Den svenska modellen för
företagsägande och
företagskontroll vid skiljevägen
Magnus Henrekson & Ulf Jakobsson
Juni 2006
Under publicering av Expertgruppen för Studier i Samhällsekonomi
(ESS), Finansdepartementet, Stockholm.
Bakgrund och motivering
• Snabb ändring i
ägarstrukturen
• Ökat utländskt ägande
och OPM
• Ägarmodellen vid
vägskäl
– Låg privat förmögenhet
– Konc. kontroll
– Paradoxal politikmix
• Stort gap ägande och
kontroll gör modellen
finansiellt och politiskt
instabil
• Syfte: Analysera
svenska ägar- och
kontrollmodellen;
historia och nuvarande
dilemma
Historisk och ideologisk bakgrund
• Många entreprenörer
fram till 1913
• Restriktioner utländskt
ägande tidigt
• Investmentbolag
• Skattereform redan
1938 skapade ”staket”
• Värderingen av
företagen mycket låg
• “Kapitalism utan
kapitalister”
• “Koalition” politisk elit
och existerande
maktelit i näringslivet
Understödjande politik
• Skattepolitik
– > 100 real beskattning av avkastning individuellt ägda
företag från ca 1965 till 1990
– Institutionellt ägande och skuldfinansiering negativ real
skatt
– Förmånlig skatt vid försäljning av företaget
•
•
•
•
Kreditmarknadspolitik
Kanalisering av sparandet
Lönebildning och arbetsmarknadsregleringar
Restriktioner utländskt ägande
Vad hände?
• Hushåll kom att äga
mindre
• Resurser låstes in i
existerande företag
(konglomeratet Volvo)
• Allt färre kontrollerar
allt mer m h a olika
röstetal, ask-i-ask,
korsägande osv.
• Få nya företag
• Börsen betydelselös
för finansiering
• Utlandet marginellt
Nya tider
• Renässans för
entreprenören
• Löntagarfondsförslaget
bryter ”koalitionen”
mellan de två eliterna
• Avreglerade
marknader
• Gamla modellen
förlorar sin materiella
underbyggnad
• Neutralare
skattesystem
• Alla hinder bort för
utländska ägare
• Skattemässig diskriminering av svenskt individuellt
ägande
Effekter
• Allt större skillnad kontroll och kapital
– Rösträttsdiff från 32 % av företagen 1968 till 87 % 1992
• Förvärv
• Utländska ägare in
• Familj behåller kontroll även efter notering
Ägarandelar för olika ägarkategorier av svenska börsnoterade
aktier som andel av börsvärdet, 1983 - 2005
80
Svenska institutioner
70
60
Utländskt ägande
50
40
30
Svenska hushåll
20
10
0
1983
1986
1989
1992
1995
1998
2001
2004
Antal anställda i utlandsägda företag och deras andel av anställda i
näringslivet, 1980–2004
25
500000
400000
20
Kurva = Andel anställda
15
300000
10
200000
5
100000
0
0
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004
Andel (%)
Antal anställda
Stapel = Antal anställa
Läget idag
• ”kapitalism med få rika
kapitalister”
• Starka preferenser för
kontroll
– Gäller också mindre
bolag
– Logiskt när stor risk att
växa
– Höga reavinstskatter
• Statens återkomst
• ”Kontrollkultur” ej
kompatibelt med
fondkapitalism
• Inga nya storftg
• Investmentbolag kan
ej emittera aktier
• Internationella investerare ogillar bolag med
A/B-aktier
Viktiga tendenser
• Wallenberg-gruppen tappar i relativ betydelse (från
42 till 32 % av börsvärdet mellan 1998 och 2005)
• Röstdifferentiering minskar dramatiskt: från 87 till
51 % av börsföretagen mellan 1992 och 2006.
• Statliga och korporatistiska fonder allt större
placeringspotential:
– Motsvarar ca 75 % av börsvärdet
– Fondernas agerande blir alltmer betydelsefullt
• Staten stor aktieägare både på börsen och direkt
Flera framtida modeller
• Utländska ägare tar
kontrollen
• Spritt ägande
– Regler, skatter och syn på
ersättningar gör detta svårt
(Skandia)
– Kräver shareholder value
norm
• Korporatistiska fonder
som huvudägare
• Ägarentreprenörer
uppbackade av
korporatistiska fonder
• Private equity med
korporatistiska fonder
som viktiga finansiärer
• Nya snabbväxande ftg?
– Miljön för inhemskt
domicilierade VC ftg och
affärsänglar ej bra
– Preferenserna för kontroll
kan bli kvar
Vägar ut?
• Pensionsfondkapitalism • Dynamik kräver dock
nya familjer och nya
ett reellt scenario
förmögenheter
• ”Avinstitutionalisera”
• Ägarvakuum ett
sparandet
europeiskt problem så
• Bättre betingelser
ej bara Sverige
individuellt ägande
• Röstdifferentiering en
• Sluta gynna kontrollfråga för marknaden
kultur skattemässigt
• Ägarspecialister i olika
former
