Detaljerade instuderingsanvisningar

advertisement
Detaljerade instuderingsuppgifter MNXA12
Vilka är de fyra vanligaste grundämnen man finner i kroppen och vad är deras kemiska
beteckning? Vad som menas med mol av ett ämne. Kunna räkna ut hur många mol det är
av ett ämne om vikten och molvikten av ämnet är känt. Kunna kemiska namnet och
kemiska beteckningen för några utvalda grundämnen: C, O, N, H, Ca, P, K, S, Cl, Na, Mg,
Cu, Ag, Au, I, Fe, Zn, He, Ne, Al, Si, Zn, F. Känna till skillnaden mellan jonbindning och
kovalent bindning. Principen för salters uppbyggnad. Vilket grundämne som är
minst/lättast
Hur många kovalenta bindningar H, C, N, och O normalt har när de ingår i molekyler.
Vad som menas med alkaner, med namn och struktur på de raka med upp till 4 kol.
Vad som menas med isomerer av molekyler. Vad som menas med alkoholer, med namn
och struktur på några. Att volymen för en mol gas är i stort sett oberoende av vilket
ämne det rör sig om. Vad som gör att vissa molekyler är polära och andra är opolära.
Kunna redogöra i kemiska termer för kolets kretslopp, inkluderande litosfären,
biosfären och atmosfären och hydrosfären. Utifrån strukturen avgöra oxidationsgraden
på kol.
Beräkningar med molbegreppet. n=m/fw Där n är antalet mol, m är mängden av ämnet i
g och fw är atomvikt, molmassa eller formelmassa i g/mol). Koncentration c=n/V . Där c
är koncentration i molar (M=mol/liter), n är antal mol och V är volymen i liter. Vad som
menas med löslighet och löslighetsprodukt. Vilken typ av bindning som håller ihop joner
i salter. Vilka salter, med namn och formel, som bildas när katjonerna (+laddade) av Li+,
Na+, K+, Mg2+, Ca2+ kombineras med anjonerna Cl-, Br-, CO32-, HCO3-, PO43-, NO3-. Vad som
menas med kristallvatten. Skillnaden mellan uppslamning och lösning. Uppdelning av
energi i entalpi (värmeinnehåll) och entropi (oordningsterm).
Vad som menas med syra (kan lämna ifrån sig protoner) och bas (kan ta upp protoner).
Vad som menas med starka (fullständig dissociation) och svaga syror och baser med
exempel.
Vattnets autoprotolys och Kw= 10-14. Definitionen pH = - log [H+]. Beräkna pH från [H+],
och [H+] från pH. Neutralt pH = 7. Vad som menas med hydroniumjon (specialfall av
oxoniumjon), H3O+. Syrajämvikten, HA <-> A- + H+, och syrakonstanten Ka=[A]*[H+]/[HA]. Användning av buffertformeln pH=pKa + log ([A-]/[HA]). Begreppen
neutralisering och titrering
Betydelsen för ord och begrepp: Ekvivalenspunkt, Ka, pKa, titrerkurva, byrett, buffert.
Användning av buffertformeln för att beräkna pH när pKa och halten bas och
motsvarande syra är kända. Använda buffertformeln för att beräkna kvoten mellan bas
och syra när pKa och pH är kända.
Vad som menas med en ideal gas. Molvolymen för gaser är i stort sett oberoende av
molekylslag, 22,4 dm3/mol vid normalt tryck (1 atm) och temperatur (0 °C).
Allmänna gaslagen. Hur tryck (p i Pascal), volym (V i m3), mol (n), gaskonstant (R=8,3 J
K-1 mol-1) och temperatur (T i Kelvin) är relaterade. pV=nRT. Vad som menas med
ångtryck. Vad som menas med partialtryck.
Proteiners byggstenar, aminosyror. Aminogrupp, karboxylgrupp, amidbindning och
specialfallet peptidbindning. Struktur och namn för aminosyrorna glycin, alanin,
fenylalanin, serin, asparaginsyra, lysin och cystein. Proteinstrukturens indelning i 4
nivåer, primär-, sekundär-, tertiär- och kvartär-struktur. Beskriv kortfattat de två
dominerande formerna av sekundärstruktur, vad de kallas, vad som stabiliserar dem
och hur sidogrupperna är orienterade i strukturerna. Cysteinbryggor = disulfidbryggor
Vad som krävs för vätebindningar
Vad som menas med summaformel. Kunna tolka strukturformler med olika grader av
förenklingar av typen hopskrivning av funktionella grupper, utelämnande av kol och
väten. Funktionella grupperna alkohol (hydroxy), amin, karbonylgrupp, karboxyl, keton,
aldehyd, ester, amid, disulfid. Vad som menas med kondensation (sammanbindning av
molekyler) och hydrolys (uppdelning av molekyl i två med hjälp av addition av vatten).
Orienterad i olika namngivningssystem: Grunder i nutida systematisk, vad som menas
med trivialnamn, mellanting med grekiska bokstäver. Betydelsen av jämviktsekvationen
(balansering och grund för beräkningar i samband med reaktioner), jämviktskonstanten
K kopplad till jämviktsekvationen, jämviktspilar och betydelsen och användning av
koncentrationskvoten Q.
Tre egenskaper hos enzymer som är viktiga för deras biologiska funktion. Att enzymer
inte ändrar en kemisk jämvikt, bara hastigheten att nå jämvikt. Ungefärlig uppfattning
om hur mycket enzymer kan öka reaktionshastigheten. Den principiella, övergripande
reaktionen för proteaser.
Kunna återge och förklara energidiagrammet för en kemisk reaktion. Termerna
aktiveringsenergi och övergångstillstånd. Beräkna hastigheten för en enzymkatalyserad
reaktion om substratkoncentrationen, Km, Vmax och Michaelis-Menten ekvationen
(v=Vmax x [S]/(Km+[S]) är givna. Skillnaden mellan tävlande och icke tävlande
inhibering.
Vad förkortningarna för DNA och RNA står för. Allmänna namnet på nukleinsyrornas
byggsten, nukleotid, och att nukleotiden består av fosfatgrupp, socker (ribos eller
deoxyribos) och kvävebaserna (Adenin, Guanin, Cytosin, Thymin, (i DNA) eller Uracil (i
RNA)). Vilka baspar som har 2 vätebindningar (AT eller AU) och vilka som har 3
vätebindningar (GC). Att kedjorna i DNA dubbelhelixen är antiparallella, och
komplementära. Kunna skilja på kvävebaser, nukleotider, socker, och aminosyror om
strukturerna visas. I grova drag kunna ange strukturella och funktionella skillnader
mellan DNA och RNA. Kort förklara flödet av genetisk informaton och orden replikation,
transkribering och translation. Att det behövs tre baspar för att koda för en aminosyra.
Känna till huvudkomponenterna som behövs för proteinsyntes, ribosomen, mRNA, och
aktiverade aminosyror i form av aminosyra-tRNA.
Inläsningsanvisningar MNXA12
I första hand gäller vad som står i kursplanen, sedan vad som tagits upp på föreläsningar
och övningar. I följande anvisningar markeras det läroböckerna som bäst motsvarar det
som tagits upp under kursen.
Gymnasie Kemi A
Kap 1 (s1-6)
Grundämnen, atomer, kemiska föreningar, kemiska beteckningar, aggregationsformer
(sid 5), termer för fasövergångar sid 6.
Kap 2 (18-25)
Atomens uppbyggnad (fig 2.6, namn på de tre elementarpartiklarna i atomen, masstal
och atomnummer, isotoper, kol-12 som standard för atommassan, allmänt om
elektronfördelning, skal, moln, valenselektroner, ädelgaskaraktär
Kap 3 (32-44)
Periodiska systemet med tonvikt på 3 första perioderna (Namn och Kemiska
beteckningar) Egenskaper hos Grupp 1, 2, 17, 18.
Kap 4 (49-64)
Kemisk bindning: Metallbindning, delokaliserade elektroner
Kemisk bindning: jonbindning, joner,salter
Kap 5 (67-85)
Kemisk bindning: Kovalent bindning, atomer delar på valenselektroner.
Elektronegativitet och polära kovalenta bindningar. Bindningarnas rikting kring kolet i
metan, ammoniak och vatten.
Kap 6 (93-101)
Begreppen Mol, molmassa/formelmassa, massa, substansmängd, vad Avogadros tal
betyder
Kap 7 (103-122)
Kemiska reaktioner, massans bevarande, reaktionsformler, reaktanter, produkter,
balansering av formler, beräkningar med reaktionsformlerna som bas, ekvivalent
mängd. Koncentration och begreppet - molar.
Kap 8 (128-147)
Fasövergångar och atomers, joners och molekyler rörelse i förhållande till varandra,
temperatur och molekylrörelser, gasernas allmänna tillståndsekvation , betydelsen av
dipol-dipol bindning. Löslighet av salter, gaser och molekyler och vad som menas med
att 'lika löser lika'.
Kap 10 (169-194)
Syra, bas, proton, oxoniumjon, vattnets autoprotolys, amfolyt, relationen mellan
protonkoncentration och pH, 5 vanliga syror, stark och svag syra, neutralisation,
titrering, kemisk jämvikt i relation till reaktionshastigheter (s190-192), buffertverkan.
Kap 11 (197-227)
Kolföreningar, kolväten, alkylgruppen (namn på 5 första raka), isomer av tex butan,
krafter mellan molekylerna och hur smältpunkt och kokpunkter påverkas av storlek,
tabell 11.2 kolumnen 'Användning', destillation av olja s206 inlusive krackning, arener
(benzen), alkener (eten), polyeten, alkyner (acetylen), alkoholer (metanol, etanol,
glycerol), eter (dietyl-eter), keton (aceton), karboxylsyror (ättiksyra, mjölksyra, glycin),
estrar (etylacetat, fett), kolhydrater (glukos).
Kap 14 o 15 Orientering
Gymnasie Kemi B
Kap 1 (3-10)
Allmänna gaslagen, hur tryck, temperatur, mol gas och volym påverkar varandra.
Volymen för en ideal gas vid 25 °C och normaltryck (101.3 kPa= 1 atmosfär). Avogadros
lag. Daltons lag, trycket består av summan av partialtrycken.
Kap 2 (12-23)
Reaktionshastighet, katalysator, temperaturberoende, koncentrationsberoende, Figurer
2.12, 2.14, 2.16
Kap 3 (30-39)
Jämvikter, balans mellan reaktioner i båda riktningarna, jämviktsekvation och
jämviktskonstant K och koncentrationskvoten Q
Kap 4 (52-74)
Syra och bas, syrabaspar, protolysgrad, oxoniumjon, svag och stark syra, syrakonstanten
Ka, vattnets jonprodukt (protolyskonstant) Kw≈10-14M2, pH=-log[H+], pOH=-log[OH-],
joner som baser eller syror, neutralisation, syra-, buffertformelnbastirering,
ekvivalenspunkt, buffert
Kap 5, 6 Orientering
Kap 7 (117-146)
Från Kemi A: Kolföreningar, kolväten, alkylgruppen (namn på 5 första raka), isomer av
tex butan, krafter mellan molekylerna och hur smältpunkt och kokpunkter påverkas av
storlek, tabell 11.2 kolumnen 'Användning', destillation av olja s206 inlusive krackning,
arener (benzen), alkener (eten), polyeten, alkyner (acetylen), alkoholer (metanol, etanol,
glycerol), eter (dietyl-eter), keton (aceton), karboxylsyror (ättiksyra, mjölksyra, glycin),
estrar (etylacetat, fett), kolhydrater (glukos).
Dessutom från Kemi B: Isomeri, Ställningsisomeri,Kedjeisomeri, Cis-trans isomeri.
Aminer (metylamin), aldehyd (formaldehyd/metanal), etrar (dietyleter),
funktionsisomer (etrar- alkoholer), mättade karboxylsyror (myrsyra, ättiksyra,
smörsyra, stearinsyra), omättade fettsyra (principen),
spegelbildsisomer/kiral/enantiomer Fig 7.20
Kap 8,9 Orientering
Kap 10 (202-221)
Uppbyggnaden av aminosyror som finns i proteiner (speciellt glycin, metionin, serin,
cystein och aparaginsyra), syrabasegenskaper, kolhydrater (glukos och ribos i
ringsluten form), stärkelse och cellulosa, nukleotider (adenosinfosfat). Polära,
vattenlösliga, hydrofila i motsats till opolära, vattenolösliga, hydrofoba
molekyler/grupper. Den hydrofoba effekten
Kap 11 Orientering
Kap 12 (257-259, 267-276) övrigt orientering
Proteiners uppbyggnad, polypeptidkedjor, peptidbindning, prostetisk grupp, enzymer
alfa-helix(spiral), vätebindningar, disulfidbryggor, beta-struktur (veckstruktur).
Strukturnivåer (primär, sekundär, tertiär och kvartär) och vilka krafter som dominerar
på respektive nivå. Denaturering. Transportproteiner (hemoglobin, albumin), Enzymer,
inhibitorer, reglerande substanser
Kap 13 (280-294)
Nukleinsyror (DNA, RNA), nukleotider med kvävebaserna AGCT(U), och socker
deoxyribos(ribos) samt fosfat. Dubbelsbiralen, basparning (GC och AT(AU)),
komplementära, motriktade (5'-3', 3'-5'). Replikation (DNA-DNA), transkirption (DNARNA), promotor, translation (mRNA-Protein) på ribosomen (rRNA, tRNA, mRNA),
kodon, antikodon, metionin, stoppkodon.
Kap 14 Orientering
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards