1(5)
Denna kursplan har ersatts av en nyare version.
Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2014
Kursplan
Institutionen för humaniora, utbildnings- och
samhällsvetenskap
Litteraturvetenskap A, 30 högskolepoäng
Comparative Literature, Basic Course, 30 Credits
Kurskod:
Huvudområde:
LI1001
Litteraturvetenskap
Utbildningsnivå:
Inrättad:
Giltig fr.o.m.:
Grundnivå
2006-11-28
Vårterminen 2011
Utbildningsområde:
Högskolepoäng:
Ämnesgrupp (SCB):
Fördjupning:
Senast ändrad:
Beslutad av:
Humanistiska området
30
Litteraturvetenskap
G1N
2010-09-22
Akademichef
Mål
Mål för utbildning på grundnivå
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter,
utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
(1 kap. 8 § högskolelagen)
Kursens mål
Kunskap och förståelse
Studenten skall efter avslutad kurs ha
- grundläggande kunskaper om litteraturvetenskaplig begreppsapparat
- grundläggande kunskaper om främst den västerländska litteraturen från forntid till nutid
- förståelse för litterära verk som självständiga estetiska produkter men även som uttryck för
genre och för sin tids idéer och föreställningar
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs skall studenten kunna
- kritiskt läsa, beskriva och förstå skönlitterära texter av skilda slag
- redogöra för centrala litterära strömningar, genrer och verk, temata och motiv, samt de
kontexter i vilka de kommit till och använts
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs har studenten förmåga att
- på en grundläggande nivå och med en litteraturvetenskaplig begreppsapparat beskriva och
diskutera skönlitterära texter av olika slag
2(5)
Kursens huvudsakliga innehåll
- Delkurs 1. Att analysera skönlitteratur, 7,5 högskolepoäng (Literary Analysis, 7,5 higher
education credits):
Delkursen behandlar vad som utmärker litterär framställning och utgår från de tre grundläggande
genrerna berättande, lyrisk och dramatisk framställning. Stor vikt läggs vid textanalys.
- Delkurs 2. Från antiken t.o.m. medeltiden, 7,5 högskolepoäng (From Antiquity to the Middle
Ages, 7,5 higher education credits):
Delkursen ger en bred framställning av litteraturen under den aktuella perioden och
uppmärksammar särskilt ett antal betydande och för de olika epokerna representativa verk.
- Delkurs 3. Från 1300 till 1800, 7,5 högskolepoäng (From the 14th- to the 19th Century, 7,5
higher education credits):
Delkursen ger en bred framställning av litteraturen under den aktuella perioden och
uppmärksammar särskilt ett antal betydande och för de olika epokerna representativa verk.
- Delkurs 4. Valda texter från modern tid, 7,5 högskolepoäng (Selected Modern Texts, 7,5 higher
education credits):
Delkursen är fokuserad på analyser av enskilda verk från 1800- och 1900-talet och anknyter till
delkurs 1.
Studieformer
Undervisningen bedrivs i form av lektioner och seminarier som består dels av genomgångar med
föreläsande inslag, dels av textanalyser och problemdiskussioner.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller
handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se
universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.
Examinationsformer
Att analysera skönlitteratur, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0100)
Examinationen sker genom skriftlig tentamen.
Från antiken t.o.m. medeltiden, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0200)
Examinationen sker genom skriftlig tentamen.
Från 1300 till 1800, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300)
Examinationen sker genom skriftlig tentamen.
Valda texter från modern tid, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0400)
Examinationen sker genom skriftlig tentamen.
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå
och avancerad nivå.
Betyg
Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte
universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska
användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).
Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut
2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd,
godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna
bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.
Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Att analysera skönlitteratur
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Från antiken t.o.m. medeltiden
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Från 1300 till 1800
3(5)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Valda texter från modern tid
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå
och avancerad nivå.
Särskild behörighet och andra villkor
Grundläggande behörighet.
För ytterligare information se universitetets antagningsordning.
Tillgodoräknande av tidigare utbildning
Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt
högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under
förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.
För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.
Övriga föreskrifter
Betyg på hel kurs:
För att få betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på delkurser om sammanlagt
minst 22,5 högskolepoäng.
Tid för examination
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras,
samt i förekommande fall tidsram för den.
Komplettering för godkänt betyg:
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på kursen får utföra
kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till
läraren inom av examinator bestämd tid efter det att betyget Underkänd har delgivits den
studerande.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Obligatorisk litteratur
Bergsten, Staffan och Elleström, Lars (2004)
Litteraturhistoriens grundbegrepp
Lund: Studentlitteratur, 234 sidor, (används i samtliga delkurser. I delkurs 1 läses kap. "Verslärans
grunder", s.173-208)
Claésson, Dick, Fyhr, Lars, Hansson, Gunnar D (red.) (2006)
Texter från Sapfo till Strindberg
Lund: Studentlitteratur, 1474 sidor, (Antologi, förkortad TSS nedan)
Håkansson, Björn (2005)
Levande svensk poesi: dikter från 600 år
Stockholm: Natur och kultur, 649 sidor, (Antologi, förkortad LSP nedan)
Lewan, Bengt (1990)
Världsdramatik 3, Det moderna dramat
Lund: Studentlitteratur, 298 sidor, (Antologi förkortad VD 3 nedan)
Lewan, Bengt (red.) (1990)
Världsdramatik. 2, Drama i borgerlighetens värld
Lund: Studentlitteratur, 228 sidor, (Antologi, förkortad VD 2 nedan)
Lewan, Bengt (red.) (1998)
Världsdramatik 1, Den klassiska traditionen
Lund: Studentlitteratur, 246 sidor, (Antologi, förkortad VD 1 nedan)
Lewan, Bengt & Sjöberg, Birthe (red.) (1999)
4(5)
Världsdramatik 4, På väg mot sekelslutet
Lund: Studentlitteratur, 275 sidor, (Antologi, förkortad VD 4 nedan)
Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (1995 / valfri uppl)
Litteraturens historia i Sverige
Stockholm: Norstedt, 619 sidor, (valda delar läses)
Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (1995 / valfri uppl)
Litteraturens historia i världen
Stockholm: Norstedt, 666 sidor, (valda delar läses)
Delkurs 1: Obligatorisk litteratur
Aspelin, Kurt (red.) (1977)
Teaterarbete. Texter för teori och praxis
Stockholm: PAN/Norstedt, 345 sidor, (Bogatyrev, Petr: "Teaterns tecken", s. 61-76 läses.)
Brandell, Gunnar (2004)
Drama i tre avsnitt
Stockholm:ePan, 198 sidor, ("Sceniska och dramatiska element", s. 73-149 läses)
Elleström, Lars (1999)
Lyrikanalys. En introduktion
Lund: Studentlitteratur, 179 sidor
Kleberg, Lars (1980)
Teatern som handling. Sovjetisk avantgarde-estetik 1917-1927
Stockholm: PAN/Norstedt, 156 sidor, (s. 55-64 läses.)
Skalin, Lars-Åke (2010)
Kompendium i berättarteori
46 sidor
Tillägg och kommentarer till litteraturlistan
Som obligatorisk läsning tillkommer följande litteratur:
- Delkurs 1.
Skönlitteratur:
En roman
Minst ett skådespel
Dikter (LSP)
- Delkurs 2.
Skönlitteratur:
Gilgamesheposet
Iliaden eller Odysséen
Litteratur från den grekiska och romerska antiken (TSS)
Attisk dramatik (VD1)
Vergilius, Aeneiden
Ett urval medeltida texter (TSS)
Ett urval texter av Dante Alighieri
- Delkurs 3.
Skönlitteratur:
Ett urval renässanstexter (TSS)
Ett urval Shakespearedramer
Ett urval engelska 1600-talstexter (TSS)
Miguel de Cervantes Saavedra, Don Quijote (urval)
Ett urval fransk-klassicistisk dramatik (VD 1)
En roman från 1600-talet
Ett urval svenska 1600-talstexter (TSS)
Tre 1700-talsromaner
Dikter från 1700-talet
Ett urval 1700-talslyrik (TSS)
Johann Wolfgang von Goethe, Faust
Svenska 1700-talstexter (TSS)
5(5)
- Delkurs 4. Skönlitteratur:
Jane Austen, en roman
Nikolaj Gogol, "Kappan" (TSS),
Edgar Allan Poe, Korpen (TSS), Kompositionens filosofi (TSS), The Tell-Tale Heart, The Black Cat
H. C. Andersen, några sagor (TSS)
Gustave Flaubert, Madame Bovary,
August Strindberg, Röda rummet,
Selma Lagerlöf, en roman
Joseph Conrad, Mörkrets hjärta,
James Joyce, Odysseus, urval,
Ernest Hemingway, noveller,
Albert Camus, Främlingen,
Eyvind Johnson, Strändernas svall,
Roman och/eller noveller av samtida författare
Fyra dramer från 1800- och 1900-talet
Poesi från 1800- och 1900-talet (TSS och LSP)
