Fiskar i Ätran
Flodnejonöga
(Lampetra fluviatilis)
30-35 cm. Primitiva käklösa fiskar. Lever av as samt
att suga blod från andra fiskar. Denna och
Havsnejonögat (Petramyzon marinus) går endast in i
Ätran för att leka, medan Bäck-nejonögat (L.
planeri) stannar hela livet i ån.
Regnbåge
(Salmo gairdneri)
25-45 cm. Inplanterad från västra nordamerika för
odling och sportfiske. Den bildar inga
självreproducerande bestånd i våra vatten.
Abborre
(Perca fluviatilis)
20-35 cm. Simmar i stim och lever mest av larver
och kräftdjur, de senare kan ge abborren en röd
färg. En av de populäraste sportfiskarna och
delikat att förtära.
Sarv
(Scardinius erythrophthalmus)
15-30 cm. Sarven äter gärna andra fiskars rom.
Den blandar sig dessutom i leken och hybrider
med mört och löja förekommer. I Rumänien
finns en ras av sarv som bara lever i varma källor.
Ål
(Anguilla anguilla)
40-90 cm. De vuxna ålarna simmar ända till
Sargassohavet för att fortplanta sig. Ynglen
kommer tillbaka med Golfströmmen och kallas
glasålar när de når Europa.
Detta är en sammanställning av fiskarter som är säkert
dokumenterade från olika delar av Ätran. De uppträder
inte nödvändigtvis i samma miljö eller på lika tid under
året. Nästan säkert finns fler arter än de illustrerade. I
brackvattnet nära åmynningen lever det flera havslevande
fiskarter.
Vad gäller illustrationerna så finns det naturligtvis en stor
variation inom varje arts utseende vad gäller ålder, kön,
säsong och livsmiljö.
Staksill
(Alosa fallax)
25-40 cm. Lever i stim i kustnära vatten. Simmar
upp i Ätran för att lägga ägg under sommaren och
på hösten återvänder ynglen till havet.
Bäckröding
(Salvelinus fontinalis)
20-35 cm. Infördes från östra nordamerika
samtidigt med regnbågen under slutet av 1800-talet
men har till skillnad från den etablerat egna
bestånd.
Gärs
(Gymnocephalus cernua)
10-15 cm. Kallas även snorgärs på grund av
slemfyllda kanaler tätt under huden på huvudet.
Dagaktiv bottenfisk som äter smådjur och
fiskrom.
Sutare
(Tinca tinca)
20-40 cm. En skygg bottenfisk som äter bara på
sommaren, på vintern ligger den i dvala. Kallas
även lindare, då den virar reven runt grenar och
vattenväxter när den krokas.
Lake
(Lota lota)
30-50 cm. Den enda torskfisken som lever i
sötvatten. Trivs i kallt vatten och jagar på
nätterna. På sommaren äter de mindre och söker
sig mot svalare vatten.
Lax
(Salmo salar)
40-100 cm. Ätranlaxen är en egen genetisk variant.
Den tillbringar sitt vuxna liv långt ut i
Nordatlanten. I Ätran förekommer också norsk lax
och östersjölax. Alla är varianter av samma art.
Siklöja
(Coregonus albula)
15-25 cm. Filtrerar plankton och smådjur med
hjälp av gälräfständer. I Ätran finns flera sikarter
som är svåra att skilja från varandra, även för
fackmän. Löjrom kommer från siklöjan.
Mört
(Rutilus rutilus)
20-35 cm. En av våra allmännaste
sötvattensfiskar. Äter både smådjur och växtdelar
och spelar viktig roll i sjöarnas ekologi som föda
åt rovfiskar.
Braxen
(Abramis brama)
30-50 cm. Äter bottendjur genom att lodrätt
stående i vattnet suga i sig slam. På vintern
simmar de på djupare vatten i stim på ibland
tusentals fiskar. Utanför Norrtälje togs 1859 mer
än 7,5 ton braxen vid ett tillfälle.
Stensimpa
(Cottus gobio)
10-15 cm. Tillbringar det mesta av sitt liv gömd
under stenar och är aktiv på natten. I Ätran finns
även bergsimpa (Cottus poecilopus).
Havsöring
(Salmo trutta)
40-100 cm. Liknar laxen till levnadssättet men
vandrar inte lika långt, utan håller till längs de
europeiska kusterna. Skiljs från laxen bland annat
på en tjockare stjärtspole och rak bakkant på
stjärtfenan.
Gädda
(Esox lucius)
30-120 cm. En utpräglad rovfisk som förutom
andra fiskar tar andungar och till och med andra
gäddor. Bytesdjuren kan vara upp till halva gäddans
egen vikt.
Färna
(Leuciscus cephalus)
30-50 cm. Trivs i strömmande vatten och äter en
mycket blandad föda. Plockar insekter från ytan
på sommaren och äldre exemplar kan ta grodor
och vattensorkar.
Löja
(Alburnus alburnus)
12-15 cm. Viktig föda för rovfiskar. Löjrom
kommer inte från löjan utan från siklöja. I sydliga
länder gör man konstgjorda pärlor av fjällen. Det
går åt 5000 fiskar till 100 g pärlessens.
Storspigg
(Gasterosteus aculeatus)
4-8 cm. Är även en saltvattensfisk utmed kusten.
Vissa raser tillbringar vintern i havet, andra är
stationära i sötvatten. Hannarna bygger bon av
växtdelar, i dessa kan flera honor lägga ägg.
Ätrans
Nedre
Fiskevårdsområde
Bäcköring
(Salmo trutta fario)
15-20 cm. Samma art som havsöringen, men detta
är en dvärgform som tillbringar hela livet i mindre
vattendrag.
Gös
(Stizostedion lucioperca)
30-70 cm. En rovfisk som smyger sig på sina byten
och till skillnad från gäddan föredrar lite oklarare
vatten.
Id
(Leuciscus idus)
35-50 cm. Trivs i både sötvatten, där födan är
mestadels insekter, och i brackvatten, med en diet
av blötdjur och kräftor. En gyllengul variant,
guldid, hålls i dammar och akvarier.
Elritsa
(Phoxinus phoxinus)
6-10 cm. Kallas också kvidd och äling. Simmar
ofta tillsammans med öringyngel. Lever av små
bottendjur och luftlevande insekter, men även
öringägg.
Skrubbskädda
(Platichtys flesus)
20-30 cm. En utpräglad saltvattensfisk, som dock
regelbundet besöker åar, ibland flera kilometer
inåt land. Leker dock aldrig i sötvatten.
