Studieteknik
Vad är studieteknik och varför är
det bra att kunna?
• Studieteknik är att lägga upp sina studier så att det
passar den kurs man läser och den livssituation man
har.
• Studieteknik innebär också att man kan analysera och
genomskåda sina egna vanor och ovanor och hitta sin
egen personliga stil.
• Nyfikenhet och motivation är grunden.
• Universitetsstudier betyder mer eget ansvar.
• Vanligt misstag – Att inte läsa från dag 1.
• Tecken på förståelse är när man kan återberätta något
med sina egna ord.
Kom ihåg talet 3
• 3 Delar: När, var, hur?
• 3 Färdigheter: Läsa, skriva, räkna
• 3 Principer: Före, medan, efter
Studieteknik: När, var och hur?
När: det handlar om att strukturera sin tid och att planera.
Tänka på att:
• Självdisciplin – studierna är ditt ansvar.
• Se studierna som ett arbete – 40 timmar/vecka
• Gör tidsschema – och följ det!
• Dela upp i intervaller, det är viktigt med delmål och
raster.
• Läs under hela studietiden.
Var: Var ska du studera för att vara effektiv?
• Hemma?
• I biblioteket?
• Ett café?
• Ensam eller i grupp?
Det kan finnas risker med t.ex. att vara hemma och
studera. Man kommer på annat som känns viktigare
just då (uppskjutande beteende). Hitta din studieplats
där du endast studerar!
Hur: Handlar om hur du faktiskt går till väga för att lära dig
det som kursen lär ut.
Vi ska börja här med att titta på hur vi som människor
fungerar, vilket kan ge lite tips på hur vi ska läsa.
Vad minns vi?
• Början och slut – dela upp studiedagen i flera små
pass.
• Upprepningar – repetition, repetition och lite mer
repetition…
• Överdrifter, skämt, humor o.s.v.
• Associationer, ramsor, länkhistorier.
Lärstilar
• Alla har sitt eget sätt att lära sig nya saker.
• Vissa lär sig bättre på att lyssna när någon berättar och
vissa lär sig bättre på att läsa själv.
• Vi kommer idag att prata om vad lärstilar är för något
och lite tips om hur man kan studera utifrån sin lärstil.
• De olika typerna av lärstilar är även kopplade till
minnet. Ofta har man lättare att t.ex. komma ihåg något
man hört om man har en auditiv lärstil.
De lärstilar som vi ska gå igenom idag är:
• Visuell
• Auditiv
• Read/ Write
• Kinestetisk
Visuell
•
•
•
•
•
•
•
En visuell person lär sig bäst genom att se saker.
Använd färgpennor, stryk under det viktiga.
Skriv i marginaler på texter.
Rita symboler, kartor, diagram – byt ord mot symboler.
Gör flödesschema.
Använd överstrykningspennor med olika färg för olika
delar i texten.
Be läraren skriva ner det viktigaste.
Rita det du läst. (t.ex. tankekartor).
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Öst
Väst
Nord
1:a
kvart
2:a
kvart
3:e
kvart
4:e
kvart
•
•
•
•
•
•
•
Gör fantasibilder av det du läst
Skriv på datorn.
Iakttag hur andra gör, hur objektet ser ut
Se på filmer, bilder o.s.v.
Utnyttja att textsidor ser olika ut
Be att få skriftliga instruktioner
Inför skrivningen: Renskriv tankekartor och beskriv
bilder.
• På skrivningen: rita skisser på svar, sök dina
minnesbilder, gör diagram, skriv om dina bilder till ord.
Auditiv
En auditiv person lär sig bäst genom att höra saker.
• Gå på föreläsningar och seminarier.
• Be läraren berätta om det som är viktigt.
• Spela in föreläsningarna och lyssna sedan (detta måste
vara ok med hela gruppen)
• Läs högt, både svåra delar av litteraturen och
anteckningar.
• Prata med kursare, studera gärna i grupp.
• Träna aktivt lyssnande.
• Berätta om det du läst.
• Prata för dig själv.
• Repetera ord som sagts, memorera exempel och
historier.
• Intervjua.
• Ställ frågor och besvara dem (flash cards).
• Förklara och beskriv.
• Be kamrater referera viktiga saker.
• Läs in dina anteckningar på band och lyssna.
• Innan skrivningen: Öva på gamla skrivningar.
• På skrivningen: Tänk att du talar tyst för dig själv.
Read/write
En person med lärstilen Read/write lär sig bäst genom att
läsa och skriva.
• Läs böcker
• Bearbeta anteckningar, repetera dem.
• Gör listor, rubriker, glosor, definitioner.
• Använd uppslagsverk.
• Använd diagram, uppställningar
• Gör ordlekar
• Skriv viktiga saker om och om igen.
• Öva på gamla tentor och testa att skriva svar på olika
sätt.
• Rita informationen, t.ex. diagram.
• Inför tentan: träna på flervalsfrågor, skriv listor (1. 2.
3…a, b, c.)
• På tentan: Punkta upp delar som ska vara med i svaret.
Kinestetisk
En kinestetisk person lär sig bäst genom att göra själv och
experimentera.
• Använd alla sinnen.
• Be att läraren visar eller instruera dig.
• Titta på exempel från verkliga livet.
• Ta isär och bygg samman
• Gör experiment.
• Dramatisera
• Gör utställningar
•
•
•
•
•
•
•
•
Gör undersökningar.
Gör videofilmer och bildband
Delta i utflykter och exkursioner
Forska själv
Diskutera med någon annan som är kinestetisk.
Använd bilder och fotografier
Hitta egna exempel och konkretiseringar
Skriv övningssvar till tentan.
Föreläsningar
3 principer
1 Före: Förbered dig. Om det finns läsanvisningar, läs det
innan föreläsningen.
Skriv ner eventuella frågor som du tänkt på när du läst
litteraturen.
2 Medan: Anteckna inte för mycket, utan koncentrera dig
på vad som sägs istället.
Använd gärna tankekartor som anteckningsform.
Passa på att ställa frågor!
3 Efter: Skriv rent anteckningar och tankekartor direkt
efter föreläsningen. (1:a repetitionen)
Seminarier
Seminarier är ett obligatoriskt tillfälle där du som
studerande ska delta aktivt.
Att tänka på inför seminarier:
• Förbered dig.
• Svara på eventuella frågor.
• Läs den anvisade litteraturen.
• Diskutera i grupp om det är en sådan uppgift.
Seminarierna blir roligare för alla inblandade om alla är
förberedda och deltar aktivt.
Grupparbete
• Gupparbeten ger möjlighet till att träffas och läsa
tillsammans.
• Används ofta som förberedelse till seminarierna.
• Det är fördel att träffas och diskutera och bolla idéer
istället för att ta det över e-posten.
• Diskussionen kan flöda mer obehindrat än den gör via
e-post eller på nätforum (Brainstorming).
• Ger möjlighet att förhöra varandra inför skrivningar och
ställa frågor om det är något man inte förstått.
Att läsa litteraturen:
Det finns olika lästekniker för att ta sig igenom stoffet.
• Översiktsläsning – att lära känna texten
• Aktivläsning – att bearbeta texten
• Repetition – att sammanfatta och minnas texten
• Snabbläsning
Översiktsläsning
Det handlar om att lära känna boken. Försök att få ett
grepp om:
• Svårighetsgrad på boken?
• Innehåll. Kopiera gärna innehållsförteckningen och ha
den bredvid boken när du läser.
• Inledning och slutsatser.
• Återkommande begrepp och teorier – om du inte
förstår, slå upp dem!
Aktivläsning
Detta handlar om att läsa noggrant och bearbeta texten.
• Stryk under – men inte för mycket.
• Ställ egna frågor till texten.
• Vad menar han/hon egentligen?
• Anteckna i marginalen eller i ett block bredvid.
• Skriv parallellt ner huvudidéer, huvudpoänger,
begreppsdefinitioner o.s.v. (studiedagbok)
• Formulera egna slutsatser och jämför med författarens.
• Diskutera med dina kursare.
• Läs noga och tänk på: Vad står, vad finns mellan
raderna och vad saknas?
Kritisk och reflekterande läsning:
• Det handlar om att tydliggöra sådant som vanlig läsning
inte ger. I hemtentamen eller på seminarier så räcker
det inte alltid att bara kunna tillämpa begrepp på
exempel, utan man behöver även kunna vrida och
vända på dem och att kritiskt kunna analysera dem.
• Sök syftet med det grundläggande perspektivet, är det
värdeladdat?
När du läser texten försök att formulera det första
intrycket. Vilka underliggande föreställningar och
värderingar bygger syftet på? Vilka intressen eller
normer ligger bakom just denna text?
• Framställningen. Används ordet vi – vilka inbegrips?
Vilka utesluts?
Vad utmärker framställningen? För vem är texten skriven?
Kan läsaren vara med och tolka? Vilka är vi? Förr var
det ofta så att ”forskaren” betecknades som ”han” i en
sociologisk text, det gällde även ”individen” eller
aktören” i sociologisk text.
När genusforskare granskade dessa texter kritiskt så
visade det att denna aktör eller individ ofta var en vit,
medelålders, medelklass man.
• Finns det underliggande antaganden i analys, begrepp
och modeller?
Finns det något underliggande i texten som kanske till och
med ses som självklart.
Ett exempel är en kvantitativ undersökning som
undersökte sambandet mellan klassbakgrund och
utbildning, där faderns yrkestillhörighet ofta angav
familjens klass.
Är inte moderns yrkestillhörighet och klass lika viktig? Kan
vi ens anta att familjen består av föräldrar med olika
könstillhörighet eller antalet föräldrar? Hur analyserar vi
om det inte är fallet?
• Vilka metaforer finns?
Använder författaren metaforer, dvs. bildspråk i texten?
Ett exempel från ekonomin är markanden. Det talas om
markanden som den var en egen person som agerar
på egen hand. Markanden består ju egentligen av en
mängd olika individer som interagerar med varandra
och som påverkas av talet om markanden som individ,
om markanden gör si eller så gör väl jag det också.
Repetition
• Reflektera en stund efter avslutat läspass om det du
precis läste (retrospektion).
• Skriv ned det du kommer ihåg.
• Diskutera med dina kursare.
Upprepa efter ett dygn och se vad du kommer ihåg.
Behöver något läsas igen?
Repetitionskurva: Efter 1 dygn = minnet varar i ca en
vecka
1 vecka = minnet varar ca en månad
1 månad.= minnet varar ca ½ år.
Snabbläsning
Det går att träna upp läshastigheten utan att man missa
information.
Det krävs övning för att lära sig behärska snabbläsning.
Det handlar kortfattat om:
• Mindre återhopp i texten
• Fokusering på flera ord i taget.
• Vänja sig av med tyst ljudning (Subvokalisering).
Tentamina
• De vanligaste varianterna är salstentamen och
hemtentamen.
• Seminarierna är en typ av muntligtentamen. Muntliga
tentamen kan även ersätta skriftliga i vissa fall.
• Tentamen varierar i längd och omfattning beroende på
upplägget och storleken på kursen som ska
examineras.
Salstentamen
• Var väl förebered – börja läsa från dag 1 inte dagarna
innan skrivningen.
• Sista dagarna innan skrivningen bör användas till
repetition
• Gå igenom anteckningar, tankekartor och gamla
skrivningar.
• På skrivningen: utnyttja tiden!
• Läs igenom alla frågor och skriv stolpar om du kommer
på saker medan du läser.
• Uppskatta hur lång tid en fråga får ta.
• Svara på alla frågor även om du är osäker.
• Ta med något att äta och dricka.
Hemtentamen
• Krävs högre kvalitet än för salsskrivningar.
• Tillgång till böcker och anteckningar.
• Vanligt med några dagar upp till en veckas tid för att
besvara frågorna.
• Viktigt med referenser.
• Kom ihåg att skicka in alla skriftliga hemuppgifter till
URKUND.
När du skriver svaren på tentamen bör du tänka på
följande:
A. Vad måste finnas med? (väsentligt)
B. Vad bör finnas med? (vidareutveckling av det
väsentliga)
C. Vad skulle kunna finnas med? (ger det lilla extra)
Tänk på att ge svar som är litteraturförankrade, men som
ändå låter den egna rösten komma fram.
Några råd inför tentamen:
1. Arbeta mycket med texterna.
2. Tänk på dispositionen.
3. Akribi (noggrannhet och exakthet)
4. Argumentera för ev. synpunkter. För och emot.
5. Skapa en lättläst text.
6. Förhåll dig till litteraturen! Reagera, kritisera, jämför
o.s.v.
Vad som granskas vid bedömning av tentamen:
1. Innehållsmässigt: Finns det viktigaste med?
2. Begrepps täthet: Visar svaren att du kan använda
dig av begreppen? Vet du vilka de viktigaste
begreppen är? Har du förstått begreppen och teorier?
3. Klarhet: Hör ihop med punkt 2, men det understryker
att det ska framgå att du förstått det centrala och kan
använda begreppen rätt.
4. Självständighet: Viktigt! Har du ett
självständigt/reflexivt förhållningssätt till litteraturen?
Finns din egen röst med? Vad är ditt argument?
Att dissekera skrivningsfrågor
•
•
•
•
•
Vad efterfrågas?
Finns det fler delfrågor i en fråga?
Kontrollera att du svarat på allt som efterfrågas.
Visa i svaret att du har förstått litteraturen
Var tydlig (det dunkelt skrivna är det dunkelt tänkta)
Sammanfattningsvis om
studieteknik:
• Alla måste testa själv för att hitta sin studieteknik – alla
lär sig på olika sätt.
• Planera och följ ditt schema!
• Stimulera olika delar av minnet för att minnas bättre.
Repetera!!!
• Utnyttja att en kurs består av olika delar, och förbered
dig för varje del.
• Skaffa dig en översikt innan du går på djupet i
litteraturen.
• Börja läsa från dag 1, inte några dagar innan
skrivningen.
• Läs kritiskt, ställ frågor till boken, argumentera och
diskutera.
• Var noggrann på skrivningarna och utnyttja tiden –
Dissekera skrivningsfrågor.
Avslutningsvis: Lycka till med studierna!
