Untitled - Länsstyrelserna

INNEHÅLLSFöRTECKNING
FÖRORD
i
SAMMANFATTNING
1
1 BERGINVENTERING
2
1.1 Inventeringens omfattning
2
1.2 Arbetsmetodik
2
2 BERGGRUNDEN I VÄSTMANLANDS LÄN
2.1 Geologisk översikt
8
8
3 KVALITETSFAKTORER FÖR KROSSBERG
13
4 RESULTAT
17
4.1 VÄSTERÅS
4.1.1 Allmän översikt
4.1.2 Tabell över förekomster
4.1. 3 Förekomstbeskrivningar
4.2 KÖPING-ARBOGA-KUNGSÖR
4.2.1 Allmän översikt
17
17
18-21
22
45
45
4.2.2 Tabell över förekomster
47-48
f,
4.2.3 Förekomstbeskrivningar
49
(
(,
,""
i
FÖRORD
Föreliggande rapport redovisar inventering av berg lämpligt för makadamframställning inom vissa av länsstyrelsen närmare angivna områden i
Arboga, Kungsörs, Köpings, Hallstahammar och Västerås kommuner (länsstyrelsens skrivelse till SNV 1990-06-26). Några kompletterande
områden tillkom under våren 1991 (länsstyrelsen 1991-04-29 Dnr
233-3947-91).
Inventeringen har utförts inom ramen för det av riksdagen beslutade
programmet för regionala inventeringar av material tillgångar
(prop 1981/82:220). Avsikten med inventeringarna är att få till stånd
en bättre planering av täktverksa~~eten och en god hushållning med
grus och annat täktmaterial. Det centrala ansvaret för inventeringarna
åligger statens naturvårdsverk (SNV).
Denna inventering har utförts av Sveriges geologiska undersökning
(SGU) i samarbete med länsstyrelsen i Västmanlands län. Förberedande
arbeten och fältarbete utfördes under hösten 1990 och våren 1991.
Uppgifterna bearbetades och sammanställdes under sommaren och hösten
1991.
1. statsgeolog Sven Snäll har självständigt planlagt och genomfört
inventeringen. 1. statsgeolog Ingmar Lundström deltog i de inledande
diskussionerna om vilka områden som utifrån geologiska grunder var av
intresse att inventeras.
Inom ramen för samma uppdrag har en översiktlig sammanställning av
berg lämpligt för makadam- och ballast tillverkning i norra delarna av
U-län utförts (PM 1991-02-25, Dnr 08-517/90).
Värdefulla upplysningar från tidigare utförda undersökningar av berggrundens kvalitet har välvilligt ställts till förfogande av länsstyrelsen.
Karin Grånäs
Projektchef
~~-------------------------------------~
1
SAMMANFATTNING
Föreliggande rapport redovisar resultaten av SGUs berginventeringar
inom södra delarna av Västmanlands län omkring tätorterna Västerås,
Köping, Arboga och Kungsör. 67 områden har undersökts, 47 områden
omkring Västerås och 20 i Köping-Arboga-Kungsör-regionen.
I tio av områdena har större analysprov sprängts ut för uppmätning av
kvalitetsbestämmande parametrar. I dessa områden har alltså en direkt
på mätvärden grundad klassificering kunnat göras. Kvalitetsklassningen
av övriga förekomster har gjorts genom jämförelser av bergarterna i
varje förekomst med de analyserade genom studier av mineralogi, textur
och struktur.
Analysresultaten visar god eller tämligen god bergkrosskvalitet i alla
de utvalda förekomsterna. De bästa analysvärdena noterades i ett prov
från ett område nordväst om Ransta mellan Västerås och Sala. I Västeråsområdet finns mycket stora bergvolymer av tämligen god kvalitet. I
några förekomster är kvaliteten på gränsen till god. Dessa förekomster
finns inom urgranitområdena norr och nordost om tätorten. Väster om
tätorten, nära Dingtuna, finns i ett av de undersökta områd~na en yngre
granit som enligt analyser är av god kvalitet rent mekaniskt. Den höga
radioaktiva strålningen hos denna bergart gör dock att krossprodukterna
vid en eventuell exploatering av förekomsten måste hanteras med särskild uppmärksamhet.
I Köping-Arboga-Kungsör-regionen finns också flera förekomster av
krossberg av tämligen god kvalitet enligt analyserna. De bästa analysvärdena har ett prov taget i ett område nordväst om Kolsva. I detta
område varierar emellertid kvaliteten stort, inom området finns både
mycket bättre och mycket sämre kvaliteter. I de andra områdena där
analysprov tagits är berggrunden mera homogen och därmed också kvaliteten. Det är också här urgraniter som är förskiffrade och ibland förgnejsade som i viss utbildning ger tämligen god bergkrosskvalitet
enligt analyserna. Nordväst om Arboga finns en förekomst av yngre
granit som kvalitetsmässigt ligg~r på gränsen mellan god och tämligen
god.
I de södra länsdelarna, som denna inventering omfattar, finns tidigare
två bergtäkter. De är belägna nära varandra, drygt 2km norr om Tortuna
samhälle. Den ena täkten som upptagits i en sedimentgnejs övergavs
p.g.a. dålig bergkvalitet. I den senast öppnade täkten, som för övrigt
ligger i en urgranit inom ett av inventeringsområdena, är kvaliteten
tämligen god enligt utförda analyser. För närvarande ligger .dock
driften nere och brottet är vattenfyllt.
2
1 BERGINVENTERING
1.1 Inventeringens omfattning
En tilltagande brist av grus- och ballastmaterial runt våra tätorter
har medfBrt att bergkross i många fall blivit ett ekonomiskt alternativ
till ås- och svallgrus. FBr att trygga vår grusfBrsBrjning har riksdagen beslutat om ett program fBr regionala inventeringar av grus och
alternativa material, främst berg, i alla län. Det finns också ett
samhälleligt intresse att i mBjligaste mån fBrsBka spara rullstensåsarna eftersom de är betydelsefulla vattenreservoarer och dessutom
ofta viktiga fBr landskapsbilden. FBreliggande inventering utgBr en del
av den regionala inventeringen i Västmanlands län och omfattar kommunerna i den.sydliga länsdelen, d.v.s. kommunerna Västerås, Hallstahammar, Surahammar, KBping, Arboga och KungsBr.
I en PM daterad 1988-01-13 har SGU in~m regionen gjort en preliminär
Bversikt Bver olika bergarters lämplighet som krossberg. Enbart befintligt kartmaterial har använts. Meningen var att Bversikten skulle tjäna
som vägledning fBr vidare undersBkning. Det geologiska kartmaterialet
har varit av olika användbarhet och det har därfBr inte varit mBjligt
att få en likvärdig bild Bver hela regionen. I västra länsdplarna finns
moderna berggrundsgeologiska kartor, likaså i sydBstra delen. Norr om
Västerås är däremot det geologiska kartmaterialet starkt fBråldrat
(från 1862) och inte så användbart.
Med hjälp av Bversikten som upprättats av SGU kunde ett antal områden
som på geologiska grunder bedBmdes intressantare än andra utskiljas.
Från Västerås kommun har hävdats att alla bergområden är intressanta
att inventera fBr att få fram många alternativa mBjligheter. Kommunen
framtog därfBr en karta som visade alla stBrre bergblottningar. Från
denna karta strBks senare några områden på geologiska grunder och på
grund av motstående intressen. I Fig. 1 visas de områden som länsstyrelsen efter samråd med berBrda kommuner bedBmt intressanta att
inventera. De områden som bedBmdes intressanta att inventera i sydvästra länsdelarna är utritade i Fig. 2. Från de ursprungliga områdena
har även här några strukits på grund av motstående intressen.
I ett sent skede av inventeringen, sedan fältarbetena avslutats, tillkom ytterligare ett område som dock h5r till norra länsdelen. Området
ligger närmare Sala, strax väster om Ransta, men tillhBr Västerås
grusfBrsBrjningsområde. Av tidsbrist har bara en del av detta område
inventerats.
1.2 Arbetsmetodik
Inventeringsarbetet delades upp i fyra huvuddelar:
- FBrberedande arbete
- FältundersBkningar
- LaboratorieundersBkningar
- Redovisning
3
Fig. 1. Inventeringsområden omkring Västerås.
4
Fig. 2. Inventeringsområden inom Köping-Arboga-Kungsör-regionen.
5
Förberedande arbeten: Områden som skulle inventeras överfördes till
topografiska och geologiska kartor i skala 1:50 000. Båda karttyperna
användes som arbetskartor. Viktigt i förberedelsearbetet var att överföra hällarnas lägen från de geologiska kartorna till de topografiska
för att sedan lätt kunna hitta dem vid fältarbetet. Vid bergtäkt är det
önskvärt att nå en pallhöjd av minst 12-15 m, om möjligt ~van grundvattenytan, och dessutom en minimumvolym av ca 4 milj. fm (SNV
1983:5). Landskapets karaktär, särskilt Västeråstrakten med sin flacka
terräng, och önskemålen om att få vissa bestämda områden inventerade
har gjort att avvikelser från rekommendationerna i SNV 1983:5 i många
fall fått göras i samband med denna inventering. Avsaknaden av större
branta bergshöjder har medfört att pallhöjder av 12-15 m ovan grundvattenytan i många fall varit svåra att åstadkomma. När de naturliga
höjdskillnaderna mellan det blottade berget och marken runt omkring
inte når de önskvärda 12-15 metrarna måste en eventuell exploatering
ske under omgivande marknivå och oftast också under grundvattenytan.
Sådana förekomster är vanliga, åtminstone i trakter där tillgången på
lämpligt material är begränsad.
.
De volymberäkningar som skett i föreliggande arbete är vanligen gjorda
med en antagen pallhöjd på 15 Dl oavsett om botten på den eventuella
täkten skulle falla ovan eller under omgivande marknivå. I ::ågra fall
har högre pallhöjder använts vid volymberäkningarna. Detta har skett i
sådana fall där den naturliga höjdskillnaden är över 15 m inom en stor
del av bergområdet i förhållande till omgivningen.
Fältundersökningarna omfattade en översiktlig undersökning av utvalda
områden. De hällrikaste partierna besöktes men även hällfattigare
partier besöktes om så erfordrades för den geologiska bedömningen.
Bergvolymerna och de enskilda bergarternas ungefärliga utbredning
kontrollerades gentemot den geologiska kartan. Inom de undersökta
områdena togs ett eller flera bergartsprov, dels som referens, dels för
eventuell tunns lips framställning. Dessutom gjordes rutinmässiga mätningar av den radioaktiva strålningen inom varje område. Vidare gjordes
besök i befintliga bergtäkter i regionen för att få material från berg
av känd kvalitet för jämförelse.
För varje fältobservation noteraöes följande parametrar:
-
Bergartstyp
Mineralsammansättning
Homogenitet
Kornstorlek
Textur
Gängar (genomsättande bergarter)
Vittring
Radioaktivitet
Laboratorieundersökningar: Från det vid fältarbetet insamlade stuffmaterialet utvaldes ett antal representativa bergartsprov för tillverkning av tunnslip. Dessa studerades i polarisationsmikroskop, speciell
vikt lades vid mineralkornens sammanfogning samt vissa vittringstillstånd som ej framträder vid okulärbesiktning (t.ex. sericitbildning). I
mikroskopet bestämdes också mineralsammansättning (glimmerhalt m.m.),
kornform samt mikrosprickor.
6
Redovisning: Det avslutande arbetet omfattar digitalisering av förekomsterna, volymberäkning med medelmäktighetsmetoden, datalagring av
materialet samt slutlig kvalitetsbedömning av varje förekomst.
Förekomstens totala volym har beräknats, d.v.s. ingen reducering har
gjorts för eventuella inslag av bergarter med sämre kvalitet, då
mängden av sådana ej kan uppskattas utan detaljundersökningar.
Resultaten av samtliga undersökningar redovisas i kortfattade beskrivningar av förekomster, delkartor, tabeller m.m. i kap. 4. De inventerade bergområdena är utritade på delkartor (1-9). I Fig. 3 och i
tabellerna på sid. 18-21 och 47-48 anges var (på vilken delkarta)
respektive förekomst återfinns.
Bergförekomsterna numreras gruppvis inom varje region med början från
10 i Västeråsområdet. Förekomster i Kungsör har nummer på 200, förekomster i Köping nummer på 300, etc. Dessutom markeras ett B före
numret: t.ex. 11 H SV: B 10.
N
....
I
1
I
-
I
I
__ I
o
10
20
-'------'-'--__--1'
65'15
~ Inventerad bergförekomst
3 Delkarta nr
Fig. 3. Översikt visande var de inventerade bergförekomsterna ligger
och pA vilka delkartor de Aterfinns.
.......30, km
8
2 BERGGRUNDEN I VÄSTMANLANDS LÄN
2.1 Geologisk översikt
I Västmanland finns nästan enbart urberg. Detta har skiftande karaktär
från område till område beroende på olika ursprung och olika omvandlingsgrad. Enda undantaget är förekomsten av kambrisk sandsten (Lundegårdh, 1982) inom några areellt mycket begränsade områden. Det finns
olika typer av graniter och gnejser, metavulkaniter (hälleflintor,
leptiter och leptitgnejser), skiffrar, sandstenar, kvartsiter och
urbergskalkstenar samt flera generationer av grönstenar. Liksom i andra
delar av Bergslagen påträffas också malmförande berggrund på flera
ställen i länet.
De s.k. metavulkaniterna är de äldsta kända bergarterna i länet (Lundström, 1987). De kallas ytbergarter eftersom ursprungsmaterialet en
gång avsattes på jordytan på lanö och i vatten på ett berggrundsunderlag som ännu inte påträffats (op.cit.). Ursprungsmaterialet utgjordes
av lavor, tuffer och askor från vulkaner som fanns i Bergslagen på den
tiden för drygt 2 miljarder år sedan. Produkterna var från sura till
basiska med avseende på kiselsyreinnehåll. Under lugnare perioder
sedimenterade också kalkslam i de vattenfyllda bäckena som fanns på den
tiden. Detta slam har nu blivit karbonatstenar (kalkstenar och dolomiter) genom den omvandling som skett under tider.nas förlopp. På grund
av bildnings sättet ligger karbonatstenarna inlabrade i metavulkaniterna. De flesta malmerna är också associerade till metavulkaniterna.
Vulkaniterna eroderades och sediment avsattes i vattenbassängerna.
Sedimenten omvandlades till sedimentära bergarter.
För 2000-1850 miljoner år sedan intruderades de tidigare bildade
bergarterna av de s.k. primorogena intrusivbergarterna (även kallade
urgraniter eller gnejsgraniter) (Lundström, 1987). Även basiska magmor
trängde in i de tidigare bildade bergarterna och kristalliserades som
gabbror och diabaser. Som slutfas i det geologiska skeende som benämns
den svekokarelska orogenesen skedde en nedsänkning och uppvärmning av
de bergarterna. De veckades och metamorfoserades. Stora delar av den
befintliga berggrunden löstes upp eller smälte. Det upplösta materialet
stannade oftast nära ursprungsplatsen och kristalliserade i form av
ådror och sliror. Så uppkom ådergnejserna (Lundegårdh, 1982). på några
håll upplöstes moderbergarten fullständigt till granitiska magmor som
kristalliserade till mer eller mindre grovkorniga graniter och pegmatiter, de s.k. serorogena graniterna, som har en ålder av ca 1840 milj.
år (Lundegårdh, 1982). I vissa rörelsezoner i berggrunden med brecciering har kvartslösningar trängt in och "läkt" breccian. Denna företeelse är ganska vanlig och anses ha ägt rum i ganska sen proterozoisk
tid. Genom årmiljonerna har erosionen nått så djupt att många av dessa
bergarter nu är blottade vid jordytan.
Yngst (vendisk-kambrisk ålder, ca 600 miljoner år gamla) är några
arkoser, konglomerat och sandstenar som finns inom några små områden
intill Arboga och i och vid Mälaren söder därom (Lundegårdh, 1982).
Veckningen och metamorfosen av bergarterna ledde till foliering eller
förskiffring och vid mera långtgående metamorfos till förgnejsning och
till och med migmatisering. Vid migmatisering är mer än hälften av
ursprungsmaterialet uppsmält och omkristalliserat. De omkristalliserade
9
delarna bildar ofta grovkristallina, pegmatitiskp. partier i b~rg­
arterna. Uppsmälts de gamla bergarterna helt bildas nya magmor, t.ex.
granitiska som för de serorogena graniterna enligt ovan.
Metamorfosgraden hos bergarterna varierar från område till område. I
vissa områden kan således t.ex. urgraniterna bara vara lätt förskiffrade medan urgraniterna i andra områden kan vara helt förgnejsade. på
samma sätt har av hälleflinta bildats leptit och leptitgnejser. Även
sedimenten förskiffrades och förgnejsades. Basiska bergarter blev
metabasiter eller amfiboliter. Gnejserna kan därför ha såväl granitiskt, vulkaniskt som sedimentärt ursprung. Mylonitisering har uppstått
genom dynamisk påverkan (tryckpåverkan) vid lägre temperatur än vid
förgnejsning.
De vanligaste bergarterna inom de inventerade områdena, från äldre till
yngre, är följande:
Metavulkanit (hälleflinta, leptit och leptitgnejs)
Karbonatsten
Metasediment (sedimentgnejs, glimmerskiffer, metagråvacka, kvartsit
et.c.)
Urgranit (granit-tonalit som kan vara både förskiffrad och förgnejsad)
Metabasit (metamorfoserad gabbro, diorit, diabas eller basisk vulkanit)
Yngre granit (massformig)
Pegmatit
Diabas
Sandsten
I den förenklade berggrundskartan (Fig. 4) visas i grova drag den
areella utbredningen av de olika bergartstyperna inom länet. Här följer
en kortfattad beskrivning av bergarterna:
Metavulkanit
Med metavulkanit betecknas en grupp av olika bergarter med gemensamt
(vulkaniskt) ursprung. De är till färgen röda eller grå men har för
övrigt st~rkt skiftande utseende med textur från tät i hälleflintor,
mycket finkornig i leptiter till finkornig och medelkornig i leptitgnejser. Några vanliga typer är:
1) bandade metavulkaniter, där mörka och ljusa skikt växellagrar.
Lagrens mäktighet varierar från mM-skala upp till ID-tals meter.
2) strökornsförande kvartsporfyrer.
3) homogena grå bergarter, med växlande glimmerhalt, ibland omvandlade
till glimmerkvartsiter.
Karbonatsten
Under denna bet.eckning har områdets större förekomster av kalksten och
dolomitsten samlats. Tunna karbonatstensskikt uppträder dessutom ofta i
växellagring med leptit-Ieptitgnejs. I karbonatstenarna förekommer ofta
riklig inblandning av olika silikatmineral, s.k. skarn, samt bankar av
olika gnejser. Karbonatstenarnas motståndskraft mot vittring och erosion är låg, vilket gör att de sällan bildar större hällpartier. De är
för det mesta jordtäckta. Alla karbonats tenar i urberget har omkristalliserat till marmor.
10
Metasediment
De äldre bergarterna av sedimentärt ursprung har ofta varit gråvackor,
d.v.s. sediment bildade i landskap med hög relief, där erosion och
transport skett snabbt. Till gråvackorna ansluter sig varvskiffrar.
Båda bergarterna är genomgående starkt omkristalliserade. Mycket av dem
föreligger nu i form av glimmerskiffer. Ännu mer av dem har övergått i
grå jämnkorniga gnejser och ådergnejser (Lundegårdh, 1982).
Granitoider
Det finns ett flertal granitoider bl.a. innefattande graniter, granodioriter, tonaliter (se Fig. 1 i kapitlet om metodik och bergartsindelning i beskrivningarna till SGUS:s kartserie Af). Gemensamt för granitoiderna är att de är eruptiva djupbergarter, d.v.s. bergarter bildade
under högt tryck och temperatur i djupt läge inuti jordskorpan. Strukturen är massformig. Kornstorlek~n kan variera. Den kan vara finkornig,
medelkornig eller grovkornig. En del graniter är porfyriska eller
ögonförande.
Urgranit
Urgranit eller gnejsgranit är samlingsnamn för de primorogena granitoiderna. Sammansättningsmässigt är de granitoider av skiftande slag.
Kemiskt-mineralogiskt kan de variera från granit över granodiorit till
tonalit, strukturellt från massformig granit över förskiffrad till helt
förgnejsad granitoid. Även färgen varierar. Urgraniter av rent granitisk san~ansättning är ljusgrå, rödlätta eller röda, urgraniter av
granodioritisk sammansättning är grå eller rödgrå och urgraniter av
tonalitisk sammansättning mörkgrå (Lundegårdh, 1982).
Ofta är urgraniterna medelkorniga men det finns både finkornigare och
grovkornigare varianter. Ibland innehåller urgraniten större kristaller
eller kristallaggregat, "ögon", d.v.s. den är porfyrisk. Det är särskilt urgranit av granodioritisk samnlansättning som har sådan textur
(Lundegårdh, 1982).
Yngre granit
De yngre graniterna anses till stor del bildade ur äldre bergartsmaterial genom nedsänkning så djupt i jordskorpan så att omvandling av den
äldre berggrunden ägde rum genom upp~mältning (Lundegårdh, 1972). Det
bildades ådergnejs och migmatit i ytLerdelarna av omvandlingshärdarna.
I centrala delarna av härdarna samlades upplöst och nytillfört silikatmateriai till stora granitmagmor som steg upp genom berggrunden i form
av svampliknande massor, diapirer (Lundegårdh, 1982). Diapirernas
silikatmaterial utgjorde företrädesvis en gröt av stora fältspatkristaller som stelnade till grova graniter. Mycket material befann sig
helt i smält eller upplöst tillstånd och kristalliserade omsider till
småkornigare granit, pegmatit eller aplit (op.cit.).
Pegmatit
Pegmatit är en mycket grovkornig bergart med samma mineralinnehåll som
granit. Den har kristalliserat under lång tid ur magmatiska vattenhaltiga restlösningar och kan innehålla speciella vattenhaltiga mineral
11
samt även sällsynta jordartsmetallers mineral. I pegmatiterna är fältspatkristaller välutbildade .och ibland mycket greva men oftaEt är.
storleken mellan en halv centimeter och ett par, tre decimeter.
Aplit är en fin och jämnkornig (sockerkornig) bergart med granitisk
sammansättning och obetydlig halt av mörka mineral.
Gabbro, diorit, diabas, metabasit (amfibolit)
Dessa bergarter är basiska eruptivbergarter. Diabas bildar gångar i
äldre berggrund. Gabbro och diorit har kristalliserat djupt i jordskorpan. Metamorfosering av diabaser, gabbror och dioriter ger metavulkanit (eller amfibolit). Metavulkaniter har också bildats genom omvandling av basiska vulkaniter.
De basiska bergarterna är svarta, gråsvarta, grönsvarta, gröngrå eller
gröna till färgen. Gabbror kan ha varierande kornstorlek, från fin till
grov, likaså diabaserna. Dioriter är i allmänhet fint medelkorniga till
medelkorniga. Metabasiterna är oftast finkorniga bergarter.
Berggrundsgeologiska kartor
Upplysningar om berggrunden av mera detaljerad kp.raktär kan f!s ur
SGU:s geologiska kartor, skala 1:50 000 med tillhörande beskrivningar.
De nyare kartorna är följande:
SGU Ser. Aa 168, bladet Malingsbo
186,
Möklinta
n
188,
Avesta
n
196,
Västerås
n
200,
Eskilstuna
SGU Ser. Af 104,
111,
118,
122,
128,
139,
141
153,
n
"
Örebro SO
Eskilstuna NV
Enköping SV
Västerås SV
Ludvika SO
Lindesbe~g SO
Lindesbe~g NO
Avesta SV
12
Fig.4 Förenklad berggrundsgeologisk karta
över VÄSTMANLANDS LÄN
(efter
Lundegårdh, 1981)
lIIi Sandsten
~
-
Diabas
D
Urgranit. massformig eller gnejsgranitisk
(primorogen granit. granodiorit och tonalit>
Pegmatit
(+'+'+"'+1 Yngre granit. massformig
I±.±..±..±J (serorogen granit)
Gabbro .diorit.metabasit
~ Sedimentgnejs. ådergnejs.glimmerskiffer.
~ metagråvacka. lokalt med kvartsit
~
Karbonatsten (dolomit- och kalcitmarmor)
r:::::::1 Metavulkanit. sur (leptit)
~
I
13
3 KVALITETSFAKTORER FÖR KROSSBERG
Krossberg används i första hand som vägbyggnadsmaterial (bärlager och
ytbeläggning) samt för inblandning i betong (ballast). För olika ändamål krävs delvis skilda egenskaper hos bergmaterialet. T.ex. krävs för
ytbeläggningsmaterial stor förmåga att motstå nötning (dubbdäck) medan
betongballasten inte får ha hög densitet (separation i betongen).
För att avgöra bergets kvalitet i de undersökta förekomsterna beaktas
följande parametrar:
flisighet
spr5dhet
slipvärde
kompaktdensitet
radioaktivitet
(färg)
Sprödheten är ett mått på bergartens slaghållfasthet. Mineralsammansättning och kornstorlek/kornfogning ir de viktigaste faktorerna.
Sprödhetstal lägre än ca 50 innebär god-mycket god kvalitet.
Flisigheten anger formen på det krossade materialet. Glimmer och andra
orienterade mineral ger höga flisighetstal, d.v.s. långsträckta krosspartiklar. Flisighetstal lägre än ca 1.4 betyder relativt kubiska eller
runda partiklar.
~tiPvärdet
visar bergartens förmåga att stå emot nötning. Detta är av
största betydelse för material som skall användas till ytbeläggning.
Slipvärden lägre än 1.4 räknas som mycket bra. Till helt nyligen användes i stället sliptal som ett mått på bergartens nötningsrnotstånd.
Hög kvartshalt ökar nötningsmotståndet medan bl.a. mycket glimmer får
motsatt effekt.
St~keg_~den är en funktion av nlaterialets sprödhet och flisighet.
Begreppet har nu slopats av VTI, men förekommmer i de flesta äldre
analyser.
~9mpaktdensitet
är viktig hos material för betongtillverkning. Om
densiteten är alltför hög (som hes grönstenar) uppstår problem med
sjunkning och separering i betongen. Vid betongtillverkning bör dessutom vissa mineral undvikas (bl.a. g~immer, sulfider). De flesta ljusa
bergarter har värden kring 2.7 och mörka bergarter ca 2.9-3.5
Radioaktiviteten får inte vara för hög hos krossberg, som används vid
byggande av bostadsområden eller liknande. De vanligaste bergarterna
med hög strålningsnivå är alunskiffer (användes tidigare i blåbetong)
samt vissa yngre graniter. Grovt indelat kan man räkna 10 som lågt och
över 30-40 som högt värde. (Anges i mikroröntgen per timme, pR/h.)
FäK&~~
har viss betydelse vid ytbeläggning på vägar, där ljusa material
är lämpligast. För användning i liten skala (trädgårdar o.dyl.) kan
även estetiska synpunkter ha betydelse.
De här uppräknade egenskaperna står i direkt relation till bergartsinnehållet i krossbergsmaterialet. Det är svårt att göra en bestämd
14
kvalitetsindelning av bergarter, då en viss bergartstyp kan ha varierande egenskaper i olika områden. I en förekomst finns dessutom oftast
olika bergarts typer representerande olika kvaliteter. Nedan följer dock
några generella samband som gäller vid kvalitetsbedömning av bergarter.
Generell kvalitetsindelning av de vanligaste bergarterna:
Ökande hållfasthet
Kvartsit
Porfyr
Diabas (finkorniga grönstenar)
Granit, gnejs (stora variationer)
Glimmerrikt urberg (ökande flisighet)
Pegmatit (stor sprödhet)
Yngre sedimentbergarter
Kvartsit och porfyr är sega och hårda bergarter med mycket goda kvalitetsegenskaper. Dessa bergarter lämpar sig särskilt väl till ytbelägggning av vägar. Granit och gnejs varierar starkt från plats till plats
och kan ha allt från god till dålig kvalitet. Finkorniga grönstenar har
ofta stor slaghållfasthet och liten ~lisighet, men alltför höga slipvärden. Densiteten är också för hög för vissa ändamål. Övriga bergarter
i tabellen klassas som dåliga.
De viktigaste egenskaperna hos en bergart med god kvalitet:
Finkornighet
Hög kvartshalt
Jämnkornig eller porfyrisk textur
Komplex kornfogning
Låg g limme rhal t
Låg vittringsgrad
Måttlig densitet
Låg su1fidhalt
Låg radioaktivitet
Ljus färg
}
}
hållfasthet
gäller vissa
användningsområden
En viktig egenskap hos grus som används till ytbeläggning i högtrafikerade vägar är att kornen ger god vidhäftning till asfaltmassan. Bland
bergarterna ger kalksten den bästa vidhäftningen medan mycket kiselsyrarika bergarter ger sämre. Ett högt kalium- och/eller natriuminnehåll är inte heller till fördel V.g.a. att dessa ämnen kan reagera med
vissa komponenter i asfalten och bilna vattenlösliga föreningar. Vidhäftningen kan emellertid påverkas, ~enom tillsats av vidhäftningsmedel, t.ex. försvinner skillnaden mellan kiselsyrarika och kiselsyrafattiga bergarter vid tillsats av diamin i asfaltmassan (Höbeda, 1990).
Användning av diamin till beläggningar är emellertid inte problemfri av
arbetsmiljöskäl (vissa diaminer är inte tillåtna) men det är inte
omöjligt att andra vidhäftningsmedel med mindre ~anitära olägenheter
snart finns på marknaden.
Extremt hårt trafikerade vägar byggs liksom broar, viadukter o.dyl. i
betong. För betongballast ställs delvis andra krav än för ballast till
konventionell vägbyggnad. Betongballast skall ha hög hållfasthet och
vara beständig, den skall inte innehålla sulfider och den får inte vara
alkalireaktiv. Om dolomit ingår kan den också vara reaktiv och kan
omvandlas till andra mineral i betongen. Alkalireaktiv kiselsyra finns
i flinta, vissa skiffrar och vissa kvartsiter. Man har också funnit att
15
mylonit och vissa porfyrer kan innehålla kiselsyra av sådan typ som
reagerar med cementets alkali (NaZO och KzO) (Lagerblad och Niemann,
1991) .
Kvalitetskrav på material till olika användningsområden framgår av BYA
1984 och BYA Nytt 1986. Bestämmelser för betor.gkonstruktioner (Statens
betongkommitte, 1973), Mark AMA samt Boreli (1970).
Ett antal faktorer som påverkar bergarterna har uppmärksammats ovan men
den kvalitetsbedömning som görs i denna rapport grundar sig bara på två
parametrar: slipvärde och sprödhetstal, enligt ett förslag till kvalitetsklassning som sammanställts av Samuelsson (1988) (Fig. 5), som
grundar sig på gränsvärden i BYA 1984 och BYA Nytt 1986.
De analyser som gjorts (bestämningar av sprödhetstal, slipvärde,
flisighetstal och densitet) är utförda av Skanska ABs väglaboratorium i
Bålsta.
Sprödhetstal
80
70
60
- B331
-8411
50
B82_
B80
EJ35141
B601
40
20
o
II
I
1.0
1.82.0
1.4
2.2
_B61
-B301
-B104
_B111
m
3.0 3.2
:Bl
."
;
y.
.
4.0
5.0 Slipvärde
Fig. 5. Klassindelning av bergmaterial med avseende på slipvärde och
sprödhetstal. Gränserna är satta främst med avseende på "Kvalitetskrav
på stenmaterial, slitlager" BYA nytt - 86 Tabell 7:01-1a. Prover analyserade i föreliggande inventering är inritade i diagrammet.
Enligt BYA 84 07:01 motsvaras slipvärde 1.9 närmast sliptal 95, 2.4 av
1Z0, 3.0 av 145 och 3.6 av 175. (Obsl laboratorieprovningar antyder ett
icke lineärt sammanhang mellan skalorna.)
För klassindelning, se nästa sida.
17
4 RESULTAT
4.1 VÄSTERÅS
4.1.1 Allmän översikt
Inom de områden som bedöms vara möjliga för bergtäktsverksamhet (jfr
Fig. 1) förekonmer många olika bergartstyper. Allra vanligast är dock
olika typer av urgraniter som kan vara mycket olika utbildade, från
massformiga, medelkorniga, ibland porfyriska grå granitoider med granitisk, granodioritisk till tonalitisk sammansättning till mer eller
mindre förskiffrade och till och med förgnejsade varianter. I Västeråstrakten är de massformiga och något förskiffrade urgraniterna kvalitativt bäst.
De yngre graniterna och med dem ibland associerade pegmatiterna kan
också vara mycket olika. För krossning av berget till grus och makadam
är den fin- till medelkorniga, röda eller rödgråa graniten som finns i
några områden väster om Västerås. bäst lämpad. Även bland dessa yngre
graniter finns ögonförande varianter, kvaliteten sjunker ju större och
vanligare "ögon" eller strökorn är i ~ergartsmassan. Det finns också
några riktigt grova yngre granittyper i de områden som inventerats. Det
gäller området väster om Svartån lnellan Västerås och Skultuna. Sådana
graniter skulle ge en tämligen dålig krossbergsprodukt. Detsamma gäller
för den pegmatitiska-aplitiska berggrunden som finns i områdena söder
om Lillhärad. Visserligen är aplit en bergart väl passande ~om vägrnateriai men pegmatiten är dålig på grund av sin spzödhet och då bergarterna förekommer omväxlande inom metersintervaller skulle det bli en
blandprodukt med goda och dåliga korn med den sämre som kvalitetsbestämmande. Inte heller metabasiten som finns i områdena norr om
Lillhärad skulle ge en särskilt god krossprodukt. Dessutom är den höga
densiteten hos basiska bergarter till nackdel.
Längre norrut, 18-20 km från Västerås, har bergarterna i de inventerade
områdena en något annan karaktär. Här finns inslag av metavulkanit
bland urgraniterna.
Basisk berggrund, vanligen metamorfoserad till metabasit, förekommer i
många av de inventerade områdena i form av smala gångar i de andra
bergarterna, men i några områden är den basiska bergarten helt dominerande. Strax nordväst om Västerås finns ett stort område med basiska
bergarter.
För bestämning av kvaliteten på berg~rterna till krossning noteras ett
flertal olika parametrar och jämförelse görs med bergarter på vilka
analyser utförts. I Västeråsområdet uttogs sex prover för analys.
Tidigare finns analyser från två förekomster, dels i en täkt norr om
Tortuna och dels i en undersökt förekomst väster om Dingtuna. Analysproverna som är tagna i samband med denna inventering är inprickade i
diagrammet i Fig. 5. Prov B 61, B 80, B 82, B 104, B 111 och B 601 är
från Västeråsområdet. Alla analyserade prover faller inom fältet för
tämligen god (III) och god kvalitet (II). De bästa värdena har proverna
tagna nordost om Haraker (B 80 och B 81) och provet taget nordväst om
Ransta (B 601). Värdena visar god bergkrosskvalitet. God kvalitet visar
också enligt resultat som SGU tagit del av hos länsstyrelsen i Västerås
tre av fyra analyser av graniten i området väster om Dingtuna (B 170),
en analys visar tämligen god kvalitet. Analyserna av materialet från
täkten vid Häpplinge (B 10) visar tämligen god bergkrosskvalitet.
TABELL 1
4.1.2. TABELL ÖVER UNDERSÖKTA BERGFöREKOMSTER OMKRIHG VÄSTERÅS
Top.kb!. Fur
Delltarta
Namn
Bergart
Färg
Kvalitet
Volym
Anm.
(milj. fm3)
llH SV
BIO
1
Häpplinge
llH SV
B20
1
Tortuna, skjutb.
llH SV
B21
1
llH SV
B22
1
Svagt försk. urgranit
"
Mörkgrå
Tml. god
18
"
4
Lundstugan
"
3
Vaskmyran
"
8
Analys
(Skanska AB)
I-'
llH SV
B23
1
Nibble
"
llH SO
o. SV
B30
1
Delängesberget
"
llH SV
B31
1
Skogsbro
HG SO
B32
1
Plattbo
HG NO
B40
o. HH NV
1
Uvberget
Yngre granit o.
urgranit
Röd o.
mörkgrå
Tml. dålig
4
HG SO
B50
2
Gesala
Glinunersk. o. kvartsit
Grå
Dålig
4
HG SO
B60
2
Böle
Svagt försk. urgranit
Grå
Tml. god
4
HG SO
B61
2
Brännberget
HG SO
B62
2
Hästberget
HG SO
B70
2
Skultuna
"
"
Försk. urgranit
"
13
"
"
"
3
"
"
"
4
"
ex>
6
"
"
15
"
"
2
Mörkgrå
Tml. dålig
10
Analys
forts.
4.1.2. TABELL ÖVER UlIDERSÖKTA BERGFÖREKOMSTER OHXlUHG VÄSTERÅS
Top.kb!. Fnr
De1karta
Hamn
Bergart
Färg
Kvalitet
Volym
Anm.
(milj. fm3 )
llG SO
B71
2
Skultuna
Försk. urgranit
Mörkgrå
Tm!. dUig
6
llG SO
B72
2
Långrun
Gnejs
Grå
Dålig
7
llG NO
B80
2
Broarna
Svagt försk. urgranit
Grå
Tml. god
5
llG NO
B81
2
Urgranit
Gråröd
Tml. dUig
3
llG NO
B82
2
Metavulkanit o.
urgranit
Grå
Tm!. god-god
2
llG NO
B90
3
Skråmsta
Gnejs
Grå
Dålig
5
llG NO
B91
3
"
"
llG NO
B92
3
Tegaberget
Metabasit
Mörkgrön
Tm!. dålig
5
llG NO
B93
3
SSO Almunda
Kalkstensförande metavulkanit o. gnejs
Grå
God-dUig
4
llG NO
B100
3
Skalleråsen
Pegmatit
Röd
Tm!. dålig
4
llG NO
B101
3
Rålken
Granit o. gnejs
Röd o.
rödgrå
"
2
llG NO
B102
3
Hedmossen
Leptitgnejs
Grå. o.
rödgrå
"
3
llG NO
B103
3
Olsbo
Gnejs o. metabasit
Grå o.
mörkgrön
5
5
Analys
Analys
t-'
\O
forts.
4.1.2. TABELL ÖVER. UNDERSÖKTA BERGFÖREKOMSTER OMKRDfG VÄSTERÅS
Top.kbl. Fnr
Delkarta
Namn
Bergart
Fä.rg
11G NO
B104
3
Olsbo
Gnejs o. metabasit
Grå, röd- Tml. god
grå o.
mörkgrön
11G SO
B110
4
Fågeltorp
Granit
Grå
11G SO
B111
4
Skräddartorp
Metabasit
Mörkgrön
11G SO
B112
4
11G SO
B120
4
Upp-Gränsta
Försk. urgranit
11G SO
B121
4
Vargberget
Gnejs
11G SO
B131
5
Gladertarp
n
11G SO
B132
5
11G SO
B133
5
Slåttertorp
Urgranit o. försk.
urgranit
Grå
Tml. god - tml. dålig
5
11G SO
B140
5
Ängstorpet
Pegmatit o. aplit
Grå. o.
rödgrå
Tml. dålig
6
11G SO
B141
5
Lilianstorp
11G SO
B142
5
Eriksberg
Kvalitet
Tml. dålig
n
n
Volym
(milj. fm3)
3
Anm.
Analys
40
27
Analys
4
N
Mörkgrå
11
3
n
n
n
n
6
n
Grå o.
rödgrå
Grå o.
rödgrå
n
8
4
4
o
forts.
4.1.2. TABELL ÖVER UNDERSÖKTA BERGFÖREKOMSTER OHKRIHG VÄSTERÅS
Top.kb!. Fnr
Delkarta
Hamn
Bergart
Färg
Kvalitet
Volym
(milj. fm3)
HG SO
B150
5
Boberga
Pegmatit, metabasit o.
aplit
Rödgrå,
mörkgrön
o. grå
Tml. dålig
3
HG SO
B151
5
Folkesta
Granit
Röd. o.
grå
Tml. god
1
HG SO
B160
5
Olsta
Yngre granit o. urgranit
Gråröd
Tml. god - tml. dålig
1
HG SO
B161
5
Ingeista
Granit
Röogrå
Tml. god tml. dålig
2
HG SO
8162
5
Solskenet
Färsk. urgranit o.
gnejs
Gråröd
Tml. god - tml. dålig
4
HG SO
B170
5
Vändle
Granit
Röd o.
grå räd
God
HG NO
B600
2
Skivsta
Mylonitiserad leptit
Gröngrå
Tml. dålig
HG NO
B601
2
N Limsta
Tonalit och gnejs
Mörkgrå
God o. tml. god
Anm.
N
t--'
10
Analys (Hagconsult AB)
3
Analys av
tonaliten
22
4.1.3 FÖREKOMSTBESKRIVNINGAR
11 H ENKÖPING SV
B 10 HÄPPLINGE (Delkarta l)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Granodiorit-tonalit (urgranit)
Kvalitet:
Tämligen god
Volym:
18 milj. fm
3
Allmänt: omr~det är beläget ca 2 km norr om Tortuna samhälle. Det är
nästan en km stort. Flera avgränsade höjder finns inom området. Den
största är Järnbergs klack. På höjderna är berggrunden vanligtvis helt
blottad. I skogsterrängen mellan höjderna är hällarna mera spridda men
även där är berget i allmänhet ganska väl blottat. Vägar går in i,
eller alldeles intill, området i norr, i sydväst och i sydost. En
bergtäkt finns i norra delen av umrådet. Den är ganska stor,
ca 150 x 100 m i ytterrnått. F.n. påg~r ingen drift i brottet. Det är
vattenfyllt.
Berggrund: Berggrunden i området består aven medelkornig, mörkgrå,
svagt förskiffrad urgranit. Mestadels är den mycket homogen. I brottet
har urgraniten tonalitisk sammansättning. Det finns även gångar aven
annan bergartstyp. Gångarna är bara några centimeter breda. I höjden
sydväst om brottet är gångarna rikligare representerade, 10 m långa och
2-3 m breda hällryggar kan bestå av enbart gångmaterial. Detta material
skiljer sig från urgraniten genom att det är finkornigt och ljusgrått
till färgen. Det är en salisk granit som intruderat i eller avskiljts
frän urgraniten. Även längre söderut utefter västra kanten av området
uppträder gångar av denna bergart i urgraniten.
Den radioaktiva strålningen i urgraniten varierar inom området från
12 pR/h till 20 pR/h. Strålningsvärden omkring 17 pR/h är mycket vanliga. Den saliska graniten har högre strålningsvärden, 28-30 pR/h.
Kvalitetsbedömning: Analyser, som gjorts av Skanska AB (som SGU tagit
del av på länsstyrelsen i Västerås) visar att berget är av tämligen god
krosskvalitet om värdena inprickas i diagram av typ Fig. 5. Där
inslaget av den saliska graniten blir betydande kan en kvalitetsförbättring förväntas.
11 H ENKÖPING SV
B 20 TORTUNA, SKJUTBANAN (Delkarta l)
Kommun:
Väst.erås
Bergart:
Granodiorit-tonalit (urgranit)
Kvalitet:
Tämligen god
Volym:
4 mJ.'l'J. f m3
23
Allm~nt:
Området ligger en knapp kilometer norr om Tortuna kyrka Bster
om skjutbanan. Det är ca 600 m till stBrre landsväg. En mindre väg går
dock nästan fram till området.
Området bildar en avgränsad hBjd. på hBjden och utmed kanteLna av
hBjden är berget ganska väl blottat. Rikligt med små hällar mellan
vilka det växer mindre tallskog.
~~rggrund:
Berggrunden är av samma typ som i fBregående område (B 10),
d.v.s. en något fBrskiffrad mtlrkgrå urgranit som kan variera i sammansättning från granodiorit till tonalit. Även i detta område finns
inslag av den saliska graniten. Strålningsnivån i urgraniten är omkring
17 pR/h.
Kva~!tetsbedBmning:
Bergartsutbildningen är densamma som i fBregående
område (B 10) och sannolikt också bergkvaliteten, d.v.s. tämligen god.
11 H ENKÖPING SV
B 21 LUNDSTUGAN (Delkarta 1)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Granodiorit-tonalit (urgranit)
Kvalitet:
Tämligen god
Allmänt: Området är beläget ca 3 km nordost om lortuna kyrka. Terrängen
är ganska flack med små hällar spridda i skogen. En mindre bilväg
tangerar kanten av området.
Bergg~~nQ:
Det är samma berggrund i detta område som i de tidigare
reduvisade områdena (B 10 och B 20), d.v.s. en urgranit, som kan
variera i sammansättning från granodiorit till tonalit. Ingen salisk
granit observerades men kan ändå finnas och fBrbli oupptäckt eftersom
blottnings graden inte är så hBg.
KvalitetsbedBmningen blir densamma som i tidigare
redovisade områden (B 10 och B 20), tämligen god, eftersom bergarten är
av samma typ som i dessa områden.
Kva~itetsbedBlnnin~:
11 H ENKÖPING SV
B 22 VASKMYRAN (Delkarta 1)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Granodiorit-tonalit (urgranit)
Kvalitet:
Tämligen god
Volym:
8 m1'l'J. f m3
3
Allmänt: Det är ett ganska stort område (0,5 km ), beläget ca 4 km
nordost om Tortuna samhälle. En mindre väg går ca 200 m utanfBr
områdeskanten. Området är flackt till svagt sluttande. Blottningsgraden
24
av berget varierar. Den är låg i vissa delar av området. Det finns
inget större sammanhängande hällornråde. Hällarna, som är låga och små,
ligger spridda i skogsmarken. på vissa ställen, som t.ex. i sydvästliga
delen av området, är hällfrekvensen särskilt hög med mer än hälften av
markytan bestående av berg. Mellan hällarna finns ett tunt ~ordtäcke
där tallskog växer.
B~rund:
Berggrunden är densamma som i tidigare redovisade områden
(B 10, B 20 och B 21), d.v.s. svagt förskiffrad urgranit med sammansättning som kan variera från granodiorit till tonalit.
Kvalitetsbedömning: Kvaliteten bedöms vara tämligen god som i de andra
områdena (B 10, B 20 och B 21) med samma berggrund. Bedömningen grundar
sig på analyserna av berggrunden intill täkten i område BIO.
11 H ENKÖPING SV
B 23 NIBBLE (Delkarta 1)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Granodiorit-tonalit
Kvalitet:
Tämligen god
Volym:
6 milj. fm 3
(ur~ranit)
h!J.!!1änt: Området är beläget ca 3 km sydost om S~'lalla, sydost om Nibble
gård. Det är ett flackt höjdområde med låga små hällar spridda i skogsmarken, ibland är hällfrekvensen tätare med nästan sammanhängande
hällar inom ett område. Det är här dock frågan om skogsmark och inte
impediment. En skogsbilväg går in i området.
Berggrund: Berggrunden är den för trakten typiska urgraniten. Den är
svagt förskiffrad. Den uppmätta strålningen, 12-14 pR/h, ligger i lägre
delen av det intervall som uppmättes på bergarten vid täkten i område
B 10. Möjligen kan detta indikera att bergarten har tonalitisk utbildning där strålningen mättes.
Kvalitetsbedömning: Kvaliteten bedöms vara densamma som i täkten i
område BIO, d.v.s. tämligen god.
11 G VÄSTERÅS SO OCH 11 H ENKÖPING
B 30 DELÄNGESBERGET (Delkarta 1)
sy
Kommun:
Västerås
Bergart:
Granodiorit-tonalit (urgranit)
Kvalitet:
Tämligen god
Volym:
13 milj. fm
3
hl!mänt: Området ligger 2 km sydväst om Sevalla kyrka. Till stora
landsvägen är det drygt 400 m från kanten av området. Det är två större
25
höjder inom området varav Delängesberget i öster är en. I huvudsak
utgörs området av skogsmark. Det är dock rikligt med häll inom vissa
delar av området. Typiskt för stora delar av området är sluttande
terräng där häll kommer efter häll med litet jordtäckning med träd
emellan. Hällarna är vanligtvis 20-50 m långa och 10-20 m breda.
Berggrund: Berggrunden utgörs aven svagt förskiffrad urgranit av samma
typ som finns i bergtäkten vid Häpplinge (B 10). Strålningsvärden
mellan 12 pR/h och 16 pR/h uppmättes. Vanligast är dock värden omkring
13 pR/h, kanske visande att tonalitisk utbildning av urgraniten är
vanligast.
Kvaliteten bedöms p.g.a. den likartade bergartsutbildningen vara densamma som hos berget i täkten vid Häpplinge
(B 10), d.v.s. tämligen god.
~vali~etsbedöm~i~:
118 ENKÖPING SV
B 31 SKOGSBRO (Delkarta 1)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Granodiorit-tonalit (urgranit)
Kvalitet:
Tämligen god
Volym:
3 milj. fm
3
Al_Imänt: Området ligger 1 km sydväst om Sevalla kyrka nära landsvägen.
Mindre hällar ligger spridda i skogsmark.
Berggrund: Berggrunden är av samma typ som i Delängesberget (B 30),
d.v.s. en svagt förskiffrad urgranit. Strålningsvärden mellan 13 ~R/h
och 15 pR/h uppmättes.
~v~litetsbe~~~Jng:
Delängesberget och i
god.
Kvaliteten bedöms vara densamma som i berggrunden i
bergtäkten vid Häpplinge (B 10), d.v.s. tämligen
11 G VÄSTERÅS SO
B 32 PLATTBO (Delkarta 1)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Granodiorit-tonalit (urgranit)
Kvalitet:
Tämligen god
Volym:
4 milj. fm
Allm~nt:
3
Området ligger ca 5 km nordost om Tillberga. En skogsbilväg
går in i södra delen av området. Det är ca 400 ffi till större landsväg.
Berggrunden är ganska dåligt blottad men det finns några hällar utefter
vägen i söder och i mitten av området är berggrunden nästan helt
26
blottad inom en ca 2 ha stor yta. I norr är berget blottlagt bara i två
kullar.
Berggrund: Berggrunden utgörs aven grå urgranit som är svagt förskiffrad, d.v.s. den är av samma typ som i täkten i Häpp1inge (B 10), möjligen något starkare förskiffrad. Strålningen i~',m området mättes till
värden mellan 12 pR/h och 17 pR/h, vanligast dock 13-14 pR/h.
Kvalitetsbedömning: Till krossning bedöms berget ha samma kvalitet som
det i Häpp1inge, d.v.s. ha tämligen god kvalitet.
11 G VÄSTERÅS NO OCH 11 HENKÖPING NV
B 40 UVBERGET (Delkarta l)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Granit och granodiorit-tona1it
Kvalitet:
Tämligen dålig
Volym:
4 milj. fm
3
Allmänt: Området ligger ca 4 km nord-nordväst om Seva11a. En skogsbilväg går till kanten av området. Till större landsväg är det en dryg
kilometer. Berget är bra blottat i en NO-SV-rygg på högsta delen av
höjden. Utefter sluttningarna är det svårframkomligt p.g.a. att moränen
är både storblockig och rikblockig.
Berggrund: Det finns flera bergarter inom området. En porfyrisk granit
synes dominera. Dessutom finns den grå urgraniten, särskilt i nordöstra
delen av området. på toppen och i sydvästra delen av berget anstår den
röda porfyriska graniten. Den har en medelkornig mellanmassa. Strålningen varierar mellan 17 pR/h och 19 ~R/h i den porfyriska graniten. I
partier med urgranit uppträder gångar av olika slag, dels ap1itgångar
och dels gångar med den röda porfyriska graniten.
Kvalitetsbedömning: Urgraniten bedöms som i tidigare redovisade område
vara av tämligen god kvalitet. I den porfyriska graniten sänks kvaliteten till tämligen dålig p.g.a. dess innehåll av de större strökornen.
Eftersom den porfyriska graniten kvantitativt dominerar, åtminstone i
sydväst, bedöms berget i området som helhet vara av tämligen dålig
kvalitet.
11 G VÄSTERÅS SO
B 50 GESALA (Delkarta 2)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Glimmerskiffer och kvartsit
Kvalitet:
Dålig
Volym:
4 milj. fm
3
27
Ali~nt:
Området ligger ca 2 km ~ster om Romfartuna. Det är ganska
flackt med svagt utbildade h~jder där mindre, flacka hällar ligger
spridda i terrängen. En skogsbilväg går i ~stra kanten av området.
Berggrund: Berggrunden i området består av omvandlade sedimentära
bergarter, nu som glimmerskiffrar och kvartsiter. Ofta påtr~ffas båda
bergartstyperna i en och samma häll där de uppt=äder i alternerande
gr~vre och finkornigare skikt. Den radioaktiva strålningen är omkring
13 pR/h.
Kv~lltetsbed~mning:
Berggrunden i området
bed~ms
vara av dålig kvalitet
till krossning.
11 G VÄSTERÅS SO
B 60 BÖLE (Delkarta 2)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Granodiorit-tonalit (urgranit)
Kvalitet:
Tämligen god
Volym:
4 milj. fm 3
AJlm~pl:
Området ligger ca 1 mil norr om Västerås. Det finns en h~jd i
området med en ganska markerad sluttning mot s~der. Berget är blottat
på h~gsta h~jden och i sluttningen mot s~der, särskilt i östra delen.
Landsväg och järnväg går i kanten av området.
~rupd:
Berggrunden i området utg~rs av f~rskiffrad grå medelkornig
urgranit. Smärre inslag av basiska gångar finns. Urgraniten är i stort
homogen men innehåller här och var centimeterbreda kvartsådror. Strålningen varierar från 12 pR/h till 17 pR/h, vanligast dock värden
omkring 14 pR/h.
Kvalitetsbedömning: Kvaliten som krossberg bedöms som tämligen god.
11 G VÄSTERÅS SO
B 61 BRÄNNBERGET (Delkarta 2)
Konunun:
Västerås
Bergart:
Granodiorit-tonalit
Kvalitet:
Tämligen god
Volym:
15 milj. fm 3
(ur~ranit)
Allmä~tt: Området är beläget drygt 12 km norr om 'rästerås, 2,5 km sydväst om Romfartuna. I norra delen av området finns ett markerat berg
med väl blottad berggrund. Det är gott om häll också i ~vrigt i området
och hällarna ligger jämnt spridda. Det går skogsbilvägar in i området.
28
Berggrynd: Berggrunden uppbyggs av e~ grå förskiffrad urgranit. Den är
vanligen medelkornig och homogen till sin utbildning. Strålningen
ligger i intervallet 14-18 ~R/h.
Mikroskopering: Urgraniten består i huvudsak av kvarts, kalifältspat,
plagioklas samt biotit. Plagioklasen dominerar över kalifältspaten,
d.v.s. bergarten har granodioritisk sammansättning. Plagioklasen är
seriticerad. Förskiffringen yttrar sig främst i att biotitfjällen
parallellorienterats. De ligger dock inte sammanpressade i skikt utan
jämnt utspridda i bergarten. Till texturen är bergarten ganska jämnkornig med kornstorlek 1-3 mm. Kornen är medelmåttigt sammanvuxna.
Prov för analys togs i västra kanten av Brännberget.
Analyserna gav följande resultat:
An?Jyse~:
Flisighetstal: 1,31, (1,29, 1,33)
Sprödhetstal ~%): 42 (41,6, 44,0)
Slipvärde (cm ): 2,~4 (2,14, 2,46, 2,41, 2,36)
Korndensitet: (g/cm ): 2,729
KV~Åitetsbedömning: Analysen visar ett tämligen lågt flisighetstal.
Värdena för sprödhet och slipvärcena anger (Fig. 5) att bergarten är av
tämligen god bergkrosskvalitet.
11 G VÄSTERÅS SO
B 62 HÄSTBERGET (Delkarta 2)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Granodiorit-tonalit (urgranit)
Kvalitet:
Tämligen god
Volym:
2 ml.'l'J. f m3
Allmänt: Området är beläget ca 13 km norr om Västerås, 2,5 km väster om
Romfartuna. Området består av ett mindre berg. Skogsbilväg går in i
området.
Berggrund: Det är samma typ av bergarter som på Brännberget (B 61),
d,v.s. en grå förskiffrad urgranit. Den radioaktiva strålningen är
omkring 17 pR/h.
~val~tetsbedömning:
Kvaliteten
b~döms
vara densamma som i B 61, d.v.s.
tämligen god.
11 G VÄSTERÅS SO
B 70 OCH B 71 SKULTUNA (Delkarta 2)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Granodiorit-tonalit (urgranit)
Kvalitet:
Tämligen dålig
29
Volym:
10 milj. fm
3 (omr. B
70j
och 6 milj. fm
3
(omr. B 71)
Al!mäD~:
De två områdena ligger ca 2 km ~ster om Skultuna samhälle.
Till helt ~vervägande del är det frågan om skogsmark med låga hällar
spridda här och var i terrängen. Ett par st~rre hällområden finns i
terrängen som välmarkerade h~jder. En skogsbilväg passerar r,enom
områdena.
Berggrund: Berggrunden består aven klart f~rskiffrad urgranit. Bergarten är mörkgrå till färgen och kornstorleken är grovt medelkornig-medelkornig. Glimmerhalten är mellan 10% och 20%. Den radioaktiva
strålningen uppmättes till mellan 12 pR/h och 17 pR/h. Värden omkring
13 pR/h är vanligast.
K~~litetsbed~mnirrg: F~rskiffringen i
g~r att kvaliteten
glinmlerinnehållet
tämligen dålig.
kombination med det h~ga
inte kan bed~mas som bättre än
11 G VÄSTERÅS SO
B 72 LÅNGRUN (Delkarta 2)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Gnejs
Kvalitet.
Dålig
Volym:
7 milj. fm 3
(f~rgnejsad
urgranit)
Allmänt: Området är beläget 2,5 km nordost om Skultuna samhälle. Det är
ett ganska flackt område. En markerad h~jd finns i nordväst. Det finns
rikligt med små låga hällar spridda i skogsmarken över hela området.
Skogsbilväg går ca 200 m från kanten av området.
Berggrund: Berggrunden består aven grå glimmerrik gnejs. Bergarten är
medelkornig. Glimmern uppträder i millimetertunna m~rka skikt (metamorft bildade) som penetrerar bergarten. Bergarten spricker lätt upp
utefter dessa skikt. På vittrad yta är glimmern bortvittrad och kvarts-fältspaten bildar 1-5 mm tjocka ryggar som vindlar sig ~ver bergytan.
Sannolikt har bergarten ursprungligen varit en s.k. urgranit men som nu
är omvandlad till gnejs.
Kvalitetsbed~mning:
Kvaliteten S0m krossberg
bed~ms
som dålig.
11 G VÄSTERÅS NO
B 80, B 81 OCH B 82 BROARNA (Delkarta 2)
Kommun: Västerås
Bergart: Rödgrå urgranit (omr. B 80), gråröd gr~11it (omr. B 81) och
urgranit och grå metavulkanit (B 82)
Kvalitet: Tämligen god (omr. B 80), tämligen dålig (omr. B 81) och
tämligen god-god (omr. B 82).
30
3
3
Volym: 5 milj. fm (omr. B80), 3mil.j. fm (omr. B81) och 2 milj. fm 3
(omr. B 82).
All~änt:
Områdena ligger 20 km norr om Västerås ca 3 km nordost om
Haraker kyrka. Berggrunden är tämligen väl blottad. Det finns flera små
höjder med berget blottat. Däremellan ligger mindre hällar spridda i
skogsmarken. Inom stora delar av områdena är det bara ett tunt jordtäcke ovanpå berget.
Det sydligaste området (B 80) ligger ganska otillgängligt. Det är 600 m
till landsväg från kanten av området. De nordliga områdena (B 81 och B
82) däremot ligger knappt 100 m från landsväg.
Berggrund: I det sydliga större området synes en grå till rödgrå medelkornig granitoid vara den dominerande bergartstypen. Den är vanligen
bara något förskiffrad. Möjligen kan i vissa delar av området berggrunden vara en metavulkanit. Den är också grå till färgen och medelkornig. Den radioaktiva strålningen i det sydligaste området (B 80)
varierar från 12 pR/h till 19 pR/h.
I det mellersta området, B 81, är en gråröd porfyrisk granit dominerande bergart. I stort är bergar~en llledelkornig men innehåller upp till
1 cm stora strökorn. Den radioak~iva strålningen är omkring 19 pR/h.
I det nordligaste området, B 82, är 0~rggrunden mera heterogen. Det
finns dels en tät till mycket finkornig mörkgrå bergart utan speciell
struktur och dels en skiktad finkornig bergart med skikten i olika grå
nyanser och i öster en grå medelkornig svagt förskiffrad bergart av typ
urgranit. De två förstnämnda bergarterna antas ha vulkanitiskt
ursprung, d.v.s. är metavulkaniska eller med äldre beteckningar leptiter eller leptitgnejser.
Mikroskopering: Studium av tunnslipade mikroskop av ett prov taget i
norra delen av det sydligaste området (B 80, se delkarta 2) visar att
kvartshalten är påfallande hög. Övriga huvudmineral är plagioklas,
hornblände och klorit. Det finns också något biotit och kalifältspat.
Seriticering är obetydlig. Texturen är ganska jämnkornig. Mineralkornen
har medelmåttig grad av sammanväxning. I det nordligaste området (B 82)
uttogs analysprovet i den grå svagt förskiffrade bergarten som visar
sig ha kvarts och plagioklas som huvudmineral. Dessutom finns som
huvudmineral biotit. Klorit och kalifältspat ingår också. Seriticering
är betydande i några av mineralkornen. Texturen är relativt jämnkornig.
Mineralkornen har medelmåttig grad av sammanväxning.
M~..1.ser:
Två prover togs för analys i områdena intill Broarna, ett i
område B 80 och ett i område B 82 (delkarta 2).
Prov från område B 80:
Flisighetstal: 1,31 (1,30, 1,32)
Sprödhetstal ~%): 37,6 (37,3, 37,9)
Slipvärde (cm ): 2~20 (2,26, 2,14)
Korndensitet (g/cm ): 2,717
Prov från område B 82:
Flisighetstal: 1,32 (1,31, 1,32)
Sprödhetstal (%): 41,4 (40,9, 41,9)
----
b"
31
3
Slipvärde (cm ): 2,~7 (2,17, 2,17)
Korndensitet: (g/cm ): 2,688
KvalitetsbedömniBg: Provet som är taget i det sydliga området (B 80)
torde vara representativt för berggrunden i detta område. Förekomst av
kalcit som sprickfyllnad i ett av de lossprängda fragmenten i samband
med provtagningen antyder att kalkstens förande berggrund finns i närheten. Analysvärdena för provet visar bergkrosskvalitet (Fig. 5) på
gränsen mellan god och tämligen god. Provet från det norra området
(B 82) visar ungefär samma värden fast något bättre, god bergkrosskvalitet (Fig. 5). Provet är taget där berggrunden bedömdes ha lägsta
kvalitet för området. I de västliga delarna av området höjs kvaliteten
och kan ev. i vissa partier till och med bli av mycket god kvalitet.
11 G VÄSTERÅS NO
B 90 och B 91 SKRÄMSTA (Delkarta 3)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Glimmerrik gnej s
Kvalitet:
Dålig
Volym:
5 milj. fm
3
i vardera B 90 och B 91
~l!m~nl:
Områdena ligger 2,5 km väster och sydväst om Haraker kyrka.
Berggrunden är ganska väl blottad, särskilt i det sydligare området
(B 90), som utgörs aven lång höjdrygg med mycket väl blottet berg. I
det norra området (B 91) är berget helt blottat på de högsta ~öjderna.
Det sydligare området (B 90) är lättillgängligast av de två. Landsväg
finns ca 300 m från kanten av området. Det nordliga området (B 91)
ligger 500 m från närmaste väg.
Ber~~nd: Berggrunden utgörs av förgnejsad urgranit som är homogent
utbildad i båda områdena. Den är grå till färgen med mörkare vindlande
glimmerskikt som är genomgående, utefter vilka bergarten lätt spricker
upp. Glimmerskikten är millimetertunna och löper subparallellt på 1 mm
till 5 mm avstånd genom bergarten. Mellan glimmerskikten ligger ljusare
skikt bestående av kvarts och fältspat.
Den radioaktiva strålningen är omkring 16 pR/h i bergarten.
Kvalitetsbedömning: De genomgående glimmerskikten (metamorft bildade)
gör att bergarten lätt spricker upp utefter de svaghetszoner som dessa
utgör. Som krossberg måste kvaliteten hos berggrunden bedömas som
dålig.
11 G VÄSTERÅS NO
B 92 TEGABERGET (Delkarta 3)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Metabasit (amfibolit)
-----
-------
32
Kvalitet:
Tämligen dålig
Volymn:
5 m1.'l'J. f m3
A!l~änt:
Området ligger 4-5 km nord-nordost om Skultuna samhälle intill
landsvägen mot Västerfärnebo. Området utgör en väldefinierad berghöjd
med välblottad berggrund.
Berggrund: Berggrunden i området utgörs aven mörkgrön metabasit.
Kornstorleken varierar från tät till medelkornig. Medelkorniga zoner
uppträder oregelbundet i en finkornigare omgivning. Den radioaktiva
strålningen ligger i intervallet 8-10 pR/h.
Kvalitetsbedömning: Analys aven finkornig variant av metabasit (se
omr. B 111 längre fram i texten) gav tämligen god kvalitet. Det faktum
att bergarten också innehåller medelkorniga partier som är sämre sänker
kvaliteten till tämligen dålig i bergarten som helhet. Bergartens ~öga
3 i jämförelse med granit, 2,65-2,70 g/cm,
densitet, 2.90-3.00 g/cm,
gör att problem kan uppstå vid dess användning som ballast i t.ex.
betong, där de tunga kornen kan sjunka innan betongen stelnat.
11 G VÄSTERÅS NO
B 93 SSO ALMUNDA (Delkarta 3)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Metavulkanit och glimmerrik gnejs
Kvalitet:
God-dålig
Volym:
4 m1.'l'J. f m3
Området ligger 5 km nordnordväst om Skultuna samhälle utefter
landsvägen mot Västerfärnebo. Området utgörs aven markerad höjdrygg.
Berget är inte så väl blottat i området. Det går dock att få en uppfattning om bergartstyperna i området.
Allm~nt:
Berggrund: Berggrunden är mycket växlande i området. Det går en
bergartsgräns genom området. I väster och sydväst består berggrunden av
metavulkanit som innehåller skikt av kalksten. I östra kanten av höjden
finns en grå glimmerrik medelkornig gnejs i en drygt 300 m bred zon.
I sydvästra delen av området är det en brant sluttning och här finns
grå. starkt uppsprucken, t.o.m. mylonitiserad metavulkanit (leptit).
Längre in i området är berggruncen mindre uppsprucken. Här finns
skiktad leptit i vilken också skikt &v kalksten uppträder. I metavulkaniten är den radioaktiva strålningen 12-14 pR/h och i gnejsen
11-12 pR/h.
Mikroskoper~:
Undersökning av ett tunns lip av metavulkaniten visar
att plagioklas och kvarts är huvudmineral i bergarten. Kalcit och något
glimmer ingår också. Bergarten är mylonitiserad i tunnslipet. Texturen
är ojäolnkornig. Millimeterstora undulerande str3~orn ligger i en tät
till finkornig mellanmassa. Mineralkornen har hög grad av sammanväxning.
33
Kvalitetsbedömning: Liksom bergaLtsutbildningen varierar också kvaliteten för krossändamål. Tämligen dålig till dålig bergkrosskvalitet har
den glimmerrika gnejsen, delar av de mylonitiserade partierna av metavulkaniten och metavulkaniten med kalkstensinlagringarna. Vissa kalkstens fria partier av metavulkaniten är däremot av god bergkrosskvalitet. Det skulle eventuellt vara möjligt att uttaga mindre kvantiteter
av god kvalitet. För att kunna avgöra detta krävs en detaljerad geologisk uppkartering av området. Kvaliteten på bp~get för krossändamål i
området som helhet kan dock inte sättas bättre an tämligen dålig
beroende på den mycket skiftande karaktären på berggrunden.
11 G VÄSTERÅS NO
BlOD SKALLERÅSEN (Delkarta 3)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Pegmatit
Kvalitet:
Tämligen dålig
Volym:
4 milj. fm
3
Området är beläget 7 km nordväst om Skultuna samhälle norr om
landsvägen till Ramnäs. Det går en s~Jgsbilväg in i området. Berget är
dåligt blottat. Det finns bara ett h~llområde, ungefär en hektar stort
men terrängen är rik på stora block.
Allmä~t:
I hällornrådet består berggrunden aven röd pegmatit. Kornstorleken varierar från 2 mm till 4 cm. Den radioaktiva strålningen är
hög, omkring 40 pR/h.
Be~ggrund:
Kv..?Jit~tsQedö.mning:
Kvaliteten på bergarten som krossberg bedöms som
tämligen dålig.
11 G VÄSTERÅS NO
B 101 ULKEN (Delkarta 3)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Granit och gnejs
Kvalitet:
Tämligen dålig
3
2 milj. fm
Volym:
Området är beläget 10 km nor.dväst om Skultuna samhälle norr om
vägen till Ramnäs. En skogsbilväg går i kanten av området. Området
utgörs aven långsträckt höjd. Uppe på höjden är berget väl blottat.
All~änt:
Berggrund: Det finns två olika bergarter inom området. En r~d porfyrisk
granit med upp till 3 cm stora strökorn i en med~dkornig me l lanmas sa .
Den andra bergarten, som är den dominerande inom området, är en svagt
rödgrå gnejs med varierande storlek på kvarts och fältspatkornen, från
2 mm till 15 nw. Den röda graniten påträffades bara i sydvästligaste
34
delen av området. Den radioaktive strålningen är omkring 25 pR/h i den
röda porfyriska graniten, i gnejsen ~r strålningen bara hälften därav,
omkring 13 pR/h.
Kvalitetsbedömning: Båda bergarterna bedöms vara av tämligen dålig
kvalitet som krossberg.
11 G VÄSTERÅS NO
B 102 HEDMOSSEN (Delkarta 3)
Kommun:
Sala
Bergart:
Glimmerrik gnej s
Kvalitet:
Tämligen dålig
Volym:
3 milj. fm 3
Allmänt: Området är beläget drygt 10 km nordväst om Skultuna intill
järnvägen norr om landsvägen till Ramnäs. Området bildar en höjd med
väl blottad berggrund. En skogsbilväg går i kanten av området
parallellt med järnvägen.
Berggrund: Berggrunden inom området ~r heterogen till sin utbildning
men i stort en gnejs av sannolikt vul~aniskt ursprung (leptitgnejs).
Grovkorniga, grovt medelkorniga-medelkorniga och finkorniga partier
alternerar vinkelrät mot stryknings- och skiktningsriktningarna. I de
grövre partierna finns t.o.m. pegmatit. De finkornigare partierna är
grå till färgen och vanligtvis mycket glimmerrika. I de grövre utbildningsformerna grå röd till grå, beroende på glimmerinnehållet. Dominerande kornstorlek synes vara 2-4 mm. Variation i bergartsutbildning
sker inom metersintervaller. Ibland uppträder grå gl~errika partier
som sliror i röd gnejs. Den radioaktiva strålningen är 12-13 pR/h.
Kval_ttetsbedömning: Förgnejsningen med utskiljande av rena glimmerskikt
utefter vilka bergarten spaltas upp har medfört en hållfasthetssänkning. Bergarten bedöms vara av tämligen dålig kvalitet som krossberg.
11 G VÄSTERÅS NO
B 103 och B 104 OLSBO (Delkarta 3)
Kommun:
Sala
Bergart:
Glimmerrik gnejs (olTr. B 103), gnejs och metavulkanit (omr
B 104)
Kvalitet:
Tämligen dålig (omr. B 103) och tämligen god (omr. B 104)
Volym:
5 milj. fm
~lmänt:
3
(B 103) och 3 milj. fm
3
(B 104)
Områdena är belägna 11 km nordväst om Skultuna smru.älle norr
om j ärnvägen mellan Skultuna och Ramnäs. Berggr:mden är ganska väl
blottad i båda områdena med flera kala berghöjder, mellan höjderna
finns små hällar spridda i skogen. En skogsbilväg går in i södra
35
området (B 103). Det norra områdvt (B 104) tangeras i norra kanten av
en skogsbilväg.
Berggrund: Berggrunden i det sydliga området, B 103, består till ~ver­
vägande del aven glimmerrik gnejs, en f~rgnejsad urgranit. Det finns
också inslag av basiska bergarter i gnejsen. I det nordliga området är
bergartsutbildningen mera komplex. Området utg~r en randzon mellan
metavulkaniter i sydväst och den f~rgnejsade urgraniten i norr och
öster. I sydvästra delen av området finns det rpp,a leptiter, leptitgnejser och metabasiter. I nordligaste och östligaste delen av området
finns en förgnejsad porfyrisk granitoid med röda fältspatströkorn i en
mörkgrå mellanmassa. Denna bergart innesluter zoner av mera glimmerrik
berggrund och metabasit. Den senare uppvisar lineation i texturen. Den
radioaktiva strålningen är 12-13 pR/h i den glimmerrika gnejsen i
område B 103. I område B 104 är strålningen hos bergarterna i allmänhet
13-15 pR/h. I partier med metabasit sjunker strålningen till 7 pR/h.
AQ~l~:
Ett prov togs för analys i den porfyriska granitoiden i nordligaste delen av det norra området. Analysen gav följande resultat:
Flisighetstal: 1,31 (1,30, 1,32)
Sprödhetstal ~%): 37,7 (36,5, 38,9)
Slipvärde (cm ): 2~45 (2,50, 2,40)
Korndensitet (g/cm ): 2,735
Kvalite~~~edömpiQg: Analysen visar att den porfyriska granitoiden i
nordligaste området (B 104) är av tä~ligen god kvalitet. Ännu bättre
kvalitet har sannolikt leptiten i sydvästra delen av området men inslag
av glimmerrikare berggrund och metabasit sänker dock kvaliteten till
tämligen dålig i vissa partier av området.
Den glimmerrikare gnejsen i det sydliga området (B 103) är homogenare
men bedöms vara av tämligen dålig kvalitet alltigenom.
11 G VÄSTERÅS SO
B 110 FÅGELTORP (Delkarta 4)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Granit
Kvalitet:
Tämligen dålig
Volym:
40 milj. fm 3
Al~mänt: Området är beläget ca 8km nordväst om Västerås. Det är nära 3
km stort och består av skogsmark. Berget är bäst blottat i söder och i
nordväst där det finns några större !1~llområden som är 1-5 hektar
stora. Mindre hällar finns spridda h~r och var i skogsmarken men i
vissa delar av området är det ganska hällfattigt. Två skogsbilvägar går
in i området.
Berggru~d: Berggrunden är enhetlig inom området och består ev grå
porfyrisk granit. Ljusgrå, 5-30 mm stora strökorl~ ligger i en mörkare
36
grå medelkornig mellanmassa. på vissa ställen kan graniten vara förskiffrad och till och med förgnejsad. Bergartens radioaktiva strålning
ligger i intervallet 12-14 pR/h.
Kvalitetsbedömning: Denna bergart bedöms vara av tämligen dålig kvalitet som krossberg.
11 G VÄSTERÅS SO
B 111 och B 112 SKRÄDDARTORP (Delkarta 4)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Metabasit
Kvalitet:
Tämligen dålig
Volym:
27 milj. fm 3 (B 111) och 4 milj. fm
3
(B 112)
Allm_~~t:
Områdena är belägna ca 10 km nordväst om Västerås ca 2 km norr
om väg 65. Båda områdena består av skogsmark med mindre hällar spridda
här och var i terrängen. på några få ställen finns sammanhängande
hällar över en större yta. Skogsbilvägar går in i båda områdena.
Berggrunden är likartad i båda områdena. Den utgörs av
basiska bergarter. De är till stora d~lar metaforfoserade till metabasit eller amfibolit. Det är varierande kornstorlek i basiten. I vissa
hällar är bergarten finkornig, i andra medelkornig, t.o.m. i samma häll
kan det vara olika kornstorlek. Det torde dock vara större volymer av
den finkornigare bergartstypen. Den radioaktiva strålningen är låg,
8-10 pR/h.
~~~&&Kund:
A~aly~:
Ett prov togs från ett av de större hällområdena i område B 111
(se delkarta 4). Provet togs i en finkornig basit. Mineralogisk analys
(röntgendiffraktionsanalys) av provet gav amfibol, klorit och plagioklas som huvudmineral. Det höga kloritinnehållet tyder på att bergarten
är hydrotermalt omvandlad. De mekaniska analyserna gav följande resultat:
Flisighetstal: 1,33 (1,31, 1,35)
Sprödhetstal ~%): 28,6 (2,60, 2,65)
Slipvärde (cm ): 2 63 (2,60, 2,65)
3
Korndensitet (g/cm ): 2,906
Analysvärdena ger tämligen god bergkrosskvalitet
(Fig. 5). Provet representerar troligen de bättre partierna av metabasiterna i området. I grovkornigare partier sjunker kvaliteten. I
stort bör därför metabasiten i di två områdena inte klassas som bättre
än av tämligen dålig kvalitet som krossberg.
Kv~litetsbedömning:
11 G VÄSTERÅS SO
B 120 UPP-GRÄNSTA (Delkarta 4)
Kommun:
Västerås
37
Bergart:
Förskiffrad urgranit
Kvalitet:
Tämligen dålig
Volym:
6 milj. fm
3
Allmänt: Området är beläget drygt en mil nordväst om Västerås 2,5 km
nordväst om Lillhärad kyrka. Det är ganska dålig blottningsgrad på
berget men det finns små hällar spridda i skogsmarken över ~tora delar
av området. En bredare skogsbilväg går genom omr~det.
Bergg~un4: Berggrunden är mycket homogen i området. Den består aven
mörkgrå medelkornig förskiffrad urgranit. Biotiten är ganska jämnt
fördelad i vergarten. De enskilda biotitfjällen är parallellställda i
bergarten men ligger inte som separata skikt utan är utspridda mellan
kvarts och fältspatkornen. Den radioaktiva strålningen är omkring
13 pR/h.
Kvalitetsbedömning. Det ganska höga innehållet av glimmerfjäll som
ligger mer eller mindre parallellt i bergarten gör att hållfastheten
blir låg och sannolikt också tämligen dålig bergkrosskvalitet.
11 G VÄSTERÅS SO
B 121 VARGBERGET (Delkarta 4)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Gnejs
Kvalitet:
Tämligen dålig
Volym:
11 milj. fm
3
Allmä~!:
Området är beläget drygt en mil nordväst om Västerås 2,5 km
västsydväst om Lillhärad kyrka. Berggrunden är ganska väl blottad i de
högre belägna delarna av området. En skogsbilväg går genom området.
Dominerande bergart i området är som i Upp-Gränsta
(omr. B 120) en mörkgrå medelkornig förskiffrad och förgnejsad urgranit
som således i stora delar är mera omvandlad än i omr. B 120. I vissa
partier av bergarten ligger biotiten jämnt fördelad, i andra partier
har biotiten utskiljts som separata skikt i bergarten. Det finns också
pegmatitiska inslag i berggrunden inom området. Den radioaktiva strålningen är omkring 14 pR/h.
Ber&&IY_~:
Kvalitetsbedömning: Det höga glimmerinnehållet i kombination med
bergartens struktur gör att bergkrosskvaliteten bedöms som tämligen
dålig.
11 G VÄSTERÅS SO
B 131 och B 132 GLADERTORP (Delkarta 5)
Kommun:
Hallstahammar
38
Bergart:
Gnejs
Kvalitet:
Tämligen dålig
Volym:
3 m1'l'J. f m3 ( omr. BlI
3) oc h 8 m1'l'J. f m3 (omr. B 132)
Allmän1: De två intilliggande områdena är belägna knappt 4 km öster om
Hallstahammar. En mindre bilväg går i södra kanten av det större
området (B 132). Det mindre området ligger 200 m från närmaste bilväg.
I det större området (B 132) är berget blottat i två 200 x 200-300 m
stora områden, ett i norr och ett i söder. I det mindre området (B 131)
finns fler men mindre blottningar av berget.
Bergg~~pd: Berggrunden är mycket likartad till sin utbildning i båda
områdena. Det är en medelkornig, mörkgrå, biotitrik gnejs. I vissa
partier av bergarten ligger biotitkornen ganska jämnt fördelade i
bergarten men är parallellorienterade p.g.a. förgnejsningen. på andra
ställen är berggrunden mera förgnejsad så att rena biotit- resp. rena
kvarts-fältspatådror, 0,1-2 mm breda, uppträder. Den radioaktiva strålningen är 13-14 pR/h.
Kvalitetsbedömnin~:
Kvaliteten som krossberg bedöms som tämligen dålig
på gränsen till dålig.
11 G VÄSTERÅS SO
B 133 SLÅTTERTORP (Delkarta 5)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Granit och gnejs
Kvalitet:
Tämligen god-tämligen dålig
3
5 milj. fm
Volym:
Allmänt: Området ligger ca 10 km väster om Västerås 2 km norr om vägen
mot Hallstahammar. En mindre bilväg går ca 100 m från kanten av
området. Berget är väl blottat i området.
Berggrund: Det finns två typer av bergarter i området. En grå, medelkornig till grovt medelkornig granit och en grå gnejs med ganska högt
biotitinnehåll. Tillsammans med graniten finns också pegmatit ganska
frekvent. Gnejsen uppvisar en relativt hög omvandlingsgrad med 1-2 mm
tjocka kvarts-fältspatådror. Ibland uppträder upp tillS mm stora
kvarts-fältspatporfyroblaster i gnejsen. Graniten anträffas företrädesvis i väster och sydväst. Den radioaktiva strålningen uppmättes till
16-17 pR/h i graniterna och gnejferna. I pegmatiterna är strålningen
högre, ofta omkring 30 pR/h.
Mi~rosko~ring:
I graniten är kalifältspat och kvarts huvudmineral. Det
ingår också plagioklas och mindre mängd glimmer i bergarten. Fältspatkornen är bara svagt seriticerade. Texturen i bergarten är g~nska
jämnkornig. Graden av sammanväxning mellan mineralkornen varierar men
torde i genomsnitt vara medelmåttig. I gnejsen är halterna av kalifältspat och plagioklas ungefär desamma. Kvarts ingår också bland
39
huvudmineralen och det är ganska mycket biotit i bergarten. Fältspatkornen är bara svagt seriticerade. Texturen är något ojämnkornig. Korn
omkring 1 mm i storlek och korn (,2-0,3 mm stora är vanliga. Kornen har
medelmåttig grad av sammanväxning.
KVAlitetsbedömniqg: Gnejsen bedöms ha sprödhetstal och slipvärden som
skulle placera den i klassen tämligen god bergkrosskvalitet (Fig. 5),
men det höga biotitinnehållet kan utgöra ett hinder för praktisk
användning. Granitens grova textur gör sannolikt att dess s~rödhetstal
blir högt och att dess bergkrosskvalitet blir tämligen dålig. I stort
klassas berggrunden i området som tämligen dålig som krossberg eftersom
det kan vara praktiskt svårt att skilja de olika bergartstyperna åt vid
en exploatering. Biotiten inverkar negativt.
11 G VÄSTERÅS so
B 140 ÄNGSTORPET, B 141 LILIANSTORP och B 142 ERIKSBERG (Delkarta 5)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Pegmatit
Kvalitet:
Tämligen dålig
Volym:
6 milj. fm
3
(B 140), 4 milj. fm 3 (B 141 resp. B 142)
Allmänt: Det är tre områden som ligger ca l mil från Västerås åt
väster. I områdena B 140 och B 141 är berggrunden väl blottad, i det
tredje, B 142, är blottningsgraden mindre, men det finns tre mer eller
mindre sammanhängande hällornråden (200-300 m långa) även där. I de två
övriga områdena finns höjdpartier med berget blottat på 500-600 m långa
sträckor. I område B 141 är all hällmark mer ell~r mindre s~man­
hängande. Det finns en s.k. utliggare. I område B 140 finns förutom
stora och höga hällar även små låga hällar spridda i skogen. I område
B 140 går en skogs bilväg in, område B 141 tangeras aven mindre väg.
Område B 142 ligger 200-300 m från en mindre byväg.
Be~ggrund: Berggrunden är likartad i alla tre områdena och utgörs aven
heterogen bergartstyp som inom någon meter, upp till 10 m när kan växla
från aplit till granit till pegmatit. Det pegmatitiska inslaget är
karakteristiskt. Färgen är grå eller rödgrå. Den radioaktiva strålningen varierar också starkt, värden från 16-8 pR/h till 70 pR/h uppmättes. De flesta mätningarna ligger dock inom det lägre strålningsintervallet.
Bergarterna i dessa tre områden bedöms vara av
tämligen dålig kvalitet till krossning.
Kvalit~tsbedömning:
Il G VÄSTERÅS SO
B 150 BOBERGA (Delkarta 5)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Pegmatit och metabasit (amfibolit)
40
Kvalitet:
Tämligen dålig
Volym:
3 milj. fm
3
Allmänt: Området ligger 8 km väster om Västerås centrum 500 m norr om
vägen mot Hallstahammar. Berggrunden är väl blottad inom området med
ett stort, 500-600 m långt och 300-400 m brett, mer eller mindre sammanhängande hällområde som är trädbevuxet bara i skrevorna mellan
hällarna.
Be[ggr~ng: Det finns tre typer av bergarter i området: en pegmatit, en
metabasit och en grå finkornig ap1itisk bergart: Den sistnämnda
bergarts typen är blottad bara inom ett mindre område, en ca 150 m lång
hällbrant i sydväst. Dess fortsättning mot öster kan ej bedömas p.g.a.
jordtäckning. I stort synes en rödgrå pegmatit dominera. Den dominerar
norra delen av området och även i sydligaste delen av stora hällornrådet
domineras berggrunden av pegmatit. I centrala delen av stora hällområdet är dock metabasit vanligast. Den radioaktiva strålningen varierar, från 8-11 pR/h i metabasiten till 37-38 pR/h i den ap1itiska
graniten. I pegmatiten är strålningsvärdena omkring 20 pR/h.
~valitet~bedömnirrg:
Pegmatiten och amfibo1iten bedöms vara av tämligen
dålig kvalitet till krossning. Den aplitiska graniten är däremot av god
kvalitet. -Eftersom pegmatit och amfibolit volymmässigt helt dominerar
kan kvaliteten på berget för krossändamål inom området som helhet inte
sättas högre än tämligen dålig.
11 G VÄSTERÅS SO
B 151 FOLKESTA (Delkarta 5)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Granit
Kvalitet:
Tämligen god
Volym:
1 milj. fm
3
A1lm~Qt.:
Området ligger ca 8 km väster om Västerås centrum mellan vägen
till Hallstahammar och E18. Det bildar en markerad höjd i det omgivande
åkerlandskapet. Berget är väl blottat.
Till övervägande del består berggrunden i området aven
finkornig grå eller röd granit med mindre inslag aven rödgrå porfyrisk
granit. Den sistnälnnda finns i allra nordligaste delen av området och i
syd. I sydligaste delen av området finns också ett betydande inslag av
metabasit. Den radioaktiva strålningen är hög i den finkorniga graniten, mellan 30 pR/h och 50 pR/r-o I den porfyriska graniten är strålningen lägre, mellan 12 pR/h och 25 pR/h. I metabasiten är strålningen
bara 8-10 pR/h.
~rund:
Kvalitetsbedömning: Den finkorniga graniten bedöms vara av god kvalitet
till krossning. Den porfyriska graniten på gränsen mellan tämligen god
och tämligen dålig och metabasiten bedöms som tämligen dålig. Trots
dominansen av den finkorniga graniten kan berggrunden i området som
helhet inte klassas högre än av tämligen god kvalitet.
41
11 G VÄSTERÅS SO
B 160 OLSTA (Delkarta 5)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Granit
Kvalitet:
Tämligen god-tämligen dålig
Volym:
f m3
'
1 m1' 1 J.
A11m~nt:
Området ligger ca 7 km väster om Västerås centrum intill ElS.
Berget är ganska bra blottat i området. Det finns ett större sammanhängande hällområde samt även några spridda hällar i skogsmarken.
Berggr~nd:
Berggrunden består aven gråröd porfyrisk (5-20 mm stora
strökorn), ibland pegmatitisk granit med medelkornig mellanmassa. I
några hällar fattas strökornen och bergarten blir en medelkornig
urgranit av vanligt slag. Den radioaktiva strålningen är 14-15 pR/h.
Kva1itetsbedöm~lrrg:
I de medelkorniga partierna utan strökorn är
graniten av tämligen god kvalitet men kvaliteten sjunker i de mera
strökornsrika och pegmatitiska partierna till tämligen dålig.
11 G VÄSTERÅS SO
B 161 INGELSTA (Delkarta 5)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Granit
Kvalitet:
Tämligen god-tämligen dålig
Volym:
2 m1'l'J. f m3
Allmänt: Området ligger ca 7 km väster om Västerås centrum, 200-300 m
söder om landsvägen mot Dingtuna. Det finns ett större hällområde i
väster och i nordost är berget blottat på några höjder men annars är
stora delar av området jordtäckt och skogbevuxet.
Be~r~pd: Bergartsutbildningen i området växlar, en medelkornig rödgrå
porfyrisk granit synes dock dominera, men det finns inslag av finkornigare granit och pegmatit och även inslag av metabasit. Alla dessa
bergartstyper finns representerade inom det större hällornrådet, så även
i nordväst med undantag för metabasiten. Den radioaktiva strålningen är
omkring 20 ~R/h i den porfyriska graniten, i den medelkorniga graniten
utan strökorn bara 12-13 pR/h medan strålningen i den finkorniga ökar
till mellan 30 pR/h och 37 pR/h. I metabasiten är strålningen låg, bara
7-8 pR/h.
Kvalitetsbedömning: Eftersom bergarts\~tbi1dningen varierar, varierar
också kvaliteten av berget till krossändamål. En genomsnittlig kvalitet
ligger sannolikt på gränsen mellan tämligen god och tämligen dålig med
övervikt mot det förstnämnda.
42
11 G VÄSTERÅS so
B 162 SOLSKENET (Delkarta 5)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Granit
Kvalitet:
Tämligen god-tämligen dålig
Volym:
4
'l'J. f m3
m~
Allmänt: Området är beläget ca 12 km västsydväst om Västerås centrum
2,5 km sydväst om Dingtuna, 1-1,5 km tlster om väg 58. Det bildar en
skogsbevuxen höjd som omges av åkermark. Berget är blottat, särskilt
utefter ena kanten på en flera hundra meter lång sträcka. Annars finns
bara enstaka hällar i området.
~~~~nd:
Berggrunden består aven mer eller mindre förskiffrad,
ibland förgnejsad grårtld granit. Den är medelkornig och vanligen porfyrisk med 1-20 mm stora strtlkorn. I vissa partier finns också finkornig granit som ibland är pegmatitisk. Den radioaktiva strålningen
varierar ganska mycket inom området, från 14 pR/h till 38 pR/h. I den
fBrskiffrade porfyriska graniten sonl är vanligast i området, är strålningen omkring 20 pR/h.
Kvalitetsbedömning: Kvaliteten hos berget till krossning är sannolikt
på gränsen mellan tämligen god och tämligen dålig med övervikt mot det
förstnänmda.
11 G VÄSTERÅS SO
B 170 VÄNDLE (Delkarta 5)
Kommun:
Västerås
Bergart:
Granit
Kvalitet:
God
Volym:
10 milj. fm
3
Allm~nt:
Området är beläget 13 km västsydväst om Västerås centrum
2,5 km väster om Dingtuna samhälle. Det ligger mellan E18 och riksväg
58, ca km söder om E18 och 200-300 m från riksväg 58 (avstånd från
riksvägen till kanten av området). Området omfattar en avgränsad höjd
men berget är ganska dåligt blottat. Det finns dock några hällornråden
samt en och annan häll utspridd i skogsmarken.
BeLggru~~: Den blottade delen av berggrunden uppvisar en homogen
utbildning. I hällarna återfinns bara en bergartstyp, en röd eller
gråröd finkornig, ibland medelkornig granit, som också kan innehålla
något pegmatit. Karakteristiskt för J3rgarten är dess relativt höga
radioaktivitet, värden upp till värden omkring 40 pR/h har uppmätts.
Analyser: Det har utförts borrningar på några ställen i området och
43
kärnor har tagits, bl.a. för olika analyser. Resultaten finns redovisade i en rapport från konsultföretaget Hagconsult AB som SGU tagit
del av på länsstyrelsen i Västerås.
Kvalitetsbedömnin.&. Bergartens
kvalitet, rent mekaniskt, för
lyserna bekräftar detta. Skull
diagrammet i Fig. 5 skulle tre
nära gränsen till tämligen god
fjärde analysen skulle falla i
textur och homogenitet tyder på god
rossn~ng till makadam och dylikt. Anavärdena från fyra analyser inprickas i
falla inom fältet god kvalitet, dock
kvalitet (i övre högra hörnet) och den
om fältet tämligen god kvalitet.
Rent mekaniskt är således berg rten väl lämpad till grus- och makadamframställning. Men det finns o kså andra parametrar som är av betydelse
som inte beaktas i klassificer'ngsdiagrammet i Fig. 5. Den radioaktiva
strålningen är en sådan. Den m ste anses som hög. En spektrometermätning som gjorts av SGAB som SG tagit del av på länsstyrelsen i Västerås, visar en radiumhalt av 16 Bq/kg i en häll med gammastrålningen
25-28 pR/h. Helt klart är ocks att det även finns hällar med högre
gammastrålning och således ock å granit med högre radiumhalt. De höga
radiumhalterna kräver särskild uppmärksamhet på hur materialet används.
Krossprodukten av detta berg k n vara olämpligt t.ex. som fyllning
under bostäder eller andra byg nader där människor vistas om inte
särskilda byggnadstekniska åtg rder vidtas (Åkerblom, Pettersson och
Rosen, 1990). En exploatering v bergarten kräver att villkor uppställs
för hur krossprodukterna får a vändas.
11 G VÄSTERÅS NO
B 600 SKIVSTA (Delkarta 2)
Kommun:
Sala
Bergart:
Mylonit
Kvalitet:
Volym:
Tämligen d~lig
3 milj. fm
Allmä~t: Området är beläget me lan Västerås och Sala, knappt 2,5 mil
norr om Västerås, drygt en mil söder om Sala. Det ligger 1,5-2 km öster
om riksväg 67. En mindre bilvä går i kanten av området. Berggrunden är
ganska väl blottad. En lång kä lrygg sträcker sig utefter västra kanten
av området.
B~ru~:
Berggrunden i områd t består aven gröngrå mylonitiserad
leptit. Den är mycket finkornig-finkornig. På vissa ställen är bergarten starkt uppsprucken. Mylonitiseringen har sannolikt reducerat
hållfastheten hos bergarten. Det är lätt att slå stuffer från hällarna
inom området. Den radioaktiva strålningen är mellan 18 pR/h och
20 pR/h.
.
~Y~litet~bed~mnJng:
Kvaliteten bedöms som tämligen dålig. Den mylonitisering med kloritbildning som skett 1 11r starkt reducerat bergartens
hållfasthet.
11 G VÄSTERÅS NO
44
B 601 N LIMSTA (Delkarta Z)
Kommun:
Sala
Bergart:
Gnejs och tonalit
Kvalitet:
God och tämligen god
Volym:
Allmänt: Området är beläget mellan Västerås och Sala, knappt 2,5 mil
norr om Västerås, drygt en mil söder om Sala, väster om Ransta. Området
ligger Z km öster om riksväg 67. Det är ca 400 ro till närmaste landsväg
från kanten av området. Det går en dålig skogsbilväg i norra kanten av
området. Det är ganska rikligt med häll i de högre belägna delarna av
området men hällarna är i allmänhet små, 5-15 m långa. Skog växer i
sänkorna mellan hällarna.
Detta område och område B 600 tillkom senare, efter önskemål från
sammanträdesdeltagare 1991-05-08 (företrädare för länsstyrelsen och
Västerås kommun) och har på grund av tidsbrist endast inventerats i
nordligaste delarna.
BerggrunQ: Det är två bergartstyper i norra delen av området. I öster
finns en grå medelkornig gnejs och längre västerut en mörkgrå porfyrisk
bergart av typ tonalit. Den sistnämnda bildar randfacies till den
förgnejsade urgraniten i öster. Denna randfacies utgör sannolikt en
övergångszon mellan den förgnejsede urgraniten i öster och den vulkaniska bergarten (hälleflintan-leptiten) i väster. Det har inte fastställts hur långt denna bergart strär.ker sig i söder eller väster och
det är inte heller fastställt om denna randfacies mot väster övergår i
hälleflinta-leptit eller i mylonitiserad sådan.
Mikroskopering: Slipsnitt av den mörkgrå tonalitiska bergarten visar
att plagioklas och kvarts är huvudmineral. I mindre mängd ingår biotit
och något klorit. Biotitkornen ligger jämnt utsp~idda i bergarten. Till
texturen är bergarten ojämnkornig. l-Z mm storaströkorn ligger i en
mycket finkornig (0,003-,1 mm stora korn) mellanmassa. Strökornen är
starkt omvandlade (bl.a. seriticerade). Mellanmassan däremot är omkristalliserad och obetydligt seriticerad. Sammanväxningen mellan mineralkornen är medelmåttig.
Ett prov av den mörkgrå tonalitiska bergarten togs i nordvästliga delen av berget (se delkarta Z) för analys:
Apaly~:
Flisighetstal: 1,34 (1,33, 1,35)
Sp~ödhetstal ~%):
33,6 (3Z,9, 34,Z)
Sl1pvärde (cm ): 1~79 (1,68, 1,9Z, 1,78, 1,79)
Korndensitet (g/cm ): Z,727
Kvalitetsbedömning: Inprickning ~v analysvärdena i diagrammet i Fig. 5
visar att bergarten har god kvalttet.
Den förgnejsade urgraniten som finns i nordostliga delen av området
(B 601) bedöms vara av tämligen god kvalitet till krossning.
45
4.2 KÖPING-ARBOGA-KUNGSÖR
4.2.1 Allmän
~versikt
I Fig. 2 är de områden utritade forn bed~mts intressanta att inventera
(Lundstrtlm 1988), d.v.s. bed~ms innehålla berg av erforderlig kvalitet
och kvantitet. I regionen finns ocks~ andra områden där berg av lämplig
kvalitet kan påträffas. I de fallen är det knappast fråga om några
st~rre kvantiteter som är exploaterbara. Det är särskilt i områden med
sura metavulkaniter eller leptiter med en äldre beteckning (ritade gult
utan ~verbeteckning på SGUs tryckta kartor) där berg av god kvalitet
lokalt kan påträffas. Intill kan dock berg av direkt dålig kvalitet
finnas, t.ex. kalksten eller amfibolit. Det är ~~rför viktigt att
alltid utf~ra en detaljunders~kning innan avg~rande ställningstaganden
g~rs.
Med anledning av att det finns ett visst exploateringsintresse har
en observation gjorts av berggrunden s~der om E3/E18 väster om
Arboga ehuru belägen utanför områdena som inringats i Fig. 2. I detta
område finns en gråröd, medelkornig, f~rskiffrad och stänglig urgranit
med inslag av pegmatit (migmatiserade partier av urgraniten) som kan
bli betydande. Det går också en sprickzon som drastiskt kan förändra
bergarternas karaktär genom området. Skälet till att detta område inte
beaktades i SGU:s PM (1988-01-13) var berggrundens innehåll av pegmatitådror, vilka försvagar ett f~r övrigt fullgott berg. Hos den
blottade berggrunden utgör de dock mindre än 25 vol.Z, men det är
viktigt att båda bergartstyperna är representerade då analysprover
uttas för bedömning av berggrund2ns kvalitet som krossberg.
Inom de i Fig. 2 utmärkta områdena är urgraniter de helt dominerande
bergarterna. De är dock mycket olika i sin utbildning inom regionen.
Liksom i Västeråsområdet kan de vara mycket olika till utseendet från
område till område. Ganska vanliga är porfyriska urgraniter med centimeterstora strökorn ("~gon") i en medelkornig mellanmassa. Ibland är
urgraniten pegmatitisk. Den är oftast förskiffrad. Vanliga är också
mera biotitrika, grå urgraniter. De är i allmänhet starkt förskiffrade
med glilnmerfjällen parallellorienterade och i mänga fall är de förgnejsade med glimmern ansamlad i parallella ådror som gör bergarterna
lättuppspruckna utefter glimmerytorna. Det är klart att den sistnämnda
bergartstypen inte är särskilt lämpad för krossning till grus och
makadam. I ett område som ligger nordväst om Arboga finns en yngre,
fin- till medelkornig granit inom inventeringsområdet.
Fyra prover har uttagits för kva1itetsbestämmande analyser i denna
länsdel (prov B 301, B 331, B 351 och B 411, se tabell 2, kap. 4.2.2).
Utifrån slipvärde och sprödhetstal är proverna inprickade i diagrammet
i Fig. 5. De bästa värdena har prov B 351 som faller i fältet god
bergkrosskvalitet. Det är taget i ett område nordväst om Kolsva. I
detta område varierar dock kvaliteten på berget. Det finns sannolikt
också bättre kvaliteter än den analysprovet representerar, men i mindre
mängder, t.ex. en kvartsbreccia. Tämligen god kvalitet har sannolikt
den porfyriska graniten inom området. Tyvärr finns också glimmerrika
zoner i området. Sådana är mindre lämpade för krossning till grus och
makadam. Om berggrunden i området kO!roDer ifråga för exploatering måste
en noggrann geologisk kartering av offirådet göras för att undvika obehagliga överraskningar i form av inblandningar av glimmerskiffer i
bergkrosset.
46
På gränsen mellan god och tämligen god bergkrosskvalitet faller provet
från den yngre graniten nordväst om Arboga (B 411). De övriga analysproverna (B 301 och B 331) från området uppvisar tämligen god kvalitet
(Fig. 5) och det är relativt stora bergvolymer som bedöms vara av denna
kvalitet (delkarta 7 och delkart~ 8).
TABELL 2
4.2.2. TABELL ÖVER URDERSÖKTA BERGFÖREKOMSTER OMKRIBG KÖPIBG, ARBOGA OCH KlJBGSÖa
Top.kb!. Fnr
De1karta
Bamn
Bergart
Färg
Kvalitet
lOG NO
B200
6
Hagsberget
Granit
Röd
Tml. dålig
lOG NO
B201
6
Bondklinten
Granit
4
11G SV
B300
7
St. Kallviken
Urgranit
6
llG SV
B301
7
llG SV
B310
7
Stängselberget
Volym
(milj. fm3)
Anm.
2
Försk. urgranit
Grå
Tml. god
5
Pegmatit
Röd
Tml. dålig
3
Analys
.j::-
-...J
Gnejs
Röd o.
grå
Tml. god
Försk. urgranit
Rödgrå
Tml. god - tm!. dålig
3
Tm!. god - tml. dålig
4
Grå
Dålig
4
Röd
Tm!. god
3
llG SV
B3ll
7
lOG NV
B320
8
Skogsborg
lOF NO
B32l
8
Brandfors
lOF NO
B322
8
Djupskålen
Gnejs
llF SO
B330
8
Stråkkilen
Försk. urgranit
llF SO
B33l
8
llF SO
B340
9
Fallet
Gnejs o.
pegmatit
Rödgrå
llF SO
B350
9
Finnsjön
Gnejs
Rödgrå
llF SO
B351
9
G5lmossen
n
n
n
n
n
Grå
Tml. dålig
n
Tm!. god
12
4
Analys
4
12
3
Analys
forts.
4.2.2. TABELL ÖVER UNDERSÖKTA BERGFÖREKOMSTEB. OMKRDIG KÖPIBG, ARBOGA OCH KUBGSÖR
Top.kb!. Fnr
Delkarta
Hamn
llF SO
B352
9
Kopparen
"
lOG NV
B400
a
Hamre
"
lOF NO
B4l0
a
Haga
Granit
lOF NO
B411
a
lOF NO
B420
a
Silverdal
llF SO
B430
9
Vikshäll
llF SO
B43l
9
Kvarntorp
Bergart
Gnejs
"
Färg
Kvalitet
Rödgrå
Tml. god- tml. dålig
a
Tml. god - tml. dålig
4
Röd
Tml. dålig
l
Gråröd
God-tml. god
4
Grå
Dålig
2
Tml. dålig
Volym
(milj. fm3)
10
2
Anm.
Analys
~
Q:)
49
4.2.3 FÖREKOMSTBESKRIVNINGAR
10 G ESKILSTUNA NO
B 200 HAGSBERGET (Delkarta 6)
Konnnun:
Kungsör
Bergart:
Granit
Kvalitet:
Tämligen dålig
Volym:
2 mJ.'1'J. f m3
Allmänt: Området är beläget 9 km öster om Kungsör drygt 500 m söder om
E3. Området bildar en mycket markerad höjd i form aven bergknalle.
Toppen ligger ca 25 m över omgivande mark som består av åker och äng.
Området är ganska litet, något över 10 ha, och domineras helt av bergknallen.
Berggrund: Berggrunden består aven röd ojämnkornig granit. Färgen
betingas av röda fältspatkorn som ligger i en mörk mellanmassa innehållande bl.a. glinnner. Fältspatkornen varierar i storlek från 1 nnn
till 10 nnn, d.v.s. bergarten är medelkornig till grovkornig. Ibland
finns också inslag av pegmatit. Den uppmätta radioaktiva strålningen
ligger inom intervallet 21-28 pR/h.
KvalitetsbedöIDning: Bergartens grova textur gör att den inte kan
bedömas som bättre än tämligen dälig ur kvalitetssynpunkt.
10 G ESKILSTUNA NO
B 201 BONDKLINTEN (Delkarta 6)
Konnnun:
Kungsör
Bergart:
Granit
Kvalitet:
Tämligen dålig
Volym:
4 mJ.'1'J. f m3
All.mänt;,: Området är beläget 1 mil öster om Kungsör, en dryg kilometer
söder om E3. En skogsbilväg går nästan fram till kanten av området.
Berggrunden är välblottad i området med stora mer eller mindre sannnanhängande hällar i ett större höjdområde.
Be~g&Kgnd:
Berggrunden består liksom i Hagsberget (område B 200) aven
röd ojämnkornig granit med 1-10 nnn, ibland 20 nnn, stora röda fältspatkorn som ligger i en mörkare finkornigare mellanmassa innehållande
bl.a. kvarts och glinnner. på vittrad yta framträder kvartsen som 2-4 nnn
stora korn. Den radioaktiva strålningen ligger i intervallet
21-25 pR/h.
Kvali.tetsbedömning: Som i Hagsberget (område B 200). d.v.s. tämligen
dålig kvalitet.
50
11 G VÄSTERÅS SV
B 300 och I B 301 ST. KALLVIKEN (Delkarta 7)
Kommun:
Köping
Bergart:
Granit
Kvalitet:
Tämligen dålig (B 300) och tämligen god (B 301)
Volym:
6 milj. fm
3
(omr. B 300) och 5 milj. fm
3
(omr. B 301)
Allmänt: De två intilliggande områdena är belägna 6 km nordost om
Kolsva. Närmaste skogsbilväg finns 100-Z00 m från yttre kanten av
områdena. Till större väg är det närmare 1 km. I det ena, det västliga
området (område B 300), är det en brant stigning med hög blottningsgrad
på berget. Inom det östliga området (område B 301) är terrängen mera
flack med små och låga hällar spridda i skogen men hällar är ganska väl
representerade i området.
Berggrund: Det är olika typer av berggrund i de två områdena. I det
västliga området (B 300) består berggrunden aven röd ojämnkornig
granit. Det är röda fältspatkorn som ger bergarten dess röda färg och
dess textur. Fältspatkornen varierar i storlek från 1 mm till 45 mm. De
ligger i en finkornigare mellanmassa av kvarts och biotit. Kvartskornen
är Z-4 mm stora. Den innehåller upp till 1 m stora kvartskörtlar. Denna
granit är således lik berggrunden i områdena B ZOO och B ZOl, men
strålningen är lägre här, 1Z-14 pR/h. I det östliga området (B 301) är
det en annan typ av berggrund, nämligen en grå medelkornig, något
förskiffrad granit, som i vissa delar t.o.m. är förgnejsad och ibland
är den något porfyrisk. Strålnin~en är låg, omkring 11 pR/h.
Mikrosko~tp~:
Prov från berggrundeci i det östliga området (B 301)
visar att plagioklas och kvarts är dominerande mineral i bergarten.
Dessutom finns ganska mycket biotit. Seriticering är obetydlig. Texturen i bergarten är ojämnkornig med kornstorlekar från 0,5 mm till
5 mm. Kornen har medelmåttig grad av sammanväxning.
Analys: Från det östliga området (B 301) uttogs €tt prov för mekanisk
analys:
Flisighetstal: 1,35 (1,34, 1,35)
Sprödhetstal ~%): 41,4 (40,1, 4Z,6)
Slipvärde (cm ): Z~54 (Z,54, Z,53)
Korndensitet (g/cm ): Z,706
Kvalitetsbedö~ning:
Analysvärdena anger tämligen god bergkrosskvalitet
(Fig. 5) för materialet.
11 G VÄSTERÅS SV
B 310 och B 311 STÄNGSELBERGET (Delkarta 7)
Kommun:
Köping
Bergart:
Pegmatit (omr. B 310) ocn gnejs (omr. B 311)
Kvalitet:
Tämligen dålig (B 310) och tämligen god (B 311)
51
Volym:
3 milj. fm 3 (omr. B 310) och 12 milj. fm
3
(omr. B 311)
Allmänt: De två intilliggande områdena är belägna 9 km nordost om
Kolsva. Det ena området (B 310) ligger intill bilväg. Till det andra
området är det 300-400 m från bilvägen om det bortses från en smalare
bit som når närmare. Själva Stängselberget ligger nästan helt i område
B 310. Toppen av berget är helt kal, men blir snart jordtäckt i branten
mot öster. Mot väster är det ingen t~lr brant utan övergången till
område B 311 sker nästan utan topografisk markering. I det västliga
området B(311) är terrängen mera flack med hällar eller mindre hällområden utspridda i skogsmarken.
Berggrund: Berggrunden i område B 310 består av röd pegmatit med upp
till 10 cm stora fältspatkristaller. Den radioaktiva strålnigen är
12-14 pR/h. Mot väster blir berggrunden inne i område B 311 mera finkornig, två huvudtyper av bergarter finns i området, röd och grå gnejs.
I vissa fall är omvandlings graden lägre och i så fall är bergarten röd
eller grå granit som är medelkornig till grovt medelkornig. Det synes
som om den röda bergartstypen dominerar. Det finns ganska mycket pegmatit även i det här området. Bergarterna uppvisar ganska hög vittringspåverkan. Den radioaktiva strålningen uppmättes till 15-16 pR/h i den
röda gnejsen. I den grå uppmättes lägre värden, 11-12 pR/h.
Kvalitetsbeq!L~~j~:
Pegmatiten som finns i område B 310 bedöms vara av
tämligen dålig kvalitet till krossning medan gnejsen i område B 311
ligger på gränsen mellan tämligen god och tämligen dålig, sannolikt med
övervikt mot tämligen god.
10 G ESKILSTUNA NV
B 320 SKOGSBORG (Delkarta 8)
Kommun:
Köping
Bergart:
Granit
Kvalitet:
Tämligen god-tämligen dålig
Volym:
3 m1'l']. f m3
Allmänt: Området är beläget 1 mil väster om Köping, 2,5 km väster om
Hinweta. Häll finns spridd i skogsmarken på västra sidan aven dalgång.
Det är inga större höjdskillnader i området. En mindre bilväg går
150-200 m från kanten av området och en anslutningsväg tangerar norra
spetsen av området.
Berggrund: Berggrunden utgörs aven ögonförande starkt förskiffrad
granit som inte har någon segregation av glimmern i separata skikt.
Färgen hos bergarten är rödgrå med röda 3-10 mm stora fältspatkorn i en
grå medelkornig mellannIassa. Ibland är fältspatkornen grå och då blir
hela bergarten grå till färgen. Den radioaktiva strålningen är mellan
13 pR/h och 17 pR/h, vanligast d0ck 13-14 pR/h.
Kvalitetsbe4~mni~:
Kvaliteten bedöm~ ligga på gränsen mellan tämligen
god och tämligen dålig med övervikt mot det förstnämnda.
52
10 F ÖREBRO NO
B 321 BRANDFORS (Delkarta 8)
Kommun:
Köping
Bergart:
Granit
Kvalitet:
Tämligen god-tämligen dålig
Volym:
4 ml.'l'J. f m3
Allmänt: Området ligger 11 km väster om Köping, 4 km nordväst om
Himmeta. Väster om Rabobäckens dalgång. Hällar av varierande storlek
finns spridda i skogsmarken. En markerad höjd finns i omr.ådet. Området
ligger 400 m från närmaste bilväg.
Berggrund: Bergartsutbildningen är densamma som vid Skogsborg (område
B 320), d.v.s. en ögonförande starkt förskiffrad rödgrå granit. Den
radioaktiva strålningen är 13-14 pR/h.
Kvalitetsbedömning: Kvaliteten bedöms också vara densamma som för
graniten i område B 321, d.v.s. på gränsen mellan tämligen god och
tämligen dålig med övervikt mot det förstnämnda.
10 F ÖREBRO NO
B 322 DJUPSKÄLEN (Delkarta 8)
Kommun:
Köping
Bergart:
Gnejs
Kvalitet:
Dålig
Volym:
4 milj. fm 3
Allmänt: Området ligger drygt 12 km väster om Köping 6 km nordväst om
Himmeta. Det är ett något svagt utbildat höjdområde med markerad sluttning mot nordost. Det finns några större hällornråden (1-2 ha) i de
högre partierna av området samt några mindre hällar spridda i skogsterrängen. En skogsbilväg går ca 100 m från kanten av området.
Berggrund: Berggrunden utgörs aven grå glimmerrik gnejs. Glimmerna
uppträder i ådror som penetrerar bergarten. I huvudsak är bergarten
medelkornig men på en del vittringsytor framträder 3-10 mm stora
kvartsporfyroblaster. Den radioaktiva strålningen är 13-14 pR/h.
KvaIJtetsPJ!dö~ing:
Glimmerns uppträdande i bergarten i form av genomgående skikt gör att kvaliteten bedöms som dålig.
11 F LINDESBERG SO
B 330 och B 331 STRÅKKILEN (Delkarta 8)
Kommun:
Köping
53
Bergart:
Granit
Kvalitet:
Tämligen god
Volym:
3 milj. fm 3 (omr. B 330) och 4 milj. fm
3
(ornr. B 331)
AllID~nt:
De två intilliggande områdena ligger drygt 12 km väster om
KBping 6 km nordväst om Himmeta. Båda områdena bildar några mindre
höjder. Mindre hällar är blottade här och var i terrängen. Utefter
nordvästra kanten av det sydligare o~ilrådet (B 330) finns ett mera
sammanhängande hällområde. Området avgränsas här aven ganska tvär
brant. Bilväg går genom det norra området (B 331).
Berggrund: Berggrunden i de två områdena består aven rBd förskiffrad
medelkornig granit som vanligtvis är BgonfBrande. Ögonen är 3 mm till
10-15 mm stora. Bergarten är av ungefär samma slag som vid Skogsborg
(omr. B 320) och vid Brandfors (omr. B 321). Den radioaktiva strålningen uppmättes till omkring 16 pR/h.
Huvudmineral i bergarten är kvarts, kalifältspat och
plagioklas. De båda fältspattyperna föreligger i ungefär samma proportioner. Det ingår också biotit och något hornblände i bergarten. En
svag seriticering kan observeras i några av fältspatkornen. Texturen i
bergarten är ojämnkornig med spridning i kornstorlek från 0,5 mm till
6-7 mm. Graden av sammanväxning av kornen varierar något men är mestadels medelmåttig.
Mikro~kopering:
An~~:
För mekaniska analyser uttogs ett prov i område 331 (delkarta 8):
Flisighetstal: 1,31 (1,30, 1,31)
Sprödhetstal ~%): 55,8 (55,0, 56,5)
Slipvärde (cm ): 2~62 (2,54, 2,70)
Korndensitet (g/cm ): 2,635
Kvalitetsbedömning: Inprickning av analysvärdena i diagrammet i Fig. 5
visar en tämligen god bergkrosskvalitet. I det sydliga området (B 330)
är berggrunden homogenare och kvaliteten sannolikt ännu bät·~re.
11 F LINDESBERG SO
B 340 FALLET (Delkarta 9)
Kommun:
Köping
Bergart:
Gnejs
Kvalitet:
Tämligen dålig
Volym:
4 ml.·1·J. f m3
Allmärrt: Området är beläget knappt 3 km sydväst om Kolsva. Det finns
små hällar spridda över hela omr~det. F.n. utgör en stor del av området
kalhygge. Det ligger nära landsvägen, mindre än 100 m från vägen.
Berggrund: Berggrunden domineras aven rödgrå gnejs karakteriserad av
1-2 mm breda biotitskikt som löper subparallellt genom bergarten.
54
Skikten ligger 0,5-5 mm från varandra. Bergarten är medelkornig. Det är
påfallande mycket pegmatiter i området. Gnejsens radioaktiva strålning
är 12 pR/h.
KvalitetsQed~mni~~: Biotitens uppträdande i sammanhängande stråk innebär att den utg~r svaghetszonen och släppor uppstår utefter glimmerstråken. Kvaliteten bed~ms som t~mligen dålig.
11 F LINDESBERG SO
B 350 FINNSJÖN (Delkarta 9)
Kommun:
K~ping
Bergart:
Gnejs
Kvalitet:
Tämligen dålig
Volym:
12 milj. fm 3
Allmänt: Området ligger 4-5 km nordväst om Kolsva. En skogsbilväg går
genom västra delen av området och en annan väg nära (100 m) från norra
kanten utefter en del av området. Blottningsgraden hos berget varierar,
utefter branten i norra kanten av området är berget mycket bra blottat.
I väster utefter skogsbilvägen finns hällar spridda här och var i
terrängen.
Be~ggrund: Berggrunden i området består av en r~dgrå medelkornig gnejs
med ganska h~gt glimmerinnehåll. I vissa partier av bergarten ligger
glimmern ansamlad i parallella s~ikt som helt penetrerar bergarten.
Skikten l~per genom bergarten på 2 mm till 10 mm avstånd från varandra.
Dessa glimmerskikt fungerar som "sllh')or" vid mekanisk påverkan. I
andra partier av gnejsen ligger gli~nern mera utspridd i bergarten men
förgnejsningsprocessen har parallellställt kornen. Utefter skogsbilvägen i väster är gnejsen starkt tektoniserad med väl utvecklad stänglighet. Glimmern är parallellorienterad utefter ytor som är parallella
med veckaxeln. Bergarten spaltas lätt upp efter sådana ytor. Den radioaktiva strålningen är 12 pR/h.
Kvaliteten hos berget f~r krossändamål varierar
inom området. Inom stora delar synes den glimmerrika gnejsen, som
beskrivits ovan, med glimmern penetrerande bergarten i speciella skikt,
vara vanligast. Den bed~ms vara av tämligen dålig kvalitet för krossning till makadam.
Kvalit~1&pedömning:
11 F LINDESBERG SO
B 351 GÖlMOSSEN (Delkarta 9)
Kommun:
K~ping
Bergart:
Gnejs
Kvalitet:
Tämligen god
Volym:
3 milj. fm 3
55
Allmänt: Området är beläget 5-6 km nordväst om Kolsva. Det finns inga
tvära branter, det är ganska flackt i området med enstaka mindre hällar
spridda i terrängen. Jordtäcket mellan hällarna synes dock vara tämligen tunt. En skogsbilväg går genom området.
BerEErund: Det är skiftande karaktär på berggrunden i området. En grå
fin- till medelkornig gnejs, ibland svagt porfyrisk, synes dominera.
Det finns också röd porfyrisk gnEjs i området och även en mörkgrå, mera
glimmerrik finkornig gnejs som i vissa partier kan övergå i glimmerskiffer. En ca 12 m bred kvartsbrecc~l är blottad i en häll i nordvästligaste delen av området. Den stryker N 20 V. Den radioaktiva strålningen är omkring 12 pR/h.
Mi~roskopering: Slipsnitt gjort av den grå gnejsen visar att kvarts,
kalifältspat och plagioklas är huvudmineral i bergarten. Det är ungefär
lika mycket kalifältspat som plagioklas. Det ingår också ganska mycket
biotit, som i vissa delar är kloritiserad. Accessoriskt uppträder korn
av ka1cit i bergarten. Seriticering av fältspaterna är obetydlig.
Texturen är ojämnkornig. Kornen varierar i storlek från 0,5 mm till
5 mm. Mineralkornen uppvisar ganska hög grad av sammanväxning.
Analys: För mekanisk analys uttogs ett prov från den grå gnejsen som
var svagt porfyrisk i provtagningspunkten:
Flisighetstal: 1,33 (1,32, 1,33)
Sprödhetstal ~%): 34,9 (33,2, 36,6)
Slipvärde (cm ): 2~12 (2,12, 2,11)
Korndensitet (g/cm ): 2,715
Kvalitetsbedömning: Inprickning av relevanta analysparametrar i diagrammet i Fig. 5 visar god bergk1·osskvalitet. Ännu bättre värden skulle
naturligtvis prover från kvartsbreccian ge, med säkerhet slipvärden
under 1,4, men av kvartsbreccian finns inga större kvantiteter. Sämre
värden ger den röda porfyriska gnejs~n, sannolikt värden som skulle
placera den i fältet tämligen god. Partier med glimmerskiffer vållar
problem. Sådana partier är av dålig kvalitet som krossberg. Om förekomsten någon gång skall exploateras är det nödvändigt att fastställa
exakta läget av glimmerskifferzonerna för att de skall kunna undvikas.
Berggrunden i området, sett som en helhet, kan p~ grund av glimmerskiffern i kvalitet inte sättas högre än tämligen god.
11 F LINDESBERG SO
B 352 KOPPAREN (Delkarta 9)
Kommun:
Köping
Bergart:
Gnejs
Kvalitet:
Tämligen god-tämligen dålig
Volym:
8 m1'1'J. f m3
Allmänt: Området ligger 7-8 km n~rdväst om Kolsva. Det är ganska flackt
med små och låga hällar spridda i skogsmarken. I nordvästligaste delen
av området finns några små höjder me1 större hällblottningar. Det finns
56
också myrnlark i området. En skogsbilväg går i kanten av området och
genom området i norr.
~~~nd:
Berggrunden i området består aven medelkornig rödgrå gnejs.
Ingående glimmer ligger som 1-2 cm långa icke sammanhängande sliror i
bergarten. Den radioaktiva strålningen är 12 pR/h.
Kvaliteten f0r krossning till makadam bedöms som
tämligen god på gränsen mot tämllgen dålig
Kvalitetsbedömni~:
11 G ESKILSTUNA NV
B 400 HAMRE (Delkarta 8)
Kommun:
Arboga
Bergart:
Gnejs
Kvalitet:
Tämligen god-tämligen dålig
Volym:
4
milj. fm
3
Allmänt: Området är beläget bara 2 km nordost om Arboga tätort. Det är
ett större sammanhängande höjdområde med riklig förekomst av små mosseller lavtäckta hällar i tallskog huvudsakligen. Landsväg går 200-300 m
från kanten av området.
Berggrund: Berggrunden består av grå, ibland rödgrå, ganska biotitrik
gnejs. Texturen är i huvudsak medelkornig. En ca 50 m bred zon med
rödgrå, finkornig förskiffrad leptit och i anslutning till denna en zon
med glimmerskiffer observerades i. sydöstra kanten av området. Den
radioaktiva strålningen är 13-15 pR/h i gnejsen, i leptiten 15 pR/h.
Kvalitetsbedömning: Den grå gnejsen bedöms vara av tämligen god kvalitet, på gränsen mot tämligen dålig, till krossning. Den rödgrå gnejsen
är av tämligen dålig kvalitet på grund av genomlöpande biotitådring.
Leptiten är av god kvalitet. Som helhet kan berggrunden i området dock
inte klassas bättre än tämligen dålig.
10 F ÖREBRO NO
B 410 och B 411 HAGA (Delkarta 8)
Kommun:
Arboga
Bergart:
Granit
Kvalitet:
Tämligen dålig (omr. B 410) och god-tämligen god
(omr. B 411)
Volym:
l milj. fm 3 (omr. B 410) och 4 milj. fm
3
(omr. B 411)
Allmänt: De två intilliggande omlådena är belägna 5-6 km nordväst om
Arboga. De utgör en del av ett större höjdområde som sträcker sig frän
toppen av höjdområdet till östra kan~~n. I det mindre området, östra
området (B 410), är berggrunden väl :,lottad. Det avgränsas i öster av
57
en tvär brant ned mot slätten. Det större området i väster (B 411)
innefattar den högsta höjden i området med berggrunden blottad i mindre
hällar (10-50 m långa). Hällar av samma storlek är spridda i skogsmarken mer eller mindre frekvent över hela området. Landsväg går 200 m
öster om det mindre området. Från det större området till landsvägen är
det ca 400 m som kortast.
Berggr~nd: I det mindre östliga ~mrådet (B 410) är bergartsutbildningen
något heterogen. En röd, grovt ffi~delkornig, ibland förgnejsad porfyrisk
granit synes dock dominera. Det finns också medelkornig röd granit i
området och gångar av grönsten. I de~ större området (B 411) är berggrunden mer homogen och består aven gråröd till röd medelkornig
granit. Den radioaktiva strålningen är 22-26 pR/h.
Mikroskoperi~: I ett prov taget i det västliga området (B 411) är
kvarts, kalifältspat och plagioklas huvudmineral. Biotit finns i liten
mängd. Seriticeringen av fältspaten är ganska omfattande, särskilt i
plagioklasen. Texturen är ojämnkornig. Korn med storlekar från 0,5 mm
till 2-3 mm ligger jämnt fördelade i bergarten. Det är ganska hög grad
av sammanväxning mellan mineralkornen.
Analys: Ett prov togs för analys i det västra området (delkarta 8):
Flisighetstal: 1,31 (1,30, 1,31)
Sprödhetstal ~%): 51,4 (50,2, 52,6)
Slipvärde (cm ): 2 22 (2,26, 2,17)
3
Korndensitet (g/cm )
Inprickning av värdena i diagrammet i Fig. 5 visar
att bergkrosskvaliteten är på gränsen mellan god och tämligen god,
något in på det senare, för graniten i det västra området (B 411). I
det östra området (B 410) bedöms kvaliteten som tämligen dålig.
Kvalite~sbedömning:
10 F ÖREBRO NO
B 420 SILVERDAL (Delkarta 8)
Kommun:
Arboga
Bergart:
Gnejs
Kvalitet:
Dålig
Vo l ym: 2
'l'J. f m3
m~
Allmänt: Området är beläget 9 km nordnordväst om Arboga, 3 km nordost
om Melåkers kyrka. Från kanten av området är det knappt 200 m till
närmaste bilväg. Låga, mindre hällar ligger spridda i skogsmarken. I
öster avgränsas området av åkermark.
Berggrund: Berggrunden är homogen i området. Den består aven grå,
medelkornig, glimmerrik gnejs med genomgående biotitskikt som löper mer
eller mindre parallellt genom bergarten. Biotitskikten ligger tätt,
1-3 mm från varandra. Bergarten tpaltas lätt upp utefter dessa skikt.
Den radioaktiva strålningen är lag, 12-13 pR/h.
Kvalitetsbedömning: Kvaliteten som kCQssberg bedöms som dålig.
58
11 F LINDESBERG SO
B 430 VIKSHÄLL och B 431 KVARNTORP (Delkarta 9)
Kommun:
Arboga
Bergart:
Gnejs
Kvalitet:
Volym:
10 milj. fm
Tämligen då!ig
3
(omr. ~30) och 2 milj. fm (omr. 431)
De två områdena ligger 12-1, km nordnordväst om Arboga, ca
4 km norr om V. Skedvi. De är två mycket markanta höjdområden med väl
blottad berggrund. Till större bilväg är det en knapp kilometer, men
mindre vägar finns på kortare avstånd. Till Vikshäll (B 430) är det
ca 400 m från närmaste underhållen väg, men en sämre skogsbilväg går in
i området. Vid Kvarntorp (B 431) går en mindre bilväg ca 100 m från
kanten av området.
Allmän~:
Ber~runQ: I båda områdena består berggrunden av grå glimmerrik gnejs.
Förgnejsningen varierar något i båda områdena från häll till häll. I
vissa partier uppträder glimmern (biotit) som parallella genomlöpande
skikt, i andra partier är glimmerkornen bara parallellorienterade med
mera utspritt uppträdande i bergarten. Vittringsföreteelser i berggrunden är vanlig i båda områdena. Den radioaktiva strålningen är
13-14 pR/h.
Kvalitetsbedömning: Den något varierande utbildningen hos berggrunden
gör att kvaliteten skiftar. I bergartstyper med utspritt uppträdande av
glimmern bedöms kvaliteten som tämligen god men sjunker till tämligen
dålig i partier med genomlöpande biotitskiktning. Eftersom växlingen i
utbildningsform sker inom korta avstånd (några meter när) kan de
enskilda typerna inte särskiljas utan klassningen måste ske som helhet
och den kan inte bli bättre än tämligen dålig.
59
5 REFERENSER
Borell R., 1970: Bestämning av petrografisk sammansättning hos betongballast. - Cement och Betong 1970:4.
BYA 1984: Byggnadstekniska föreskrifter och allmänna räd. - Vägverket
TU 1954. Borlänge.
BYA-nytt 1986: Komplement till B\Ä 1984. - Vägverket Publ. 1986:47.
Borlänge.
Höbeda P. och Chytla J., 1984:
- VTI meddelande 454.
Under~ökningar
av slipvärdesmetoden. -
Höbeda P., 1990: Slitstarka asfaltsbeläggningar - betydelsen av material och sammansättning. - VTI/TBF Forskardagar i Linköping, januari
1990 (opubl. manuskript).
Lagerblad B. och Niemann C., 1991: Svenskt urberg som ballast kan
orsaka betongskador. - Betong, 1991:1, s. 20-22. Svenska Betongföreningen.
Lundegärdh P.H., 1981: Berggrundskarta över Västmanlands län sammanställd vid SGU för statens industriverk, mineralbyrän 1981. Reviderad 1989 av A. Sundberg och I. Källberg, i huvudsak efter berggrundskartor i SGUs ser. Af. - Bergslagens mineraljakt.
Lundegärdh P.H., 1982: Berggrunden i Västmanlands län. I Berg och malm
i Västmanlands län. - SIND PM 1982:8, Statens industriverk, Stockholm 1982.
Lundström I., 1987: Bergslagen . . Berg- & Dalbladet. Geologklubbens
Tidning nr 1 1987, sid. 21-24. Stockholm 1987.
Mark AHA, 1972: Räd och anvisningar ..Allmän material- och arbetsbeskrivning för markarbeten.
Samuelsson L., 1988: Angäende klassning av bergarters lämplighet för
produktion av bergkross. - SGU PM, Göteborg 1988-05-11.
Statens betongkommitte, 1973: B5: Bestämmelser för betongkonstruktioner. Material och utförande i betong. - Svensk byggtjänst, Stockholm 1974.
Statens naturvårdsverk, 1983:5: Inventering av naturgrus och alternativa material - allmänna råd. - SNV Råd och riktlinjer 1983:5.
Åkerblom G., Pettersson B. och Rosen B., 1990: Radon i bostäder. Markradon. - Rapport R85:1988 - reviderad utgåva 1990, Byggforskningsrådet.
TECKENFORKLARINGAR~
83010
o
'?
BERGFÖREKOMSTNR.
ANALYSPROV
BERGTÄKT
RASTRERING AV FöREKOMSTERNA
MYCKET GOD KVALITET
GOD KVALITET
TÄMLIGEN GOD KVALITET
TÄMLIGEN DÅLIG KVALITET
OCH DÅLIG KVALITET
SKALA
l
~
50000
N
'----w
I
(
L.J-'
'0,-""""
<I)
Il
l'\.-
I
I
I
6600
I
I
I
I
I
___ I
o
L'-
6575
~
10
--1I
20
.LI
Inventerad bergförekomst
3 Delkarta nr
Översikt visande var de inventerade bergftirekomsterna ligger
och på vilka delkartor de återfinns.
30 km
---l1
Delkarta 1
,.",...
,.
Delkarta 2
....
~I
I
Delkarta 3
Delkarta 4
Delkarta 5
.'"" i
NycJ<elgrunden r:--
....
... .t'
..
,,"
,,
8/ock.be
et
.........
........
~~
"::j. -.:'" ",
.... .,.._- St; met 12
-"'öten~
ungersha//
undet
..c,_
II
Farfa
'.1I
1.'
I
-
,.
1-
r-
IHagstaho
'.
I'
"'o
J"'''-.,
re
'---
1-'
\
I
-------.
." ,,"
"... Gran~
Vargholme _
I
i
"
loJ..lU
"
":)eVOIIS'::,;J'~:':~
8~
JTal/mossen
"V"
!\
"-'
---I
- Tjurmouoin
Vösmoss
<\'
\
.<\'
1--
+
iSefj~
\
/r
Lersta
.........
uooen
1_~'6'
Delkarta 9
'.
~:I