Ullstämmaskogens naturreservat

2001-10-03
Ullstämmaskogens
naturreservat
Linköpings kommun,
Östergötlands län
Skötselplan
Upprättad och fastställd av Linköpings kommun 2001.
Naturvårdsförvaltare: Linköpings kommun, tekniska nämnden
FÖRORD
Dagens skogar är i allmänhet mer eller mindre påverkade av mänsklig verksamhet. Även
om betydligt större naturvårdshänsyn tillämpas i dagens skogsskötsel så har skogarna
under senare decennier utarmats på växt- och djurliv samt fragmenterats i allt mindre
delar. Nära våra tätorter är det idag mycket svårt att få uppleva skogar som är
opåverkade av ett aktivt ekonomiskt skogsbruk. Även om i stort sett all skogsmark i södra
Sverige under lång tid har påverkats av mänsklig aktivitet i form av bete, vedfångst och
avverkningar finns det idag skäl att på lämpliga platser skydda större skogsområden
från skogsbruk – områden där skogens växt- och djurlivet kommer i första hand men
också där vi människor kan få uppleva hur naturliga skogar ser ut.
I samband med att Linköpings kommuns naturvårdsambitioner ökat under 1990-talet har
Tekniska nämnden undersökt lämpliga områden som kan skyddas som naturreservat på
den kommunägda marken. Ett av de områden som visat sig vara lämpligt är just
Ullstämmaskogen som med förekomsten av flera nyckelbiotoper och en stor andel
gammal skog samt höga rekreationsvärden och ett tätortsnära läge har höga naturvärden. Även detta område innehåller planterade ungskogar och andra skötta bestånd men
eftersom dessa ligger insprängda mellan de mest värdefulla delarna har de inkluderats i
det föreslagna reservatet som har avgränsats för att på lång sikt utveckla ett större
sammanhängande naturskogsområde. Här ska man som besökare kunna ströva i
naturskog även under ett längre besök.
Naturreservatet innebär att området skyddas för framtiden och kan användas för rekreation samtidigt som en anpassad skogsskötsel ytterligare kan utveckla naturvärdena
och bidra till en stärkt biologiska mångfald nära Linköping.
Skötselplanen består av två delar. Dels en allmän del som beskriver de befintliga förhållandena och dels en plandel som behandlar reservatets skötsel. Skötselplanen och
föreskrifterna för naturreservatet är fastställda genom beslut av kommunfullmäktige
2001-xx-xx
Arbetet med skötselplanen har till stor del utförts av naturvårdssekreterare Eva Johansson, Stadsbyggnadsgruppen, Linköpings kommun.
Linköping, oktober 2001
Claes Svedlindh
kommunekolog
2
Innehållsförteckning
Sida
FÖRORD _____________________________________________________________________2
Innehållsförteckning ____________________________________________________________3
I ALLMÄN BESKRIVNING _____________________________________________________4
1. Administrativa data ________________________________________________________4
2. Grund för beslutet samt föreskrifter___________________________________________5
3. Översiktlig beskrivning av befintliga förhållanden_______________________________5
3.1 Inledning _______________________________________________________________5
3.2 Naturbeskrivning_________________________________________________________5
3.3 Kulturhistoriska förhållanden _______________________________________________7
3.4 Slitage och störningskänslighet______________________________________________8
3.5 Anordningar för friluftslivet ________________________________________________8
3.6 Byggnader ______________________________________________________________9
II PLANDEL _________________________________________________________________10
1. Disposition och skötsel av området ___________________________________________10
1.1 Övergripande mål _______________________________________________________10
1.2 Generella riktlinjer och åtgärder ____________________________________________10
1.3 Skötselområdena ________________________________________________________11
2. Anordningar för rekreation och friluftsliv _____________________________________18
2.1 Övergripande mål _______________________________________________________18
2.2 Friluftsanordningar ______________________________________________________18
3. Naturvårdsförvaltning _____________________________________________________19
3.1 Naturvårdsförvaltare _____________________________________________________19
3.2 Tillsyn m m____________________________________________________________19
4. Dokumentation och uppföljning _____________________________________________20
4.1 Uppföljning av naturvårdsförvaltningen______________________________________20
4.2 Inventeringar och utredningar ______________________________________________20
5. Revidering av skötselplanen_________________________________________________20
6. Finansiering av naturvårdsförvaltningen______________________________________20
6.1 Finansieringsplan _______________________________________________________20
6.2 Ekonomisk utredning (undantas från fastställelse) ______________________________20
7. Litteratursammanställning _________________________________________________21
Bilaga 4 ___________________________________________________________________1
Förteckning över skötselområdenas areal samt ungefär vilka avdelningsnummer i
skogsbruksplanen som de är sammansatta av.____________________________________
Bilaga 10 __________________________________________________________________1
Förteckning över nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden i
Ullstämmaskogens naturreservat ______________________________________________
3
I ALLMÄN BESKRIVNING
1. Administrativa data
Benämning
Ullstämmaskogens naturreservat.
Skyddsform
Naturreservat.
Objektsnummer
0502109
Beslutsdatum
2001- Inrättande av naturreservat, enligt
kapitel 7, 4 § miljöbalken.
Kommun
Linköping.
Socken
Landeryds församling.
Fastighet
Ullstämma 5:1 och Harvestad 9:1
Areal
Cirka 69 ha.
Markägare
Linköpings kommun.
Naturvårdsförvaltare
Linköpings kommun, tekniska nämnden.
Lägesbeskrivning
Naturreservatet ligger cirka 2 km sydost om Vidingsjö
motionscentrum i Linköpings stads södra utkant,
cirka 2 km väster om Harvestad gård.
Naturreservatets läge redovisas på karta, bilaga 1.
Kartblad
Topografiska kartbladet Linköping 8F SO.
Ekonomiska kartbladen 8F4i Blästad och 8F 3i Munkebo.
Koordinat i
rikets system
Arean fördelar
sig på följande
sätt
Servitut
X 1491770
Y 6469780
Barrskog
Ungskog (talldominerad)
Lövskog
Myr
Summa
ca 32 ha
ca 18 ha
ca 10 ha
ca 9 ha
ca 69 ha
Jakträtten är utarrenderad på ettåriga avtal med en arrendator
per fastighet.
4
2. Grund för beslutet samt föreskrifter
Se beslutet om Ullstämmaskogens naturreservat.
3. Översiktlig beskrivning av befintliga förhållanden
3.1 Inledning
Reservatet domineras av barrskogar i olika åldrar. Stora delar har skötts enligt normala
skogsbruksmetoder. Det finns t ex stora områden med planterad skog. Dock har skötseln
varit mindre intensiv i stora delar och mängden död ved är därför förhållandevis riklig.
Likaså har kärr och mossar lämnats orörda.
Södra delen av reservatet är rikt på lövträd, vilka har sitt ursprung i ett odlingslandskap
där igenväxningen nu har gått långt.
I området finns fyra nyckelbiotoper (cirka 7 ha) och åtta objekt med höga naturvärden
(cirka 21 ha). Sju rödlistade växt- och djurarter och tjugosju signalarter har hittills påträffats.
Läget, nära Vidingsjö motionscentrum, och Linköpings södra stadsdelar gör att, framför
allt den östra delen av, reservatet är relativt välfrekventerat för motionslöpning och
närrekreation.
Reservatet är cirka 69 hektar stort.
3.2 Naturbeskrivning
Geologi
Berggrunden utgörs av granit. Den är synlig på flera platser i form av hällar.
Området ligger under högsta kustlinjen och det är påverkat av svallning.
Stora delar av terrängen är tämligen plan. Reservatets högsta punkt ligger cirka 95 meter
över havet och den lägsta cirka 90 meter över havet. I reservatets norra och södra delar
sträcker sig låga höjdryggar i nordväst-sydostlig riktning. Det är främst här som berg i
dagen förekommer. Denna ”terrängriktning” avspeglar sig i jordarternas fördelning och i
landskapsbilden i reservatet. I sänkor ligger varvig lera från tiden då den senaste
landisen smälte bort. Mätningar i närheten av reservatet visar lerdjup på 8 - 19 meter.
Ovanpå leran finns några mycket små torvområden samt, på flera platser, tunna ytlager
av torv. Sandig-moig morän är den vanligast förekommande jordarten men smärre
fläckar med grovmo och sand förekommer. Terrängen är mestadels normalblockig men i
reservatets centrala och östra delar är den blockfattig.
Geohydrologi
Flera vattenfyllda hålor finns, varav flera troligen har nyttjats för bevattning. Inga av dem
förefaller att vara källor. P g a tätande lerlager har en del ytlig torv bildats och
markfuktigheten är relativt hög.
5
Ytvatten
Ytvatten förekommer i några mindre dammar och diken men i övrigt är området vattenfattigt. Utdikning av fuktigare partier har förekommit men det finns relativt få diken i
området.
Klimat
Området ligger inom ett växtgeografiskt gynnsamt område, området är solrikt men
tämligen regnfattigt. I trädbevuxna våtmarker skapas ett klimat med relativt hög och jämn
luftfuktighet.
Vegetation
Allmänt om fältskiktet
Fältskiktet är ganska varierat p g a de skiftande geologiska förhållandena och markvattenförhållandena. Markvegetationstyperna är typiska för friska och torra barrskogar.
Här finns t ex risdominerade typer och typer dominerade av smalbladiga gräs samt
örtristyper. I höglänta områden förekommer skarpare typer, dock i liten omfattning. De
örtrikaste fältskikten återfinns främst i bryn, gläntor, längs med stigar, i f d betesmarker
och i fuktigare områden. I dessa miljöer varierar markvegetationen från fuktiga ängstyper
till torrare örttyper. Dessutom finns det både kärr- och moss-vegetationstyper.
Fältskikts/bottenskiktslösa partier är relativt ovanliga men förekommer i tätare barrskog.
De glesaste fältskikten återfinns i klibbalkärren.
Allmänt om bottenskiktet
Bottenskiktet domineras av vanliga skogsmossor som husmossa, väggmossa och
kvastmossa. I fuktigare partier är mossfloran rik och flera sällsynta mossor har påträffats i
fuktiga områden. Lavar är inte så vanliga i bottenskiktet men förekommer på hällmarker
med skarpa markvegetationstyper.
Skogsmark
Skogen domineras av barrträd. Flera bestånd är över 100 år. Det finns tallar som uppnått
en ålder på 125 år eller mer och som närmar sig kronmognad. Huvuddelen av
ungskogen består av planterad tall.
Lövträdsvariationen och lövträdsförekomsten är måttlig. Björk, asp, ek och al är de
vanligaste lövträdslagen. Ek växer främst i det igenväxande odlingslandskapet i söder
men även i underbeståndet i nästan hela reservatet.
I reservatets södra delar finns det en hel del lövträd, även fruktträd. De utgör rester från
ett tidigare mer öppet odlingslandskap där barrträden nu börjat tränga in.
Skogsbruket har främst varit inriktat på barrskogsskötsel.
Underbeståndet i skogarna är vanligtvis ganska glest. Gran, björk, ek och asp förekommer nästan överallt, där det finns ett underbestånd. Troligen kommer även nästa
generation skog att vara barrdominerad.
6
Även buskskiktet är sparsamt. En förekommer i de glesare skogarna. Hassel förekommer
i enstaka exemplar, framför allt i de södra delarna. Enstaka nypon, fläder och brakved
har påträffats.
På några få ställen har skogen dikats ut med viss marksänkning som följd. Sockelbildning förekommer främst i klibbalkärren.
Det finns en hel del död ved, förutom i de yngsta skogarna. Mängden verkar ha ökat de
senaste åren p g a stormfällning och barkborreangrepp. En hel del vedsvampar har
påträffats.
Myrar
Mossarna är välutbildade med rakstammiga tallar och med skvattram, odon, hjortron och
tranbär.
Kärren är välutbildade med socklar och en rik förekomst av mossor, varav flera är
ovanliga.
Djurliv
Djurlivet har inte varit föremål för någon närmare studie, men många av de vanligaste
däggdjursarterna finns representerade. Här finns älg, rådjur, harar och ekorrar. Fågellivet
är rikt men ej heller det är systematiskt inventerat. Här finns hackspettar, trastar,
grönsångare, bofink, lövsångare, svarthätta, stare, nötskrika, gärdsmyg, m m.
Kunskap om insekter, spindlar, mollusker samt grod- och kräldjur saknas helt.
3.3 Kulturhistoriska förhållanden
Huvuddelen av reservatet ligger på fastigheten Ullstämma 5:1. Namnet kan härröra från
egennamnet Ull, eller något liknande, samt ordet dämme. Namnet kan således syfta på
en man som någon gång har dämt vatten, t ex för ängsbruk eller åkerbruk. Gården
Ullstämma ligger dock relativt långt från reservatet. En mindre del av reservatet ligger på
fastigheten Harvestad 9:1.
Det saknas i dag registrerade fornlämningar i området men öster och väster om reservatet finns det rikligt med fornlämningar. Då det är långt mellan de förmodade fornbygderna med sina ensamgårdar från romersk järnålder bör det ha funnits en hel del gamla
vägar i området, t ex i form av hålvägar. Några sådana har påträffats i samband med en
översiktlig, okulär inventering (Franzén 2000). Troligen nyttjades huvuddelen av området
som utmarksbete under förromersk järnålder. Hägnader från denna tid har påträffats
liksom en grav. Ett boplatsläge finns förmodligen i närheten av det numera rivna torpet
Bergdalen.
De historiska lämningarna finns alltså i form av en torpgrund med tillhörande agrara
lämningar och vägar.
På kartan från 1766 beskrivs större delen av reservatet som byns samfällda utmark med
ett gott bete men med borthuggen skog. På den stora mossen och de mindre kärren
växte små al- och tallbuskar; denna marken bedömdes ha ringa värde för betet. Några få
7
och små magra åkrar, samt slåtterängar kring dem, fanns i området längst i söder, vilket
kallades Kullelyckan. Här låg till sen tid torpet Kulan, vars grund man fortfarande kan se.
Söder om huset låg en skogsbacke vilken, även då, var bevuxen med småskog samt
utarrenderad. En landsväg nådde torpet rakt norrifrån. Ytterligare ett torp fanns i
odlingslandskapets norra del, kallat Skogsholmslyckan. Några hundra meter väster om
det f d torpet Bergdalen finns ett berg som på 1700-talet kallades för Rävberget, och gör
det än i dag.
1839 hade åkrarna utvidgats men våtmarkerna hade kvar sin utbredning. Skogen angavs
inte som betesmark längre, men den kan mycket väl ha varit betad. Ännu på 1940-talets
karta är åkermarken brukad.
Bland de mänskliga ingreppen kan nämnas skogsbruk och utdikning i några mindre
områden, uppodling samt anläggande av spår och stigar.
Inga främmande arter misstänks ha planterats in men främmande provenienser har
troligen använts vid plantering av gran och tall. Dessa provenienser härrör troligen från
Östergötland
3.4 Slitage och störningskänslighet
Torv- och lermarker, liksom lavklädda hällmarker är känsliga för slitage. Tämligen få
besök är tillräckligt för att gyttjiga stigar skall trampas upp eller vegetationslösa stigavsnitt
uppstå. Exempel på söndertrampade stigar finns inom reservatet.
Faunans känslighet i reservatet är oklar då kunskapen om densamma är begränsad.
3.5 Anordningar för friluftslivet
Friluftsanordningar
Det finns ett antal stigar, främst inom reservatets norra och östra delar. Två spår har
anlagts, nämligen LOK-milen (grön markering) och östgötaleden. Rester av ytterligare ett
terrängspår finns (röd markering).
Parkeringsplatser saknas i anslutning till reservatet. Den närmaste parkeringen finns vid
Vidingsjö motionscentrum.
Tillgänglighet och framkomlighet
Tillgänglighet
Hela området är tillgängligt för allmänheten.
Reservatet ligger relativt nära Vidingsjö motionscentrum och ingår i rekreationsområdet
Vidingsjöskogen. Reservatet nås norrifrån via grusvägarna från Afton- och Stenåldersgatan. Till Vidingsjö motionscentrum, Afton- och Stenåldersgatan går täta bussturer.
Från väg 687 i öster kan man nå reservatet via Harvestad gård. Ingen av ovannämnda
grusvägar får användas för motortrafik.
8
Reservatet har två naturliga huvudentréer. Den främsta huvudentrén är belägen i områdets nordvästra del, cirka 400 meter öster om torpet Ekäng. Man når den via gröna
spåret eller östgötaleden. Den andra, mindre entrén, ligger på Östgötaleden, i slutet av
grusvägen från Harvestad.
Framkomlighet
Inom området finns flera väl upptrampade och underhållna stigar. En ganska stor andel
tät ungskog liksom våtmarker gör stora delar av reservatet svårframkomligt. Även
områdets västra och centrala delar är svårframkomligare p g a att det finns mycket få
stigar.
Friluftsliv
Delar av området nyttjas för friluftsliv i olika former, främst löpning, promenader, orientering, skidåkning och hundträning. Banor för orienterings- och hundträning, ibland för
tävlingar, anordnas tidvis i området. Viktiga och välanvända spår är LOK-spåret (1 mil)
och östgötaleden vilka passerar genom reservatet.
3.6 Byggnader
Byggnader saknas.
9
II PLANDEL
1. Disposition och skötsel av området
1.1 Övergripande mål
Syftet med reservatet är att bevara biologisk mångfald; vårda och bevara värdefulla
naturmiljöer; skydda och nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter samt tillgodose behov
av områden för friluftslivet.
Det övergripande målet med reservatets skötsel är att bevara och utveckla områdets biologiska
kvaliteter med dess kärr, sumpskogar och gammelskogar. Skogarna ska ha naturskogskaraktär,
vara olikåldriga, flerskiktade och innehålla rikligt med död ved och grova träd samt hysa områden
med hög markfuktighet. Resterna av odlingslandskapet ska bevaras synligt och lövrikt. Reservatet skall vara en värdefull tillgång för allmänhetens rekreation, naturupplevelser och
naturstudier.
Syftena ska nås genom att stora delar av skogen lämnas för fri utveckling medan andra
delar gallras från gran för att tall och lövträd ska finnas i den framtida naturskogen.
Odlingslandskapet ska skötas genom att yngre gran hålls efter samt genom framröjning
av historiska och förhistoriska spår. Stigar och spår ska hållas framkomliga och
information ska ges om reservatets värden.
1.2 Generella riktlinjer och åtgärder
Hävd av barrskogen
Eftersom naturliga successioner i form av bl a skogsbrand inte kan efterliknas kan
skötselinsatser för att gynna tall och lövträd genomföras på främst torra och bergiga
partier i den äldre barrskogen. Framförallt blir det där aktuellt att avverka gran, dock i
begränsad omfattning. För att gynna föryngringen av tall behövs troligen någon form av
markberedning. Denna åtgärd ska dock utredas noggrannare innan den genomförs, se
kapitel 4.2. Friska och fuktiga delar av den äldre barrskogen ska lämnas för fri utveckling.
Hänsyn ska tas för att förhistoriska och historiska lämningar inte ska skadas eller
skymmas.
Träd får normalt inte tas ut ur skogen, t e x p g a skadedjursangrepp eller omfattande
stormfällningar. Undantag är de träd som ska föras ut enligt skötselplanen, se skötselområde 3
och 4.
Skogsbränder släckes snarast p g a områdets närhet till bebyggelse.
Hävd av det igenväxande odlingslandskapet
Tydliga spår från tidigare markanvändning ska försöka behållas synliga, främst med hjälp
av röjningar. Exempel på spår är husgrunder, odlingsrösen, åkerdiken, frösådd skog,
solitära lövträd, dammar. Ung gran (under 60 år) gallras bort i hela området Bryn mot
öppen mark ska skapas och vårdas. Blommande träd och buskar ska härvid gynnas. I
samband med detta arbete får avverkade träd föras ut ur reservatet.
Det är inte avsikten att odlingslandskapet ska restaureras.
10
Hävd av ungskogar
En röjning/gallring genomförs under innevarande skötselplanperiod (och möjligen sker en
andra röjning/gallring under nästa skötselplaneperiod) i syfte att gynna vissa trädslag och
för att skapa framkomliga bestånd. Gran tas bort. Olika trädslag sparas utifrån tanken att
det nya beståndets trädslagssammansättning ska överensstämma med omgivande
områden. T ex sparas mycket al i anslutning till alkärren och mycket tall i anslutning till
mossarna. Generellt gynnas lövträd för att efterlikna en naturlig succession. Områden
med mindre våtmarker röjs kraftigt. Åtgärden återupprepas eventuellt under
nästkommande skötselperiod för att förstärkas. När skogen når vuxen ålder bör den
hävdas som barrskogen, se ovan.
Hela bestånd röjs inte utan endast delar av dem. De centrala delarna av avdelning 178
lämnas t ex för fri utveckling. Totalt röjs cirka 20 - 40 % av ungskogsarealen.
En utredning om möjligheten att tillämpa kontrollerad brand som skötselmetod i vissa
ungskogar (t ex avd 178, 211, 212 eller 219) bör genomföras under planperioden.
Hävd av klibbalkärren och mossarna
Klibbalkärren och mossarna lämnas för fri utveckling.
Hävd av fuktiga skogar
Som hävd av barrskogar, enligt ovan. Dessutom undersöks möjligheterna att öka
markfuktigheten. Om det är möjligt och lämpligt att göra detta kan åtgärden genomföras.
Faunavård
Föreslagna skötselåtgärder ska gynna bl a vedlevande insekter och fåglar.
Jakt ska på sikt ej bedrivas inom reservatet, frånsett skyddsjakt. Nuvarande jaktavtal ska
sägas upp under innevarande skötselplanperiod.
Hävd av historiska och förhistoriska lämningar
Vid underhåll av stigar och vid skogsbruksåtgärder, inte minst i skötselområde 4, ska
hänsyn tas till historiska och förhistoriska lämningar så att de inte skadas eller skyms.
1.3 Skötselområdena
De olika skötselområdenas beteckningar framgår av karta 2.
De knappt 20 delområdena, vilka har sitt ursprung i kommunens skogsbruksplan från
början av 1990-talet, har indelats i fyra grupper vilka utgör de egentliga skötselområdena.
De nya ”sammanfattande” skötselområdena bygger på att delområdena består av mycket
likartade naturtyper med likartade skötselbehov. Ibland hänvisas det till de mindre,
ursprungliga, delområdena, vilka redovisas i bilaga 3 och 4.
11
Skötselområde 1
Kärren och mossarna
Beskrivning
I reservatet finns fyra blöta klibbalkärr och två tallmossar. Klibbalkärren domineras av
klibbal med inslag av björk, tall och gran, arter som också återfinns i underbeståndet.
Naturvärdena är höga i de äldre klibbalkärren. Klibbalkärret (avdelning 2081) är det
värdefullaste av våtmarkerna i såväl Ullstämmaskogens som Vidingsjöskogens naturreservat. Avdelning 1791 och 2081 är nyckelbiotoper. Träden i alkärren är mellan 70 och
120 år gamla, dock endast omkring 20 år i avdelning 1781. Sockelbildningen skiftar och
är mest välutvecklad i avdelning 2081. Död ved förekommer relativt sparsamt och
huvudsakligen som klena stammar.
Våtmarkerna består av ett relativt tunt lager torv på varvig lera eller grovmo. Endast
avdelning 209 har ett tjockare torvtäcke. Samtliga områden är något påverkade av
dikning.
Det är främst moss-, lav- och svampfloran som är värdeskapande. Nämnas kan följande
fynd i klibbalkärren: Signalarterna skriftlav, vinterfläck, vinfläck, långflikmossa, källpraktmossa, kornknutmossa, rörsvepemossa och blåmossa. Samt den rödlistade,
missgynnade (klass NT) vedtrappmossan och den rödlistade frosträdgrönelaven (klass:
kunskapsbrist DD). Laven glansfläck är regionalt hänsynskrävande. Dessutom finns
kärlväxterna jungfru Marie nycklar, knärot och ormbär som också är signalarter. I princip
alla våtmarker är nyckelbiotoper eller objekt med naturvärden.
Tallmossarna är välutvecklade med rakstammiga tallar i åldern 80 till 120 år. Här växer
skvattram, odon, tuvull, hjortron och tranbär. Naturvärdena är höga.
Vid en jämförelse med kartan från 1839 har våtmarkerna i grova drag samma läge och
utbredning som i dag. Den största våtmarken i söder (avdelning 210) var då förbunden
med den mindre våtmarken i nordost (avdelning 208).
Kända historiska och förhistoriska lämningar saknas. Spår och större stigar saknas i
princip.
Målsättning
Klibbalkärr och tallmossar som får utvecklas fritt (mot naturskog).
12
Skötselområde 2
Gammelskogen
Beskrivning
Äldre barrskog av tall och gran. Det finns ett litet inslag av lövträd, framför allt av björk. I
underbeståndet är gran vanligt men nästan överallt förekommer inslag av ek och rönn. I
ljusare avsnitt växer enbuskar. Det finns en hel del död ved, inte minst
p g a mindre barkborreangrepp i nordost och i söder. Skogen är genomgående över 100
år gammal, det äldsta beståndet (avdelning 179) består av drygt 120-åriga träd.
Sandig - moig morän är den vanligaste jordarten och här och var förekommer berg i
dagen i form av hällar. Bitvis är terrängen blockrik.
Fältskiktet är relativt likartat inom hela området men det växlar med markfuktigheten.
Från skarp lavtyp och skarp ristyp på höjder till frisk blåbärsristyp eller ibland örtristyp i
sluttningar ned till ett mossdominerat fältskikt i planare, ibland lite fuktigare områden. Det
finns även mindre fuktängspartier. Blåbärs- och mossdominerade samhällen är vanligast.
Örtinslaget är mestadels relativt sparsamt och enahanda. Exempel på kärlväxter är
harsyra, vitsippa, skogskovall, skogsstjärna, örnbräken, vårfryle och kruståtel. I fuktigare
partier är örtinslaget större med älgört, humleblomster, revsmörblomma, kärrtistel samt
veketåg, tuvtåtel och olika starrarter. Längs med stigar och i bryn förekommer en annan
flora med t ex gökärt, maskrosor, skogs- och ängsvioler. Mossor är mycket vanliga.
I princip hela skötselområdet är klassat som nyckelbiotop eller objekt med naturvärden i
nyckelbiotopsinventeringen. De regionalt hänsynskrävande lavarna glansfläck och
skuggblåslav finns här liksom de missgynnade (klass NT) gräddtickan och rosentickan.
Förekomsten av signalarter är riklig med blåmossa, kornknutmossa, långflikmossa,
rörsvepemossa, stubbspretmossa, dropptaggsvamp, fagerspindling, kamjordstjärna,
lökspindling, mångkransad spindling, svavelriska, zontaggsvamp, skriftlav och lind.
Enligt kartan från 1766 utgjordes en stor del av detta område av en samfälld utmark,
vilken dock var uthuggen med få träd kvar. Marken nyttjades för bete. Kartan från 1839
beskriver området som skogsmark. Troligen betades skogen.
Fornlämningarna i reservatet är koncentrerade till detta skötselområde. Här finns tre
hålvägar vars dateringar är något osäkra. Två ligger i reservatets norra gräns och den
tredje i närheten av reservatets södra gräns. I reservatets norra del och i dess östra,
strax väster om det f d torpet Bergdalen, hittar man stensträngar.
Längs med reservatets norra, och i närheten av reservatets östra, gräns går östgötaleden. Den är välutnyttjad och eftersom marken ofta är fuktig så uppstår lätt trampskador.
Stora delar av leden är nyspångad. Även LOK-milen (grönt spår) går genom området.
Målsättning
Gammelskog med naturskogskaraktär. Tall- och lövdominerad naturskog på torra och
bergiga avsnitt medan granen tillåts dominera övriga marker. Framkomligheten på stigar
ska vara god.
13
Åtgärder
Engångsåtgärder
• En del gran avverkas i torra och bergiga avsnitt varvid även vissa grova tallar och
lövträd i sydexponerade lägen friställs något. Viss markberedning utförs för att förbättra tallfrönas groningsmöjligheter. Denna åtgärd utförs först efter utredning om vilka
områden som är lämpliga, se kapitel 4.2.
Underhållsåtgärder
• Vid behov underhållsröjs stensträngen strax växter om det f d torpet Bergdalen liksom
hålvägen, vilken korsar östgötaleden, 300 meter söder om Ryttarhemmet.
14
Skötselområde 3
Ungskogen
Beskrivning
Två stora områden består av planterad tallskog i åldrarna 15 - 40 år. En del planterad
gran förekommer liksom ett spontant och rikligt uppslag av lövträd som björk, rönn, asp
samt ek. Buskskikt förekommer nästan inte alls, förutom enstaka enar. Död ved saknas.
Många markvegetationstyper domineras av kruståtel eller mossor. Även ristyper
förekommer. Örtinslaget är stort längs med stigar och i gläntor, där markfuktigheten kan
växla från torrt, med ris som ljung och lingon, till fuktigt med smörboll och kråkklöver.
Mestadels ligger områdena på sandig-moig morän men i några fall på varvig lera.
Naturvärdena är idag låga. Men eftersom ungskogarna är omgivna av äldre, värdefulla
skogar bedöms de kunna bli viktiga i framtiden. Deras naturvärde kommer att öka med
lämplig skötsel/oskötsel, vilken ska vara helt och hållet naturvårdsinriktad. Inga nyckelbiotoper, objekt med naturvärden, rödlistade arter eller signalarter är kända inom detta
skötselområde.
Inga historiska eller förhistoriska lämningar har påträffats.
Enligt kartan från 1766 utgjordes en stor del av området av en samfälld utmark, vilken
dock var uthuggen med få kvarvarande träd. Marken nyttjades för bete. Kartan från 1839
beskriver området som skogsmark. Troligen betades skogen.
Östgötaleden passerar genom det sydöstra delområdet. Det röda spåret går genom
reservatets västra delar.
Målsättning
Gammelskog med naturskogskaraktär.
Åtgärder
Engångsåtgärder
• Röjning i mindre delar av området (20 - 40 % av arealen) i syfte att gynna främst löv
men även tall. Gran tas bort i stor utsträckning. Syftet är att efterlikna en naturlig
föryngring där lövet dominerar i början och där barrträden tar över efter en tid. Åtgärden ska också gynna framkomligheten i delar av området. I närheten av klibbalkärren gynnas alen och i närheten av tallmossarna gynnas tallen. De centrala delarna
av avdelning 178 lämnas orört. Bortröjda träd får tas ut ur reservatet. Röjningarna ska
dokumenteras vad avser läge och gynnade trädslag. Under nästkommande
skötselplanperiod kan eventuellt en gallring övervägas i syfte att förstärka denna
röjning. Därefter fri utveckling.
• En utredning om möjligheten att tillämpa kontrollerad brand som skötselmetod genomförs.
15
Skötselområde 4
Det igenväxande odlingslandskapet
Beskrivning
Detta är ett odlingslandskap med en historia som går tillbaka till åtminstone 1700-talet.
Hävden förefaller att ha upphört efter andra världskriget. Det finns spår av odling och
bebyggelse i form av torpgrunder, odlingsrösen och åkerdiken men även i form av
lövträdsolitärer, rester av en hävdgynnad flora och en förmodad skogssådd från första
hälften av 1900-talet.
Området domineras av lövträd i olika åldrar men barrträden har börjat tränga in och i
mindre delar dominerar de nu. Här finns bl a senvuxen ek, grov asp, vildapel och körsbär
liksom en stor andel död lövved. I de barrdominerade avsnitten finner man ofta gamla,
senvuxna lövträd i gläntor, inte sällan på hällmarker. Flertalet granar är 50 år eller yngre.
Skogarnas medelålder bedöms till cirka 70 år. Det äldsta, cirka 100-åriga,
barrdominerade beståndet växer på berget i reservatets södra gräns (avdelning 224). I
den yngre trädgenerationen finns en mångfald lövträd men också gran. I buskskiktet
växer nypon, syren, slån, hassel, brakved, druvfläder och en.
Markvegetationen växlar kraftigt från torra ris- och lavtyper på höjder till såväl friska som
fuktiga örttyper och gräsdominerade vegetationssamhällen. De sistnämnda förekommer
ofta på skogsplanterad, f d åkermark. I detta skötselområde finns reservatets mest artrika
och örtrika fältskikt. Här växer t ex gökärt, johannesört, svinrot, smultron, frossört, kirskål,
klöver, styvmorsviol, skogsviol, groblad, rölleka, daggkåpa, tvåblad, kärleksört och
teveronika liksom skogsarter som ekorrbär, skogsstjärna, skogskovall och skogssallat.
Mot söder gränsar området dels mot öppen mark, dels mot en granplanterad åker (cirka
30-åriga granar).
Jordarterna varierar. Den varviga leran har tidigare brukats som åkermark. Mindre avsnitt
av sand förekommer, bl a i avdelning 225, liksom en del sandig-moig morän. Berg i
dagen förekommer relativt rikligt. Markfuktigheten växlar från torr till fuktig. Vattensamlingar, vilka troligen använts för bevattning av betesdjur, finns i områdets norra del.
Hela skötselområdet har höga naturvärden och huvuddelen av det är klassat som
nyckelbiotop eller objekt med naturvärden. Inom området finns den rödlistade, regionalt
hänsynskrävande skuggblåslaven och liten punktlav samt förmodligen även den
missgynnade (klass NT) stora asptickan. Följande signalarter har påträffats: Barkticka,
långflikmossa, mångkransad spindling, rotspindling och rävticka.
Åtminstone sedan mitten av 1700-talet har stora delar av området varit hävdat i form av
åker, slåtteräng och betesmark. Under 1800-talet expanderade den brukade marken och
det som då var öppet förblev öppet in på mitten av 1900-talet. I områdets sydöstra del
finns lämningarna kvar efter torpet Kulan, både i form av grunder och i form av
trädgårdsväxter. Ytterligare en torpgrund finns. I områdets mellersta del finns spår efter
en hålväg.
Östgötaleden passerar genom områdets sydöstra del. I övrigt finns endast en någorlunda
tydlig stig, i väst - östlig riktning i söder, inom hela området.
16
Målsättning
Ett i huvudsak lövdominerat skötselområde med inslag av miljöer som gles lövskog;
öppna, örtrika delar; bryn; orörda partier och barrdominerade partier. Förekomst av
dammar. Rik förekomst av död ved samt frihuggna, gamla trädsolitärer, t ex ekar. Synliga
spår av tidigare markanvändning.
Åtgärder
Engångsåtgärder
• Frihugg äldre lövträdsolitärer; förbättra bryn mot åker och f d åker; tydliggör de gamla
odlingsspåren som brukningsgränser, grunder och dammar. Avverka en stor del av
granarna som är yngre än 50 år, liksom en stor del av det unga lövet som växer på f d
odlingsmark och i ensartade bestånd. Gallra ej i den frösådda skogen. Avverkade träd
får tas ur reservatet.
• Information om kulturlämningar ordnas.
Underhållsåtgärder
• Underhållsröjningar för att bibehålla effekten av ovan beskrivna åtgärder.
• Eventuellt kan det behövas buskröjning och slåtter i några delar för att på sikt bibehålla den öppna karaktären.
17
2. Anordningar för rekreation och friluftsliv
2.1 Övergripande mål
Reservatet skall vara en värdefull tillgång för allmänhetens rekreation, naturupplevelser
och naturstudier.
2.2 Friluftsanordningar
Parkeringsplatser
Parkeringsplatser saknas. Närmaste parkering finns vid Vidingsjö motionscentrum cirka 2
km nordväst om reservatet.
Stigar
Spår och viktigare stigar ska hållas framkomliga samt, vid behov, försedda med väl
underhållna spänger samt spårmarkeringar. Till spåren räknas östgötaleden och LOKmilen. Till stigar räknas de stigar som är inritade på orienteringskartan från 1999.
För östgötaleden finns ett särskilt skötselentreprenadavtal med Linköpings AIK. LOKmilen sköts av Linköpings orienteringsklubb. Nämnda spår ska skötas på samma sätt
som de görs enligt avtal som gäller för år 2000.
Översyn av stigarna ska ske systematiskt två gånger per år. Därutöver ska tillsynsmannens och allmänhetens rapporter om fallna träd, igenväxning m m leda till åtgärder i
syfte att hålla stigarna framkomliga.
Träd och buskar får inte växa upp så att de hindrar framkomligheten på stigar. Träd som
faller över stigar sågas av över stigen, varefter den avsågade delen lyfts undan till
stigens sida. Små och halvstora träd ska i första hand lyftas undan, dras bort eller brytas
av. Träd får lämnas om besökaren antingen lätt kan gå runt det eller lätt kan gå över det.
Detta gäller ej för spåren där en öppning alltid ska ordnas. Reservatet ska ge intryck av
att vara så orört av mänsklig hand som möjligt.
Vindfällen och högstubbar som kan utgöra en säkerhetsrisk säkras inom 5 - 10 meter på
ömse sidor av större stigar/spår.
Spänger byggs av oimpregnerat, ohyvlat och tätvuxet virke i dimensionen 50 x 125 mm.
Tre brädor i bredd med ett mellanrum på 40 mm.
Hänsyn ska tas för att förhistoriska och historiska lämningar inte ska skadas eller
skymmas vid underhåll av stigar.
Vägvisare
Ingen skyltning ska ske från Haningeleden eller väg 687 (Linköping - Sturefors) över
Harvestads gård.
Eftersom reservatet ligger ett stycke från parkeringsplatserna sätts vägvisare i trä upp för
att markera vägen fram till reservatet. På grusvägarna från Morgongatan och Harvestad
sätts vägvisare i trä upp, så nära reservatets gräns som möjligt samt där LOK-milen
korsar grusvägen.
18
Renhållning
Soptunnor och toaletter bedöms inte som nödvändiga.
Städning av reservatet sker systematiskt en gång per år. Därutöver sker städning i
samband med att naturvårdsförvaltningen besöker området samt vid skötsel av stigar
och spår.
Snöröjning
Ingen snöröjning sker i anslutning till reservatet.
Information
Skyltning av reservatet sker enligt principskisser för skyltning i Linköpings kommuns
naturreservat och enligt svensk standard.
Heltäckande information om naturreservatet skall finnas vid Vidingsjö motionscentrum,
tillsammans med informationen om Vidingsjöskogens naturreservat samt vid entrén till
området norrifrån. Enklare informationsskyltar ska finnas vid andra naturliga entréer till
reservatet.
Informationsmaterial, t ex en broschyr, skyltar i reservatet som informerar om speciella
sevärdheter, naturstigsvägledningar samt undervisningsmaterial kan i framtiden komma
att tas fram.
Tränings- och tävlingsbanor
Ett av syftena med reservatet är att det ska kunna användas för friluftsliv och naturstudier. Reservatsbestämmelserna innebär en mycket liten inskränkning i möjligheterna att
använda reservatet eftersom ambitionen vad gäller framkomlighet och öppethållande av
stigar är hög.
Friluftsaktiviteter i form av banor för orientering, skidåkning och hundträning, såväl för
träning som tävling, är tillåtna. Vid läggningen av banor ska hänsyn tas till naturvärdena.
När banor anläggs, vilka ska användas under lång tid eller av ett stort antal tävlande, ska
samråd ske med, och tillstånd inhämtas från, reservatsförvaltaren, se föreskrifterna.
Banor för aktiviteter som nyttjar motorfordon, cyklar eller hästar får ej anläggas.
Utmärkning av naturreservatets gräns
Reservatet ska märkas ut enligt svensk standard (SIS 03 15 22) och enligt Naturvårdsverkets anvisningar.
3. Naturvårdsförvaltning
3.1 Naturvårdsförvaltare
Naturvårdsförvaltare är Linköpings kommun, tekniska nämnden.
3.2 Tillsyn m m
För tillsyn inom naturreservatet skall särskild tillsynsman utses.
19
4. Dokumentation och uppföljning
4.1 Uppföljning av naturvårdsförvaltningen
Naturvårdsförvaltaren ska dokumentera och följa upp utförda åtgärder samt annat som
kan vara av intresse för förvaltningen av naturreservatet. Tidsåtgången för tillsynen och
vilka skötselinsatser som vidtagits inom reservatet samt enkla noteringar som kan visa
på framgång eller motgång i skötselarbetet ska dokumenteras. Den årliga dokumentationen görs av utsedd tillsynsman. Dokumentationen ska årligen ställas samman
och delges kommunledningskontoret. Dokumentationen är viktig då den skall ligga till
grund för ändringar i förvaltningen och vara ett underlag för kommande revidering av
skötselplanen.
4.2 Inventeringar och utredningar
Mer detaljerade inventeringar, bör under de närmaste fem åren, göras av insekter,
fågelliv, svampflora samt övrig flora. Inventeringarna genomförs antingen inom hela
reservatet eller inom utvalda delar. En uppföljningsbar dokumentation av mängden död
ved bör göras. Förutsättningarna för att bränna delar av område 3 (Ungskogen) undersöks. Efter att ovanstående inventeringar genomförts görs en bedömning av vilka områden inom skötselområde 2 (Gammelskogen) som ska lämnas för fri utveckling, respektive vilka områden som viss huggning av gran ska ske i (se kapitel 1.2)
Samtliga inventeringar bör relateras till indelningen i skötselområden. Inventeringarna bör
i första hand ge svar på vilka arter eller företeelser som är ovanliga, skyddsvärda eller
som på annat sätt har betydelse för utformningen av en optimal skötsel av varje
skötselområde. Men de ska även ge information om värden i vanlig, representativ skog.
Vissa inventeringar kan ha syftet att studera konsekvenserna av vidtagna skötselåtgärder.
5. Revidering av skötselplanen
En översyn av skötselplanen bör göras senast om tio år för att bedöma behovet av en
eventuell revidering. Revideringen ska i första hand beröra riktlinjer och åtgärder.
6. Finansiering av naturvårdsförvaltningen
6.1 Finansieringsplan
Linköpings kommun står för alla kostnader i samband med naturvårdsförvaltningen.
6.2 Ekonomisk utredning (undantas från fastställelse)
20
7. Litteratursammanställning
Andersson, L
Boletus
Franzén, G.
Skogsvårdsstyrelsen
Muntliga uppgifter
Andersson, Leif
Bergman, Karl-Olov
Vidingsjöskogarna. Skydd, skötsel och naturvärden samt
något om moss- och lavfloran. Linköpings kommun, 1998.
Inventering av svamp i två områden i Vidingsjöskogen inför
naturreservatsbildning. Linköpings kommun, opubl, 1998.
Kulturlämningar i blivande naturreservat vid Vidingsjö och
Ullstämma, 2000.
Inventering av nyckelbiotoper på kommune ns mark.
Linköpings kommun, 1995.
Floran. Åtgärder.
Arter. Åtgärder.
21
Bilaga 4
Förteckning över skötselområdenas areal samt ungefär vilka avdelningsnummer i
skogsbruksplanen som de är sammansatta av.
Skötselområde
Areal
Skogsavdelning i
skogsbruksplanen
1 Kärren och sumpskogarna
9,3
1781, 1791, 2081, 2212,
209, 210, 2101
2 Gammelskogen
31,4
179, 207, 208, 213,
220, 226, 228, 229 (del av)
3 Ungskogen
17,8
178, 211, 212, 214 (del av),
218 (del av), 219, 221, 2212,
2213
4 Det igenväxande odlingslandskapet 10,5
221, 2211, 224, 225, 227
Bilaga 10
Förteckning över nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden i
Ullstämmaskogens naturreservat
Nyckelbiotoper
Nummer
Biotop
Areal (ha)
3801
Alsumpskog
0,7
3802
Barrskog, m e m påverkad
1.9
3804
Sekundär lövnaturskog
1,2
4816:1
4816:2
Barrskog, m e m påverkad
Alsumpskog
2,2
0,7
Objekt med naturvärden
Nummer
Biotop
Areal (ha)
3803
Gammal barrskog
1
3805
Gammal barrskog
2,2
3806
Blockig mark med död lövved
1
3807
Gammal barrskog
1
4813
Hagmarksekar
0,4
4817
Klibbalskog
0,8
4836
Gammal barrskog, surdråg
13,8