samspel
Fotosyntes och cellandning
Äta och ätas
Konkurrens och samarbete
• Syrets och kolets kretslopp
Växter tar upp koldioxid och
vatten, avger syrgas samt
bildar kolhydrater.
Djuren tar upp kolhydrater och
syrgas och avger koldioxid och
vatten via andningen.
Ämnenas kretslopp i ekosystemen
Utöver hur energin flödar, kan en näringskedja också visa hur
olika grundämnen cirkulerar i ett ekosystem, den kallas för
ämnens kretslopp.
Detta krävs för att kunna försörjas växter med näringsämnen som
de behöver till fotosyntesen.
De näringsämnena är nämligen de grund ämnen (atomer) som
bygger upp levande organismer. De är väte-, kol-, syre, kväve-,
fosfor- och svavelatomer.
kolets kretslopp(överkurs)
• Det finns kol i nästan allting
som vi äter och dricker.
• Kol är en viktig byggsten i
allt levande och eftersom allt
levande föds, växter, dör och
bryts ner, så flyttar sig
kolatomerna och blir till nya
ämnen hela tiden.
• Alla kolatomer som finns idag
är de som alltid har funnits
på jorden. De ingår i ett stort
kretslopp.
• Kolets kretslopp delas upp i
– ett snabbt och
– ett långsammare.
Snabbt kolets kretslopp (överkurs)
Växter tar upp koldioxid och bildar kolhydrater.
När djuret äter kolhydraterna
används en liten del för att bygga
upp djurets vävnader men mycket
går åt i cellandningen för djurets
energiförsörjning.
Nedbrytarna fungerar på samma
sätt.
Viktiga begrepp
• Biosfären:
Allt levande på jorden, från fiskar i djupt haven till
organismer uppe på de högsta bergen.
• Ekosystem:
Allt levande och icke levande i ett litet eller stort
avgränsad område som kan vara en liten stubbe i skogen
eller en stor sjö.
• Ekologi:
Studerar både vilka växter och djur som finns i ett område
och hur de samspelar med varandra och med den icke
levande naturen.
Viktiga begrepp
• Autotrofer
• Gröna växter, alger och en del bakterier behöver inte äta
några andra, utan kan leva av och bygga upp sig själv från
koldioxid, vatten, mineralnärings ämnen och solljus.
• Heterotrofer
• Människor och andra djur som är beroende av maten som
vi får från både djur- och växtriket.
• Miljöfaktorer
• Varje växtart eller djurart tål bara vissa speciella miljöer
och klarar sig inte annars. Det som gör att arten trivs eller
inte trivs kallas sammantaget för miljöfaktorer vilken kan
vara icke levande som vattentillgång, temperatur, salt- och
kalkhalt. Och kan vara levande som mat, konkurrenter och
hot.
Energiomsättningen i ekosystemen
•
•
Viktiga roller i ett ekosystem
Producenter
Växter fångar strålningsenergi och omvandlar det till näringsämne i första hand till sig själv och
andra hand till växtätare och tredje hand till köttätare. Inga organismer kan inte leva utan växter.
Därför kallas de för producenter.
•
Konsumenter
Alla organismer som utnyttjar organismer är konsumenter. De kan vara stora som växtätare och
köttätare eller små som bakterier och svampar.
• Nedbrytare
Energi vandrar från växter till växtätare och sedan till köttätare.
Men när de dör kan vi förlora stora mängder av energi. Det händer
aldrig. Vissa små konsumenter som svampar, bakterier och m.m. bryter
ner dödade djur och vissnade växter till näringsämnen så att växterna
kan ta upp dem i sig igen. På grund av den viktiga rollen som de spelar har de fått ett
speciellt namn som nedbrytare.
Energiomsättningen i ekosystemen
•
Viktiga begrepp
• Näringskedja
Näringsämnen vandrar från en levande varelse till annan liksom en kedja.
Då är växter alltid den första länken som tillverka näring i första hand till
sig själv. Nästa länken är en växtätare och efterkommande länkar är
köttätarna. Alltid är nedbrytarna sista länken.
Energiomsättningen i ekosystemen
Viktiga begrepp
• Näringsväv
I naturen fungerar ingen näringskedja isär
eftersom varje art kan ätas upp av fler
arter och de i sin tur kan ätas upp av
flera. För att försöka återge alla samband
mellan vem som äter vem brukar man
istället rita upp en näringsväv. Vi kan
säga näringsväv består av några enkla
näringskedja.
Energiomsättningen i ekosystemen
Viktiga begrepp
• Näringspyramid
Nästan all energi i ekosystemen kommer från
solen och flödar genom ekosystemen via
näringskedja i form av kemisk energi.
I näringskedja behöver varje levande växt- eller
djurart, för att kunna sköta om sig, omvandla
en del av den kemiska energin till värmeenergi.
Då förloras en viss mängd energi som värme
hos varje länk i näringskedja. Därför antalet
blir minder och mindre från
producenterna till växtätarna och till köttätarna.
Arters relationer i organismsamhället
Organismsamhälle; arter som lever
tillsammans i en viss miljö/naturtyp.
De kan påverka varandra på olika sätt bland
annat;
• Konkurrens;
– Mellanarts konkurrens
– Inomarts konkurrens
konkurrerar om olika resurser som mat, vatten,
boplatser och ljus.
Hur de påverkas parterna
Organismsamhälle; arter som lever tillsammans i en viss
miljö/naturtyp.
De kan påverka varandra på olika sätt bland annat;
Symbios-samliv
1) En art utnyttjar och skadar en
annan
Hur de påverkas parterna:
Betare; skadar men dödar sällan (myggor)
Predator; dödar och äter upp( rovdjur)
Parasit; objudna gästar, bor i eller på sin
värd, suger ut sitt offer långsamt.(fästing)
Överkurs:
Parasitoid; mellanting mellan predator
och parasiten, dödar eller steriliserar till
slut sin värd
Organismsamhälle; arter som lever tillsammans i en viss
miljö/naturtyp.
De kan påverka varandra på olika sätt bland annat;
• Symbios-samliv
2) något slags samarbete, antingen
båda eller en av dem tjänar på det.
Överkurs:
• Kommensalism; tjänar en art men förlorar inget den
andra.(Hägern sitter på flodhäst)
• Mutualism; Ömsesidigt samarbete, båda tjänar på det.
(Tarmbakterier, mykorrhiza)
• https://www.ifm.liu.se/edu/coursescms/BBL1
10/lectures/Vad-ar-en-populationegentligen.pdf
