Om Kunskapsmedia
Kunskapsmedia AB är ett mediaföretag som producerar och distribuerar
utbildningsprogram på video/dvd/TV/Internet till bland annat AV/Mediacentraler,
skolor, företag, förvaltningar och organisationer. Genom pedagogiska program kan
man påverka attityder samt engagera och stimulera inlärning av ny kunskap.
Har du tips på filmer vi borde köpa in eller producera?
Kontakta oss på [email protected]
© Rättigheterna till studiematerialet ägs av Kunskapsmedia AB.
Du har rätt att använda dig av studiematerialet i samband med visning av
programmet.
Hur gör man... för att få varor till affären?
Vi får se hur varorna kommer till affären. Lastbilar kommer med varor till det stora
lagret där dom sorteras och plockas ut. Därefter körs varorna till affären och sorteras
in på hyllorna. I affären finns många olika varor som vi sedan köper med oss hem!
Kunskapsmedia AB
Fredhällsgatan 3, 112 54 Stockholm
Tel: 08-545 634 60, E-post: [email protected]
www.kunskapsmedia.se
8
Livsmedelsförsäljning
Försäljning av livsmedel och drycker per capita inom handeln, belopp i kr per capita.
Varugrupp
Livsmedel och drycker
Livsmedel och alkoholfria drycker
Livsmedel
Bröd och övriga spannmålsprodukter
Kött
Fisk
Mjölk, ost och ägg
Oljor och fetter
Frukt
Grönsaker
Socker, sylt, honung, choklad och konfektyr
Övriga livsmedel
Alkoholfria drycker
Kaffe, te och choklad
Mineralvatten, läskedrycker, frukt och grönsaksjuicer
Alkoholhaltiga drycker
Spritdrycker
Vin
Öl
Källa: SCB
2003
19 264
16 169
14 576
2 360
2 805
944
2 646
437
1 096
1 712
1 857
719
1 593
495
1 099
3 095
829
1 329
927
Syfte/inlärningsmål
- att på ett lekfullt sätt presentera och förklara olika föremål och företeelser för barn
- att visa hur varorna kommer till affären
- att beskriva hur komplext det är att få rätt vara till rätt affär
Filmen kan visas i anknytning till teknik och samhällsämnet i skolår F-5.
Den följer kursplaner för grundskolan.
Mål att uppnå i slutet av det femte skolåret
Kunna redogöra för, utifrån något eller några väl bekanta teknikområden, några viktiga
aspekter på utvecklingen och dess betydelse för natur, samhälle och individ (teknik).
Fakta
Butik
Lokal för detaljhandel.
Dagligvaror
Förbrukningsvaror, konsumtionsvaror, typ av varor som till skillnad från kapitalvaror är
avsedda att konsumeras eller användas under en begränsad tid.
Till dagligvaror räknas bland annat livsmedel, hygienartiklar, hushållspapper och
blommor.
Kapitalvaror
Varor som är gjorda för att användas under en längre tidsrymd, som verktyg, maskiner
byggnader, kylskåp och bilar. Kapitalvaror skiljs från konsumtionsvaror, som förbrukas
genom sin användning.
Detaljhandel
Handel där varor kan köpas enskilt, till skillnad från partihandel. Detaljhandel är
framför allt inriktad på konsumenter. Detaljhandel kan bedrivas i butiker, men också i
torgstånd och genom postorder.
Varor
Lösa materiella föremål som kan ägas, köpas och säljas.
Varor delas in i råvaror, halvfabrikat och produkter efter graden av förädling. Man kan
också dela in dem i konsumtionsvaror och kapitalvaror.
Råvara
En vara som utvunnits ur naturen men inte behandlats.
6
3
Fakta
Speltid:
Skolår:
Ämne:
Produktion:
Distribution:
Leverans info:
6 minuter
Förskola, 1-3
Natur/teknik, Samhälle
Arkimedes FBV AB, Sverige 2005
Kunskapsmedia 2005
Svenskt tal
Hur gör man – serien
Hur gör man”-serien är faktaprogram för barn som beskriver och förklarar hur man
gör; rent vatten, chips, saker av plast, provar ut glasögon, hur varorna kommer till
affären, en bil, en flygresa, korv, när man skickar brev, gör en planka, tillverkar en
glasruta, går på bio, gör ost, bakar frukostbullar, hur man gör makaroner och spagetti,
socker, med sopor, tillverkar cyklar, lånar böcker på bibliotek och gör glas. Det finns
för närvarande 20 program i serien.
Programmets innehåll
Det finns massor av varor i affären. Det finns så mycket varor att det är svårt att välja.
Men hur kommer varorna till affären? Det ska vi ta reda på i den här filmen.
Massor av lastbilar kommer ifrån de fabriker som tillverkar varorna till ett jättestort
varulager. Lagret är en sorteringscentral för varorna där alla varor har sin bestämda
plats. Från affären där man handlar ringer eller skickar man sina beställningar på de
varor man vill ha. På lagret skriver man ut listor, eller beställningssedlar, på en dator.
Listorna kallas plocklistor. En plocklista för varje affär så att man får rätt varor till rätt
affär. Det är många truckar som åker kors och tvärs för att hämta varorna på lagret.
När alla varorna plockats ihop på lagret gäller det att lasta varorna så att de kommer
på rätt lastbil. När bilarna är färdiglastade åker dom iväg till affärerna. Varorna bärs in
i affären och plockas upp på sina beställda hyllplatser. Frukt och grönsaker kommer
nästan varje dag, eftersom dom inte håller sig färska så länge. När man plockat ihop
vad man vill handla är det bara att gå till kassan och betala!
2
Diskussionsfrågor & uppgifter
- Vad för slags varor finns i en affär?
- Hur kommer varorna till affären?
- Varifrån kommer mjölk, ägg, juice, torsk, burktomater, apelsiner?
- Vad använder man varorna till?
- Vilka olika sorters affärer finns det?
- Varför finns det olika sorter affärer?
- Är det bra eller dåligt att det finns så många varor i en butik?
- Hur tror du Internet kommer att påverka handeln?
- Hur tror du att en affär såg ut förr i tiden och vad för slags varor hade dom?
- Vad för slags varor handlar du?
- Skriv upp allt du (eller din familj) handlar under en vecka. Välj ut några varor och se var dom är tillverkade någonstans.
- Rita en karta och beskriv varans väg - från fabriken till ditt hem.
- Gör ett studiebesök på en sorterings- eller distributionscentral.
Internetkällor
- www.scb.se – Sveriges officiella statistik
- www.hui.se – Handelns utredningsinstitut
- www.svenskhandel.se – branschförening för svensk handel
- www.mercurius.nu – artiklar om handelns historia i Sverige
- www.ica-historien.se/index7.php - bra webbplats om ICAs historia
7
Halvfabrikat
Varor som förädlats industriellt men som inte är färdiga för konsumtion.
Några exempel på halvfabrikat är stål och mjöl.
Produkt
Produkt är resultatet av utfört arbete, som regel avses en materiell produkt, en
vara, från varuproduktion men även immateriella produkter är resultat av arbete,
i synnerhet om upphovsrättslig verksgrad uppnåtts, dvs produktens resultat är att
betrakta som ett helt eller delar av ett verk (ord, bild, manus, musik, mönster osv).
Handelshistoria
Handeln kommer till Skandinavien
För 5 000 år sedan började kopparföremål importeras från kontinenten till Danmark
och Skåne. Tusen år senare bedrevs fjärrhandel i Mälardalen och på Gotland, liksom
längs kusten från Västerbotten till Skåne.
2000-talet – Möjligheternas tid
Vår tid präglas av tre starka tendenser: Internationaliseringen, som innebär att
nationsgränser och geografiska avstånd betyder allt mindre för olika ekonomiska
aktiviteter. Informationsrevolutionen, som dramatiskt har sänkt kostnaderna för
att bearbeta, lagra och sprida information. Individualiseringen, som innebär att
människor ställer större krav på att själva få välja hur de ska forma sitt liv.
Allt detta ökar betydelsen av handelns klassiska funktioner, alltså att organisera
flöden av varor och information så att kunden får tillgång till rätt produkter på rätt
plats vid rätt tidpunkt och till förmånligast möjliga villkor.
I en värld där hindren för handel inom och mellan länder minskar och där
kostnaderna för transporter, överföring och bearbetning av information sjunker
är det en helt öppen fråga hur, var och av vem den mest framgångsrika handeln
organiseras. Framgången kommer att bero på den faktor som genom årtusenden
har spelat en viktig roll för handelns utveckling och som i framtiden blir den helt
avgörande, nämligen enskilda människors initiativförmåga, kreativitet och kompetens.
Från norr kom skifferredskap och pälsverk, från söder flintyxor. Fjärrhandeln ökade
under den nordiska bronsåldern 1500-500 f.Kr. då metaller och bronsföremål
importerades medan bärnsten, pälsverk och slavar exporterades.
Den romerska järnåldern (år 0-400) var en intensiv handelsperiod. Romarrikets
nordgräns sträckte sig, då imperiet var som störst, längs Rhen och Donau. Men det
förekom en livlig handel med folkstammar norr därom. Romerska föremål har hittats
vid arkeologiska utgrävningar ända upp till södra Norrland.
Det som importerades till Skandinavien var bland annat föremål av glas och brons.
Rika nordbor lagade och serverade mat i bronskärl från södra Italien och bar smycken
tillverkade av guldsmeder vid Svarta havet. Handeln förde impulser från Rom till
Skandinavien, där byggnader, kläder, smycken och bruksföremål började tillverkas
efter romerska förebilder. Ett av de viktigaste kulturella bidragen var skrivkonsten. Den
äldsta runskriften tillkom nämligen efter romerska förebilder.
4
5
