymnasieskolans.
Nämndens protokoll från 2007
Skolverkets allmänna råd om kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisningen är fastställd i barn- och utbildningsnämnden 2008-06-.
Kvalitetsredovisningsarbete är genomfört på alla lokala enheter inom förskola, fritidshem,
grundskola samt gymnasieskola och samanställd av rektor för varje rektorsområde. Anette
Nybom, barn- och utbildningschef, har sammanställt kvalitetsredovisningen för Robertsfors
kommun.
Organisation
Barn och utbildningsförvaltningen styrs av barn- och utbildningsnämnden. Barn- och
utbildningsnämndens ansvarsområde är förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grundskola,
särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Verksamheten är
organiserad i tre rektorsområden (norra-, centrala- och södra rektorsområdet) samt i
gymnasieskola.
Kommunens biblioteksverksamhet finns också under barn och utbildningsnämndens ansvar.
Under 2006 startade Robertsfors kommun en familjecentral i samarbete mellan barn- och
utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och landstinget. Barn- och
utbildningsförvaltningen ansvarar för en förskoletjänst samt hyra av lokaler.
Elevvården
Elevvården är direkt underställd barn- och utbildningschefen och består av två skolsköterskor
totalt 1,3 tjänst och tre kuratorer 1,75 tjänst. Skolläkare är knuten till barn- och
utbildningsförvaltningen. Psykolog anlitas på konsultbasis vid behov.
Förskoleverksamhet
Inom kommunen finns 8 förskolor fördelade på en i södra rektorsområdet, fyra i centrala
rektorsområdet och tre i norra rektorsområdet. 254 barn är inskrivna kommunens förskolor. I
förskolorna finns 5,3 barn per årsarbetare.
14 dagbarnvårdare är anställda i kommunen och ett kooperativ är knutet till kommunens
verksamhet. I familjedaghemmen är 83 barn inskrivna vilket ger i snitt 6,3 barn per
dagbarnvårdare. Hos dagbarnvårdarna finns även ett tiotal fritidsbarn inskrivna.
Skolbarnomsorg
Kommunen har 5 fritidshem varav 2 i södra ro, 2 i central ro och 1 i norra ro. Några
fritidsbarn är inskrivna i en kombinationsverksamhet fritids/förskola. Antal barn inskrivna i
fritidshem är 174 vilket ger 12,3 barn per årsarbetare.
2
Grundskola
Totalt 6 grundskolor finns i kommunen där två finns i södra rektorsområdet med verksamhet
från förskoleklass till år sex. I centrala rektorsområdet finns en grundskola med verksamhet
från förskoleklass till år sex samt en grundskola med verksamhet från förskoleklass till år nio.
I norra rektorsområdet finns en grundskola med verksamhet från förskoleklass till åk 9.
Totalt inom Robertfors kommuns grundskola går 821 elever (inklusive elever i förskoleklass).
Vi beräknar 9,7 lärare på 100 elever. 72 stycken sexåringar finns i kommunen och samtliga
går i förskoleklass. I den kommunala särskolan finns 11 elever varar 10 i grundsärskola och 1
i träningsskola.
Gymnasieskola
En gymnasieskola, Jenningsskolan är lokaliserad i kommunen med 205 elever. Vi beräknar
13,3 lärare på 100 elever i gymnasieskolan. I gymnasiesärskolan finns 5 elever. Följande
program finns på skolan omvårdnads-, natur-, samhälls-, teknik-, industri-, restaurangprogrammet samt individuella programmet. Eleverna som går på Jenningsskolan har tillgång
till egen dator.
Kunskapsmål
De kunskapsmål som styr vår verksamhet är baserade på de nationella läroplanerna och de
nationella kursplanerna. Lokala arbetsplaner finns därtill.
Elevernas kunskapsmål utvärderas tillsammans med eleverna och föräldrarna i samband med
utvecklingssamtal. Individuella utvecklingsplaner upprättas för varje elev.
Betygsstatistik
Elever på Tundalsskolan som uppnått målen i basämnena i år nio 2007
Ämne
Antal elever Godkända
Ej nått målen
Andel godkända i %
Svenska
106
100
6
94 % (92%)
Engelska
107
101
6
94 % (87%)
Matematik
107
101
4
94 % (93%)
Förra årets resultat, räknat i procent, inom parentes.
Resultat från nationella prov
Kommunens samlade resultat av nationella prov år 5
Ämne
Antal elever
Har nått målen
Svenska
52
46
Engelska
51
48
Matematik
52
46
Förra årets resultat inom parentes
Har ej nått målen
6 (12)
3 (12)
6 (18)
3
Resultat av nationella prov år 9
Ämne
Antal
Godkänd
elever
Väl
godkänd
Svenska
Engelska
Matematik
49
43
24
108
108
108
44
39
61
Mycket väl Ej nått
godkänd
målen
2006?
8
3
20
2
8
14
Ej deltagit
4
4
2
Överlag så är måluppfyllelsen högre 2007 än 2006.
Gymnasieskolan - Resultat - Betyg
Jenningsskolan 2007
Program
därav
Antal elever med slutbetyg
IP Industriprogrammet
4
NV Naturvetenskapsprogrammet
19
OP Omvårdnadsprogrammet
6
SP Samhällsvetenskapsprogrammet
14
TE Teknikprogrammet
6
S:a nationella program
49
SM Specialutformat program
9
S:a Utbildningar vid fristående skolor
0
Totalt
58
Genomsn. betygs poäng
..
14,9
..
14,7
..
14
..
.
13,8
73% av eleverna uppnådde lägst betyget G
Robertsfors
Genomsnittligt betygspoäng
Grundläggande behörighet till
högskolestudier
Kommungruppen
Riket
13,8
14
14,1
89,70%
6 % sämre än föregående år
89,10%
88,90%
Kompetensutveckling
Kompetensutvecklingsgruppen (representanter från olika arbetsgrupper och enheter) har
under 2007 arbetat med att revidera den kommunala kompetensutvecklingsplanen. Under vt08 ska kompetensutvecklingsbehovet sammanställas i planen. Detta sen alla rektorer i
samband med sina medarbetarsamtal inventerat behovet av kompetensutveckling.
Exempel på gemensamma satsningar under läsåret
Alla anställda har genomgått en halv till endags utbildning i företagsamt lärande
En stor del av personalen har också genomgått en dag med lösningsfokuserat
arbetssätt
4
Arbetsmiljö
En arbetsmiljögrupp i förvaltningen har revidera förvaltningens plan mot våld och hot om
våld år 2007.
Elevinflytande
Elevråd finns på de två 7-9 skolorna. Elever finns också representerade i en skolas
samverkansgrupp. På en skola har även elever bildat en cafégrupp som tillsammans med
fritidsledare och rektor utformade ett café i ett av skolan uppehållsrum.
Föräldrainflytande
Samverkan med föräldrar sker via utvecklingssamtal och på föräldramöten. På en skola har vi
lokal skolstyrelse och på norra rektorsområdet finns föräldrar representerade i skolrådet.
Likabehandlingsplan
Plan mot kränkningar omarbetades under 2006 för att svara upp mot den nya lagen som kom
2006-04-01. Den fastställdes i barn- och utbildningsnämnden år 2007. Planen benämns
Likabehandlingsplanen och gäller för all verksamhet under barn- och utbildningsnämndens
ansvarsområde. Likabehandlingsplanen aktualiseras på skolorna för elever, föräldrar och
lärare vid höstterminens början.
Resultat och måluppfyllelse
Barn- och utbildningsnämnden hade prioriterat tre områden för verksamheterna att arbeta med
Göra målen för utbildningen kända för elever och föräldrar
Förebyggande arbete för att motverka diskriminering och kränkningar
Stimulera former för optimal inlärning
Det är redovisat i alla verksamheters kvalitetsredovisningar hur man arbetat med just dessa tre
prioriterade områden
Korta utdrag från verksamheternas kvalitetsredovisningar avseende
nämndens tre prioriterade områden
1. Göra målen för utbildningen kända för elever och föräldrar
Norra rektorsområdet
Nybyskolan
Vi redovisar kontinuerligt målen för eleverna genom
Anslå målen för respektive årskurs i klassrummen
Vi bockar av tillsammans med eleverna när olika arbetsmoment är genomförda
I ämnet matematik anslår vi och går igenom målen för varje arbetsområde innan/efter
respektive kurs
Redovisning för föräldrar
Gå igenom målen på föräldramötet
Gemensam information till elever/föräldrar
På utvecklingssamtalen diskuterar vi elevens prestation i förhållande till målen
5
I IUP:n kommer vi tillsammans överens om individuella mål.
Åtgärder för utveckling
Vi önskar att vår skola utarbetar en hemsida där föräldrar lättare kan hitta/ta del av
information om våra mål och skolans löpande arbete.
Vi planerar att revidera vår kursplan inför läsåret 07/08
år 1-6
år 7-9
Fritidshemmet Skräddaren
Förskola Apotekaren
Förskola Åkerbäret
Förskola/fritids Dungen
Centrala rektorsområdet
Tundalsskolan
Vi anser att det varit rätt så tydligt för 7-9 med bl.a årliga informationsträffar om betyg och
krav. Nu sker det på ännu tydligare sätt. Ex på vidtagna åtgärder:
I elevens IUP tydliggörs uppnående-och strävansmålen samt elevens förutsättningar att nå
dem.
Mål att uppnå, betygskriterier mm ligger på nätet och lyfts fram i alla möten med
föräldrar, även i de lägre åldrarna.
Målet att även 4-6 målen ska läggas ut, är ej uppnått, men är på gång.
Vi har en helt fantastisk hemsida nu, där alla schemabrytande aktiviteter, presentationer
av projekt och trevligheter uppdateras flera gånger i veckan. Där finns även tillgång till
allehanda skolfakta, blanketter mm. Rekommenderas att nämnden tar del!
www.robertsfors.se/tundal
Tundalsskolan F-3
Tundalsskolan 4-6
Tundalsskolan 7-9
Åkullsjöns skola
Förskola Lillberget
..När varje barn börjar på förskolan får de, den lokala arbetsplanen hemskickad.
Den pedagogiska dokumentationen, med hänvisningar till Lpfö 98.
Även den övriga dokumentationen, visar vår verksamhet.
På föräldramöten. På utvecklingssamtalen, genom att visa bilder på hur en dag kan se ut.
..Och berättar om vår verksamhet.
Vi försöker ha ett nära samarbete med föräldrarna där vi dokumenterar och visar
föräldrarna dagligen vad vi gör. Vi har även en bok där vi skriver vad vi gör på våra
samlingar som föräldrarna kan ta del av. Vi har även 1 arbetskväll per år där vi samlas och
förbättrar vår utemiljö.
..Vi upplevde ett stort intresse bland många barn och föräldrar kring våra dokumentationer.
6
Vi tycker att vi själva ”lade mera krut” på att engagera både barn och föräldrar kring vårt
matematikprojekt pga vi hade en bra matematikkurs med Ulla Johansson och barnen visade
ett stort intresse. De visade själva sina arbeten för föräldrarna. I utvecklingssamtalet där
barnet var huvudpersonen pratade vi kring deras arbeten och i föräldrarnas utvärdering hade
vi en specifik fråga om matematik.
Förskola Skogsgläntan
Vi kan alltid bli bättre på att bli tydligare med verksamhetens mål för föräldrarna
Förskola Nyansen
Föräldrarna har haft möjlighet att läsa Lpfö-98. Vi har utdrag från läroplanen uppsatta på
väggarna för att visa att vi arbetar utifrån den.
Fritids Tundal
Genom föräldrarmöten, hembrev, den naturliga kontakten med föräldrarna vid hämtning och
lämning och vid telefonkontakt, Veckomöten om verksamheten med barnen
Fritidshemmet Fröjden
På planeringar där all personal deltar drar vi upp riktlinjer för hur vi vill att verksamheten
skall utformas Vi tar då med oss synpunkter och ideer från barnen men även från föräldrarna.
Efter genomförd planering har vi stormöte med barnen där vi tillsammans diskuterar den
tänkta verksamheten.
Samundervisningsgrupperna
I övrigt synliggör vi vår verksamhet genom introduktions samtal med varje förälder, genom
löpande föräldrasamtal, föräldramöten, informationsblad samt genom anslag på
anslagstavla.
I början av terminen har vi ett inledande samtal med föräldrarna och eleven för att diskutera
och fastställa elevens individuella mål för läsåret. Detta resulterar i att en individuell
studieplan upprättas tillsammans för de grundskoleelever som går i
samundervisningsgrupperna. Här beskrivs dels elevens kunskapsmål och en egen timplan.
Timplanen beskriver hur många undervisningsminuter eleven har i de olika ämnena fördelade
på samundervisningsgrupp resp. grundskoleklass. För särskoleeleverna görs en individuell
utvecklingsplan där kunskapsmålen beskrivs. Eleverna är delaktiga i detta utifrån sina
förutsättningar.
Dessa mål utvärderas i samband med utvecklingssamtalen som vi har minst en gång per
termin. Målen och timplanen kan förändras under året. Vårt mål är integrering i grundskolan
till så stor del som möjligt.
Förskola/fritids Lillebo
Barnen och föräldrarna får vara delaktiga i vår verksamhet.
Barnen är med i planeringarna och föräldrarna informeras genom månadsblad,
föräldramöten,
dagliga samtal, utvecklingssamtal och enkäter.
Södra rektorsområdet
Dagbarnvårdare, förskolan fyrklövern, fritidshemmen Tallhöjden och Stenen,
Bygdeå och Djäkneboda skola med förskoleklass.
7
Djäkneboda skola har åldersblandade klasser
Viktigt har varit att synliggöra verksamheten för föräldrarna och värdegrunden har varit ett
viktigt mål för all verksamhet.
Förskolan har en informationsfolder/häfte som vi reviderar varje år.
Enskilda samtal vid inskolning där vi lyssnar in förväntningar och hur vi tillsammans skall ge
barnen de bästa förutsättningar.
Föräldramöten med information och förväntningar på föräldrars delaktighet i verksamheten.
Våra mål och information finns också anslagna på anslagstavla i hallen
Flera skolor har gjort dagsutflykter där all verksamhet har dokumenterats och använts vid
information i veckobrev mm.
Föräldrar och elever informeras genom föräldramöten, egna foldrar samt gemensamma
aktiviteter.
Jenningssskolan (gymnasiet)
A)
Vi har påbörjat arbetet med att bryta ned kriterier och mål till lättförståelig nivå så att elever
och föräldrar kan ta till sig informationen. Vår tanke är att eleverna ska ta med sig detta
dokument hem för påskrift av föräldrarna. Detta för att både elever och föräldrar ska få en
rimlig chans att sätta sig in i utbildningens mål.
B)
I början av varje läsår hålls en introduktionskväll för elever i åk. 1 och deras föräldrar då
programmen och utbildningens mål presenteras. I enskilda kurser presenteras alltid de
övergripande målen för eleverna i början av kursen. Under hela kursens gång återkopplas till
detta, och för nästan varje lektion presenteras målen för lektionen. Inför nya moment
diskuteras mål samt betygskriterier. På detta sätt blir målen tydligare för eleverna Två gånger
per läsår håller mentor utvecklingssamtal med elever. Föräldrar till elever som är under 18 år
bjuds även in. Under detta samtal behandlas bland annat hur arbetet för eleven att nå målen i
de olika kurserna och för programmet som helhet fortskrider.
C)
Går igenom målen med eleverna vid varje kurs, kontinuerligt under kursens gång.
Skickas hem till föräldrar.
D)
Kursvis: Undervisande lärare har informerat eleverna om målen vid kursstart och
kontinuerligt under kursens gång.
Arbetslaget: Vi har haft en samlande idé om vad SP ska sträva mot. Det har inneburit
gemensamma målsättningar som rör de samhällsvetenskapliga perspektiven och kravmallar
för arbeten och återkommande moment
Utvecklingssamtal: Elev och ev. vårdnadshavare (omyndig elev eller om myndig elev godkänt
information till vårdnadshavare) har informerats huruvida eleven ej uppnår/är på väg att
uppnå/uppnår målen för respektive kurs.
E)
De 2 första veckorna med information och regler för rest.skolan. Vi går igenom kursmål och
regler som bör följas för att uppnå utbildningens mål. Vi har och kommer att bjuda in
8
föräldrarna 2 gånger för att diskutera målen för utbildningen i samband med middag. Det
kontinuerliga arbetet är att vid varje ny kurs går vi igenom målen och betygskriterierna
så att eleven vet vad som krävs. Detta också i relation till målen för utbildningen. Målen
diskuteras även vid utv . samtalen med föräldrarna 2 gånger / år.
2. Förebyggande arbete för att motverka diskriminering och kränkningar
Norra rektorsområdet
Nybyskolan
Vi arbetar kontinuerligt med detta genom vårt adastraarbete (se ovan)
Våra avslutningar sker på plats där samtliga kan delta
Vi försöker hålla en öppen dialog kring exempelvis etnicitet, handikapp, religion
Nolltolerans gäller!
Skolan har en trygghetsgrupp som stöttar och reder ut mobbing och kränkningar
Vid behov tas kontakt med hemmet
Åtgärder för utveckling
Köpa in det omtalade läromedlet ”Livsviktigt” för att få igång ett mer strukturerat
arbete kring dessa frågor
Genomföra ett genusprojekt inom vårt Adastraarbete läsåret 07/08
Utöka samarbetet med elevhälsan
Få eleverna att respektera alla vuxna på skolan
år 1-6
år 7-9
Flarken år 1-6
Fritidshemmet Skräddaren
Förskola Apotekaren
Förskola Åkerbäret
Förskola/fritids Dungen
Centrala rektorsområdet
Tundalsskolan
Självklart en av hörnstenarna i skolans dagliga arbete.
En trivselenkät görs höst och vår. 7-9´s enkät visar att 97 % trivs i skolan under hösten och
94 % på våren. Endast en elev säger sig sakna kamrat på skolan. Ca två tredjedelar anser att
ljudnivån är lite för hög.Tolv elever tycker att det inte är viktigt det man lär sig i skolan.
Trivseln med lärarna är mycket hög. Endast 7 elever svarar att de inte trivs bra med lärarna.
Men det finns också ca 10% som känt sig kränkt någon gång av någon vuxen på skolan. Ett
resultat som vi givetvis tagit på allvar och diskuterat. Hela enkäten finns att få som bilaga om
så önskas. Ex på vidtagna åtgärder:
9
Schemalagd livskunskap år 4-6.
Schemalagda tjej-och killsamtal.
Föräldrautbildningar både klassvis (BuP)och centralt via hälsoförbundet (drogsamord.)
Start av Forumcaféet tryggar ordningen i ett annars lite bökigt utrymme på skolan.
Lagdagar då eleverna som tillhör samma lärar-arbetslag, men olika årskurser, har
aktiviteter tillsammans.
Samundervisningsgruppen
Tundalsskolan F-3
Tundalsskolan 4-6
Tundalsskolan 7-9
Åkullsjönsskola
Förskola Lillberget
..På vår förskola arbetar vi mot diskriminering i vårt dagliga arbete. Diskriminering är en
grundpelare och en viktig ingrediens i vårt arbete.
..Vi har dagligen arbetat med att bemöta alla barn och föräldrar lika. Vi tycker att vi lyckats
bra med det.
..Dagliga rutiner, tydliga regler. Vi finns där barnen är.
Förskola Skogsgläntan
Detta mål jobbar vi med hela tiden. På Paletten jobbar och pratar man om ämnet i samlingen.
Men på Akvarellen jobbar man mycket kring ordet förlåt (att tex. säga förlåt)
Förskola Nyansen
Vi föregår med gott exempel. Barnen har blivit mer ödmjuka mot varandra, visar bättre
hänsyn. Vi försöker få barnen att känna empati för andra, få förståelse att alla är olika.
Fritidshemmet Tundal
Genom samarbetsövningar- lekar pojk och flickgrupper, samtal i grupper om hur man är mot
varandra, visa respekt och att få vara den man är, demokratiskt förhållningssätt
Fritidshemmet Fröjden
Förebyggande arbete mot diskriminering och kränkningar bedrivas i alla vardagliga
situationer. Målen i arbetet är att lära barnen konflikthantering, pojkars och flickors lika
värde, respekt för människors olikheter, att alla individer är lika värdefulla, etc. Vidare vill vi
kraftigt motarbeta mobbing och utanförskap och lära barnen vikten och fördelarna med
samarbete. Vi anser att det sociala samspelet barn-barn, barn-vuxna är bland det viktigaste
man måste träna. Vi vill utveckla barnens läslust genom bl, a högläsning. Vi arbetar aktivt
med att förbättra barnens språkbruk mot varandra.
Samundervisningsgrupperna
På skolan finns en plan mot mobbing och kränkande behandling. Trots det upplever vi att
vissa av våra elever ibland kan hamna i kläm. Vid vissa tillfällen kan kunskapen vara
bristfällig bland övrig personal om våra elevers behov och funktionshinder. Det saknas en
gemensam målbild på hur vi ska arbeta med inkludering av samundervisningsgruppernas
elever. Hur vi kan skapa en ”skola för alla” är något som borde lyftas för all personal.
Utbildning behövs här.
10
Vi har ett fall där återkommande kränkningar förekommer mot en elev. Åtgärder har vidtagits
men vi anser inte att det är tillräckligt.
I vår verksamhet samtalar vi med eleverna utifrån situationer som uppstår i det dagliga arbetet
men självklart utifrån deras egna förutsättningar.
Förskola/fritids Lillebo
Målen på Lillebo har bland annat vara att få självständiga, social, empatiska och ansvarsfulla
barn. Barnen ska även få en känsla av att inget är omöjligt. Arbetet har resulterat i att
barngruppen har fungerat fint, de är trygga, glada och alla kan leka tillsammans.
Södra rektorsområdet
Dagbarnvårdare, förskolan fyrklövern, fritidshemmen Tallhöjden och Stenen,
Bygdeå och Djäkneboda skola med förskoleklass.
Djäkneboda skola har åldersblandade klasser
Värdegrunden har dbv tagit upp vid och diskuterat kring berättelser och olika situationer som
uppstått i vardagen. Detta har gett insikt hur vi skall förhålla oss till varandra vid olika
tillfällen.
Förskola och skola arbetar med värdegrundsfrågor för alla barn där samtal, parsamtal och
massage har förekommit regelbundet. Demokratiska möten där barnen kan rösta fram olika
aktiviteter Där det funnits åldersblandade grupper ser vi resultatet av arbetet som visar en
trygghet över åldersgränserna.
Rastvakter och all personal rapporterar till berörd klasslärare, som är huvudansvarig för
elevvårdsarbetet i sin grupp.
Kamratskap, empati, attitydpåverkan, integreras i vardagens arbete och ämnen där tillfälle
bjuds. I övrigt ska det vara regelbundet återkommande på klassråd, elevråd,
fredagsuppföljningar. Vid terminsstarter börja med genomgång av skolans regler. Information
om mobbing och kränkande behandling.
Jenningssskolan (gymnasiet)
A)
Vi har ett Trygghetsteam som arbetar efter ”Handlingsplan mot kränkande behandling”. Två
av våra deltagare i vårt arbetslag ingår i teamet. Av tradition har även Elevrådet varit aktiva i
detta motverka diskrimineringar och kränkningar. De brukar komma in i de nya klasserna på
hösten och informera om trivseln på skolan och hur man uppför sig mot varandra.
B)
Dagligen tas dessa frågor upp med eleverna och vi har nolltolerans mot kränkande
beteende.Vi arbetar med detta genom att ta tag i situationer direkt vi ser någon form av
diskriminering eller kränkning.I många kurser arbetar man dessutom med värdegrundsfrågor
genom kursens innehåll. Så är fallet i svenska (diskussion utifrån texter som behandlar
ämnet), samhällskunskap och religionskunskap.Under året har vi i arbetslaget inte gjort någon
särskild insats mot detta, utan ser detta som en del av den dagliga verksamheten där vi som
vuxna agerar som goda förebilder.Det förekommer även att elever känner sig kränkta av
lärare. Då detta har inträffat har vi genom samtal med skolledare kunnat lösa problemet, som
ofta berott på missförstånd och kommunikationsmissar.
11
C)
Ingår i kurserna.
Bemötande och människosyn igår i de olika karaktärskurserna.
Vi använder oss av tex. samarbetsövningar, fall, diskussioner och samtalar mycket om
bemötande och
övningar vilka stärker gruppgemenskapen och tillhörighet.
Går vidare till elevvårdsteam vid trakasserier av elev utanför klassen.
Har ett öppet klimat i klasserna, eleverna törs prata ”ut”.
Klassråd varje vecka.
Vi har rent allmänt arbetat på att skapa en trivsam atmosfär och bra arbetsklimat.
Om något händer eller om de har frågor och funderingar vet eleverna om att vi lärare är
”lättillgängliga”, de kan komma in till oss när de vill, maila, sms:a och ringa och de har
förtroende för oss och att vi tar dom på allvar.
Vi är lyhörda för elevernas frågor, funderingar och önskemål.
Vi följer elevvårdsplanen.
D)
Kursvis: Undervisande lärare har följt skolenhetens instruktioner för hantering av
diskriminering och kränkning samt arbetat för en god arbetsmiljö i klassrumssituationer
Arbetslaget: Vi har följt SAMAL:s arbetsplan för elevhälsa.
Utvecklingssamtal: Vi följt upp elevers hela skolsituation där även elevens välbefinnande
ingått.
E)
Vi jobbar med olika samarbetets former . I deras framtida yrke måste man kunna samarbeta
med alla . Så vi ser till att alla jobbar med alla , genom att vi använder ett roterings schema i
köket/ matsal .I många av service kurserna så undervisar vi hur man bör uppträda i detta yrke.
Gäller både gäster och framtida gäster. Vi har alltid avstämningsmöte så att vi ventilerar
gemensamma händelser.
3. Stimulera former för optimal inlärning
Norra rektorsområdet
Nybyskolan
Vi har under de senaste åren gemensamt arbetat mycket med att skapa arbetsro i
klasserna.
Vi har gemensamt beslutat om trivsel/ordningsregler som skickats hem till alla
Vi som lärarlag samarbetar nära och stöttar varandra i arbetet med att hålla lugnet och
arbetsron för eleverna
Inom arbetslaget omfördelar vi resurserna efter behoven under läsåret
Vid behov individualiserar vi efter elevens nivå
Åtgärder för utveckling
Vi planerar att starta fokusgrupper i kärnämnena där elever från olika klasser kan få
hjälp med vissa moment
12
år 1-6
år 7-9
Flarken år 1-6
Fritidshemmet Skräddaren
Förskola Apotekaren
Förskola Åkerbäret
Förskola/fritids Dungen
Centrala rektorsområdet
Tundalsskolan
Skolprojektet Comenius är inne på sitt tredje år.
Alla försöker se eleven utifrån individens förutsättningar och behov.
Valmöjligheter för eleverna 7-9 att välja svårighetsgrad finns både i de teoretiska och de
praktisk/estetiska ämnena.
Tankekartor används som redskap för motivationssamtal och måldiskussioner.
Ökad variation av arbetssätt och redovisningsformer erbjuds.
Samundervisningsgruppen
Tundalsskolan F-3
Tundalsskolan 4-6
Tundalsskolan 7-9
Åkullsjönsskola
Förskola Lillberget
..Vi har sökt pengar via Växtkraft för att kunna fördjupa oss i sådana ämnen som kan
stimulera barn till optimalt inlärning.
..Att man dokumenterar och synliggör varje barns lärande process.
Och att man tillsammans med barnen reflekterar över processen.
Att ge varje barn olika nya utmaningar.
Vi arbetar för att varje barns uppfattning och åsikter respekteras.
Lekar och lärande bygger på ett samarbete, där barnen måste ta hänsyn till varandra, lyssna på
varandra och att kunna vänta på sin tur.
Vi arbetar för att varje barns uppfattning och åsikter respekteras.
..Åldershomogena grupper befrämjar optimal inlärning. En miljö anpassad efter barnens ålder
och intressen ( den tredje pedagogen) med tillgängligt och utmanande material.
Samtal, grupparbeten, teater m.m. med fokus på samarbete och hänsyn.
Förskola Skogsgläntan
Förskola Nyansen
Vi har dagliga samlingar där vi har arbetat med sång, rim och ramsor, flanosagor. När varje
enskild individ har något att berätta ser vi till att de inte blir avbrutna. Alla barn har olika
utvecklat språk så detta kommer vi att arbeta med även läsår 07/08.
13
Fritidshemmet Tundal
Vi arbetar utifrån varje barns förmåga att kunna själv eller med hjälp av kompis utveckla sitt
kunnande på alla områden på så sätt stärka varje barn och känslan att vara behövd.
Fritidshemmet Fröjden
Genom att skapa en lugn och bra miljö där barnen känner sig välkommen och där varje barn
blir sedd och bekräftad samt att personal och föräldrar har en öppen dialog angående barnens
vistelse på fritids.
Varje barn skall känna sig välkommen på fritids
Samundervisningsgrupperna
All vår undervisning är individuell och anpassas efter varje elev förutsättningar och behov.
Arbetssätt och arbetsformer varierar utifrån vad vi anser gynnar den enskilda elevens optimala
inlärning.
En viktig del i vårt arbetssätt är att eleverna är inkluderade i sin grundskoleklass så mycket
som möjligt. Förutsättningarna för eleverna varierar vad gäller tid i grundskoleklass och
behov av stöd i form av assistent. Att ingå i en grundskoleklass är viktigt för social
gemenskap/tillhörighet. Man har möjlighet att träffa jämnåriga kamrater som kan fungera som
förebilder. Eleverna ingår i grundskolan undervisning i varierande grad.
Förskola/fritids Lillebo
Målen på Lillebo har bland annat vara att få självständiga, social, empatiska och ansvarsfulla
barn. Barnen ska även få en känsla av att inget är omöjligt. Arbetet har resulterat i att
barngruppen har fungerat fint, de är trygga, glada och alla kan leka tillsammans.
Södra rektorsområdet
Dagbarnvårdare, förskolan fyrklövern, fritidshemmen Tallhöjden och Stenen,
Bygdeå och Djäkneboda skola med förskoleklass.
Djäkneboda skola har åldersblandade klasser
Genom att alltid finnas tillhands som vuxen genom att hjälpa till att leka och umgås med de
andra barnen.
Vår miljö skall vara utmanande och intressant. Tillhandahålla materiel och en miljö som är
intressant och upplevs som rolig och utmanande för barnen.
Vi målar, badar, rimmar, sjunger, och gör utflykter som stimulerar till ökad kunskap.
För många och de yngsta barnen kan det vara rutiner som finns över dagen, toalettbesök, när
vi ska äta, olika samlingar eller att dela in i olika mindre grupper för att alla skall ”få plats”
I skolan använder vi oss av Motivation, aktivitet, konkretion, individualisering och samarbete.
Jenningssskolan (gymnasiet)
A)
Detta görs kontinuerligt i vårt dagliga värv. Eleverna går i små grupper och får individuell
handledning. Vi går utifrån diagnosiska tester för att hitta rätt nivå på undervisningen.
Eleverna får arbeta i sin egen takt och får genomgående en lagom dos utmaningar. Dessutom
engagerar vi oss i vårt arbetslag väldigt mycket i den socioekonomiska situationen som
14
eleverna befinner sig i. Vi har även utformat speciella kurser för IV basår så som ”lusten att
leva och lära”. Vi har även en lokal kurs för läs- och skrivsvårigheter.
B)
Vi har alltid jobbat för och kommer alltid att jobba för i lektionssituationen att eleverna ska få
så goda möjligheter som möjligt för lärande. Tydlighet, trygghet, struktur och variation är
några faktorer.
C)
Omväxlande undervisning, mycket utifrån elevernas önskemål – praktiskt, ea
verklighetsbaserad utbildning, undersökande arbetssätt, reflektion och kritisk granskning mm.
D) genom att:
eleverna ska få en bred allmänbildning och kunskapsbas
eleverna ska utveckla en god problemlösande (analytisk) förmåga
eleverna ska vara kritiskt tänkande
eleverna ska ges goda förutsättningar för lärande
eleverna ska ges en jämn arbetsbelastning
E)
Vi försöker rikta vår undervisning till våra elever. Se till att de är
delaktiga i planeringen. Vi låter eleverna välja arbetsmetoder på olika områden. På så sätt blir
de mera delaktiga och motiverade . Vi arbetar mycket med problem baserat lärande för att
eleverna ska få en helhets bild i undervisningen.
Robertsfors kommun 2008-05-31
Barn- och utbildningsnämndens kvalitetsredovisning
Anette Nybom
Barn- och utbildningschef
15
