0511J
5913J
MKVA22-VT17
LUNDS UNIVERSITET
Institutionen för kommunikation och medier
#Aktivism
En kvalitativ analys av #BlackLivesMatter på nätet
Lunds Universitet
Institutionen för kommunikation och medier
Medie- och kommunikationsvetenskap: Fortsättningskurs
VT 2017
Författare: Jesper Rosén & Johan Olsson Wounsch
Handledare: Per Möller
Examinator: Michael Rubsamen
1
0511J
5913J
MKVA22-VT17
Sammanfattning
Detta arbete är författat av Jesper Rosén och Johan Olsson Wounsch. Titeln på arbetet är;
#Aktivism och är skriven på kursen Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen
för kommunikation och medier, Lunds universitet. I detta arbete har den sociala
aktiviströrelsen Blacklivesmatter analyserats. Syftet med uppsatsen är att genom ett
opinionsbildande perspektiv undersöka rörelsen, och hur de representerar sig själva som
grupp. Detta kommer göras genom en kvalitativ textanalys av texter och slides på deras
hemsida, för att se vilka tekniker de använder sig av för att komma i kontakt med läsarna och
hur de med hjälp av dessa tekniker bygger upp ett narrativ genom att porträttera vissa
personer som martyrer, skurkar och hjältar i sin kamp, hur de porträtterar oppositionen, samt
hur deras agenda ser ut. För att lättare kunna sätta det politiska klimat och de orättvisor som
gruppen kämpar för i en kontext används ett postkolonialt och intersektionellt teoretiskt
ramverk som komplement. Det innebär att det fokuseras på en uppsättning normer och
värderingar som har sitt ursprung i det koloniala samhället och de tankar som detta präglats
av. Efter att ha analyserat gruppen har framkommit att det är en kamp som drivs av svarta för
svarta, men det är en kamp som handlar om att acceptera människor oavsett hudfärg, det är
även en kamp som handlar om att acceptera så många fler marginaliserade grupper i vårt
samhälle.
Nyckelord: Aktivism, Blacklivesmatter, HBTQ, Intersektionell teori, Opinionsbildning
2
0511J
5913J
MKVA22-VT17
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................... 5
2. Bakgrund .............................................................................................................................. 6
2.1 #Blacklivesmatter ............................................................................................................ 6
2.2 Begrepp ............................................................................................................................ 7
2.3 Problemformulering ........................................................................................................ 7
2.4 Syfte och frågeställning.................................................................................................... 8
3. Tidigare forskning ............................................................................................................... 8
3.1 Hashtag etnography ......................................................................................................... 8
3.2 Social media and the transnationalization of mass activism ........................................... 9
3.3 Narrative agency in Hashtag activism........................................................................... 10
4. Teoretiskt ramverk ............................................................................................................ 10
4.1 Aktivism och sociala rörelser ........................................................................................ 10
4.2 Opinionsbildning ........................................................................................................... 12
5. Metod ................................................................................................................................. 13
5.1 Innehålls och textanalys ................................................................................................. 13
5.2 Textanalytisk metodmodell............................................................................................. 14
5.3 Intertextualitet ................................................................................................................ 14
5.4 Inferens .......................................................................................................................... 14
5.5 Koherens ........................................................................................................................ 14
5.6 Kvantitativ vs kvalitativ metod ....................................................................................... 15
3
0511J
5913J
MKVA22-VT17
5.7 Urval och avgränsning .................................................................................................. 15
5.8 Genomförande av analys ............................................................................................... 16
5.9 Undersökningens kvalitet och risker ............................................................................ 16
6. Analys .................................................................................................................................. 17
6.1 Global nivå ..................................................................................................................... 17
6.2 Lokal nivå....................................................................................................................... 18
6.2.1 Citat där BLM applicerar intersektionella perspektiv ............................................... 22
6.2.2 BLM påståenden utan faktabelägg ............................................................................ 24
7. Slutsats och diskussion ...................................................................................................... 25
8. Referenslista ....................................................................................................................... 28
4
0511J
5913J
MKVA22-VT17
1. Inledning
Medier har förmågan att påverka oss och våra åsikter utan att vi själva är medvetna om att
detta sker (Petersson, 2010, s.124 - 125). I dagens samhälle får vi ta del av enorma mängder
information från alla delar av världen. Detta kan också leda till att allt fler blir engagerade i
sakfrågor som inte rör den krets som personen själv befinner sig i. Den alltmer lätttillgängliga
teknologin har gjort att information sprids i större utsträckning än någonsin tidigare. Nya
mediekanaler har gjort att nyhetshändelser snabbt kan spridas och med hjälp av de sociala
medierna kan privatpersoner sprida information lättare till andra parter. Medier har också
förmågan till att påverka det människor talar om, och bestämma vems åsikter och tankar som
får störst utrymme (Mccombs, 2005, s.543-548). Detta kan således exkludera många grupper
i samhället, och deras rådande sociala situation i landet samt ge dessa grupper fel sorts
utrymme. Afroamerikaner är en grupp i USA som funnits på medieagendan, men som främst
har målats upp som lata samt benägna till att begå brott. Detta är något som vinklats på
samma sätt ända sedan slaveriet avskaffades. Den 26 februari 2012 inträffade en incident
som fick både Amerika och resten av världen att öppna ögonen för de etniska motsättningar
som finns i landet. Den 17- åriga gymnasieeleven Trayvon Martin blev oprovocerat skjuten
till döds av en medlem i ett medborgargarde vid namn George Zimmermann, som hävdade att
han agerat i självförsvar (Reuters, 2012). I samband med denna händelse skapades rörelsen
#BlackLivesMatter och som spreds snabbt på sociala medier. Rörelsen bygger på de tankar
som Black Panther rörelsen arbetade för under 60 talet, att etnisk bakgrund ligger bakom
sociala och rättsliga orättvisor i USA.
Blacklivesmatter är en Community som inte enbart finns på sociala medier utan de
organiserar fysiska demonstrationer på olika platser i USA. Rörelsen försöker att göra sin röst
hörd och rubba de normbildningar och maktstrukturer som förekommer i USA, där
makthavarna anklagas för att diskriminera afroamerikaner. Rörelsen fick sitt genomslag i
samband med ovannämnda händelser, men det var de sociala medierna som gjorde att
gruppen fick ett så stort stöd bland civilbefolkningen, och då framförallt bland den
afroamerikanska befolkningen. Med hjälp av Instagram, Twitter och Facebook har deras
budskap inte bara nått ut till USA utan även till resten av världen. På de sociala medierna
berättas de historier som ligger bakom grundandet samt vilka värderingar som rörelsen står
för. Det är därför viktigt att fokusera på just dessa mediekanaler för att kunna studera hur
5
0511J
5913J
MKVA22-VT17
Blacklivesmatter driver sin kamp och på vilket sätt de gör det. Hädanefter kommer
Blacklivesmatter förkortas BLM.
2. Bakgrund
2.1 #Blacklivesmatter
BLM grundades i kölvattnet av de protester som anordnades till följd av George
Zimmermans frigivning efter att han skjutit ihjäl Trayvon Martin. Den 13 juli 2013 kan man
se den första hashtagen innehållande Blacklivesmatter. Detta var även samma dag som
George Zimmerman fick sin friande dom. Dessa dödsskjutningar är inget som är nytt, i brott
statistiken är afroamerikanska män överrepresenterade. Svarta män är också den etniska
grupp som är mest representerade när det kommer till personer som blivit ihjälskjutna av
polis. Personerna som ligger bakom spridningen av hashtagen samt grundandet av gruppen,
är Alicia Garza, Opal Tometi och Patrisse Cullors. De tre har samtliga under långt tid kämpat
för svartas rättigheter i USA. Hashtaggen har spridits på olika sociala medier och uppmanat
den afroamerikanska befolkningen att solidarisera sig. Ur detta har rörelsen fått en enorm
spridning och i stora städer runt om i landet har protester organiserats. Detta i syfte att
synliggöra den diskriminering som vissa svarta i USA utsätts för. Eftersom Blacklivesmatter
belyser ett stort antal frågor som kan knytas till den samhälleliga debatten är materialet som
berör gruppen väldigt omfattande. För att avgränsa analysen och inte göra den allt för bred så
kommer endast hemsidan att analyseras. Detta för att få en så bra bild av gruppens egna
värderingar och mål, utan att påverkas för mycket av det som tidigare skrivits om gruppen.
För att skapa sig en förståelse om varför grupper som Blacklivesmatter existerar är det
nödvändigt att titta på historiska faktorer som lett fram till varför en viss folkgrupp har
företräde framför andra. Detta kan göras genom att tillämpa ett postkolonialt perspektiv i
studien. Postkolonial teori studerar det västerländska koloniala arvet och vad det gjort för
avtryck i de regioner där västvärlden har utövat sin makt. Det är också ett kritiskt
förhållningssätt som används i studier av motsättningar av till exempel koloniala språk och
lokal kultur och erfarenhet. Det är framförallt genom språket som de koloniala makthavarna
naturaliserat sin ideologiska dominans. Det är således användningen av språket som
postkoloniala teoretiker är extra intresserade av, eftersom språket ofta är en förmedlare av
normer (De Los Reyes & Mulinari, 2004, s.64).
6
0511J
5913J
MKVA22-VT17
2.2 Begrepp
BLM är en rörelse som står för inkludering av samtliga identiteter inom genusspektrumet,
vilket innebär att det bör ske en förklaring av en del begrepp som kommer förekomma under
läsningens gång.
Cis: Är en person som identifierar sig med den identitet som han eller hon tillskrivs vid sin
födsel. Denna person tenderar också att leva efter de sociala normer som respektive kön
associeras med (rfsl.se).
Queer: Är ett begrepp som grundar sig i kritik mot de rådande normer, samt om hur vi
placeras i kategorier utifrån kön och därmed har förväntningar på oss att uppföra oss på ett
visst sätt. Det kan alltså beskrivas som ett ifrågasättande av samhällets idéer om hur
människor ska leva tillsammans i sexuella relationer, samt en kritik mot den traditionella
kärnfamiljen och dennes värderingar (rfsl.se).
2.3 Problemformulering
Mediernas budskap och ideal anses ofta definiera vad som är viktigt i samhället, samt vilka
frågor som är viktiga att diskutera. Edström & Nordberg argumenterar för att det väcker
åsikter och tankar kring minoritetsgrupper i samhället, som dessutom alltför ofta blir
exkluderade i samhällsdebatten. De nämner även det allmänt kända talesättet ” syns du inte,
finns du inte” (Edström & Nordberg, 2005 s. 284). De här tankarna och formuleringarna är en
av orsakerna till varför en undersökning av BLM är viktig ur ett vetenskapligt perspektiv. För
genom att lyfta och analysera BLM så synliggör arbetet en av de exkluderande grupperna i
dagens samhälle och mediedebatt.
För att dessutom synliggöra de faktorer som ligger till grund för diskriminering har vi valt att
inkludera ett intersektionellt perspektiv i studien, detta är för att ge läsaren en klarare bild av
vilka faktorer som faktiskt ligger till grund för en exkludering av en viss grupp. Ett
intersektionellt perspektiv är ett kritiskt perspektiv inom sociologi som avser att studera
diskriminering, som inte enbart är könsrelaterad utan kan även innefatta andra faktorer.
Exempel på sådana faktorer är, sexuell läggning, etnisk bakgrund, hudfärg, klasstillhörighet
eller olika typer av funktionshinder. BLM för inte enbart en kamp för svarta personer utan
lägger även stor vikt vid att synliggöra minoritetsgrupper som till exempel handikappade och
7
0511J
5913J
MKVA22-VT17
LGBT personer (Blacklivesmatter.com). De Los Reyes och Mulinari (2004) argumenterar för
vikten av att introducera det intersektionella begreppet eftersom genusvetenskapen endast
fokuserade på diskriminering som grundar sig i kön (De Los Reyes & Mulinari, 2004, s.7).
Med ett intersektionellt perspektiv kan vi alltså se vilka olika faktorer som kan ligga till
grund för diskriminering, och hur dessa former normaliseras genom vardagliga praktiker.
2.4 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att utifrån ett opinionsbildande perspektiv undersöka aktiviströrelsen
#Blacklivesmatter# och se hur de representerar sig själva som grupp. För att göra detta
kommer deras hemsida, Blacklivesmatter.com, att analyseras för att se vilka tekniker rörelsen
använder sig av för att nå ut med sitt budskap. Utifrån detta har följande frågeställningar
utarbetats.
-
Hur porträtterar BLM sig själva och sin agenda?
-
Hur bygger de upp sitt narrativ med hjälp av hjältar, skurkar och martyrer?
-
Vilka verktyg använder sig BLM av för att skapa opinion hos sina följare?
3. Tidigare forskning
3.1 Hashtag ethnography
Det första arbetet i forskningsöversikten är skrivet av Yarimar Bonilla och Jonathan Rosa och
är genomförd som en etnografisk studie (2015). Forskarna studerade ”hashtag” aktivism
kopplad till dödsskjutningen av en afro amerikan i Ferguson, USA. Även den sociala och
politiska användningen av digitala sociala plattformar står i fokus i detta arbete. Bonilla och
Rosa använde sig av forskning inom lingvistisk antropologi och sociala rörelser för att
undersöka semiotiken i digitala protester och för att diskutera både möjligheterna och
farhågorna med att engagera sig i "hashtag etnografi” (ibid.). Deras arbete påminner om
denna studie, eftersom det behandlar samma ämne. Det skiljer sig dock i metodval där
Bonilla och Rosa har valt att använda sig av en lingvistisk metod för att studera sociala
rörelser via olika medieplattformar (2015). Detta arbete kan därmed ses som ett komplement
och en inspiration till den här uppsatsen, där en social rörelse via medieplattformar kommer
att analyseras.
8
0511J
5913J
MKVA22-VT17
Bonilla och Rosas slutsats är att aktivister och rörelser kan få stora skaror anhängare på kort
tid, men att aktivismen har skiftat innebörd när den nu på allvar har etablerat sig på internet
(2015). Ett exempel på detta är att ett av huvudfokusen i studien är att analysera
nyhetsspridning och politisk aktivism utifrån hashtaggen, vilket blir logiskt utifrån deras
lingvistiska metod. I den här uppsatsen studeras snarare sociala rörelsers användning av
medieplattformar och hur de engagerar sina medlemmar och övriga via bland annat deras
hemsida. Arbetena är därmed lika, om än väldigt olika (Bonilla & Rosa, 2015).
3.2 Social media and the transnationalization of mass activism
I det här arbetet har forskarna undersökt arbetsorganisationen LabourStart, ett digitalt
initiativ som använder olika sätt att marknadsföra sig på och driva sin verksamhet. Ett
exempel på detta är e-postkampanjer och användning av sociala plattformar där de arbetar för
att främja arbetstagarnas rättigheter och stärka arbetarrörelsen på en global nivå. Huvudsyftet
med den här studien var att analysera hur LabourStart använde Twitter för kommunikation
och organisation och hur den Twitter-sfär som LabourStart utgör och utgörs av är geografiskt
strukturerad. Deras insamlingsbas bestod av alla tweets som innehöll ordet "labor start" och
de tweets som kom från eller adresserar alla LabourStart-relaterade konton under perioden
2008-2015. Som teoretiska utgångspunkter användes begreppen transnationalisering och
translocalism, delvis tillsammans med begreppet bindande åtgärder, för en konceptualisering
av forskningen. När det gäller metod var nätverksanalys det huvudsakliga tillvägagångssättet
för att precisera resultatet.
Forskarna i denna studie har studerat en av de aspekter som även vår studie behandlar,
närmare bestämt sociala rörelsers användning av medieplattformar. De har däremot samlat in
sitt material med hjälp av en kvantitativ metod, vilket skiljer sig från vårt arbete där vi
använder oss av bland annat kvalitativ innehållsanalys. Vi motsätter oss den här sortens
undersökning eftersom den använder statistik för att bedöma rörelsens effektivitet och
framgångar. Om detta arbete hade handlat om BLM så hade vårt arbete kunnat ses som en
form av komplettering till denna studie. Men eftersom den handlar om arbetarrörelser så är
det snarare ett arbete vi motsätter oss, samtidigt som det fungerar som en inspiration till det
9
0511J
5913J
MKVA22-VT17
här arbetet. Deras slutsats är att Twitter inte har någon större genomslagskraft i det “verkliga”
livet.
Visserligen kan människors kommunikation med varandra och spridandet av nyheter påverka
beslutsfattare, men faktum är att varje individ har väldigt lite att säga till om i längden. Om
rörelser på nätet däremot blir mer decentraliserade så tror författarna att sociala medier kan ha
större inverkan i fortsättningen (Dahlberg-Grundberg, Lundström & Lindgren, 2016).
3.3 Narrative Agency in Hashtag Activism
Det sista arbetet är skrivet av Guobin Yang och behandlar de narrativa aspekterna i Hashtag
aktivism. Det här arbetet var väldigt inspirerande eftersom dess huvudfokus ligger kring
narrativen på sociala medier. Det mest utmärkande i studien är hur narrativen har förändrats
genom bland annat användandet av Twitter, där utrymmet är begränsat och människor
tvingas bli allt mer kreativa för att bilda ett sammanhängande narrativ i sina ”tweets”. Yang
har inte lagt något större fokus på rörelsen i sig, utan fokuserar nästan uteslutande på
användandet av ”tweets” och sociala mediers sätt att beröra och aktivera människor. Det är
det vi tar med oss när vi utför vår egen undersökning. Detta arbete får därför ses som ett
komplement till vårt, eftersom det berör en av de aspekter vi aktualiserar i vår frågeställning
(Guobin, 2016).
4. Teoretiskt ramverk
4.1 Aktivism och sociala rörelser
Guobin Yang argumenterar för att Hashtag-aktivism händer när ett stort antal inlägg delas på
sociala medier under ett gemensamt ord, fras eller mening med ett socialt eller politiskt krav.
Den tidsmässiga utvecklingen av dessa sammanlänkade tweets på nätet ger dem en berättande
form och en agenda. Goubin väljer sedan att hänvisa till och applicera Karlyn Campbells
propositioner om ”rhetoric agency” för rörelsen #BlackLivesMatter. Resultatet av Goubins
arbete visar att hashtag-aktivism grundar sig i dess berättade form såväl som från dess sociala
sammanhang och innehåll. Narrativ i internet aktivism är inkluderande, nytänkande, skicklig
och ständigt anpassningsbar och skiftande. Dödsskjutningarna av Trayvon Martin och
Michael Brown har på nytt väckt intresset kring digital aktivism och dess förmåga att skapa
och forma offentlig diskurs. Forskning om digital aktivism har främst behandlat dess
10
0511J
5913J
MKVA22-VT17
nätverkande och deltagande aspekter, men även frågor om organisationer och dess ledarskap
har varit i fokus. I sin studie argumenterar Goubins för att en försummad form av förmedling
i studier kring digital aktivism är dess narrativa form (Guobin, 2016 s.13).
När Goubin ska beskriva en social rörelse som BLM hänvisar han till sociologen Steinmetz;
”Liksom litteraturverk har sociala rörelser berättande former. Steinmetz anser att i ett
narrativ finns det en början, en mitt och ett slut, och att vägen från början till slutet ofta
innehåller konflikter, enkla förklaringar samt olika sekvenser, händelser och scenarion”.
Goubin använder Steinmetz forskning för att förklara sociala rörelser och främst digital
aktivism, men det är även applicerbart på vår studie. Detta eftersom det ända som skiljer detta
arbetet från Goubins är det faktum att vi studerar en text av den sociala rörelsen BLM, medan
Goubin studerar aktivism på Twitter. Det finns därmed ett liknande tänk kring narrativet på
BLMs hemsida samt deras Twitter konton (Guobin, 2016 s.14).
Goubin applicerar även retoriska aspekter av sociala rörelser och där hänvisar han till
forskaren Cathcart i sin argumentation. Cathcart argumenterar i sin tur för att rörelser är en
form av en rituell konflikt där konfrontation är deras tydligaste form av handling och mål.
Goubin tar även hjälp av Griffin i sin argumentation då denne beskriver sociala rörelser på
följande sätt; ”Varje rörelse har en sorts form, det är en progression från lidande, olycka, ett
passivt tillstånd samt en sinnesstämning”. Det här är även det applicerbart på denna studie
eftersom en viktig del i arbetet besvara frågeställningarna med hjälp av det empiriska
materialet, som i detta fall är en text författad av BLM. En av frågeställningarna berör
rörelsens narrativa form och Guobin med flera har flera välargumenterade diskussioner och
slutsatser kring sociala rörelser och aktivism (Guobin, 2016 s.14).
Det har tidigare i denna del av arbetet konstaterats att Guobins studie berör hashtag aktivism
på Twitter. I sin studie diskuterar Guobin en samling utvalda tweets och deras narrativa form.
Hans slutsats av denna analys var att hashtaggsen ofta var verb som innehöll en stark känsla
av handling och kraft. Det utmärkande med dessa tweets teman var förslag på förändring,
krävande, tilltalande och protesterande. De uttryckte även en vägran, invändningar och
imperativ att vidta omedelbara åtgärder, dessa tweets utmanade även narrativet i mainstream
media. Det går därmed att återkoppla till Cathcarts teori om sociala rörelser och att dess
viktigaste aspekt var förmågan till konfrontation (Guobin, 2016 s.16).
Det ovanstående stycket är applicerat på Twitter och dess funktioner för en social rörelse,
men även här går det att argumentera för dess relevans för detta arbete. Det är framförallt
11
0511J
5913J
MKVA22-VT17
Cathcarts teori om sociala rörelser och hur de formulerar och utmärker sig som blir relevant i
arbetets analysdel.
4.2 Opinionsbildning
Internet har, och kommer att spela en stor roll för opinionsbildningen, men enligt Olof
Petersson (2010) så är det svårt att dra några större slutsatser kring hur stor betydelse nätet
egentligen har. De egenskaper som internet består av gör det till en enorm kraftkälla, inte
minst till opinionsbildning och propaganda. Några av egenskaperna är snabbhet, effektivitet,
kostnadsvänligt och precist, vilka samtliga kategorier är användbara för att kontakta och
aktivera en målgrupp (Petersson, 2010, s. 108-110).
Internet som kommunikationsmedium har även gett den enskilde individen en större roll i
samhällets opinionsbildning. Med hjälp av bloggar, forum och andra mediekanaler kan
medborgare påverka samhället och den politiska agendan genom att belysa olika frågor och
problem (Petersson, 2010, s. 111).
Internets bredd och räckvidd har dock även inneburit stora informationsspann, vilket har
resulterat i problem rörande bland annat källkritik av diverse information. Petersson använder
sig av Sjöstedt och Stenströms undersökning gällande vilseledning på nätet för att förklara
detta fenomen. De båda forskarna argumenterar för att vilseledning innebär att mottagaren
ges en förvrängd bild av en del eller större delar av verkligheten, vilket i sin tur resulterar i att
mottagaren beter sig så som avsändaren önskar (Petersson, 2010, s. 113).
Det empiriska materialet i detta arbete är hämtad från aktivistgruppen BLM och därför
kommer politisk opinionsbildning att diskuteras. Petersson anser att politisk opinionsbildning
bygger på ideologi. I detta sammanhang innebär ideologi en gemensam samhällsuppfattning,
med delade värderingar och föreställningar om hur verkligheten ser ut. Politisk ideologi är
skapad av människor i syfte att påverka eller förändra samhället. Därmed har vi nytta av
dessa tankar och teorier eftersom det är just den här agendan som BLM driver i det empiriska
materialet som presenteras senare i detta arbete. Politisk ideologi avser inte bara att sprida
information, utan även att uppmana sina följare och intressenter till aktivt deltagande, i form
av bland annat demonstrationer och deltagande i rörelsen. I denna studies fall innebär det att
BLM söker aktivt deltagande i fysiska demonstrationer, men även i spridning av deras
hashtags på sociala medier (Petersson, 2010, s. 115).
12
0511J
5913J
MKVA22-VT17
5. Metod
5.1 Kvalitativ innehållsanalys och textanalys
Textanalysen kan innefatta både en kvantitativ och en kvalitativ studie av texten, och
dessutom utföras på en mängd olika sätt, bland annat genom narratologiska, semiotiska och
retoriska analyser (Ledin & Moberg, 2010, s.155). Det textanalysen främst bidrar med i detta
arbete är verktyg i form av perspektiv som utgångspunkt när texten studeras. Syftet med att
analysera en text är att, med hjälp av olika analytiska verktyg komma närmare texten på olika
sätt. Det här kan beskrivas som att texten granskas utifrån olika perspektiv för att kunna
utläsa vissa tendenser. När en text analyseras kan det beskrivas som att man som forskare
tittar på en text med speciella glasögon, och då kan en texts underliggande mening
synliggöras. Således, för att kunna besvara och undersöka hur BLM rörelsen presenterar sig
själva och sin agenda på sin hemsida så kommer först och främst en kvalitativ innehållsanalys
användas.
En narratologisk vinkel har valts att appliceras för att kunna besvara frågeställningarna i det
här arbetet. För att kunna göra en sådan analys, krävs det att forskaren först utgår från någon
typ av forskningsfråga som tydliggör vad som skall analyseras (Östbye, et al, 2008, s.63). I
detta fall är det centrerat kring hur BLM lägger upp sin agenda på deras hemsida, samt
tydliggöra de sociala förhållanden som ligger bakom den agenda som de lägger upp. Vi vill
även se hur och på vilket sätt de bygger upp sitt narrativ eller med andra ord hur de berättar
sin historia.
Den kvalitativa metoden är av hermeneutisk natur, vilket innebär att textens mening inte är
entydig och objektivt tillgänglig för oss, vilket med andra ord innebär att textens betydelse
måste tolkas (Hartman, 2004 s.273). Vad vi måste förhålla oss till är också de författare
eller talespersoner för gruppen som har skrivit texterna som ska analyseras. Deras
bakgrund påverkar textens utgångspunkt eftersom människor påverkas utifrån sin
sociokulturella bakgrund. Ehn & Löfgren beskriver detta som en persons kulturella bagage,
vilket innebär att personer drar paralleller till tidigare personliga upplevelser (Ehn &
Löfgren, 2012 s. 73).
13
0511J
5913J
MKVA22-VT17
5.2 Innehåll och textanalytisk metodmodell
Det första steget i analysen är att läsa av texten på ett övergripande och mer generellt sätt.
Sedan
finns
det
vissa
grunder
som
det
är
bra
att
utgå
ifrån,
exempelvis
kommunikationssituationen, vem det är som kommunicerar och till vem. Men även grundliga
saker som t.ex. textens tema och genre är av relevans i en textanalys (Ledin & Moberg, 2011
s.161). Forskarna Ledin och Moberg argumenterar för att dessa punkter är passande och
viktiga i en textanalys, ”Börja övergripande, titta på textens genre, textens tema och olika
funktioner, intertextualitet, inferenser, tilltal och perspektiv och till sist koherens i texten”. En
kort beskrivning av vissa begrepp kommer nu att presenteras nedan.
5.3 Intertextualitet
Intertextualitet innebär med andra ord den kontext som texten befinner sig i. Det är även det
kommunikativa samspel som sker mellan en text och dess publik. Skribenten är påverkad av
tidigare texter i skrivandet av sin egen, samtidigt som en text ofta lägger grund till en
framtida text. En skribent kan länkas till tidigare texter genom att bland annat citera och
hänvisa till tidigare yttranden och konstateranden, vilket ytterligare bevisar att texter är
kopplade till varandra (Ledin & Moberg, 2011 s. 155-156).
5.4 Inferenser
Innebär med andra ord de slutsatser som läsaren måste dra av texten (Ledin & Moberg, 2011:
162).
5.5 Koherens
Koherens innebär att en text är sammanhängande och fungerar på såväl en global som lokal
nivå. Global nivå innebär att förstå textens helhetsgrepp och att läsaren förstår vad texten
handlar om. Lokal innebär i sin tur att man som läsare går djupare i texten och tittar på ordval
och meningsbyggnader (Ledin & Moberg, 2011 s. 159).
14
0511J
5913J
MKVA22-VT17
5. 6 Kvalitativ metod vs kvantitativ metod
Metodvalen är kvalitativ innehålls- och textanalys, vilket är ett bra val för att kunna
genomföra undersökningen så bra som möjligt. Ett annat alternativ skulle kunna ha varit
kvantitativ av samma metodval. Skillnaden mellan de två, och anledningen till varför vi
väljer att använda oss av den kvalitativa innehållsanalysen, är att den är hermeneutiskt lagd.
Detta innebär att det sätts större vikt vid den underliggande meningen av texten medan
kvantitativ inriktning är bättre att använda när olika förhållanden eller företeelser måste mätas
och räknas (Östbye et al, 2013, s. 64-65).
Eftersom det är textens underbyggande relationer som ska undersökas så är det därmed inte
aktuellt för oss att använda den kvantitativa analysmetoden. Om vi däremot hade velat ta reda
på hur stor spridning BLM har på sociala medier eller hur många ”tweets” de skickar ut, så
hade den kvantitativa metoden varit bra att kombinera tillsammans med den kvalitativa. Den
kvantitativa analysen används bland annat i det arbete som vi presenterade som nummer två i
tidigare forskning. Där ville forskarna analysera ren statistik och därmed använde de sig av
en kvantitativ insamlingsmetod.
5.7 Urval och avgränsning
Arbetet är avgränsat till BLMs hemsida och mer specifikt deras info och fakta kring rörelsen.
De övriga sociala medierna som Twitter och Instagram föll bort eftersom de var alldeles för
yviga och för att de inte följde arbetets röda tråd, som frågeställningarna lägger grunden till.
Informationssidan består främst av en textbeskrivning, men även av en bild som är placerad
mitt i texten. Denna bild analyseras med hjälp av en textanalys, det vill säga att bilden
analyseras som en del av texten. I slutet av informationssidan finns det små bilder med text
knutet till sig. Dessa bilder representerar de olika värdegrunder som rörelsen står för, och
även de analyseras med hjälp av en textanalys. Eftersom vissa värdegrunder inte följer våra
teorier och frågeställningar så har dessa objekt valts bort och istället riktas fokus mot den
information som kan besvaras utifrån de valda perspektiven. Det betyder att vi har valt att
lyfta vissa ord, meningar och bilder som är intressanta utifrån våra perspektiv. Själva urvalet
genomfördes på så sätt att BLMs hemsida och Twitter- konto granskades översiktligt. Detta
resulterade i att enbart hemsidan kvarstod som relevant empiriskt material, mer specifikt
deras “about” sida där rörelsens mål och värderingar förklaras.
15
0511J
5913J
MKVA22-VT17
5.8 Genomförande av analys
Arbetets vetenskapliga utgångspunkt är hermeneutiskt lagd och det innebär att forskaren
tolkar den utvalda texten. Vi använder oss av en text och innehållsanalys för att studera och
besvara våra frågeställningar om rörelsen BLM. Det har funnits mycket intressant material på
BLMs hemsida, men studien är avgränsad till det som går att analysera utifrån de valda
perspektiven. Grundteorin i studien är ett opinionsbildande perspektiv och för att komplettera
denna inriktning så används även postkolonial samt intersektionell teori i studien. Guobin
Yangs studie används som både en del av teoriavsnittet samt tidigare forskning. I arbetet
används även Ledin & Mobergs (2011) metod-modell för textanalys och denna är grunden till
själva analysarbetet. Eftersom vissa analysmetoder överlappar varandra så kommer de att
användas tillsammans i varje stycke. Det betyder med andra ord att begrepp, som
intertextualitet och koherens, kan och kommer att förekomma i samma stycken i analysen.
För att förtydliga detta så är analysen uppdelad i koherens på global och lokal nivå, men även
de andra aspekterna från Ledin & Mobergs (2011) modell kommer att ges rum här. Med
andra ord så innebär det att samtliga begrepp diskuteras, men det görs under rubrikerna i form
global och lokal nivå. Analysen är till största delen uppdelad utifrån utvalda citat från BLMS
hemsida och dessa citat ska ses som underrubriker. Det finns även tre underrubriker i
analysen som är skapade för att vägleda läsaren och förtydliga vad det är som analyseras och
händer i de olika analysmomenten. De bilder som hämtades från hemsidan har analyserats
som en del av texten och inte enbart som en bild. Slutligen placeras inferens av texten i
slutsatsen och diskussionen eftersom vi själva är läsare av texten och det finns därmed en risk
att vi skriver våra egna tankar och slutsatser under denna punkt.
5. 9 Undersökningens kvalitet och risker
I denna uppsats studeras en anti-svart rasismrörelse som heter BLM, och det är deras texter
som står i fokus. BLMs texter är analyserade utifrån ett opinionsbildande perspektiv och
studien är kvalitativt lagd, vilket betyder att angreppssättet är hermeneutiskt. Det innebär att
forskaren är tvungen att tolka texter och leta efter underliggande betydelser och därmed finns
det en risk för generalisering. Östbye med sina kollegor argumenterar för att det krävs en
förståelse för människor och deras bakgrund. De menar bland annat att det krävs inlevelse
och förståelse för studieobjektens livssituation och omgivning för att kunna skriva om dem
(2008, s. 236). De diskuterar även begreppet “förklaring” och hur forskare därmed
identifierar samband och orsaksförklaring mellan studieobjektet och deras handlande. Oavsett
hur forskare väljer att studera sina objekt så är det oundvikligt att generalisera (ibid.). I denna
16
0511J
5913J
MKVA22-VT17
studie är det en amerikansk rörelse för afroamerikaner, och deras kultur och normer skiljer
sig givetvis från våra egna i Sverige. Våra generaliseringar kan därmed kopplas till den
allmänna bilden av USA, såväl i nyheter som i populärkulturen. Andra generaliseringar som
är möjliga är att BLM är en aktiviströrelse och utifrån bilder och texter finns det möjligheter
att dra paralleller till liknande rörelser i Sverige, både från höger och vänster sidan. Med det i
åtanke så har vi försökt att förhålla oss så objektiva som möjligt och följa våra
frågeställningar och perspektiv i analysen av det insamlade materialet (Östbye, et al, 2008
s.236).
Generalisering av materialet är, som vi ser det, den största fallgropen i detta arbete. Eftersom
vi tolkar BLMs text och drar slutsatser, samtidigt som vi kommer att göra generaliseringar
om gruppen och amerikansk politik överlag. Det största riskmomentet är att studiens analys
och resultat påverkas av våra ingångstankar och generaliseringar, och detta är något som vi
har varit speciellt medvetna under arbetets gång.
6. Analys
6.1 Global nivå
Blacklivesmatters hemsida är till större delen informativ. Det som har analyserats är två delar
av hemsidan, dels ”About” där gruppens bakgrund presenteras samt vilka som ligger bakom
grundandet av gruppen. Här kan personer få ta del av rörelsens olika ståndpunkter och agenda
samt vilka argument som ligger bakom dessa. I texten beskrivs den behandling som de svarta
fått utstå av myndigheterna som inhuman och degraderande. Ur ett postkolonialt perspektiv
kan detta ses som ett avtryck som går tillbaka till 1800-talets syn på den afroamerikanska
befolkningen. De som ligger bakom texterna som presenteras på hemsidan är grundarna av
rörelsen: Patrisse Cullors, Alicia Garza och Opal Tometi, vilka samtliga har en lång bakgrund
inom aktivism och politiska folkrörelser.
De är också samtliga före detta collegestudenter, vilket tydligt går att se i de språkbruk och
formuleringar som finns i texten. I de textmaterial som presenteras framgår det tydligt att
personerna bakom texten motsätter sig det Amerikanska politiska systemet och hur de
behandlar den Svarta befolkningen inom landet. I texten uppmanar de till kamp mot de
orättvisa politiska och ekonomiska systemet och de som blundar för det.
17
0511J
5913J
MKVA22-VT17
Texten kan först tyckas inrikta sig till allmänheten och till speciellt intresserade personer som
besöker hemsidan för att ta reda på vad rörelsen står för. Men om man går på djupet i texten
så blir det alltmer tydligt att texten framförallt är riktad till svarta personer. Det inger också
en känsla av att kastas in i en debatt som pågått länge, vilket tyder på att texten främst är
riktad till de som brinner för svarta personers rättigheter. I texten tar BLM även upp att de
inte bara kämpar för de afroamerikanska folkets rättigheter, utan för alla de minoriteterna
inom denna del av den amerikanska befolkningen. Till dessa minoriteter räknas bland annat
LGBT personer, – alltså en förkortning för lesbian, gay, bi trans, men även personer med
funktionsnedsättning eller funktionsförändring. Rörelsen uppmanar sina afroamerikanska
bröder och systrar att få upp ögonen för, och kämpa för, de grupper som i sin tur
diskrimineras och som redan har en utsatt position i samhället. Detta förklarar varför ett
intersektionellt perspektiv är nödvändigt i detta arbete, alltså för att förstå problematiseringen
som BLM gör när de talar om att inräkna andra marginaliserade grupper. Det är genom detta
perspektiv som det synliggörs fler faktorer som diskriminering sker på grund av och blir
därmed lättare att ta till sig det BLM faktiskt vill säga. Intersektionalitet som begrepp
diskuteras av De los Reyes & Mulinari (2004) och det introducerades eftersom man ansåg att
det fanns för få aspekter att analysera när det kom till diskriminering utan det behövdes fler
faktorer för att kunna se olika typer av diskriminering. Med detta perspektiv går det att
synliggöra vilka olika faktorer som ligger bakom diskrimineringen och genom vilka
vardagliga praktiker detta normaliseras.
Textens huvudteman fokuserar först och främst på rasism och aktivism där man
problematiserar både genusfrågor och frågor som gäller svart antirasism. Rörelsen är tydlig
med att man vill lyfta fram och aktualisera andra grupper och individer än just den
heterosexuella mannen, och man är tydlig med att man vill gå ifrån samhällets rådande
normer. Den av BLM benämnda västerländska familjemodellen ratas också. Det
argumenteras också för ett återuppbyggande och omorganiserande av den svarta folkrörelsen
i sin helhet.
6.2 Lokal nivå
“We are working to (re)build the Black liberation movement”
(Blacklivesmatter.com)
18
0511J
5913J
MKVA22-VT17
Här hänvisar de till något som de utgår ifrån att läsaren är bekant med. Vad de menar är att de
vill återuppbygga den svarta frihetsrörelsen och de refererar då till Black Panther rörelsen.
Här anspelar de på folks tidigare vetskap om frihetsrörelsen för svarta i USA och ger därmed
konnotationer till de som är bekanta med detta, och som därmed kan relatera till tidigare
händelser. Det är även ett bevis på att en text aldrig är helt fri, utan att den snarare är en del
av en kedja där en text oftast är påverkad av en föregående, och det är det här som Ledin och
Moberg kallar för intertextualitet (2011, s.155-156). Så utan att ens omnämna Black Panther,
Martin Luther King eller liknande så hänvisar de till dem indirekt och ger dem en röst i denna
text. Det ökar även BLMs kredibilitet när de sammanlänkar sin rörelse med tidigare svarta
frihetsrörelser (ibid.). För att ytterligare bygga upp sitt narrativ och kontextualisera sina
argument, så kan vi se att rörelsen har använt sig av personer som Trayvon Martin och
Michael Brown, som båda två har blivit gestaltade som martyrer av gruppen. De båda har
blivit symboler för ett rättssystem som fungerar till nackdel för de svarta och målas i sin tur
upp som offer för den orättvisa samhällsstrukturen i USA.
“Actively resist our dehumanization”
(Blacklivesmatter.com)
Denna mening hittas i inledningen av texten och fick oss att ändra uppfattningen om textens
tema och genre. Sidans layout antyder till en början att det är en informationssida. Men efter
att ha observerat dessa ordval redan i inledningen ändrades vår uppfattning av textens genre,
från informationssida till ren och skär opinionsbildning.
Ordval som ”dehumanisering” är känsloladdat snarare än faktabaserat, vilket en
informationstext normalt sätt är. Dessa ord har betydelse för hur läsaren ska läsa och tolka
texten i sin helhet, med andra ord på en global nivå.
“A response to the virulent anti-Black racism that permeates our society”
(Blacklivesmatter.com)
Här argumenterar textförfattarna för att det finns en strukturell rasism mot svarta i det
amerikanska samhället och att den är mörk och giftig. Det första som noteras är att
språkbruket håller en akademisk nivå. Ord som används är bland annat ”virulent” och
”permeates” vilket inte är ord som används på daglig basis. Det leder vidare till frågan om
vilken/vilka deras målgrupper är? Det skulle rentav kunna vara så att de använder ett
19
0511J
5913J
MKVA22-VT17
akademiskt språk för att höja sin kredibilitet och användandet av dessa ord skulle i sin tur
kunna ge dem större respekt bland målgruppen, medier och myndigheterna.
Ordvalet ”response” används väldigt strategiskt i denna mening och det är intressant sett ur
ett narratologiskt perspektiv. För att kunna svara upp med handlingar så måste det finnas
något aktivt att motarbeta. Det betyder med andra ord att BLM argumenterar för att rasismen
mot svarta i USA inte enbart existerar, den accepteras och används aktivt i deras samhälle.
Slutligen så kan vi konstatera att de vill aktivera sin publik och få dem att tillsammans agera
mot denna rasism. Det här är ett mål och ett kall för handling, vilket bildar en del av BLMs
berättelse. Detta innebär att de vill påverka sin publik, vilket stärker uppfattningen av denna
text som opinionsbildande.
Bild i texten
(Blacklivesmatter.com)
Det vi ser på bilden är en person klädd i svart huvtröja och med armen höjd till skyn,
hållandes en maskros med knuten näve. Personen i fråga är svart och det finns inga tydliga
könsmarkörer vilket ger ett intryck av att de vill få personen att framställas som könsneutral.
Det är relevant för BLM eftersom de vill motsätta sig patriarkala strukturer, inte minst inom
20
0511J
5913J
MKVA22-VT17
det svarta samhället. På så sätt blir en könsneutral frontfigur ett sätt att inte tänka på
människor utifrån kön, utan snarare för vad de står för. Det kan i sin tur bidra till att fler
individer från de marginaliserade grupperna såsom kvinnor, homo, bi etc. får en lättare
ingångsväg i rörelsen och det kan även uppmuntra dessa samhällsgrupper att delta i
demonstrationer och liknande.
Maskrosen är också av relevans för texten i sin helhet. Inom växtriket är den känd för att
kunna överleva väldigt svåra förhållanden och den symboliserar ofta förmågan att överleva
och hantera de olika svårigheter och situationer som uppstår i livet (Flowermeaning.com).
De här detaljerna är bidragande till textförfattarnas påverkan på publiken och ger flera
indikationer på vad de vill förmedla, det vill säga aktivt deltagande, ifrågasättande av
rättsapparaten och rasismen samt styrka hos sina följare.
“It goes beyond the narrow nationalism that can be prevalent within Black communities,
which merely call on Black people to love Black, live Black and buy Black, keeping straight
cis Black men in the front of the movement while our sisters, queer and trans and disabled
folk take up roles in the background or not at all”
(Blacklivesmatter.com)
Rörelsen argumenterar för att det finns en nationalism inom det afroamerikanska samhället
som ger mer plats åt män än kvinnor. Men också att andra minoriteter inom det svarta
samhället glöms bort. Om man studerar rörelsens argumentation ur ett intersektionellt
perspektiv så blir det klart att det inte enbart är svarta personer och kvinnors rättigheter som
behöver komma upp på agendan. Det är även personer med funktionshinder samt personer
med en annan sexuell läggning. De vill alltså få svarta personer att leva efter en mer liberal
samhällsnorm som tillåter andra personer än svarta män som ledargestalter. Att placera dessa
personer i centrum är deras taktik för att få en ökad acceptans för dessa grupper i samhället.
”When we say Black Lives Matter, we are broadening the conversation around state violence
to include all of the ways in which Black people are intentionally left powerless at the hands
of the state. We are talking about the ways in which Black lives are deprived of our basic
human rights and dignity”.
(Blacklivesmatter.com)
21
0511J
5913J
MKVA22-VT17
I detta stycke försöker författarna klargöra vad själva rörelsen innebär. De argumenterar för
att rörelsen tar upp samtliga samhällsproblem som berör vad de själva anser vara ett statligt
förtryck mot de svarta i USA. Texten avslutas på följande sätt; ”Vi pratar om de sätt som vi
svarta blir berövade på våra grundläggande mänskliga rättigheter och vår värdighet”
Det intressanta i denna mening är användandet av order ”our” eller våra, vilket binder läsaren
med författaren. Med hjälp av dessa ord kan läsaren identifiera sig med författarna och
skaparna av rörelsen vilket underlättar läsningen och förståelsen av texten. Samtidigt skapar
de en maktlös struktur där alla är lika värda och befinner sig i samma situation. Det är också
en kritik mot staten då de anser sig vara utelämnade och därmed hjälplösa, främst på grund av
att de är svarta.
6.2.1 Citat där BLM applicerar intersektionella perspektiv
”We are commited to disrupting the western prescribed nuclear family structure requirement
by supporting each other as extended families and ”villages” that collectovely care for one
another, and especially our childen to the degree that mothers, parents and children are
comfortable”.
(Blacklivesmatter.com)
Till att börja med så tar de avstånd från västerländska strukturer och uppvisar därmed en
misstro mot de rådande normerna i USA. Titeln på bilden är ”Black families” vilket antyder
att de talar till och om svarta personer och svarta områden uteslutande. De pratar om familjen
som; mammor, föräldrar och barn, vilket också betyder att de varken inkluderar en man eller
en far, även om de inte utesluter detta alternativet. Det får antas ingå i rörelsens värderingar
där de är väldigt måna om att lyfta LGBT människor och bryta den hetero norm som de anser
finnas i USA. Därmed underlättar de läsningen och acceptansen för många av deras
anhängare, genom att inte slå fast hur en familjestruktur ska se ut.
We are committed to fostering a queer‐ affirming network. When we gather, we do so with
the intention of freeing ourselves from the tight grip of heteronormative thinking or, rather,
the belief that all in the world are heterosexual unless s/he or they disclose otherwise.
(Blacklivesmatter.com)
22
0511J
5913J
MKVA22-VT17
De kallar sig själva för “Queer affirming” vilket i detta sammanhang innebär att de motsätter
sig den heteronormativa samhällssynen där alla förväntas vara heterosexuella tills dess att de
säger något annat. Det blir också tydligt att gruppen tar upp de marginaliserade grupper som
befinner sig utanför det vanliga könsspektrumet, och precis som i de intersektionella teorierna
som vi presenterat är det flera olika former av sexualiteter och identiteter som måste
inkluderas i jämställdhetsdebatten.
”We are committed to embracing and making space for trans brothers and sisters to
participate and lead. We are committed to being self-reflexive and doing the work required to
dismantle cis-gender privilege and uplift Black trans folk, especially Black trans women who
continue to be disproportionately impacted by trans-antagonistic violence
(Blacklivesmatter.com)
I detta stycke presenterar de sina åsikter och åtaganden kring transpersoner, vilka de i sin tur
vill ska få möjlighet att delta i samhällsdebatten, och chansen att synas och påverka. De
beskriver sedan hur de vill ändra på ”cis-gender”, vilket med andra ord innebär motsatsen till
en transperson, och deras privilegier kontra de som transpersoner har i samhället. Samtidigt
vill de lyfta transpersoner, mer specifikt så väljer de att lyfta svarta transpersoner.
Anledningen till att de väljer att skriva just svarta transpersoner och inte samtliga är på grund
av att rörelsen kretsar kring #Blacklivesmatter och det ter sig därmed naturligt att fokusera på
just svarta människor. Avslutningsvis väljer de att uppmärksamma kvinnliga transpersoner
och de våld dessa utsätts för i det dagliga livet. De väljer därmed att fokusera på just
kvinnorna och lämnar manliga transpersoner utanför fokus, vilket återigen kan återkopplas
till deras mål och värderingar där de argumenterar för att bryta patriarkala strukturer inom
svarta områden och lyfta kvinnor samt LGBT personer.
”We are guided by the fact all Black lives, regardless of actual or perceived sexual identity,
gender identity, gender expression, economic status, ability, disability, religious beliefs or
disbeliefs, immigration status or location”
(Blacklivesmatter.com)
En annan del i rörelsens agenda är att oavsett sexuell identitet, ekonomisk status,
funktionsnedsättning, etnisk härkomst eller religiös åskådning, så är alla en del av en och
samma grupp som behöver föra samma kamp mot den rådande samhällsstrukturen, här blir ett
intersektionelt perspektiv nödvändigt för att kunna förstå det faktum att diskriminering inte
23
0511J
5913J
MKVA22-VT17
sker enbart på grund av en faktor, utan flera olika, och för att synliggöra detta måste man se
problematiken ur flera olika synvinklar.
6.2.2 BLM påståenden utan faktabelägg
”How Black girls are used as negotiating chips during times of conflict and war”
(Blacklivesmatter.com)
Denna mening är hämtad från faktapresentation på slutet av texten och är väldigt intressant.
Författarna hävdar att svarta kvinnor används som valuta eller spelpjäser i konfliktdrabbade
länder och krig. För det första är det värt att notera att de inte har någon källhänvisning under
påståendet. Vad de menar med denna mening är att svarta kvinnor far illa i konflikter och
krigszoner, men de nämner inte i vilka länder eller under vilka omständigheter. Det gör att
dessa uttalanden blir svåra att ta in och processa eftersom påståendet saknar kontext. Läsarna
vet helt enkelt inte när, var och hur detta händer och det blir därmed svårt att relatera till. De
som däremot kan relatera till dessa händelser är svarta kvinnor och i viss mån män som själv
har upplevt eller utsatts för övervåld. Slutsatsen av det blir att målgruppen för dessa
påståenden kan antas vara just den svarta befolkningen och framförallt de som känner sig
felbehandlade.
”How 500,000 Black people in the US are undocumented immigrants and relegated to the
shadows”
(Blacklivesmatter.com)
Den här texten presenteras med de andra faktapåståendena i slutet av texten. Dessa siffor i
kombination med några av de tidigare nämnda påståendena är till för att uppröra, väcka
känslor och skapa en vi mot dem känsla. Immigrationsdebatten cirkulerar inte enbart kring
svarta människor i USA, men texten och meningens kontext är ju ”Black Lives matter”,
vilket innebär att de håller sig till sin agenda och sitt tema, dvs. svartas rättigheter och svartas
liv. De skriver också att dessa svarta immigranter är förpassade till skuggorna vilket i sin tur
resulterar i känsla av utanförskap och att de hamnar utanför samhällsdebatten på samtliga
plan. Det här är, även det, en del av deras narrativ eftersom de presenterar flertalet
faktapåståenden om hur svarta felbehandlas och ignoreras, för att sedan i samma text erbjuda
alternativ och lösningar till dessa problem. De här knepen förenklar faktapåläggen för
24
0511J
5913J
MKVA22-VT17
läsaren, eftersom faktapåståenden utan källor kan vara svårt ta in för en vanlig läsare. Men
när det finns lösningar som de lyfter upp i texten så blir berättelsen enklare att ta in och
acceptera.
”The call for Black lives to matter is a rallying cry for ALL Black lives striving for
liberation”
(Blacklivesmatter.com)
Det ovanstående citatet är det som avslutar texten på sidan. Rörelsen vill uppmana alla svarta
att hjälpa till och stödja BLM och deras agenda. De använder ordet ”liberation” vilket innebär
befrielse eller frihet och det är ett sätt att upplysa deras svarta anhängare och läsare om att de
inte lever fria liv. Med andra ord så säger de att alla svarta individer som strävar efter
befrielse borde svara på deras kall. Argumentet att svarta personer inte är fria riktar även
kritik mot övriga etniciteter och kanske framförallt vita människor eller ”caucasians” som
denna grupp kallas i USA. Avslutningsvis målar de upp en sida av vi och dem, antingen så
accepterar du att vara en sorts ”fånge” i samhället eller så stödjer du BLM och kämpar för din
frihet. Detta är deras narrativ och de framställer den svarta minoriteten som underdogs och de
goda, medan resterande människor och den amerikanska staten porträtteras som den onda
sidan i deras berättelse.
7. Slutsats & Diskussion
Efter att ha analyserat gruppen och dess mål och agenda står det klart att BLM är en grupp
som kämpar i huvudsak för svartas rättigheter eftersom detta är den mest utsatta gruppen i det
Amerikanska samhället. Samtidigt står de för inkluderandet utav flera andra utsatta grupper i
samhället och inom afroamerikanska Communitys. Bland dessa är bland annat
funktionshindrade och HBTQ personer. Det står klart att rörelsen för en kamp som är
nödvändig, då vi kan se ett antal bakgrundsförhållanden till rörelsens skapande, som
synliggör tydliga ojämlikheter i den Amerikanska rättsapparaten. Det finns även indikationer
på inspiration från, och koppling till tidigare politiska aktiviströrelser som till exempel Black
Panther party, inte minst när det kommer till att inkludera andra utsatta minoriteter.
Det står dock klart att rörelsen i första hand är en Black Power rörelse som kämpar mot en vit
hegemoni och man får på många sätt ett intryck av att rörelsen skapar ett vi mot dom scenario
som i 100-tals år sett likadant ut från de vitas perspektiv. Det kan te sig problematiskt då det
kan skapa ytterligare spänningar mellan grupper där läget redan är spänt på många sätt.
Rörelsen tenderar att förstärka detta vi mot dom scenario när de förespråkar svarta
25
0511J
5913J
MKVA22-VT17
medborgare att ingå i svarta kollektiv där man vill skapa en form av matriarkal
samhällsstruktur där svarta kvinnor och barn ska få företräde. Självklart är detta en del i den
anti västerländska normagenda som gruppen driver, och även om gruppen är ett svar på
förtrycket som de svarta fått utstå från de vita, så kan tankar som denna bidra till att öka
klyftorna och inte till att bygga broar mellan svarta och vita i USA.
BLMs text argumenterar för att det är viktigt att fler minoriteter än den svarta befolkningen
inkluderas i samhället. De anser även att det Amerikanska systemet är uppbyggt för att främja
den vita befolkningen och lämna andra grupper utanför. Det är dock viktigt att understryka att
Black Panther party var en rörelse som menade att fredliga protester och aktivism inte hade
någon effekt på lång sikt utan att det snarare skulle krävas en våldsam revolution. BLM har
däremot en betydligt fredligare inställning, men det är trots allt en grupp som ägnar sig åt
politisk aktivism och gruppens hemsida präglas av en känsloladdad retorik där den svarta
befolkningen uppmanas till kamp och motsättning. Med det sagt så finns det inget i nuläget
som indikerar att gruppens ledare förespråkar våld under några som helst former.
Det finns däremot andra indikationer på att BLM:s agenda inte är helt laglydig. De stödjer
öppet papperslösa flyktingar, och argumenterar för att det är statens ansvar att låta dessa
människor träda fram ur den skugga de lever i. De skriver bland annat på hemsidan att det
finns 500,000 odokumenterade svarta personer i USA. Eftersom BLM är en folkrörelse som
stödjer alla svarta medborgare i USA är det inte konstigt att de även öppet stödjer de som
vistas i landet olagligt. Däremot så är siffran något som inte backas upp av en källhänvisning,
vilket gör att siffrorna bör ses som lösa påståenden, snarare än fakta. Detta förekommer på
flertalet ställen på hemsidan där rörelsen hänvisar till siffror och påståenden som gäller svarta
personer, men det finns inga konkreta bevis på hur många papperslösa svarta det bor i USA,
inte heller några konkreta exempel på vilka svarta kvinnor som används som
förhandlingspjäser i krig och konflikter. Det är en del av det narrativ som BLM bygger upp
för att samhället ska få upp ögonen för de orättvisor som de anser att svarta personer får utstå.
Sett ur ett postkolonialt perspektiv så är BLM ett svar på den västerländska dominans som
hela tiden hållit andra kulturer och synsätt i relation till sin egen kultur. De narrativ som BLM
bygger upp är ett sätt för de marginaliserade människorna i det Amerikanska samhället att
komma till tals och ifrågasätta den västerländska hegemonin. Eftersom vi dessutom sett på
rörelsens agenda med ett intersektionellt perspektiv så har vi också synliggjort det faktum att
fler faktorer än etnisk härkomst och kön kan ligga till grund för diskriminering och
marginalisering av vissa människor.
26
0511J
5913J
MKVA22-VT17
De Los Reyes och Mulinari (2004) argumenterar för att en av de viktigaste aspekterna av
postkoloniala studier är att västerländsk kultur hela tiden reproduceras som den överlägsna.
Med andra ord hamnar övriga kulturer i skymundan och det här är något som genom texten
synliggörs av BLM. De vill bryta den västerländska kärnfamiljstrukturen, där bland annat
man och kvinna ses som det optimala och accepterade i samhället. Det är tydligt att rörelsen
har stora ambitioner med sin agenda och att de vill förändra minoriteters status i samhället
genom att motsätta sig och ifrågasätta den västerländska kulturens övermakt. Detta gör de
bland annat genom att lyfta upp viktiga frågor som rättigheter för funktionsnedsatta och
personer av annan än heterosexuell läggning.
Slutligen anser vi att det hade varit intressant och givande att analysera BLM från någon
annans perspektiv än deras eget, till exempel från journalistikens eller statligt håll. Andra
aspekter som hade varit intressant är en kvantitativ studie av deras sociala mediekanaler. Där
skulle vi kunnat analysera hur stor spridning och påverkan de har på det raspolitiska klimatet
i USA och på lagstiftningen, men även respons från intresserade och kritiserande. Med andra
ord hade vi kunnat mäta och analysera den feedback de får på de olika media kanalerna och
därmed se hur framgångsrik denna aktiviströrelse är och kan bli via bland annat Twitter. En
annan intressant studie hade varit att se om det finns liknande folkrörelser bland andra
minoriteter i USA, alternativt om det finns liknande rörelser i Europa och i sådana fall göra
en jämförande analys. Det intressanta med Europa är dess kultur och hur den ofta är väldigt
lik den svenska kulturen. Den amerikanska kulturen och politiken skiljer sig mer från den
svenska och det kan komplicera ett arbete som detta. Men det finns även positiva aspekter
med att vara obekant med vissa kulturer och normer eftersom forskarna därmed kan ha
mindre förutfattande meningar om studieobjektet.
27
0511J
5913J
MKVA22-VT17
8. Referenslista
Bonilla, Y & Rosa, J (2015).” #Ferguson: Digital protest, hashtag ethnography, and the racial
politics of social media in the United States” American ethnologist 42, no.1( February 1,
2015): 4-17. Scopus. EBSCOhost (accessed april 25, 2017).
Dahlberg-Grundberg, M, Ragnar, L, & Lindgren, S 2016, 'Social media and the
transnationalization mass activism: Twitter and the labour movement', First Monday, 21, 8,
Inspec, EBSCOhost, viewed 25 April 2017
De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner
över (O)jämlikhetens landskap. 1. uppl. Malmö: Liber
Edström, Maria & Nordberg Karin i Göransson, Anita (red.) (2005). Makten och
mångfalden: eliter och etnicitet i Sverige: rapport från Integrationspolitiska
maktutredningens forskningsprogram. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer
Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2012). Kulturanalytiska verktyg. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. 2.
uppl. Lund: Studentlitteratur
Guobin, Y 2016, 'Narrative Agency in Hashtag Activism: The Case of #BlackLivesMatter',
Media And Communication, Vol 4, Iss 4, Pp 13-17 (2016), 4, p. 13, Directory of Open Access
Journals, EBSCOhost, viewed 25 April 2017
28
0511J
5913J
MKVA22-VT17
Ledin, Johanna & Moberg, Ulla. ”Textanalytisk metod” S: 153- 179. Ekström, Mats &
Larsson, Larsåke (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Petersson, Olof (2010). Opinionsbildning. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag
Østbye, Helge. Knapskog, Karl & Larsson, Leif Ove (2004). Metodbok för medievetenskap.
1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Elektroniska källor
http://www.flowermeaning.com/dandelion-flower-meaning/ (Hämtad 2017-04-25)
(Patrisse Cullors, Opal Tometi, and Alicia Garza)
http://blacklivesmatter.com/about/ (Hämtad 2017-04-25)
(RFSL: 2015-10-14)
http://www.rfsl.se/hbtq-fakta/hbtq/begreppsordlista/ (Hämtad 2017-04-25)
(Chris Francescani, 2012-04-25)
http://www.reuters.com/article/us-usa-florida-shooting-zimmermanidUSBRE83O18H20120425 (Hämtad 2017-04-25)
29
