05 Miljokonsekvensbeskrivning 2016 103158

SVENSKA KRAFTNÄT
FÖRORD
Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för
400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser.
Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets
behov av en säker, miljövänlig och kostnadseffektiv elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken.
Svenska kraftnät har cirka 600 medarbetare, de flesta vid
huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall,
Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer
sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2015 var omsättningen 8,8 miljarder
kronor.
Svenska kraftnät har ett dotterbolag och sex intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer
information finns på vår webbplats www.svk.se.
Svenska kraftnät planerar en ny elförbindelse för 400 kV
mellan terminalplats Örby till den planerade stationen
Snösätra i södra Stockholm. Det är en ca 5 km lång
markkabelsträcka som berör Stockholms stad, i Stockholms
län.
Den nya elförbindelsen Örby – Snösätra utgör en del av
den tredje etappen av den längre elförbindelsen City Link,
som förbättrar Stockholmregionens driftsäkerhet och binder
samman stamnätet i norra och södra Stockholmsområdet,
från Upplands Väsby i norr till Huddinge i söder.
I denna miljökonsekvensbeskrivning beskrivs utbyggnadsförslaget för elförbindelsen Örby – Snösätra och hur omgivningen förväntas att påverkas under byggnation och drift
samt vilka konsekvenser som bedöms uppkomma. Dokumentet är framtaget utifrån 6 kap. 4 § miljöbalken och utgör
bilaga till ansökan om tillstånd (koncession) för den planerade markkabeln.
Under sommaren 2015 genomfördes samråd om alternativa utredningskorridorer för denna kabelförbindelse. I januari 2016 beslutade Svenska kraftnät att gå vidare med
huvudalternativet Örbyleden i kombination med delalternativet Örbyleden-D. Det innebär att förbindelsen i huvudsak
följer Örbyleden med undantag från den sydligaste delen där
den vid Trollesundsskogen viker av västerut och följer gångoch cykelvägar mot planerad station Snösätra.
Elförbindelsen är en del av projekt Stockholms Ström, en
ny struktur av Stockholmsregionens elnät för att långsiktigt
säkra den framtida elförsörjningen. Förutom förstärkningar
och nya elförbindelser innebär den nya strukturen att vissa
befintliga luftledningar kan rivas och därmed frigörs mark till
förmån för till exempel stadens bebyggelseutveckling. Målet
med Stockholms Ström är att kunna uppfylla de krav på överföring, tillgänglighet, driftsäkerhet, miljö, flexibilitet och
markutnyttjande som följer med en växande stad.
4
INNEHÅLL
SVENSKA KRAFTNÄT
2
FÖRORD2
PROJEKTORGANISATION3
SAMMANFATTNING5
Bakgrund5
Beskrivning av utbyggnadsförslaget
5
Alternativbeskrivning 5
Samråd5
Miljöpåverkan5
1. BAKGRUND OCH SYFTE
1.1 Svenska kraftnäts uppdrag
6
6
5. VERKSAMHETSBESKRIVNING
21
5.1 Tekniska förutsättningar
21
5.1.1 Stamnätet
21
5.1.2 Växelström
21
5.2 Tekniskt utförande
21
5.2.1 Markkabel
21
5.2.2 Optofiberkablar och jordlinor
22
5.2.3 Mekaniskt skydd runt kablar
22
5.3 Förläggningsmetoder
23
5.3.1 Arbetsområdet
23
5.3.2 Schakt och kabelplacering
24
5.3.3 Skarvar och skarvplatser
24
5.4 Elektriska och magnetiska fält
25
5.4.1 Magnetiska fält
25
5.4.2 Hälsoaspekter och rekommendationer
25
5.4.3 Magnetfält för aktuell ledning
5.5 Framtida underhåll i driftfas
25
26
1.2 Behovet av planerad elförbindelse
6
1.3 Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen
7
5.5.1 Underhåll och reparation av kabelsystemet
26
1.4 Avgränsningar 7
5.5.2 Skogligt underhåll
26
1.4.1 Angränsade projekt och kumulativa effekter
8
1.5 Metod
8
1.6 Tidplan
9
2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD
10
2.1 Koncession
10
2.2 Övriga tillstånd
10
2.3 Samrådsprocessen
10
2.4 Samrådets genomförande
11
2.5 Markupplåtelse och ledningsrätt
12
3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
13
3.1 Nationella miljömål
13
3.2 Miljökvalitetsnormer
14
3.3 Svenska kraftnäts miljöpolicy 14
3.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy
14
6. SVENSKA KRAFTNÄTS BEDÖMNINGSGRUNDER
27
6.1 Svenska kraftnäts bedömningsgrunder
27
6.2 Miljökrav
27
7. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE MILJÖKONSEKVENSER28
7.1 Läshänvisning
7.1.1 Inventeringar och utredningar
7.2 Miljökonsekvenser 28
28
28
7.2.1 Bebyggelse och boendemiljö
28
7.2.2 Landskapsbild
29
7.2.3 Områden av riksintresse
30
7.2.4 Naturmiljö
32
7.2.5 Kulturmiljö
36
7.2.6 Rekreation och friluftsliv 39
7.2.7 Naturresurser
39
40
7.2.9 Planförhållanden
41
3.4.1 Elsäkerhet
14
3.4.2 Säkerhetsskydd
15
7.2.8 Infrastruktur
16
7.2.10 Förorenade områden
43
7.2.11 Tidsbegränsad påverkan under byggskedet
45
4. ALTERNATIVREDOVISNING
4.1 Nollalternativ
4.2 Förordat alternativ
16
16
4.2.1 Markkabel
16
4.2.2 Utbyggnadsförslag
17
8. SAMLAD BEDÖMNING
47
9. REFERENSER
49
51
17
10. ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR
4.3.1 Alternativ samförläggning med Ellevios kablar
17
4.3.2 Alternativ Örbyledens vägområde och östra sida
17
BILAGOR
4.3.3 Alternativ Magelungsvägen-MA-A
19
4.3 Utredda och avförda alternativ
4.3.4 Alternativ Örbyleden-B
19
4.3.5 Alternativ Örbyleden-C
19
4.3.6 Alternativ Östra stråket
19
4.3.7 Alternativ Högdalen
19
4.3.8 Alternativ Tunnel och markkabel
19
4.3.9 Alternativ Tunnel hela sträckan
19
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
1. Bedömningsgrunder
2. Samrådsredogörelse för alternativa utredningskorridorer
3. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan
4. Samrådsredogörelse för utbyggnadsförslag
5. Trädinventering
6. Arkeologiska utredningar och länsstyrelsens slutmeddelanden
5
SAMMANFATTNING
Bakgrund
Samråd
Svenska kraftnät planerar en 400 kV-växelströms markkabel
mellan befintlig terminalplats Örby och en planerad station
vid Snösätra, en 4,7 km lång sträcka inom Stockholms stad.
Kabelförbindelsen är en del av etapp 3 av den längre elförbindelsen City Link som binder ihop norra och södra Stockholmsområdets elnät och som genomförs inom projektet
Stockholms ström för att förbättra driftsäkerheten i regionens elnät.
För att bygga elektriska starkströmsledningar krävs ett
tillstånd (koncession) enligt ellagen. Till ansökan ska bifogas
bland annat en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), vilket är
detta dokument. I MKB beskrivs de miljö- och samhällsintressen som berörs, till exempel boendemiljö och naturmiljö. Dessutom ska MKB innehålla en bedömning av hur
projektet påverkar människors hälsa och miljön samt vilka
konsekvenser det får.
Samråd för det här projektet har genomförts i två steg. Länsstyrelsen, kommunen, andra myndigheter, intresseorganisationer, fastighetsägare, företag och allmänheten bjöds in till
samråden. Det första samrådet omfattade olika utredningskorridorer och det andra samrådet omfattade utbyggnadsförslaget i vald utredningskorridor. Inför varje samråd togs
samrådsunderlag fram, där utredningskorridorerna respektive utbyggnadsförslaget beskrevs tillsammans med förväntade konsekvenser för främst miljön, människor och
riksintressen i området.
Länsstyrelsen har fattat beslut om att den planerade elförbindelsen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Beskrivning av utbyggnadsförslaget
Det utbyggnadsförslag som har arbetats fram har lokaliserats utmed befintlig infrastruktur. Utbyggnadsförslaget går
från befintlig terminalplats söderut längs västra sidan av
Örbyleden. I södra delen passerar utbyggnadsförslaget strax
söder om Nynäsbanan fram till den planerade stationen
Snösätra.
Den planerade 400 kV-ledningen består av nio kablar
som ligger grupperade tre och tre i kabelförband (här
gemensamt kallat ledningen) i ett kabelschakt. Schaktets
bredd är normalt cirka 4 meter men kan variera beroende på
markförhållandena. Ledningen läggs cirka 1,5 meter under
marken. Kring ledningen ska ett visst säkerhetsavstånd
hållas till andra typer av ledningar, byggnader och djupgående rötter från större träd.
Riksintressen som påverkas av utbyggnadsförslaget är vägar
och järnvägar. Utbyggnadsförslaget går i huvudsak längs
redan byggda vägar och längs gång- och cykelvägar. Området som utbyggnadsförslaget passerar utgörs av tät bebyggelse, vilket gör att utrymmet är begränsat.
Byggstart sker så fort nödvändiga tillstånd erhållits, vilket
är beräknat till år 2019. Arbetena med kabelschakt och nedläggning av kablar mm. kommer att pågå i totalt två år. Elförbindelsen kommer att tas i drift senast sommaren 2021.
Alternativbeskrivning
Ett antal alternativ till sträckning har utretts. I denna MKB
beskrivs kortfattat vilka dessa är och varför de har valts bort.
Svenska kraftnät har valt ett utbyggnadsförslag mellan Örby
och Snösätra utifrån teknisk, ekonomisk och miljömässig
hänsyn.
Miljöpåverkan
Att anlägga en kabelförbindelse i marken ger konsekvenser
för miljön på olika sätt. Påverkan och konsekvenser blir störst
i byggskedet. Störningar i form av hinder för trafiken, buller,
dammbildning och tillfällig påverkan på grundvatten och
ytvatten kan uppstå. Grävarbeten kan påverka forn- och
kulturlämningar i marken.
Under byggtiden krävs ett arbetsområde för åtkomst och
genomförande. Träd och buskar kommer att behöva tas bort,
vilket gör upplevelsen av boendemiljön sämre. Buskar och
mindre träd kan återplanteras i viss mån, men stora träd får
inte växa över elförbindelsen.
Under driftskedet uppstår ett magnetfält. Magnetfältet
runt en kabel är väsentligt lägre än för en luftledning.
Utbyggnadsförslaget har lokaliserats så att Svenska kraftnäts
magnetfältspolicy kommer att innehållas. När bland annat
den nya elförbindelsen har tagits i drift kan den nuvarande
luftledningen, som ägs av Ellevio, och som berör större delen
av markkabelsträckan rivas. Det medför indirekta, positiva
konsekvenser för boendemiljön, landskapsbilden, rekreation
och friluftslivet när den fysiska luftledningen och magnetfältet kring den försvinner.
Sammantaget bedöms den planerade elnätsförbindelsen
medföra i huvudsak obetydliga till små negativa konsekvenser i driftskedet. Under byggtiden bedöms påverkan bli liten
till måttlig och konsekvenserna små negativa och uppkomma
under den begränsade tid som byggarbetena pågår. Konsekvenserna bedöms bli mest negativa för boendemiljö och
bebyggelse framförallt i form av begränsad framkomlighet
för trafiken och på gång- och cykelvägar, genom buller och/
eller stomljud samt genom vibrationer i samband med
schaktarbeten och transporter under byggskedet.
De riksintressen som påverkas av utbyggnadsförslaget är
vissa vägar och järnvägar. Utbyggnadsförslaget har lokaliserats för att minimera påverkan på riksintressen, men att
korsa Örbyleden är dock nödvändigt. Korsningen kan ske på
ett par alternativa platser och kommer att utredas mer inom
ramen för detaljprojekteringen i syfte att minimera påverkan.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
8
1.4.1 Angränsade projekt och kumulativa effekter
I anslutning till projekt Örby–Snösätra pågår ett antal andra
kabel- och luftledningsprojekt som har koppling till och kan
medföra konsekvenser för möjligheten att förlägga en
400 kV-markkabel på sträckan Örby–Snösätra. Nedan följer
en sammanfattning av vilka projekt som pågår. Se översiktskarta över City-Link från Hagby till Ekudden i figur 1.2.
STOCKHOLMS STRÖM
Förbindelsen Örby–Snösätra är en viktig del av en omfattande ombyggnad av Stockholmsregionens elnät, projektet
Stockholms Ström. I och med att Stockholmsregionens elberoende ökar behöver elnätet förstärkas och förnyas för att
möta framtidens behov av säkra elleveranser. Örby–Snösätra
utgör en viktig del av etapp 3 av 400 kV-förbindelsen City
Link, som är en förutsättning för att nå målet med Stockholms Ström. Det innebär bland annat att elleveranserna
säkras för framtiden och möjliggör på sikt att en del luftledningar kan rivas. Läs mer i avsnitt 1.2 samt på
www.stockholmsstrom.net.
STATION SNÖSÄTRA
Till station Snösätra ska flera ledningar för stamnätet anslutas. Stationen placeras mellan Högdalen och Fagersjö.
Stationsområdet ligger mellan Nynäsbanan och Magelungsvägen sydväst om Högdalens värmeverk. Markanvisningsavtal har tecknats för stationen och framtagande av detaljplan
pågår. Samråd avseende stationen sker inom ramen för
pågående detaljplaneprocess. Station Snösätra kommer att
utgöra en viktig matningspunkt för att trygga elförsörjningen
i södra Stockholm.
ELFÖRBINDELSEN SNÖSÄTRA-EKUDDEN
Snösätra–Ekudden utgör den fjärde etappen av City Link och
planeras som luftledning. Samråd har genomförts parallellt
med samrådet för Örby–Snösätra och koncessionsansökan
planeras att lämnas till Energimarknadsinspektionen kring
årsskiftet 2016/2017. Byggnation av etapp 4 planeras till
2020-2022.
ELLEVIOS (TIDIGARE FORTUM) ERSÄTTNING AV BEFINTLIG MARKKABEL
Från terminalplats Örby till station Högdalen går idag tre
110 kV markförlagda kabelförband som Ellevio äger. Dessa
måste förnyas och ersättas med nya plastisolerade kablar.
De nya kablarna grävdes ner sommaren 2016. Placeringen av
kablarna påverkar var Svenska kraftnät kan förlägga kablarna
för Örby-Snösätra. Delar av sträckningen (kabeldiket) för
den gamla 110 kV-kabeln planeras att återanvändas för
400 kV-kablarna för Örby-Snösätra. Möjligheten att samförlägga Svenska kraftnäts och Ellevios kablar har utretts i ett
tidigt skede men inte bedömts möjlig på grund av tekniska
och utrymmesmässiga orsaker och med anledning av projektens olika tidplaner.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
BEFINTLIG LUFTLEDNING LÄNGS ÖRBYLEDEN
I dagsläget finns en befintlig 220 kV-ledning mellan Örby och
Högdalen, se figur 4.1. Luftledningen ägs av Ellevio. Ledningen sträcker sig längs Örbyleden och längs flera tätbebyggda områden, exempelvis östra delen av villaområdet i
Örby. Inom ramen för Stockholms Ström kommer denna
220 kV-ledning att kunna rivas.
1.5 Metod
Ett antal utredningskorridorer som bedömdes genomförbara
mellan Örby och Snösätra har beskrivits i samrådsunderlaget
från juni 2015. Samråd kring dessa genomfördes under 2015.
Samrådsredogörelsen, daterad den 26 februari 2016, sändes
till Länsstyrelsen i Stockholm som den 19 april 2016 beslutade att den planerade elförbindelsen inte kan antas medföra
betydande miljöpåverkan.
Utifrån erhållna yttranden i genomförda samråd och utifrån fortsatt utredningsarbete beslutade Svenska kraftnät att
gå vidare med ett huvudalternativ, ett utbyggnadsförslag, se
figur 4.1. Samråd om utbyggnadsförslaget genomfördes i
slutet av maj/början av juni 2016. Utifrån inkomna yttranden
har utbyggnadsförslaget utretts vidare och justerats. Det är
det justerade utbyggnadförslaget som beskrivs i denna MKB.
Förslag på åtgärder för att minska miljöpåverkan beskrivs.
Alternativa sträckningsförslag som studerats och skäl till
varför de avförts från vidare utredning redovisas också.
Denna MKB har tagits fram med Svenska kraftnäts tidigare studier och utredningar som grund. Yttranden från samråd har inarbetats. Miljöintressen har hämtats från
Länsstyrelsen i Stockholm, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Stockholms stad. Fältbesök har genomförts
löpande vid behov inom ramen för utredningsarbetet. Analys
av gällande detaljplaner och pågående planarbete har gjorts.
GIS-underlag har inhämtats från länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Stockholms stad. Underlag från angränsande stationsplats- och ledningsprojekt har använts.
För att fastställa ett utbyggnadsförslag har kulturvärdesinventeringar (WSP, 2016-02-17 samt Societas Archaeologica Upsaliensis, SAU Rapport 2016:16) och en inventering
av värdefulla träd genomförts. Trädinventeringen längs
utbyggnadsförslaget har genomförts med fokus på områdets
södra del kring station Snösätra och utfördes i juni 2016
(Tyréns, 2016-06-14), se bilaga 5. De arkeologiska utredningarna har utförts under våren 2016 och återfinns som
bilaga 6.
Konsekvensbedömningarna är gjorda efter Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, se utförlig beskrivning under kapitel 6.1 samt bilaga 1.
9
1.6 Tidplan
Samråd om den planerade 400 kV-elförbindelsen har skett i
olika steg. Ett samråd om alternativa utredningskorridorer
genomfördes våren 2015. Efter val av korridor genomfördes
samråd om ett utbyggnadsförslag under försommaren 2016.
Ytterligare utredningar har gjorts under tiden och nu, med
stöd av genomförda samråd och utredningar, kan Svenska
kraftnät presentera en sträckning för vilken koncession söks.
Sträckningen beskrivs i denna MKB.
Detaljprojekteringen kommer att påbörjas inom kort och
beräknas pågå under 2017. I det skedet utförs geotekniska
och vid behov miljötekniska undersökningar. Kompletterande
arkeologiska utredningar utförs även vid behov och då i
enlighet med länsstyrelsens beslut.
Byggstart sker så fort nödvändiga tillstånd erhållits, i
dagsläget beräknad år 2019, och byggarbeten kommer totalt
att pågå i omkring två år. Preliminär tidsplan för drifttagning
av elförbindelsen är sommaren 2021.
I figur 1.3 ses en översiktlig tidplan för projektet. Tidplanen är en uppskattning och kan komma att ändras.
Figur 1.3. Preliminär tidplan för utbyggnad av markkabelförbindelsen Örby–Snösätra.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
10
2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD
2.1 Koncession
2.3 Samrådsprocessen
För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i
Sverige krävs enligt ellagen ett tillstånd, s.k. nätkoncession
för linje. En nätkoncession gäller tillsvidare. En miljökonsekvensbeskrivning biläggs ansökan om nätkoncession. I
arbetet med upprättande av MKB har samråd hållits etappvis
med bland andra berörda fastighetsägare, myndigheter,
organisationer och allmänhet. Samrådet och innehållet i
MKB regleras i 6 kap. miljöbalken. Koncessionsansökan ska
även innehålla kartor och en teknisk beskrivning.
Prövningsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen,
inhämtar yttranden från berörda myndigheter, länsstyrelser
och kommuner, fastighetsägare och andra sakägare. Efter
beredning av ärendet fattar myndigheten beslut om koncession ska beviljas. Koncessionsbeslutet kan överklagas och
ärendet avgörs i sådant fall av regeringen.
Samrådsprocessen för nya elledningar genomförs i flera steg,
en övergripande illustration visas i figur 2.1. Första steget i
processen är att ta fram ett samrådsunderlag som beskriver
flera möjliga utredningskorridorer. Underlaget beskriver syftet med projektet, redovisar föreslagen lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalisering och
teknik) och dess förutsedda miljöpåverkan. Materialet
används i enlighet med 6 kap. miljöbalken i samrådsprocessen.
Samråd sker i en vid krets av statliga myndigheter, organisationer och allmänhet samt med de som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten. Annonsering av samrådet
genomförs och alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.
Efter samrådstiden upprättar Svenska kraftnät en samrådsredogörelse som skickas till berörd länsstyrelse. I redogörelsen redovisas de synpunkter som kommit in
tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer. Med stöd
av samrådsredogörelsen beslutar länsstyrelsen om den planerade elförbindelsen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Om länsstyrelsen beslutar att åtgärden ska antas
medföra betydande miljöpåverkan genomförs, om så inte
redan skett, ett nytt samråd med en utökad krets av allmänhet, statliga myndigheter och organisationer som kan antas
bli berörda av den planerade 400kV-ledningen.
Efter att den första samrådsprocessen har genomförts
upprättas ett nytt samrådsunderlag som beskriver ett eller
flera utbyggnadsförslag (dvs. förslag till sträckning för elförbindelsen). Underlaget skickas ut till berörda fastighetsägare,
berörda myndigheter och intresseorganisationer. Annonsering genomförs och alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.
Samrådet kan ses som en gradvis process där strävan är
att öka detaljeringsnivån för alternativen allt eftersom samrådet fortskrider. En viktig del i samrådet är att arbeta med
både detaljer och en helhetssyn på alternativa lokaliseringar
för att säkerställa att den sammantaget bästa sträckningen
för den planerade elförbindelsen kan föreslås i ansökan.
Inkomna synpunkter sammanställs tillsammans med
Svenska kraftnäts kommentarer i en samrådsredogörelse
som bifogas ansökan om nätkoncession för elförbindelsen.
2.2 Övriga tillstånd
Förutom nätkoncession för linje krävs också tillträde till
berörda fastigheter. Detta uppnås vanligen genom att frivilliga markupplåtelseavtal tecknas mellan fastighetsägare och
Svenska kraftnät. Tillträde till berörda fastigheter säkerställs
även genom ledningsrätt enligt ledningsrättslagen.
Övriga tillstånd som krävs för en elförbindelse utförd som
markkabel beror på om intrång görs i t.ex. vattendrag och
strukturer som omfattas av generellt biotopskydd så som
stenmurar, alléer och jordbruksmark. Om arbetet innebär
ingrepp i fast fornlämning krävs tillstånd enligt kulturmiljölagen. Det kan bli aktuellt med dispenser och korsningsavtal
vad gäller trafiken på Örbyleden. I byggskedet kan diverse
tillstånd behövas så som schaktöppningstillstånd.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
12
2.5 Markupplåtelse och ledningsrätt
För att få börja bygga elförbindelsen krävs förutom koncession och andra aktuella tillstånd även tillträde till berörda
fastigheter. Detta uppnås vanligen genom tecknande av
markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägaren och
Svenska kraftnät. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för elförbindelsen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador
uppkommer i samband med anläggningsarbeten eller liknande.
När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till
marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om
fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätt söks enligt
ledningsrättslagen och gäller på obegränsad tid.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
13
3. ÖVERGRIPANDE
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
3.1 Nationella miljömål
I april 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Systemet har under årens lopp genomgått vissa förändringar. Numera består det svenska miljömålssystemet av ett
generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål.
Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför
vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället.
Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska
miljön som miljöarbetet ska leda till. För varje miljökvalitetsmål finns också ett antal preciseringar. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet
av målen. De 24 etappmålen har antagits i omgångar och
identifierar en önskad samhällsomställning, de är steg på
vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål.
Svenska kraftnät strävar efter att planera nya elledningar
med så liten negativ påverkan på de nationella miljökvalitetsmålen som möjligt. Nedan följer en beskrivning av vilka
nationella miljökvalitetsmål som i huvudsak bedöms beröras
av den planerade verksamheten och hur dessa kan komma
att påverkas.
Mål som bedöms beröras och beskrivs vidare:
• Giftfri miljö,
• Säker strålmiljö, och
• God bebyggd miljö.
Mål som inte bedöms beröras:
• Begränsad klimatpåverkan
• Frisk luft
• Bara naturlig försurning
• Skyddande ozonskikt
• Ingen övergödning
• Levande sjöar och vattendrag
• Grundvatten av god kvalitet
• Hav i balans samt levande kust och skärgård
• Myllrande våtmarker
• Levande skogar
• Ett rikt odlingslandskap
• Storslagen fjällmiljö
• Ett rikt växt och djurliv.
Giftfri miljö
Målet har formulerats på följande sätt av riksdagen: ”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits
av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är
nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande
ämnen är nära bakgrundsnivåerna.”
Projektet bidrar till målet genom att eventuella markföroreningar som påträffas under schakt kommer att tas bort och
skickas till en behandlingsanläggning.
Säker strålmiljö
Målet har formulerats på följande sätt av riksdagen: ”Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas
mot skadliga effekter av strålning.”
Projektet bidrar till målet genom att Svenska kraftnäts
magnetfältspolicy beaktas vid lokalisering av utbyggnadsförslaget. Det innebär att magnetfältet som elförbindelsen ger
upphov till normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Projektet möjliggör också, tillsammans
med Stockholms Ström som helhet, att den befintliga
220 kV-luftledning som går utmed Örbyleden kan rivas.
God bebyggd miljö
Målet har formulerats på följande sätt av riksdagen: ”Städer,
tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global
miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas.
Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på
ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”
Projektet bidrar, tillsammans med genomförandet av
Stockholms Ström som helhet, till målet genom att den
befintliga 220 kV-luftledningen kan tas bort vilket leder till
att exponering från denna lednings magnetfält försvinner.
Det innebär också att mark frigörs och kan också upplevas
bli en förbättring av stadsbilden. Projektet kan motverka
målet genom att träd och buskar i närrekreationsområden
kan behöva tas bort. Buskar och mindre träd kan delvis ersättas genom återplantering, men eftersom större träd inte får
växa över kabeln kan återplantering av dessa endast ske i
anslutning till kabelschaktet. Förlusten av dessa träd kan
minska upplevelsevärdena.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
14
Regionala och lokala miljömål
De nationella miljökvalitetsmålen är konkretiserade i regionala miljömål för Stockholms län samt lokala miljömål för
Stockholm stad, vilka har studerats under planeringen av
projektet. Eftersom dessa mål utgår från de nationella målen
och har som syfte att dessa ska uppnås samt att projektet
bedöms ha begränsad påverkan på de nationella målen, har
det inte bedömts relevant att här även särskilt beskriva
påverkan på de regionala och lokala miljömålen.
3.2 Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som
infördes med miljöbalken 1999. Enligt 5 kap. miljöbalken ska
en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan
belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Det finns
olika typer av miljökvalitetsnormer med olika rättsverkan. En
miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt
av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan
gälla för hela landet eller för ett geografiskt område till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är
kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan
även ses som ett styrmedel för att på sikt nå tidigare nämnda
miljökvalitetsmål. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvalitetsnormer för:
>
föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477)
>
vattenmiljökvalitet i grund- och ytvatten (SFS
2004:660)
>
vattenmiljökvalitet i fisk- och musselvatten (SFS
2001:554)
>
omgivningsbuller (SFS 2004:675).
Av miljökvalitetsnormerna bedöms ingen bli påverkad av
projektet.
3.3 Svenska kraftnäts miljöpolicy
Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker
och hållbar elförsörjning. Vi ska utveckla energieffektiva och
miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet.
Genom arbetet bidrar vi till att EU:s klimatmål och Sveriges
miljökvalitetsmål uppnås.
Vi ska verka för att verksamhetens miljöbelastning ständigt minskar. Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och
andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Vi ska effektivisera vår energianvändning och verka för att användningen av
ämnen och material sker med god resurshushållning. Vid
utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska vi så långt som
möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap och
bevara värdefulla biotoper. Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
Vi uppnår detta genom att:
>
fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en
viktig del av underlaget
>
ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs
>
kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och
respekt kring både globala och lokala miljöfrågor
>
bedriva och stödja forskning och utveckling som leder
till miljöanpassad teknik och metoder
>
följa lagar och andra krav inom miljöområdet
>
se till att anställda och övriga som utför arbete åt oss är
miljömedvetna och har tillräcklig miljökompetens för att
ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet.
3.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy
Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Svenska
kraftnät har formulerat en magnetfältspolicy som tillämpas i
alla ledningsprojekt:
”Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till
att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där
människor varaktigt vistas. Åtgärder ska genomföras där
människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker
väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga.”
Den forskning som gjorts har dock inte påvisat några
medicinska orsakssamband mellan exponering av magnetfält
(oavsett nivå) och påverkan på hälsan annat än vid direkt
påverkan. För direkt påverkan vid exponering av höga magnetfält gäller rekommendationen att allmänheten inte ska
vistas i områden med magnetfält över 100 mikrotesla, vilket
är ett riktvärde i såväl EU som i Sverige. Mer information om
magnetfält finns i avsnitt 5.4.
3.4.1 Elsäkerhet
Säkerhetsbestämmelser för ledningar återfinns i ellagen,
starkströmsförordningen och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. I starkströmsföreskrifterna regleras bland
annat minsta avstånd mellan elledningar, mark och byggnader. En starkströmsanläggning ska vara utförd enligt god
elsäkerhetsteknisk praxis så att den ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada på grund av el. Den ska även
vara anpassad till de yttre förhållanden som råder i dess
omgivning. Vid byggandet av en kabelanläggning tillämpas
bland annat föreskrifter i Svensk Standard SS 4241437 som
ger riktlinjer för hur en kabelförläggning i mark skall utföras.
Som branschstandard används även EBR-beskrivningar
(ElByggnadsRationalisering) från Svensk Energi och meddelanden från Telestörnings-nämnden.
15
3.4.2 Säkerhetsskydd
Enligt säkerhetsskyddslagen är verksamhetsutövaren skyldig
att försäkra sig om att säkerhetsskyddet i den egna verksamheten är tillräckligt. Svenska kraftnäts säkerhetsarbete
omfattar fysiska och tekniska skydd kring elförsörjningens
anläggningar, bevakning, informationssäkerhet, säkerhetsskyddade upphandlingar och utbildning av personal.
I Svenska kraftnäts egna föreskrifter om säkerhetsskydd
ställs bland annat krav på att en säkerhetsanalys ska genomföras minst vartannat år. Föreskrifterna ställer krav på att
skyddsvärd information hanteras på ett säkert sätt.
Länsstyrelsen kan besluta att samhällsviktig infrastruktur
är skyddsobjekt enligt skyddslagen. Skyddet inriktas mot
sabotage, terrorism och spioneri. Rikspolisstyrelsen har utarbetat vägledningar för säkerhetsskydd och säkerhetsskyddad
upphandling. I dessa beskrivs närmare begrepp och definitioner för säkerhetsskyddsarbetet.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
16
4. ALTERNATIVREDOVISNING
4.1 Nollalternativ
Nollalternativet är det alternativ som bedöms vara den förutsedda utvecklingen om den planerade elförbindelsen mellan
terminalplats Örby och station Snösätra inte byggs. Alternativet innebär att Stockholmsregionens elnät inte förstärks
som planerat för att säkra den framtida elförsörjningen.
En mycket viktig del i det nya elnätet är den nya 400 kVförbindelsen City Link som byggs i fyra etapper genom
Stockholms centrala och östra delar, se figur 1.2.
Örby–Snösätra utgör en del av den tredje etappen. Elförbindelsen bidrar till flera starka inmatningar av el till Stockholmsområdet, vilket förstärker elnätet, ökar driftsäkerheten
samt bidrar till att tillgodose det framtida elförsörjningsbehovet. Alla fyra etapper är beroende av varandra och
behövs för att nå detta.
Att inte bygga den tredje etappen av City Link medför att
leveranssäkerheten inte kan upprätthållas i Stockholmsregionen och att det framtida elförsörjningsbehovet därmed inte
kan tillgodoses. Det medför även att ett antal inplanerade
rivningar av befintliga 220 kV-ledningar inte kan genomföras.
Ungefär 60 000 personer som idag bor inom 200 meter från
dessa luftledningar kommer således även i fortsättningen att
ha en luftledning i sin närmiljö. Den mark som idag tas i
anspråk för dessa luftledningar kommer därmed inte att
kunna användas till andra ändamål.
Om den nya 400 kV-ledningen mellan Örby och Snösätra
inte byggs, kommer de negativa konsekvenser och störningar
som förläggningen medför, att utebli.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
4.2 Förordat alternativ
4.2.1 Markkabel
Även om luftledning i normalfallet är huvudalternativet när
Svenska kraftnät väljer teknik för överföring av växelström
gör tät bebyggelse och annan infrastruktur att luftledning
inte bedömts lämpligt i det aktuella projektet. Markutrymmet är mycket begränsat varför bedömningen gjorts att det
inte är genomförbart att bygga en luftledning på sträckan.
Ledningen planeras därför som markförlagd 400 kV-kabel.
17
4.2.2 Utbyggnadsförslag
För den nya 400 kV-ledningen mellan Örby och Snösätra har
ett utbyggnadsförslag arbetats fram. Det har lokaliserats
utmed befintlig infrastruktur och följer i huvudsak utmed
gång- och cykelvägen på västra sidan Örbyleden och södra
delen av Trollesundsskogen mot Högdalens industriområde
fram till station Snösätra, se figur 4.1. Utbyggnadsförslaget är
ca 4,7 km långt. Nedan beskrivs utbyggnadsförslaget som
även delats upp i delsträckor.
Den första delsträckan utgörs av sträckan från terminalplats Örby fram till och med korsningen Örbyleden
(väg 229)–Huddingevägen (väg 226). På denna sträcka går
utbyggnadsförslaget parallellt med gång- och cykelväg i en
grönyta mot Huddingevägen. Denna delsträcka benämns
Huddingevägen västerut. Korsningen av Örbyleden kan ske på
ett par alternativa platser och kommer att utredas mer inom
ramen för detaljprojekteringen. Från korsningen av Örbyleden går utbyggnadsförslaget söderut parallellt med Örbyleden.
I hög grad följer utbyggnadsförslaget befintlig gång- och
cykelväg. Denna delsträcka benämns Örbyleden söderut. Strax
norr om Högdalens industriområde viker utbyggnadsförslaget av västerut och följer där en gång- och cykelväg genom
ett skogsområde, Trollesundsskogen. Delsträckan benämns
Trollesundsskogen. Fjärde och sista delsträckan består av
utbyggnadsförslaget då det viker söderut, väster om industriområdet. Sista delsträckan benämns Passage Magelungsvägen. Magelungsvägen har vägnummer 271.
Utbyggnadsförslaget har valts utifrån tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter och utifrån inkomna samrådssynpunkter. Det har lokaliserats med hänsyn till befintlig
bebyggelse och anläggningar både över och under mark
samt med hänsyn till planerad bebyggelse i pågående detaljplaner. En sträckning längs Örbyleden bedömde Svenska
kraftnät vara lämpligast framförallt då det bland annat framkom i samrådet att en sträckning längs Magelungsvägen kan
hindra exploatering vid Älvsjömässan och Örby.
Svenska kraftnät har utrett möjligheten att förlägga
400 kV-ledningen i Örbyleden. Att förlägga en stamnätsledning i en trafikerad väg innebär en sämre driftsäkerhet eftersom det innebär betydande svårigheter avseende åtkomst
för reparationsåtgärder. Kablar i väg bör därför enbart övervägas då inga andra framkomliga alternativ finns. Örbyleden
är även av riksintresse och ingår i ett omledningsnät för fordonstrafik om Södra länken behöver stängas. Detta innebär
att exploateringar eller förändringar inte får påverka framkomligheten negativt. Svenska kraftnät bedömde utifrån
aktuella förutsättningar att en kabelförläggning i Örbyleden
försvårar tillträdet för underhåll och reparation av kablar med
risk att driftsäkerheten påverkas (det vill säga att förbindelsen behöver ligga ur drift under lång tid). Dessutom
bedömde Svenska kraftnät att det finns ett lämpligt och
genomförbart alternativ till förläggning i väg.
Geotekniska undersökningar med mera kommer att utföras och detaljlösningar i korsningar med annan infrastruktur
kommer att studeras, inom ramen för detaljprojekteringen.
I utbyggnadsförslagets sydligaste del, delsträckan Trollesundsskogen samt Passage Magelungsvägen, har det funnits
alternativa sträckningar inom utbyggnadsförslaget.
Vid Trollesundsskogen har ett alternativ studerats närmare industriområdet och ett längre norrut i anslutning till
befintlig gång- och cykelväg. En förläggning närmare industriområdet bedöms vara att föredra med avseende på att
det innebär mindre konflikt med andra ledningar som ligger
förlagda parallellt med gång- och cykelvägen. Dessutom
bedömdes påverkan på naturmiljön vara lägre då färre antal
värdefulla träd behöver avverkas.
Vid Passage Magelugnsvägen har tre alternativa sträckningar (1, 2 och 3), studerats, se figur 4.2, där alternativ 1
valts. Alternativ 3 går delvis längs befintlig gång- och cykelväg, som är uppbyggd på stödmur, vilket bland annat innebär
större tekniska utmaningar jämfört med alternativ 1. Alternativ 2 innebär att Nynäsbanan korsas där banvallen är låg vilket innebär att utrymmet för den schaktfria korsningen
minskas. Alternativ 2 innebar även en förläggning mellan och
relativt nära två teleanläggningar med master, som kräver
vissa respektavstånd, samt att alternativet har större andel
berg i dagen och därigenom sannolikt kräver mer sprängning
jämfört med alternativ 1.
4.3 Utredda och avförda alternativ
4.3.1 Alternativ samförläggning med Ellevios
kablar
Samförläggande av ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra med
Ellevios nya 110 kV-ledning har utretts men inte bedömts
som möjlig. Dels på grund av att samförläggande kräver
ännu större utrymme, dels på grund av tidsaspekten.
4.3.2 Alternativ Örbyledens vägområde och östra
sida
I samrådsunderlag för utredningskorridorer utgjorde alternativet längs Örbyleden ett brett stråk som omfattade själva
vägområdet såväl som markytor på var sida om leden. Förläggning av markkabel på Örbyledens östra sida har avförts
framförallt efter samråd med Stockholms stad på grund av
omfattande utbyggnadsplaner på vägens östra sida. Ellevios
110 kV kabelförläggning utmed Örbyledens västra sida
begränsar även möjligheten för Svenska kraftnät att förlägga
400 kV-kablar inom vägområdet. Örbyleden är av riksintresse och de störningar som ett förläggande i vägområdet
skulle medföra har bedömts som alltför stora, se kapitel
4.2.2. Svenska kraftnäts princip är att förläggning av markkabel i vägbana enbart övervägs då inga andra framkomliga
alternativ finns.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
19
4.3.3 Alternativ Magelungsvägen-MA-A
4.3.7 Alternativ Högdalen
Alternativet följer Huddingevägen västerut från terminalplats
Örby och viker sedan av, söderut längs Magelungsvägen
fram till stationsläget för Snösätra, se figur 4.2. Alternativet
var ett av två huvudalternativ i tidigare samrådsunderlag
men har avförts framförallt på grund av framtida exploateringar kring Älvsjömässan, sankmarkförhållanden vilket innebär tekniska svårigheter. Utrymmet är också väldigt
begränsat på vissa sträckor utmed Magelungsvägens västra
sida, där Nynäsbanan ligger mycket nära vägen.
Detta alternativ går inledningsvis utmed Örbyleden, se figur
4.2, men viker vid Skebokvarnsvägen av från leden och går åt
sydväst genom bostadsområdena i Högdalen/Bandhagen.
Alternativet passerar genom olika grönområdena nära flera
skolor. Alternativet avfördes trots att det är kortast, ca
4,5 km. Skälen till det var främst påverkan på boendemiljöer
både i byggskedet, i form av försämrad framkomlighet och
bullerpåverkan, och i driftskedet med risker för överskridande av Svenska kraftnäts magnetfältspolicy.
4.3.4 Alternativ Örbyleden-B
4.3.8 Alternativ Tunnel och markkabel
Alternativet viker av från Örbyleden åt sydväst i höjd med
Högdalens industriområde och passerar sedan mellan befintlig transformatorstation Högdalen och Högdalens kraftvärmeverk innan det passerar vidare mellan Högdalstopparna åt
sydväst ner mot området för station Snösätra. Alternativet
avfördes framförallt på grund av konflikter med pågående
och planerade verksamheter inom Högdalens industriområde.
Alternativet utgör en kombination av mark- och tunnelförlagd kabel. Alternativet innebär att den första delen mellan
terminalplats Örby fram till Älvsjömässan går i en tunnel.
Därefter följer korridoren Huddingevägen västerut innan den
viker av åt sydost längs Magelungsvägen. Total längd är cirka
5,3 km, varav cirka 1,2 km tunnel.
Att förlägga en del i tunnel är en lösning för att klara
trånga passager i ytläge längs med Huddingevägen, väster
om korsning med Örbyleden. Nackdelar med tunneldrivningen har bedömts vara påverkan på boendemiljöer genom
buller, vibrationer och stomljud. Det finns också risk för att
energibrunnar och byggnader påverkas av förändrade grundvattenförhållanden. Markförhållanden på delar av sträckan är
inte heller gynnsamma för tunnelbyggnation. Tunnelalternativet medför även en betydligt högre kostnad och väsentligt
längre byggtid. Mot bakgrund av ovanstående och exploateringsplanerna kring Älvsjömässan har tunnel/markalternativet på sträckan bedömts som ej lämpligt att utreda vidare
och avfördes tidigt från vidare utredning.
4.3.5 Alternativ Örbyleden-C
Alternativet viker av från Örbyleden åt sydväst i höjd med
Högdalens industriområde, liksom alternativ B. Det fortsätter
i sydostlig riktning, öster och vidare söder om Högdalens
kraftvärmeverk och mellan Hökarängstoppen och Fagersjötoppen för att därefter ansluta till stationsområdet Snösätra.
Alternativet avfördes bland annat på grund av byggnadstekniska svårigheter, längre sträckning och hänsyn till utvecklingsplaner av rekreationsområdet kring Högdalstopparna.
4.3.6 Alternativ Östra stråket
Detta alternativ går från terminalplats i Örby österut i en vid
båge runt Stureby, sedan söderut mellan bostadsområden
mot Örbyleden och vidare mot Snösätra. Alternativet är cirka
5,8 km långt, det vill säga cirka 1 km längre än utbyggnadsalternativet, se figur 4.2.
I Svenska kraftnäts initiala framkomlighetsstudier har
alternativet bedömts som olämpligt och ej framkomligt. Till
största delen går korridoren igenom bostadsnära rekreationsskog. Skog behöver avverkas där kabelkorridoren ska
fram. Vid en passage har det även bedömts troligt att
Svenska kraftnäts magnetfältspolicy inte kan innehållas.
Terräng- och geotekniska förutsättningar anses bitvis vara
svåra med berg i dagen eller berg nära markytan. Alternativet avfördes därför på grund av konflikt med miljöintressen i
kombination med den långa sträckan och dess tekniska svårigheter.
4.3.9 Alternativ Tunnel hela sträckan
En tunnel på sträckan Örby-Snösätra har utretts och skulle
innebära cirka 3,5 km tunnel och cirka 0,6 km tillfartstunnel.
Flera alternativa tunnelkorridorer har utretts. Sträckningen
bedömdes gynnsam ur bergteknisk aspekt. En osäkerhetsfaktor i underlaget var behovet av eventuellt en ytterligare
utrymningstunnel. Nackdelar med tunneldrivningen har
bedömts vara risk för påverkan på boendemiljöer genom
buller, vibrationer och stomljud. Det finns också risk för att
till exempel energibrunnar och byggnader påverkas av förändrade grundvattenförhållanden. Men framförallt skulle
kostnaden för tunnelförläggningen grovt räknat bli dubbelt så
hög som för markförlagda alternativ. Byggtiden skulle också
bli väsentligt längre.
Mot bakgrund av ovanstående har Svenska kraftnät
bedömt att alternativet är olämpligt och ligger utanför den
tidsram som gäller för projektet som helhet och har därför
avförts från fortsatt utredning.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
21
5. VERKSAMHETSBESKRIVNING
5.1 Tekniska förutsättningar
5.2 Tekniskt utförande
5.1.1 Stamnätet
5.2.1 Markkabel
Sverige tillsammans med övriga Nordens länder tillhör det så
kallade stamnätet. Stamnätet är ett gemensamt system av
elnät där de enskilda ländernas växelströmsnät utgör grundstommen. Stamnätet möjliggör en nordisk balans- och
reservhushållning vilket är en förutsättning för en gemensam
elmarknad.
Växelström är en förutsättning för att elnäten i de olika
länderna ska kunna synkronisera med varandra och kopplas
samman. Växelströmsnäten kan kompletteras med, men inte
ersättas av, likströmsförbindelser.
Sveriges och EU:s klimat- och energipolitiska mål ställer
krav på omfattande förstärkningar av det svenska stamnätet
för att ny småskalig elproduktion ska kunna anslutas. Stora
mängder förnybar elproduktion tillkommer både på land och
till havs och effekthöjningar görs i kärnkraftverken. Växelströmsnäten måste göras starkare både för att medge
anslutning och överföring av de stora nya produktionsvolymerna och för att klara anslutning av eventuella likströmsförbindelser med hög kapacitet inom växelströmsnäten och till
grannländerna.
Aktuell markkabel, är av typen enfaskabel som har en
ledare (1) som består av antingen aluminium eller koppar, se
figur 5.1. Kring ledaren finns ett lager för elektrisk isolation (2) som består av tvärbunden polyetenplast (”PEX”).
Runt isolationen läggs ett lager med koppartrådar (3) som en
jordande skyddsskärm. Svällband (4) på båda sidor om skärmen tätar kabeln för inträngande vatten vid en eventuell
skada. En aluminiumfolie (5) förhindrar att vatten tränger in
genom den yttre skyddande plastmanteln (6) av polyeten.
Kablarna kommer att ha en ytterdiameter på ca 150 mm.
Samtliga material i markkablarna kan återvinnas i framtiden.
Kablarna beräknas ha en livslängd på uppskattningsvis
50-60 år.
5.1.2 Växelström
Växelströmsteknik är idag den helt dominerande tekniken
inom elförsörjningens alla led. I stort sett all el produceras
och konsumeras som växelström. Luftledning för växelström
är alltid huvudalternativet när Svenska kraftnät väljer teknik.
Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt,
driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt.
Vanligtvis är växelströmsledningar om 400 kV inte lämpliga att gräva ned, detta eftersom det uppstår fasförskjutningar mellan ström och spänning, vilket genererar s.k.
reaktiv effekt. På längre sträckor innebär det att den el som
kan nyttiggöras i slutet av kabeln endast blir en bråkdel av
den som matats in i andra änden. Redan efter några mil
behövs en kompenseringsstation för att korrigera fasförskjutningen om det ska komma fram någon användbar el i
kabeln. Men på korta avstånd är markkabel för 400 kV möjlig.
Figur 5.1. Kabel i genomskärning. 1) ledare, 2) isolation,
3) koppartråd, 4) svällband, 5) aluminiumfolie, 6) polyeten.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
22
Den typ av förbindelse med markförlagda kablar som
föreslås på sträckan Örby-Snösätra kommer att bestå av nio
enfaskablar som är grupperade tre och tre. Kablarna förläggs
i tre så kallade triangelförband med litet inbördes avstånd, se
figur 5.2.
En fördel med kabelförband i triangel är att de upptar en relativt smal korridor samt ger ett mindre magnetfält, jämfört
med kablar som förlagts bredvid varandra. För att nå samma
överföringskapacitet som en motsvarande luftledning tillverkas markkablarna (400 kV) med stora dimensioner och hög
vikt. Därmed blir transportmöjligheterna, då de transporteras på kabeltrummor, på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade till korta längder på varje kabeltrumma.
5.2.2 Optofiberkablar och jordlinor
Övrig utrustning som krävs i en markkabelförbindelse är
kommunikationskablar. Tre kommunikationskablar (optofiberkabel) är tänkta att installeras i kabelskyddsrör (s.k.
kanalisationsrör) tillsammans med 400 kV-kablarna mellan
terminalplats Örby och station Snösätra, se figur 5.2. Dessa
behövs bland annat för att överföra mätdata mellan stationerna och mäta temperaturen på kablarna. I kabeldiket kommer även ett antal jordlinor och potentiallinor att förläggas
som kommer att säkerställa att elsäkerhetskravet uppfylls
för anläggningen.
Figur 5.2. Principbild visande tvärsnittet för en kabelförläggning.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
5.2.3 Mekaniskt skydd runt kablar
För att skydda kablarna (400 kV-kablar, optokablar och
övriga linor) från framtida mekanisk påverkan kan olika
metoder tillämpas och olika mekaniska skydd användas.
Det mekaniska skyddet för PEX-kablar utgörs vid en normalförläggning till stor del av det förläggningsdjup som dessa
läggs på. Ett stort djup ger högre skydd samtidigt som det
elektriska personskyddet stärks.
När det gäller Örby-Snösätra, och dess 400 kV-kablar, så
ingår denna elförbindelse i det prioriterade stamnätet vilket
innebär att särskilda åtgärder behövs för att säkerställa driften utan avbrott på grund av externa mekaniska skador
(främst schaktskador från grävmaskiner). Samtidigt är
omgivningsförhållandena (stadsmiljö med mycket infrastruktur) sådana att en grund förläggning är önskvärd för att hålla
nere schaktvolymerna (större förläggningsdjup ger ett bredare kabeldike med mer schaktmassor). I detaljprojekteringsskedet avgörs behovet av mekaniskt skydd och hur det
lämpligast utformas.
23
5.3 Förläggningsmetoder
Förläggning av markkabel utförs normalt genom att ett
schakt grävs i aktuellt område. Då berg förekommer kan
sprängning behöva genomföras. Vid förläggning där till
exempel större befintliga vägar och järnvägar passeras kan
borrning ske under dessa, se figur 5.3. Vegetation kan
behöva tas bort vid markförläggning av kabel. I vissa fall kan
det vara aktuellt att återplantera vegetation. Större träd och
buskar med djupgående rötter får inte etableras över
kablarna i kabeldiket på grund av att rötter kan skada
kablarna medan mindre träd och större buskar kan tillåtas.
Kabelförläggning innebär att en s.k. ledningsgata anläggs
i mark, smalare än för en luftledning. Kabeln rullas ut från en
kabeltrumma upplyft på en vagn, se figur 5.5. Normalt får
ca 500-700 meter kabel plats på en kabeltrumma. Denna
relativt korta kabellängd innebär ett stort antal skarvar längs
kabelsträckan. Varje skarv innebär en förhöjd risk för fel och
därmed försämrad driftsäkerhet. Efter att kablarna placeras i
schakten om ca 500-700 meter återfylls de med lämpligt
material så fort som möjligt.
5.3.1 Arbetsområdet
Det är i dagsläget inte bestämt exakt hur schakt och förläggningsarbetet kommer att utföras och således inte hur arbetsområdet blir under byggtiden. Detta kommer att studeras
närmare under detaljprojekteringen. Vad gäller arbetsområdets bredd och omfattning så beror det på platsen och
arbetsmetodens förutsättningar. Behovet av arbetsvägar för
att nå arbetsområdet varierar också beroende på detta. Se
vidare i kapitel 7.2.11 för en utförligare beskrivning av arbetsområde samt principfigurer i figur 7.14.
Arbetsområdet kommer under hela arbetets utförande att
vara stängslat med staket och vid arbete inom vägområde så
kommer barriärer att ställas upp mot fordonstrafiken.
Figur 5.4. Principbild visande kabeldike med förlagda kablar i
tätortsmiljö.
Figur 5.3. Hammarborrning under Nynäsbanan (Trångsund) resp.
styrd bergborrning under Saltsjöbanan mot Lännerstasundet.
Figur 5.5. Principbilder visande uttransport av och utdragning av
400 kV-kabel från trumma på vagn.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
24
5.3.2 Schakt och kabelplacering
5.3.3 Skarvar och skarvplatser
Då det i dagsläget inte är bestämt exakt hur schakt och förläggningsarbetet kommer att utföras beskrivs här ett antal
principer för anläggning av markförlagd kabel.
Markförlagda elkablar med den kapacitet som behövs i aktuellt projekt, fordrar normalt ett kabelschakt (kabeldike) med
ett ungefärligt djup på ca 1,5 meter en bottenbredd på ca 3
meter och ca 4 meter i dagöppning (dvs. i marknivå) se figur
5.2.
Kabelschaktets bredd i marknivå påverkas av markförhållanden, lösare mark ger t.ex. ett bredare kabeldike. Även
förekomsten av berg, med sprängning som följd, kommer att
påverka kabeldikets bredd och djup.
För att inte påverka eller påverkas av andra tekniska
installationer eller större vegetation behöver kablarna förläggas med ett säkerhetsavstånd till dessa. Avståndet varierar
beroende på typ av närliggande teknisk installation och vegetation. Säkerhetsavståndet kan gälla till elkablar, kommunikationskablar, telekablar, luftledningar, rörinstallationer
(fjärrvärme, vatten, avlopp, gas etc.), byggnader eller annan
anläggning som antingen kan påverkas av kablarna eller
påverka dem. Avståndet som fordras mellan 400 kVkablarna
och angränsande anläggningar baseras på en kombination av
ett elektriskt-, mekaniskt- och termiskt säkerhetsavstånd.
Utmed sträckningen kommer kablarna att behöva skarvas på
ett antal platser, se figur 5.7. I anslutning till skarvplatserna/
skarvgroparna behövs även utrymme för kringutrustning.
Placering av dessa sker med hänsyn till platsens förutsättningar. I detaljprojekteringen kommer lämpliga platser för
respektive skarvgrop att identifieras. För ÖrbySnösätra förbindelsen kommer preliminärt åtta stycken skarvplatser att
behövas.
Figur 5.7. Principbild visande skarvgropens preliminära dimensioner.
Figur 5.8. Exempel på kabelschakt i gatumiljö under och efter
avslutat arbete.
Figur 5.6. Principbild visande schakt utmed gång- och cykelväg.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
25
5.4 Elektriska och magnetiska fält
Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras,
transporteras och förbrukas. Kring en luftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Runt
en markkabel finns ett magnetfält men inte något elektrisk
fält då detta förhindras av den jordade skärm som finns runt
varje enskild kabel. Det är strömmen i kabeln ger upphov till
det magnetiska fältet.
Elektriska och magnetiska fält finns nästan överallt i vår
miljö, både kring kraftledningar och elapparater som vi
använder dagligen i hemmet. En hårtork, till exempel, ger ett
magnetfält på omkring 30 mikrotesla och den som lagar mat
vid en induktionsspis utsätts för ett magnetfält på omkring
1,2 mikrotesla.
5.4.1 Magnetiska fält
Magnetiska fält alstras av strömmen i ledningen och varierar
med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i
elproduktionen och elkonsumtionen. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet
avtar normalt ungefär med kvadraten på avståndet till ledningen dvs. om man ökar avståndet till det dubbla så sjunker
fältet till en fjärdedel. Magnetfält avskärmas inte av väggar
eller tak.
Vid beräkning av magnetfält används ett medelvärde av
strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd ”årsmedelströmlasten”. Det bör framhållas att årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna
kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn.
Det förekommer perioder då det bara går en väldigt låg
ström i ledningen. Höglast kan förekomma under begränsad
tid av året och vanligen under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömmen
vara betydligt högre än årsmedelvärdet.
5.4.2 Hälsoaspekter och rekommendationer
EU och dess vetenskapliga kommitté SCENIHR har i mars
2015 publicerat ett slutgiltigt ställningstagande till potentiell
hälsorisk från elektriska och magnetiska fält, inklusive
extremt låga frekvenser som avges från exempelvis kraftledningar och elektriska hushållsapparater. Denna rapport är
en uppdatering av en tidigare rapport från 2009 och 700 nya
studier har inkluderats. Slutsatsen är att det inte finns några
bevisade medicinska samband mellan elektriska och magnetiska fält och hälsoproblem.
I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter – Arbetsmiljöverket,
Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och
Strålsäkerhetsmyndigheten.
Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning
inom området, ger råd och rekommendationer och tar fram
föreskrifter. De ansvariga myndigheterna rekommenderar en
viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande om
åtgärderna kan genomföras till rimliga kostnader:
• Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att
exponering för magnetfält begränsas.
• Undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och
förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda
magnetfält.
• Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker
från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.
I myndigheternas gemensamma broschyr ”Magnetfält och
hälsorisker” som kan hämtas på
www.stralsakerhetsmyndigheten.se finns mer information.
5.4.3 Magnetfält för aktuell ledning
Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska
fält. Vid planering av nya stamnätsledningar är Svenska
kraftnäts policy att magnetfälten inte ska överstiga 0,4 mikrotesla där människor vistas varaktigt. Mer information om
Svenska kraftnäts magnetfältspolicy finns i avsnitt 3.4.
En fördel av kablar i triangelförband är att de ger ett mindre magnetiskt fält jämfört med kablar som förlagts bredvid
varandra. På grund av det lilla avståndet mellan de olika fasledarna i kablarna så reduceras fältet kraftigt, så kallad
utsläckning.
I aktuellt fall så underskrids 0,4 mikrotesla på ett större
avstånd av ca 10 meter från centrumlinjen, detta vid en normalförläggning i triangel (se principfigur 5.2).
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
26
5.5 Framtida underhåll i driftfas
5.5.1 Underhåll och reparation av kabelsystemet
Markkabeln kontrolleras årligen i samband med översyn i
fält. Vid dessa tillfällen genomförs vid behov även en viss röjning av den åtta meter breda skogsgatan. En mer omfattande
underhållsbesiktning genomförs vanligen vart åttonde år.
Eventuella fel på kabeln lokaliseras med hjälp av speciell
utrustning och åtgärdas på plats. Den tekniska livslängden på
kabeln är ca 50-60 år.
5.5.2 Skogligt underhåll
Underhållsröjning ska i största möjliga utsträckning utföras
under barmarksperioden. Röjning för ledningsgatan för
markkabel sker lämpligen vart 6:e år med en röjningsbesiktning däremellan. Detta sker för att inte större rotsystem ska
kunna medföra risker för driften och för att öka tillgängligheten vid akuta driftstörningar. Generellt gäller att all lågväxande vegetation ska sparas. Skogsgatan får härigenom ett
tilltalande utseende samtidigt som natur- och viltvård gynnas. Enbuskar, lågväxande videarter, gräs och ormbunkar
håller effektivt plantor av högväxande arter borta. De bör
därför gynnas genom att de befrias från konkurrens med
högväxande arter.
Avverkningen utförs på sådant sätt att mark- och miljöskador i möjligaste mån minimeras. Detta kan ske till exempel genom avverkning på tjälad mark och att maskinerna är
utrustade med miljöband och använder miljöoljor. Hänsyn
ska även så långt som möjligt tas till fastighetsägarens önskemål när det gäller prydnadsträd, fruktodlingar mm. i eller i
anslutning till ledningsgatan.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
28
7. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE MILJÖKONSEKVENSER
7.1 Läshänvisning
I detta kapitel beskrivs de konsekvenser som utbyggnadsförslaget förväntas medföra på de värden som finns i området,
bland annat boendemiljö och bebyggelse, landskapsbild och
natur- och kulturmiljö. Sist i detta kapitel beskrivs de olika
typer av konsekvenser som byggskedet kan innebära och
som inte har beskrivits i föregående kapitel.
I kapitel 7.2.1 Bebyggelse och boendemiljö beskrivs projektets konsekvenser för hälsa och välbefinnande. I kapitel
7.2.2 Landskapsbild beskrivs projektets konsekvenser för
landskapets utseende. I kapitel 7.2.3 Områden av riksintresse beskrivs projektets konsekvenser för de riksintressen
som definierats enligt miljöbalken. I kapitel 7.2.4 Naturmiljö
redovisas projektets konsekvenser för naturmiljö, det vill
säga växter, djur och de ekologiska sambanden. I kapitel
7.2.5 Kulturmiljö beskrivs projektets konsekvenser för fornminnen och andra historiska samband i landskapet. I kapitel
7.2.6 Rekreation och friluftsliv beskrivs projektets konsekvenser för möjligheterna att använda parker, idrottsplatser
och andra rekreationsområden. I kapitel 7.2.7 Naturresurser,
beskrivs projektets konsekvenser för möjligheterna att
använda våra naturresurser på ett hållbart sätt. Ett exempel
på naturresurser är grundvatten. I kapitel 7.2.8 Infrastruktur
beskrivs projektets konsekvenser för annan infrastruktur, till
exempel vattenledningar, vägar och järnvägar. I kapitel 7.2.9
Planförhållanden beskrivs hur projektet samspelar med planer som reglerar bebyggelse och annan markanvändning. I
kapitel 7.2.10 Förorenade områden beskrivs förekomsten av
markföroreningar och hur detta kommer att påverkas av projektet. I kapitel 7.2.11 Tidsbegränsad påverkan under
byggskedet beskrivs den miljöpåverkan projektet har och
som inte beskrivits i kapitlen dessförinnan.
I varje kapitel föreslås även åtgärder för att mildra de
effekter projektet kan ha. Generellt gäller att en stor del av
den negativa miljöpåverkan som uppstår då markkabeln
anläggs kan förebyggas eller mildras genom olika åtgärder.
Exempel på åtgärder kan vara försiktig och skonsam sprängteknik, skydd av befintlig vegetation, återplantering, skyddsåtgärder i byggskedet för att minimera utsläpp, hänsyn vad
gäller tider för bullrande arbeten, skydd av forn- och kulturlämningar, omdirigering av trafik, informationsinsatser och
mycket annat. Exakt vilka åtgärder som kommer att genomföras utreds i samband med detaljprojekteringen.
Kartor och illustrationer har tagits fram för att underlätta
förståelsen av de resonemang som förs i texten.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
7.1.1 Inventeringar och utredningar
Arkeologiska utredningar etapp 1 och etapp 2 har utförts
efter beslut av länsstyrelsen i anslutning till utbyggnadsförslaget samt inom planområdet för station Snösätra. Värdefulla träd har inventerats längs hela sträckan. Vid Snösätra
station har även naturmiljön generellt inventerats.
7.2 Miljökonsekvenser
7.2.1 Bebyggelse och boendemiljö
Beskrivning
Utbyggnadsförslaget är beläget i ett tätbebyggt område i
Stockholm nära bebyggelse, boendemiljö och arbetsplatser.
Inom 100 meter från utbyggnadsförslaget finns två förskolor,
två grundskolor, ett kommunalt stödboende och en kommunal idrottshall. Inga av dessa anläggningar ligger inom
50 meter från utbyggnadsförslaget. En befintlig 220 kVluftledning går längs Örbyleden och den kan eventuellt påverka
omgivningen genom sin synlighet och vetskapen om det
magnetfält som alstras från den. Planerad 400 kV-ledning
kommer inte att beröra enskilda fastigheter utan har lokaliserats till allmän plats och övrig mark främst ägd av Stockholms stad. Fyrtiosex bostadshus ligger inom 50 meters
avstånd från utbyggnadsförslaget. Det närmaste av dessa är
(tidigare Bandhagens gymnasium, direkt
öster om Bandhagens tunnelbanestation), vars ena hörn
ligger 15 meter från utbyggnadsförslaget.
Konsekvenser
Enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy får inte magnetfältsnivån, för nya växelströmsledningar, överstiga 0,4 mikrotesla där människor bor eller vistas varaktigt. Det innebär att
bostadsbebyggelse inte kan ligga närmare än cirka 10 meter
från kabelförbandets mitt. Ledningens läge och magnetfältpolicyn kan således till viss del begränsa möjligheten till ny
bostadsbebyggelse. Ledningen placeras så att policyn klaras
för befintlig bebyggelse. Påverkan blir därmed liten och konsekvenserna små i driftskedet.
En ny 400 kV-ledning mellan ÖrbySnösätra, inom ramen
för Stockholms ström, bidrar till att den befintliga
220 kV luftledningen kan rivas. Det innebär att den nuvarande magnetfältspåverkan från 220 kV-ledningen upphör.
29
Rivningen av luftledningen innebär även en påverkan i form
av förbättrade upplevelsevärden för närboende samt för
gång- och cykeltrafikanter på gång- och cykelvägarna som
går under eller utmed ledningen. Ett borttagande av den
befintliga 220 kV-ledningen är en indirekt, positiv konsekvens för bebyggelse och boendemiljö då projektet genomförs.
I driftskedet kommer de markförlagda kablarna inte att
vara synliga. Upplevelsen av den bostadsnära miljön och
längs gång- och cykelstråk kan dock komma att försämras på
grund av behovet av nedtagning av träd och vegetation.
Dessa kan bara delvis återplanteras då inte större träd med
djupgående rötter tillåts att etablera sig direkt över kablarna.
Exakt vilka träd och vilken växtlighet som behöver tas ned är
i nuläget inte utrett. Gräs och vegetation kommer till viss del
att återetableras intill ledningens sträckning. Upplevelsen av
det vardagsnära landskapet kan delvis komma att påverkas
om träd behöver avverkas i anläggningsskedet, vilket
bedöms kunna innebära små negativa konsekvenser. Sammantaget bedöms projektet medföra ingen eller liten negativ
påverkan för boendemiljö och bebyggelse och således obetydliga till små negativa konsekvenser i driftskedet. Rivningen av befintlig 220 kV ledning medför positiva, indirekta
konsekvenser. Tillfälliga stora negativa konsekvenser
bedöms kunna uppstå under en begränsad tid i byggskedet.
Förslag till åtgärder
• Återplantering av mindre träd och större buskar i
anslutning till kabeln inom arbetsområdet.
• Försiktig sprängning i byggskedet.
7.2.2 Landskapsbild
Beskrivning
Utbyggnadsförslaget följer i hög grad befintlig, storskalig
infrastruktur. Huddingevägen, Örbyleden, befintliga kraftledningar och korsande järnvägs- och tunnelbanespår bildar
markanta linjära element som avgränsar bebyggelseområdena.
Längs delsträckan som går från terminalplats Örby fram
till korsningen Örbyleden-Huddingevägen, Huddingevägen
västerut, är landskapsrummet delvis trångt där Huddingevägen är nedsänkt i bergskärning. I övrigt är landskapet relativt öppet längs delsträckan.
Landskapsrummet längs delsträcka Örbyleden söderut, där
utbyggnadsförslaget följer befintlig gång- och cykelväg längs
ledens sydvästra sida, är något öppnare än längs Huddingevägen. Örbyleden går överlag nedsänkt jämfört med
omkringliggande markytor. Utmed leden finns bullerskyddsvallar och skärmar mot omgivande bebyggelse. Vid enstaka
passager öppnas väglandskapet upp mot omgivande bebyggelse. Längs med vägen löper gång- och cykelvägar i en närrekreationszon för bebyggelsen. Här och var finns grova
tallar och ekar på bergiga knallar. Annars är vegetationen
överlag lövskog av relativ ung ålder. Efter att den markförlagda ledningen tagits i drift kan befintlig 220 kV-luftledning
längs gång- och cykelvägen rivas. Landskapsbilden bedöms
ha litet värde.
Längs delsträcka Trollesundsskogen, mellan Örbyleden och
Magelungsvägen, ligger Högdalens industriområde som tillsammans med Högdalens kraftvärmeverk och återvinningscentral utgör ett industri- och bangårdsområde med olika
verksamheter. Högdalens kraftvärmeverk är dominerande i
industrilandskapet. Järnvägsspår, flera luftledningar och
varierande verksamheter ger ett komplext intryck. De fåtal
öppna områden som finns här har ruderatkaraktär (mark
störd av mänsklig verksamhet). En bred skogbevuxen zon
avgränsar industriområdet norrut mot Bandhagen. I skogsområdet går flera gångvägar. Skogsområdet går delvis under
benämningen Trollesundsskogen och har bitvis höga naturoch rekreationsvärden. Delar av skogsområdets norra del
håller på att tas i anspråk för ny bebyggelse. Landskapsbilden
bedöms ha litet värde.
Längs delsträckan Passage Magelungsvägen domineras
landskapsbilden av storskalig infrastruktur i form av väg och
järnväg. Utbyggnadsförslaget går i dalgången mellan Högdalstoppen och Floras kulle. Den större öppna yta som passeras
strax söder om Magelungsvägen är en terminalplats för ballastmaterial. På södra sidan om Nynäsvägen tangerar
utbyggnadsförslaget en glänta som vetter mot ett större
öppet område. I utbyggnadsförslagets slutdel, vid station
Snösätra är landskapet halvöppet. Landskapsbilden bedöms
ha litet värde.
Sammantaget bedöms landskapsbilden ha litet värde.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
30
Konsekvenser
I driftskedet blir en ny markförlagd ledning i stort sett omärkbar. Träd och vegetation, som kan komma att röjas i en korridor över kabeldiket, kan dock medföra en viss negativ
påverkan på upplevelsen längs sträckan. Det kan också medföra att visuella skydd mot t ex Örbyleden minskar.
Rivningen av befintlig 220 kV-luftledning längs Örbyleden
bedöms innebära en förbättring ur landskapsbildhänseende
för närboende samt främst för gång- och cykeltrafikanter
längs gång- och cykelvägarna som går under eller utmed ledningen. Ett borttagande av den befintliga 220 kV-ledningen
innebär en indirekt, positiv konsekvens för landskapsbilden
då projektet genomförs.
Påverkan på landskapsbilden bedöms bli obetydlig till liten
och konsekvenserna obetydliga till små negativa i bygg- och
driftskedet.
Förslag till åtgärder
• Större buskar och mindre träd kan ersättas i anslutning till kabeldiket.
7.2.3 Områden av riksintresse
Beskrivning
Aktuella riksintressen som berörs av utbyggnadsförslaget
illustreras i figur 7.2.
Järnvägen Västerhaninge-Älvsjö, Örbyleden och Huddingevägen, utgör riksintressen enligt 3 kap 8 § miljöbalken.
Stamnätet för el är inte utpekat som riksintresse enligt 3
kap 8 § miljöbalken men enligt Länsstyrelsen i Stockholms
län är stamnätsledningar till sin funktion att betrakta som
riksintresse. Befintlig 220 kV-ledning går från terminalplats
Örby, längs med Örbyleden, till Högdalens station. Utgående
från Högdalens station finns flera luftledningar som går åt
nordöst och sydväst.
Konsekvenser
Förläggningen av 400 kV-ledningen kommer att utföras med
schaktfri metod under Nynäsbanan och eventuellt även
under Örbyleden. Detta innebär att trafiken inte behöver
påverkas. Påverkan och konsekvenserna blir obetydliga. Om
det blir nödvändigt att göra korsande schakter kommer trafiken att påverkas kraftigt, vilket medför stora negativa konsekvenser för riksintresset Örbyleden i byggskedet. Dessa blir
dock tillfälliga.
I driftskedet bedöms ingen påverkan på utpekade riksintressen uppstå och inga konsekvenser bedöms uppstå.
Förslag till åtgärder
• Schaktfria metoder ska övervägas vid korsning av
Nynäsbanan.
• Schaktfri metod bör övervägas vid korsning av
Örbyleden.
Figur 7.1. Gång- och cykelvägen passerar emellanåt ekar, grövre tallar och berg i dagen. Här en passage där gång- och
cykelvägen utmed Örbyleden har vikit av västerut in mot Trollesundsskogen.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
31
Figur 7.2. Karta över riksintressen.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
32
7.2.4 Naturmiljö
Beskrivning
Längs utbyggnadsförslaget finns olika livsmiljöer vilket skapar möjligheter för olika arter. Ett övergripande naturvärde är
även möjligheterna för växter och djur att sprida sig mellan
livsmiljöerna.
Längs hela sträckan, se figur 7.5, finns det naturvärden i
form av grönytor i urban miljö med större träd, antingen
enstaka exemplar eller dungar. Längs Huddingevägen och
den norra delen av Örbyleden finns det skogsalm. Skogsalm
är en rödlistad art som är akut hotad och har mycket höga
värden för naturmiljön. Sälg förekommer längs hela sträckan.
Sälg är en primär födokälla för pollinerande insekter tidigt på
våren, och det är därför av stor betydelse för denna ekosystemtjänst med regelbundna inslag av sälg i landskapet. Sälg
förekommer rikligt inom utredningsområdet, och bedöms ha
måttliga höga värden. Även hassel, rönnbär och fågelbär
inom utredningsområdet bedöms ha betydelse för biologisk
mångfald, och har därmed måttliga naturvärden.
Längs gång- och cykelvägen genom Trollesundsskogen är
naturen öppen och parklik med klippta gräsytor och högre
gräs, buskar och sly. Naturvärdet består i viss mån i att stråket förbinder Trollesundsskogen med grönytorna västerut
och söderut mot Fagersjö. Ett område med klass 3, visst
naturvärde, i ekdatabasen (av fyra klasser där 1 är högst och
4 är lägst) finns mellan industriområdet och bostadsområdet
Bandhagen i nordväst och kan påverkas i kanten av ledningsdragningen. Naturvärdet längs planerad 400 kV-ledning
bedöms vara måttligt.
Figur 7.3. Område för ny station Snösätra har karaktär av ruderatmark.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
Rågsveds friområde är ett sammanhängande natur- och
rekreationsområde sydväst om Magelungsvägen mot Magelungen. Friområdet tillsammans med Högdalstopparna och
Fagersjöskogen utgör den innersta delen av den så kallade
Hanvedenkilen som utgör en länk in mot Stockholms naturoch parkområden och berör området där utbyggnadsförslaget ansluter till station Snösätra, se figur 7.5. Detta samband
har betydelse för ekologiska processer. Utredningar pågår för
att ta fram förslag till en samlad naturreservatsbildning för
Rågsveds friområde-Högdalstopparna och Fagersjöskogen.
I den sydligaste delsträckan, Passage under Magelungsvägen, bedöms de högsta naturvärdena längs hela utbyggnadsförslaget finnas. Området ingår i en större grönstruktur
som kärnområde och spridningszon i Hanvedenkilen. Där
utbyggnadsförslaget passerar norr om Magelungsvägen och
mot Högdalens industriområde finns ett ekområde som fått
klass 3 i ekdatabasen (klass 1-3 där 1 innebär det högsta
naturvärdet. Det framhålls dock att alla ekmiljöer är värdefulla eftersom de i ett större perspektiv är en bristvara).
På södra sidan Nynäsbanan finns ett område som är utpekat som naturvärde (det vill säga uppfyller ej kriterier för
nyckelbiotop) i Skogsstyrelsens databas
(www.skogsstyrelsen.se). Utbyggnadsförslaget tangerar
även ett nyckelbiotopsområde söder om Nynäsbanan och
bron över denna för Magelungsvägen, se figur 7.5.
Sammanfattningsvis bedöms de högsta naturvärdena
längs utbyggnadsförslaget finnas vid utbyggnadsförslagets
sydligaste del, det vill säga längs passagerna av Magelungsvägen och Nynäsbanan.
Figur 7.4. Gång- och cykelväg längs Örbyleden. Vegetation finns bitvis
tätt längs gång- och cykelvägen. Förekomst av tekniska installationer
är tydliga i form av brunnar, luckor och ventiler.
33
Figur 7.5. Karta med natur- och kulturvärden.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
34
Figur 7.6. Karta över grönstruktur. Hämtad från Övers ktsplan “Den gröna promenadstaden”, stadsbyggnadskontoret Stockholms stad.
Utredningskorridorerna är inlagda på grönstrukturkartan.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
35
Konsekvenser
Då planerad 400 kV-ledning förläggs under mark berörs inte
spridningsmöjligheter och ekologiska samband på längre
sikt, och barriäreffekter till följd av ledningen uppstår endast
under byggskedet.
Almar längs Huddingevägen står så pass nära att det är
risk att de blir fällda eller får skadade rötter. Detta skulle
innebära stor påverkan och stora negativa konsekvenser för
naturmiljön, då dessa exemplar sannolikt är av stor betydelse
för den lokala förekomsten av alm. Enstaka sälgar som fälls
bedöms inte medföra stora konsekvenser i det långa loppet
eftersom sälg snabbt växer upp igen. Avverkning av samtliga
sälgar bedöms dock medföra negativa konsekvenser. Detsamma gäller om samtliga hasselbuskar och bärträd fälls. I
övrigt bedöms påverkan på naturmiljöintressen i bygg- och
driftskedet, längs delsträckorna Huddingevägen västerut och
Örbyleden söderut vara obetydliga och konsekvenserna obetydliga.
Ekmiljön i Trollesundsskogens södra del riskerar att naggas i kanten. Enstaka träd i gränsen mellan Trollesundsskogen kommer att behöva avverkas. Detta bedöms ge små
negativa konsekvenser.
Utbyggnadsförslagets passage under Magelungsvägen
och Nynäsbanan innebär att fullt uppväxt skog måste avverkas. Detta bedöms ge upphov till den största negativa påverkan på naturmiljövärdena längs det utredda
utbyggnadsförslaget. Ekmiljöer kan komma att påverkas
negativt. Avverkningen söder om Nynäsbanan blir ytterst
marginell. Ekdungen väster om tänkt stationsläge riskerar att
påverkas till viss del genom avverkning. Utbyggnadsförslaget
bedöms här ge måttliga, negativa konsekvenser.
Påverkan på de övergripande ekologiska sambanden för
Rågsveds friområde och Hanvedenkilen bedöms preliminärt
bli liten och medföra små negativa konsekvenser i byggskedet, samt inga konsekvenser i driftskedet. Där avverkade
öppna korridorer skapas genom uppvuxen skog kan det dock
inte uteslutas att spridning försvåras för en del arter medan
vissa kan komma att gynnas.
Sammantaget bedöms utbyggnadsförslaget ge måttliga,
negativa konsekvenser för naturmiljön på sträckan Passage
under Magelungsvägen, söder om Nynäsbanan, i driftskedet. I övrigt är konsekvenserna små. Konsekvenserna i
byggskedet blir sammantaget obetydliga till små negativa
och tillfälliga.
Figur 7.7. Grövre solbelysta tallar och ädellövträd kan hysa
naturvärden.
Figur 7.8. Örbyleden, vy norrut.
Förslag till åtgärder
• I största mån undvika intrång i ekdungar belägna på
höjder nära station Snösätra.
• Undvika att undvika att skada eller fälla almar längs
sträckningen.
• I möjlig mån återetablera vegetation samt spara
enstaka hassel, sälg och bärträd.
• Om möjligt lämna större fällda träd för att öka
inslaget av död ved och minska negativ påverkan på
miljöer viktiga för biologisk mångfald.
• Spara matjord och återför efter arbetet. Matjord där
främmande arter påträffats, såsom björnloka, bör
dock inte återföras, då denna jord kan innehålla
vilande frön.
• Vid framtida underhållsåtgärder med risk att åtgärden kan komma att väsentligt ändra naturmiljön,
och om den inte är tillstånds- eller anmälningspliktigt, ska samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken ske
med berörd länsstyrelse.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
37
Figur 7.9. Karta över resultatet av arkeologiska utredningar.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
38
Konsekvenser
Vid framtida underhålls- eller reparationsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan
komma att beröras ska samråd hållas med länsstyrelsen.
Så långt som möjligt anpassas och projekteras utbyggnadsförslaget för att undvika intrång i registrerade forn- och
kulturhistoriska lämningar
Utbyggnadsalternativet är lokaliserat omedelbart invid
avgränsning för Brännkyrka 224:1. Eftersom utförd arkeologisk utredning konstaterat att fornlämningens inprickning är
felaktig, kan bedömning om påverkan på fornlämningen inte
utföras ännu.
Fornlämningarna på den norra sidan om järnvägen
bedöms inte komma att påverkas då utbyggnadsförslaget
föreslås lokaliseras på den södra sidan. Passagen av RAÄ
323 bör kunna ske utan påverkan då denna ligger väl synlig i
och invid gångväg/elljusspår.
På den södra sidan om järnvägen är avståndet mellan
fastighetsgräns för järnväg och fornlämningar 21-50 meter
enligt FMIS. Utbyggnadsförslaget innebär att det kommer
göras markingrepp för kabel parallellt med järnvägen inom
detta område. Vid detaljprojektering av ledningens kabelsträckning är målsättningen att ligga så nära järnvägens fastighet som det är tekniskt möjligt för att undvika intrång i
fornlämning. Om detta ej är möjligt och att fornlämningar
påverkas genom schaktets lokalisering är detta en negativ
konsekvens för kulturmiljön. Ingrepp i fornlämning är tillståndspliktigt enligt kulturmiljölagen och ansökan om tillstånd hanteras av länsstyrelsen.
Utbyggnadsförslaget bedöms sammantaget inte påverka
kulturmiljöns upplevelsevärde i driftskedet. Markytan kommer att återställas, vara tillgänglig för besökare och ingen
negativ konsekvens bedöms uppstå avseende kulturmiljön i
driftskedet. I byggskedet bedöms små negativa konsekvenser eventuellt kunna uppstå om enstaka fornlämningar
påverkas.
Förslag till åtgärder
• Vid anläggnings- och underhållsåtgärder i närheten
av fornlämningar markeras de med fornlämningsband vilket innebär att de är väl synliga inför de
markarbeten som kommer att utföras. Skulle en
tidigare ej känd fornlämning påträffas under underhållsåtgärderna avbryts arbetena och anmälan sker
till berörd länsstyrelse.
• Hänsyn till fornlämningar tas i samband med anläggande av byggvägar.
• Massor som uppkommer i samband med schaktning för kabel i fornlämningsnära områden, såsom
på den södra sidan om järnvägen, transporteras till
tillfälligt upplag för massor. Detta för att inte riskera
att massor läggs på fornlämningar.
• Länsstyrelsen har i detta skede inte bedömt att fler
kulturmiljöutredningar behöver genomföras. I
detaljprojekteringen får utredas om risk för påverkan på fornlämning finns för RAÄ 224:1 respektive
lämningar söder om Nynäsbanan, och behov av
slutundersökning föreligger eller ej.
Figur 7.10. Sönderkörd fornlämning RAÄ Stockholm 336, konstaterad i samband med arkeologisk utredning 2016.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
39
7.2.6 Rekreation och friluftsliv
Beskrivning
Utbyggnadsförslaget går överlag längs med gång- och cykelvägar som utgör viktiga kommunikationsstråk. Dessa vägar
går i flera fall i områden som kan betecknas som bostadsnära
rekreationsmark som utnyttjas för lek och promenader.
På Örbyledens västra sida ligger befintlig bebyggelse relativt nära vägområdet. Utbyggnadsförslaget går här längs
med en gång- och cykelväg av regionalt intresse. Längs
denna sträcka, Örbyleden söderut, finns en zon mellan Örbyleden och bebyggelsen där det finns bullervallar och bullerplank samt grönområden här och var, med lekmöjligheter
och bollplaner. Här ligger också en kommunal idrottshall,
Bandhagshallen, på Örbyledens västra sida i Bandhagen.
Norr om Högdalens industriområde ligger ett bredare
skogsbevuxet område, Trollesundsskogen, genom vilket flera
gång- och cykelvägar passerar. Området utgör ett värdefullt
närrekreationsområde och området har karaktär av parkmark med inslag av naturlig skog. Bebyggelseexploateringar
på den norra sidan har naggat området i kanten.
De öppna markerna på och kring Högdalstopparna, som
föreslås utvecklas till ett attraktivt rekreationsområde, är flitigt utnyttjade som närrekreationsmark. Utbyggnadsförslaget berör inte topparna direkt men korsar den mindre väg
som utgår från Magelungsvägen och som är en av entréerna
till topparna.
Det område som utbyggnadsförslaget påverkar har måttligt värde för rekreation och friluftsliv.
Konsekvenser
Under byggskedet innebär utbyggnadsförslaget störning i
form av buller och transporter som även kan innebära
begränsad framkomlighet, vilket innebär störning som kan
uppfattas negativt ur rekreationssynpunkt. Vägen från
Magelungsvägen till Högdalstopparna kan komma att hindras tillfälligt. Sannolikt medför byggskedet små negativa
konsekvenser.
I driftskedet påverkas inte möjligheten till rekreation och
utnyttjande av närrekreationsområden samt gång- och cykelvägar. Den rekreativa kvaliteten kan påverkas negativt om
större träd avverkas. Utbyggnadsförslaget genom Trollesundsskogen kan medföra minskad rekreativ kvalitet om träd
behöver avverkas i större omfattning längs gång- och cykelstråket.
Rivningen av befintlig 220 kV-luftledning längs Örbyleden
bedöms innebära en indirekt, viss förbättring ur rekreationshänseende främst för gång- och cykeltrafikanter längs gångoch cykelvägarna som går under eller utmed ledningen då
projektet genomförs.
I driftskedet bedöms dock påverkan sammantaget som
obetydlig till liten och konsekvenserna som obetydliga till
små negativa.
Förslag till åtgärder
• Inom områden som påverkats starkt av avverkning
bör återplantering ske av buskar och träd, av en typ
som inte med tiden utvecklar djupgående rötter.
• Tillfälliga omledningar av gång- och cykelvägar sker
med tydlig skyltning.
7.2.7 Naturresurser
Beskrivning
Längs utbyggnadsförslaget finns inga kända naturresurser i
form av grus, brukningsbar jord, skogsbruk eller grundvatten.
Det valda utbyggnadsförslaget bedöms inte påverka
några markavvattningsföretag.
Någon information om grundvattennivåer och enskilda
brunnar i det aktuella området är inte känt i detta skede men
kommer att undersökas grundligare i samband med detaljprojekteringen. Det finns i dagsläget inget som tyder på att
aktuellt arbete med markförläggning av planerad 400 kVledning skulle utgöra någon påtaglig påverkan på grundvattennivåerna.
Inget vattenskyddsområde passeras eller berörs direkt av
ledningens planerade sträckning.
Naturresursvärdena är sammantaget små.
Figur 7.11. Gång- och cykelväg mellan Högdalens industriområde och
Bandhagen vid Trollesundsskogen.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
40
Konsekvenser
Volymen berg som behöver sprängas är osäker men det är
troligt att det finns berg mellan markytan och cirka
1,5 meters djup utmed delar av utbyggnadsförslaget. Påverkan bedöms som liten och konsekvenserna små negativa.
Generellt bedöms ett normalt kabelschakt endast påverka
grundvattennivåer i byggskedet och då enbart tillfälligt och i
liten omfattning. Om anläggningen vid något ställe kräver
styrd borrning och djupare schakter kan viss påverkan på
grundvattenföringen uppstå. Det förutsätts att samtliga fastigheter som är belägna i närheten av aktuell ledningssträckning har kommunal vattenförsörjning (och avlopp).
Inga vattenresurser bedöms påverkas negativt av utbyggnadsförslaget.
Sannolika konsekvenser för yt- och grundvattnet bedöms
bli obetydliga i driftskedet och obetydliga till små i byggskedet till viss del beroende på att området sedan tidigare belastats med en tät infrastruktur med många ledningar.
Förslag till åtgärder
• Åtgärder för att minimera påverkan på grundvattennivån, till exempel i form av tätningsåtgärder
av kabeldiket på platser där detta bedöms vara
nödvändigt.
7.2.8 Infrastruktur
Beskrivning
Tre stora trafikleder korsar aktuell sträckning för 400 kV ledningen; Örbyleden, Huddingevägen och Magelungsvägen,
vilka samtliga står under Stockholms stads väghållaransvar.
Huddingevägen och Örbyleden är av riksintresse och fyller
en viktig funktion i regionens transportsystem. Vid tillfällig
stängning av Södra länken eller Essingeleden finns ett så
kallat ”omledningsnät” där dessa trafikleder ingår. Enligt
avtal så får inte exploateringar eller förändringar i den fysiska
miljön påverka framkomligheten negativt. Örbyleden är även
transportled för farligt gods.
Utbyggnadsförslaget korsar flera vägar och järnvägar vilket innebär att tekniska lösningar kommer att utnyttjas för
att i möjligaste mån minimera påverkan på dessa. Nynäsbanan och tunnelbanans Hagsätralinje korsas till exempel av
utbyggnadsförslaget och detta kommer att behöva ske med
schaktfri teknik. För Örbyleden (en korsning) och Magelungsvägen (två korsningar) är intentionen att även dessa skall
korsas med schaktfri teknik, men om det under detaljprojekteringen visar sig att detta är tekniskt komplicerat kan en
konventionell teknik med avschaktning behöva utföras i förekommande fall. I dessa fall kommer åtgärder att behöva vidtas för att till exempel inte påverka trafiken.
Tunnelbanan mellan Bandhagen och Stureby går på en bro
över utbyggnadsförslagets sträckning och här kommer passage att ske i befintlig gång- och cykelbana under bron. Passagen (tillgänglig bredd) under bron är begränsad och om
det under detaljprojekteringen visar sig att det är tekniskt
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
komplicerat att passera under bron med samtliga tre kabelförband så kan alternativ teknik och en spridning av kabelförbanden bli aktuellt.
Även flera mindre och medelstora vägar kommer att
behöva passeras/korsas. Utgångspunkten är, när dessa
vägar korsas, att korsning sker med konventionell teknik med
avschaktning och omledning av trafik. I en storstadsmiljö
finns det ofta ett flertal ledningar och kablar av olika slag, till
exempel ledningar för fjärrvärme, vatten, gas och el under
marken. Störst konflikt bedöms korsande och närliggande
fjärrvärmeledningar samt större VA-ledningar innebära.
Olika tekniker behöver utnyttjas vid korsning av dessa ledningar beroende på de omständigheter som gäller för respektive plats. Förläggningssätt och skyddsåtgärder kommer
att utredas i detaljprojekteringsskedet då även dialog med
berörda anläggningsägare sker.
I korsningen mellan Huddingevägen och Örbyleden finns
en stor dagvattenkammare. Denna bedöms dock kunna undvikas eller vid behov kunna byggas om.
Utbyggnadsförslaget kommer i grova drag att korsa ett
trettiotal större elkabelstråk, ett tiotal större tele- och optokabelstråk, sex större fjärrvärmeledningar, arton större
avlopps-, dagvatten- och dräneringsledningar, tolv större
vattenledningar och tre större gasledningar. Känsliga korsningspunkter har identifierats tillsammans med Stockholm
Vatten inför detaljprojekteringen.
Ellevio AB har tre äldre 110 kV-förband förlagda längs med
Örbyleden mellan Örby och Högdalen. Arbete pågår med att
ersätta dessa gamla kablar med nya. En samordning med
Ellevios förnyelsearbete är inte möjligt eftersom projekten
har olika tidplaner där till exempel 110 kV-kabelförläggningen
utmed Örbyleden redan har avslutats under tidig höst 2016.
Delar av Ellevios sträckning (kabeldiket) för äldre 110 kVkabelförband kan dock vara möjlig att återanvända för
utbyggnadsförslaget för Örby-Snösätra.
Ellevio äger även en 220 kV-luftledning mellan terminalplats Örby och Högdalen. Denna elförbindelse, som går längs
med Örbyleden, kommer i förlängningen kunna rivas när
400 kV-kablarna mellan Örby och Snösätra tagits i drift.
Konsekvenser
Förläggning av 400 kV-ledningen enligt utbyggnadsförslaget
kan utföras med metoder som innebär att hinder kan passeras och endast innebära små negativa konsekvenser i
byggskedet.
Borttagande av Ellevios äldre markkabelförband kan ge
positiva konsekvenser då sträckningen för dessa ledningar
delvis kan utnyttjas i aktuellt projekt.
Med olika tekniska lösningar bedöms påverkan i driftskedet på annan infrastruktur bli obefintlig och konsekvenserna
obetydliga.
41
Förslag till åtgärder
• Schaktfria metoder ska övervägas vid korsning av
Nynäsbanan.
• Schaktfri metod bör övervägas vid korsning av
Örbyleden.
• Anpassade tekniska lösningar vid korsning av olika
ledningsslag.
• Tydlig skyltning vid tillfälliga omledningar av gångtrafikanter och cyklister.
• Med olika metoder och åtgärder se till att framkomligheten för trafiken i området påverkas i så liten
grad som möjligt.
• Utarbeta trafikanordningsplaner för aktuella trafikslag samt de fordon som behövs för kabelinstallationen.
7.2.9 Planförhållanden
Beskrivning
Utbyggnadsförslaget omfattas av gällande översiktsplan för
Stockholms stad. I översiktsplanen anges Högdalen som en
attraktiv tyngdpunkt att satsa på med bland annat möjligheter till ett mer effektivt utnyttjande av marken i de centrala
delarna. Utvecklingsarbete i olika planeringsskeden pågår
inom Stockholms stad för stadsutveckling längs Örbyleden, i
de centrala delarna av Högdalen samt längs med Grycksbovägen och Trollesundsvägen.
Utbyggnadsförslaget längs Huddingevägen och Örbyleden omfattas av gällande stadsplaner (äldre benämning av
detaljplaner) samt detaljplaner. Utbyggnadsförslaget berör
här endast allmän platsmark (parkmark, gatumark) med
undantag för området där tunnelbanan passerar Örbyleden
vid Bandhagen, som i gällande stadsplan Pl 3569 är planlagt
som kvartersmark för trafikändamål.
Utbyggnadsförslaget längs Trollesundsskogen omfattas
av gällande stads- och detaljplaner. Endast allmän platsmark
berörs (natur, park) fram till området mellan Harpsundsvägen-Magelungsvägen där utredningsförslaget korsar befintliga tunnelbanespår. Det området är planlagt som
kvartersmark, specialområde för trafikändamål enligt stadsplan Pl 4399. Därefter är marken inte planlagd fram till planerad station Snösätra med undantag för delar av
Magelungsvägen som är allmän platsmark.
Utbyggnadsförslaget berör ett område som omfattas av
ett planprogram för område utmed Trollesundsvägen/
Grycksbovägen. En detaljplaneprocess har inletts för Kv. Diabilden (del av fastigheten Örby 4:1 vid kv. Diabilden, diarienummer 201121743). Här föreslås cirka 300 bostäder på en
bollplan vid korsningen Örbyleden-Grycksbovägen. Planarbetet är i ett startskede och planförslaget har inte varit på
samråd. Utbyggnadsförslaget berör även ett område längs
Örbyleden, intill korsningen Grycksbovägen-Örbyleden, där
detaljplanearbete har påbörjats för en förtätning med cirka
200 nya bostäder (del av Örby 4:1 vid kv. Lådkameran, diarienummer 2015-14055). Planarbetet är i ett startskede och
planförslaget har inte varit på samråd.
Längs delsträcka Trollesundsskogen planeras ingen bebyggelse i anslutning till utbyggnadsförslaget.
Konsekvenser
Utbyggnadsförslaget bedöms vara förenligt med gällande
detaljplaner och stadsplaner eftersom elförbindelsen framförallt ligger i allmän platsmark. Inga konsekvenser bedöms
därför uppstå i byggskede och driftskede.
Utbyggnadsförslaget kan däremot innebära en begränsning för de påbörjade planerna kv. Diabilden och kv. Lådkameran. Utbyggnadsförslaget kan vara en begränsning för
placeringen av bostäder främst på grund av att Svenska
kraftnäts magnetfältpolicy ska följas. Eftersom placeringen
av bostäder och andra byggnader i dessa planer inte är fastställd är det svårt att i detalj avgöra påverkan, men sannolikt
är konsekvenserna små.
Förslag till åtgärder
• Sträckningen planeras utifrån gällande detaljplaner.
En nära dialog förs med Stockholms stad avseende
utbyggnadsförslagets utformning och sträckning för
att säkerställa att detaljplanerna utformas med
hänsyn till utbyggnadsförslaget.vad gäller lokalisering av planerad bebyggelse vid kv. Diabilden respektive kv. Lådkameran. En planprocess pågår för
att möjliggöra en stationsplacering inom fastigheten Örby 4:1. Plansamråd kommer att ske under
december 2016 till januari 2017.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
42
Figur 7.12. Karta med detaljplaner inom utredningsområdet.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
43
7.2.10 Förorenade områden
Beskrivning
Det finns i huvudsak två anledningar till varför det vid alla
markarbeten är relevant att veta om det finns risk för att
marken där schaktning ska ske är förorenad.
En anledning är att de arbeten som ska utföras kan bidra
till spridning av de föroreningar som finns i marken. Det kan
till exempel handla om föroreningar som är fysiskt och
kemiskt stabila där de ligger i jorden men genom markarbetena sprids via nya dränerande materialskikt till exempel tjärhaltig asfalt som innehåller PAH-er, polyaromatiska kolväten.
PAH-er är cancerogena och påverkar människor och djur.
Alla arbeten som riskerar att orsaka spridning av föroreningar måste anmälas till kommunen och godkännas i förväg.
Den andra anledningen är att det finns regler kring hantering av uppgrävda förorenade massor, som ofta måste tas om
hand på särskilda mottagningsanläggningar.
På fastigheter där det finns eller har funnits verksamheter
med hantering av exempelvis drivmedel eller andra kemikalier kan marken ha förorenats. Beroende på vilka föroreningar
det handlar om och hur stora utsläppen har varit kan föroreningar ha spridits till omgivande mark långt utanför verksamhetsområdet.
Förutom föroreningar med ursprung i en viss verksamhet
kan föroreningar i mark även komma från nedfall via regn och
damm eller från biltrafik. I stadsmiljö är stor del av marken
utfylld med fyllnadsmassor och inom äldre bebyggda områden finns sällan information om var fyllnadsmassorna kommer ifrån.
Länsstyrelsen har en databas med information om verksamheter som kan ha orsakat föroreningar i marken (MIFOdatabasen). Uppgifterna om misstänkta förorenade områden
nedan är främst hämtade från MIFO-databasen. Samtliga
objekt är markerade på kartan i figur 7.13. Längs Örbyleden
finns fem objekt i MIFO-databasen; två verksamheter inom
grafisk industri/tryckeri, en fotoverksamhet, en kemtvätt
samt en bensinstation.
Utbyggnadsförslaget tangerar även Högdalens industriområde, där en rad industriverksamheter finns registrerade.
Inom den norra delen av industriområdet finns eller har funnits drivmedelshantering, skrotverksamhet, färgindustri,
plasttillverkning, tryckeri, fotoframkallning, tillverkning av
rengöringsmedel och lösningsmedel samt lackering. Flera av
verksamheterna har använt trikloretylen samt andra halogenerade lösningsmedel.
Högdalstoppen färdigställdes 1964 och består till största
delen av schakt- och rivningsmassor samt grovsopor.
Utbyggnadsförslaget går i utkanten av tippområdet där risken för att finna föroreningar bedöms som relativt låg.
Enligt uppgifter från Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen
är tippmassorna eventuellt täckta med ett lerskikt och därefter med jord. Det finns inga tillstånd eller kontrollprogram
som begränsar schaktning eller annan användning av marken. Det har inte gjorts några miljötekniska markundersökningar för att ta reda på eventuell föroreningsförekomst i
marken. Yt- och grundvatten undersöktes 1998, varvid man
registrerade förhöjda halter av PAH och tungmetallhalter i
ytvattnet.
Konsekvenser
Omfattningen av föroreningar i mark som berörs av planerad
ledningssträckning är inte undersökt i sådan detaljeringsgrad
att det går att avgöra i vilken mån föroreningarna kan
påverka miljön med beaktande av att åtgärder vidtas på de
platser där föroreningar förekommer. Längs de sträckor vid
Örbyleden där vi nyttjar kabelschakt för Ellevios äldre oljefyllda ledningar skulle det kunna finnas oljeläckage i marken.
Om utschaktning av förorenade massor blir nödvändigt
bedöms det sammantaget innebära positiva konsekvenser
för markmiljön lokalt i driftskedet.
Förslag till åtgärder
• Kompletterande undersökningar kommer att göras
vid behov, inom ramen för detaljprojekteringen för
att avgöra omfattningen av föroreningar och
besluta om lämplig hantering.
• Under schaktarbetena kommer entreprenören få
instruktioner om att vara vaksamma på tecken på
föroreningar.
• En masshanteringplan kommer att tas fram för hantering av såväl förorenade massor som rena överskottsmassor.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
44
Figur 7.13. Karta över potentiellt förorenade områden.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
46
Tillfälliga upplag för schaktmassor kommer att krävas
under byggtiden, till exempel för mellanlagring av kabelsand
och tillfällig lagring av återanvändbara schaktmassor som
inte kan läggas upp i anslutning till kabelschaktet. Ytor som
kan vara aktuella är till exempel ytor vid Ellevios ställverk i
Högdalen, ytor kring det nya stationsområdet Snösätra och i
anslutning till nuvarande terminalplats Örby. Inom dessa
områden kommer även trummor, kabelskyddsmaterial och
annat material att förvaras för att transporteras ut till arbetsområden när behov uppstår. Schaktmassor som inte går att
återanvända kommer att transporteras bort för annan återanvändning eller till deponi.
Arbetena kommer att utföras i tätortsmiljö med stort
antal vägar och andra hinder som måste korsas. Arbetena
kommer även att utföras i närheten av byggnader, broar och
anläggningar i mark.
Anläggningsarbetet kommer att utföras huvudsakligen
under dagtid och företrädesvis inte under storhelger. Arbete
som utförs nattetid kan behöva ske i särskilda passager för
att begränsa påverkan på framkomligheten på aktuella vägar.
Under vinterperioden kan arbetet behöva avbrytas, eftersom
en kabelförläggning inte kan utföras vid en alltför kall lufttemperatur.
Konsekvenser
Påverkan under byggtiden kommer att bli större än under
drifttiden, men är mycket temporär. Påverkan kommer framförallt vara i form av begränsad framkomlighet för både
gång-, cykel- samt fordonstrafiken, buller och/eller stomljud
och vibrationer i samband med schaktarbeten och transporter. I samband med anläggningsarbeten kan tillfälliga skador
uppkomma på mark, diken, stängsel, vägar och dylikt. Tillfälliga skador kommer snarast att åtgärdas eller värderas och
ersättas av Svenska kraftnät.
Lastbilar och arbetsfordon kommer att ge upphov till buller och dammbildning.
Då arbetsområdet även kan utnyttjas som körväg och
uppställningsplats för maskiner kan slit- och hjulskador på de
övre markskikten uppstå.
Det kan finnas risk för påverkan på grundvatten beroende
på utsläpp av till exempel hydrauloljor och bränsle från
maskiner.
Arbetena kan störa människor tillfälligt, till exempel om
nattarbete utförs. Efter byggskedets slut kommer dock
denna påverkan att upphöra.
Sammanfattningsvis bedöms påverkan under byggskedet
bli liten till måttlig och konsekvenserna små och uppkomma
under en begränsad tid.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
Förslag till åtgärder
Exakt vilka åtgärder som kommer att krävas kommer att
utredas under detaljprojekteringen. Exempel på skyddsåtgärder som kan användas där det är nödvändigt är:
• Skydds- och åtgärdsplaner tas fram.
• Krav kommer att ställas på arbetsmaskiner med
avseende på bullernivå och förorenande avgaser.
• Saneringsutrustning och material för absorption
kommer att finnas tillgängligt på arbetsplatsen för
att ta hand om eventuella spill och utsläpp. Bränslepåfyllning av grävmaskiner, vinschar och generatorer kommer att ske enligt speciella riktlinjer och
bränsletankar vara av kravspecificerad typ och förvaras enligt krav.
• Under vissa speciella omgivningsförhållanden (till
exempel under torra sommarperioder) kan delsträckor på arbetsvägarna behöva vattnas för att
undvika dammbildning och obehag för närboende.
Duk kan även vid behov komma att hängas upp på
staket som gränsar mot närliggande bebyggelse.
• Försiktig sprängning, detta för att minska risken för
skador på byggnader och anläggningar då avståndet till kabeldikesschakten är litet.
• Detonationsfri sprängning, fräsning, sågning,
spräckning för att minska risken för skador på byggnader och anläggningar då avståndet till kabeldikesschakten är mycket litet.
• Vid behov användande av schaktfria metoder (till
exempel styrd borrning, hammarborrning).
• Återställning av utnyttjade arbetsområdesytan.
• Återplantering av vegetation på speciellt identifierade ytor.
• Återföring av matjord på identifierade ytor.
• Bullrande och störande arbeten utförs om möjligt
enbart under dagtid vid extra känsliga områden.
Buller från byggnadsarbete är reglerat av Naturvårdsverkets allmänna råd 2004:15.
• Vissa arbetsmoment kan behöva planläggas med
ett utförande under semesterperioden juni-augusti
för att minimera störningar inte minst för fordonstrafiken.
• Informationsinsatser innan och under pågående
arbete.
• Särskild hantering av länshållningsvatten i byggskedet.
• Omledning av gång- och cykelvägar sker med tydlig
skyltning.
• Nödvändiga trafikanordningsplaner kommer att förankras med Stockholms stad och/eller väghållaren.
47
8. SAMLAD BEDÖMNING
I detta kapitel redovisas en samlad bedömning av konsekvenserna för utbyggnadsförslaget i tabell 8.1 för respektive
intresseområde. För en mer detaljerad beskrivning av respektive område, se kapitel 7.
Omgivningspåverkan och negativa konsekvenser kan aldrig helt undvikas vid ett infrastrukturprojekt. Under planerings- och utredningsprocessen har det slutliga
utbyggnadsförslaget optimerats och fastställts utifrån att
minimera omgivningspåverkan och beakta negativa konsekvenser genom att studera åtgärder för att dessa ska kunna
minskas. De negativa konsekvenser och störningar som förläggning av den planerade 400 kV-ledningen mellan Örby
och Snösätra medför kommer att utebli om elförbindelsen
inte byggs.
Utbyggnadsförslaget för planerad 400 kV-ledning har
valts utifrån tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter
men även utifrån inkomna samrådssynpunkter. En följd av att
400 kV-kabeln Örby – Snösätra, inom ramen för Stockholms
ström, byggs och tas i drift är att befintlig 220 kV-luftledning
kan komma att rivas vilket innebär positiva konsekvenser för
främst boendemiljön, landskapsbilden och ur rekreationssynpunkt. Elförbindelsen bidrar till flera starka inmatningar
av el till Stockholmsområdet, vilket förstärker elnätet, ökar
driftsäkerheten samt bidrar till att tillgodose det framtida
elförsörjningsbehovet.
Sammantaget bedöms den planerade 400 kV-ledningen
medföra i huvudsak obetydliga till små konsekvenser i
driftskedet. I byggskedet bedöms konsekvenserna bli mest
negativa för boendemiljö och framförallt i form av begränsad
framkomlighet för trafiken, gång- och cykel- och fordonstrafik, genom buller och/eller stomljud och vibrationer i samband med schaktarbeten och transporter. Dessa
konsekvenser bedöms dock uppstå under en begränsad tid
då byggarbetena utförs i aktuell passage. Projektet medför
även indirekta, positiva konsekvenser för boendemiljön, landskapsbilden och för rekreation och friluftslivet när 220 kVluftledningen och magnetfältet kring den försvinner.
Utbyggnadsförslaget berör endast allmän platsmark i de
gällande detaljplaner som berörs, med undantag för de
områden där tunnelbanan korsas. En dialog med Stockholms
stad har påbörjats och kommer att fortsätta vid behov under
detaljprojekteringen. Utbyggnadsförslaget har lokaliserats så
att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy kommer att innehållas. Viss påverkan på de pågående detaljplaneprocesserna
för detaljplanerna, kvarteren Diabilden och Lådkameran, kan
förekomma eftersom byggnadsplaceringen där inte är beslutad. Utbyggnadsförslaget kan utgöra en begränsning för placeringen av bostäder (om Svenska kraftnäts magnetfältpolicy
ska innehållas). Eftersom placeringen av planerade bostäder
och andra byggnader i dessa detaljplaner inte är fastställd är
det svårt att i detalj avgöra påverkan, men sannolikt är konsekvenserna obetydliga till små.
Vid en jämförelse mellan utbyggnadsförslaget och nollalternativet tydliggörs att nollalternativet inte kan upprätthålla leveranssäkerheten i Stockholmsregionen. Det framtida
elförsörjningsbehovet därmed inte kan tillgodoses om den
tredje etappen av City Link inte byggs där förbindelsen mellan ÖrbySnösätra ingår. I nollalternativet genomförs inte ett
antal inplanerade rivningar av befintliga 220 kV-luftledningar. Ungefär 60 000 personer som idag bor inom
200 meter från dessa luftledningar kommer således även i
fortsättningen att ha en luftledning i sin närmiljö. Den mark
som idag tas i anspråk för dessa luftledningar kommer därmed inte att kunna användas till andra ändamål.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
49
9. REFERENSER
Svenska kraftnät (2013) Teknisk riktlinje. Miljökrav vid bygg-,
anläggnings- och underhållsarbeten. TR 13-01. Utg 3.
Stockholms stad, 2012. Landskapsanalys, området kring Trollesundsvägen, del av Bandhagen.
Svenska kraftnät (2014) Vägledning för verksamhet vid
markförlagd kabel i stamnätet.
Stockholms stad, Enskede, Årsta, Vantörs stadsdelsförvaltningar, 2007. Parkplan för Årsta, Östberga, Johanneshov,
Enskede gård, Enskedefältet, Gamla Enskede, Dalen och Stureby.
Svenska kraftnät (2016). Ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra.
Underlag för samråd om utbyggnadsförslag maj 2016.
Stockholms stad, markkontoret, 2006. Parkplan Vantör.
Svenska kraftnät (2016). Redogörelse för genomfört samråd
enligt 6 kap. miljöbalken angåend 400 kV-ledning mellan
Örby och Snösätra i Stockholms kommun.
Conec, konsulterande ekologer, 2009. Naturvärden i Trollesundsskogen med särskild bedömning av kvarteret Skolfilmen.
Conec, konsulterande ekologer, 2009. Trädplan för kvarteret
Skolfilmen.
Conec, konsulterande ekologer, 2014. Besiktning av kompensationsåtgärder vid Skolfilmen.
Länsstyrelsen i Stockholms län 2016-04-19. Beslut miljöpåverkan för koncession för nya 400 kV-ledningar mellan Örby
och Snösätra i Stockholms kommun. Beteckning 4075-79332016.
Naturskyddsföreningen, 2013. Remissyttrande över program
för område utmed Trollesundsvägen, del av fastigheten Örby
4:1 i stadsdelen Bandhagen.
Stockholms stad, Markkontoret, 2005. Program för utveckling av Högdalstopparna.
Stockholms stad, Brännkyrka sockan. Specialinventering
2006.
Stockholms stad, 2010. Promenadstaden – Översiktsplan för
Stockholm.
Stockholms stadsmuseum, 2006. Fornminnesinventering av
Norra Magelungen.
Kulturmiljöavdelningen Arkeologisk rapport 2006:12.
Stockholms stad, Miljöförvaltningen, 2003. Biologisk utveckling av Stockholm, förslag till åtgärder.
Stockholms stad 2008. Parkplan Älvsjö.
Stockholms stadsmuseum, 2013. Snösätra och Magelungens
nordöstra strand. Förstudie av fornlämningar och kulturlandskap. Stadsmuseet rapporterar/46.
Stockholms stadsmuseum, 2013. Området vid Älvsjö och
Örby. Arkeologisk förstudie. Stadsmuseet rapporterar/43.
Stockholms stadsmuseum Kulturmiljöavdelningen Arkeologisk rapport 2006:12.
DIGITALA KÄLLOR
GIS-underlag från Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet,
Länsstyrelsen samt Stockholms stad. Hämtat 2015-02-19.
Artportalen www.artportalen.se/ besökt:
2015-03-31.
Underlag avseende gällande planförhållanden samt pågående planprojekt från Stockholms stad.
Bygg- och plantjänsten http://insynsbk.stockholm.se/Byggochplantjansten.
Områdesdata om ekologiskt särskilt bevarandevärda områden och värdefulla ekmiljöer.
2015-05-01. http://dataportalen.stockholm.se/dataportalen/.
www.stockholm.se.
MUNTLIGA KONTAKTER OCH MÖTEN
Svenska kraftnät har haft möten med Stockholms stads trafikkontor för att bedöma framkomligheten 2013-06-18 samt
2014-01-28.
Svenska kraftnät har även haft möte med Stockholms stads
exploateringskontor, 2014-01-28.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
50
Tidigt samrådsmöte med Stockholms stad, 2015-04-28.
Tidigt samrådsmöte med Länsstyrelsen Stockholms län, 16
mars 2015.
Diverse samrådsmöten har hållits med berörda aktörer och
anläggningsägare efter genomfört samråd sommaren 2015
såsom t ex. Stockholms läns landsting (SLL), Stockholm Vatten, Ellevio, Stockholms stad, Fortum värme, Sita, Trafikverket och diverse exploatörer.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
51
10. ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR
Allmänna intressen
Intressen som företräds eller främjas av samhället, det allmänna, till skillnad från enskilda intressen.
Betydande miljöpåverkan (BMP)
Länsstyrelsen bedömer från fall till fall och beslutar om en
planerad verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (BMP) eller inte. Starkströmsledningar
med en spänning på minst 220 kilovolt och en längd av minst
15 kilometer antas alltid medföra betydande miljöpåverkan
enligt miljöbalken. I fråga om kortare ledningslängder fattar
länsstyrelsen beslut om betydande miljöpåverkan med stöd
av inlämnad samrådsredogörelse. Vid betydande miljöpåverkan ställs bland annat krav på mer omfattande samrådskrets
och miljökonsekvensbeskrivning.
skyddas av kulturmiljölagen. Enligt lagen är det förbjudet att
förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning, men
i vissa fall kan länsstyrelsen ge tillstånd till ingrepp i fornlämningen.
Fysisk miljö
Mark, vattenområden, landskap, kulturmiljö, infrastruktur,
anläggningar, byggnader, ekosystem, klimat och upplevelser i
den fysiska miljön.
GIS
Ett geografiskt informationssystem (GIS), är ett datorbaserat
system för att samla in, lagra, analysera och presentera
lägesbunden information.
Biologisk mångfald
Artrikedom i ett ekosystem.
Hz
Hertz anger frekvens på svängningar, det vill säga hur många
gånger strömmen byter riktning per sekund.
Biotopskydd
Skydd av biotop enligt miljöbalken. En biotop utgörs av en
livsmiljö eller naturtyp som karakteriseras av ett antal miljöfaktorer och är lämplig för vissa djur och växter.
Indirekta effekter och konsekvenser
Effekter och konsekvenser som inte är en direkt följd av
anläggningens intrång eller störningar. Även sekundära och
tertiära effekter brukar räknas till indirekta effekter.
Detaljplan
Juridiskt bindande plan enligt plan- och bygglagen som upprättas av kommunen för att reglerara markanvändning och
bebyggelse.
Induktion
Den elektriska ström/spänning som uppstår i intilliggande
ledningar på grund av ström i en annan ledning.
Detaljprojektering
Se ”Projektering”.
Elektriska fält
Spänningen mellan faserna (linorna) och marken ger upphov
till ett elektriskt fält.
Energimarknadsinspektionen
Myndigheten som beslutar om koncession.
Fasledare/faslina
En 400 kV kraftledning för växelström har tre faser. I varje
fas finns två eller tre strömförande fasledare också kallade
faslinor.
Fornlämningar
Fornlämningar är spåren efter en varaktigt övergiven mänsklig verksamhet. Det kan till exempel vara boplatser, gravfält,
ruiner och kulturlager i medeltida städer. Fornlämningar
Infrastruktur
Anläggningar som representerar stora investeringar och som
används dagligen av samhället. Till infrastruktur brukar man
vanligtvis räkna system som omfattar vägar, järnvägar, energisystem, internet, vatten- och avloppsnät.
kV
Elektrisk spänning mäts i volt, kV=1000 volt.
Koncession
För att få bygga och använda en kraftledning fordras tillstånd
enligt ellagen, så kallad koncession. Handläggningen och
prövningen av ansökan sker hos Energimarknadsinspektionen. Regeringen är överklagandeinstans. Om kraftledningen
ansluter till annat land är Regeringen tillståndsgivande
instans.
Kulturmiljö
Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck
för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
52
Landskapsbild
Den visuella upplevelsen av landskapet.
Ledningsgata
Det område under och intill en kraftledning som måste hållas
fritt från hög vegetation. Ledningsgata för kabel måste hållas
fritt från vegetation med djupgående rotsystem.
Ledningsrätt
Ledningsrätten ger elnätsägare, kommuner, telekommunikationsbolag m.fl. möjlighet att dra fram och använda ledningar, transformatorer, pumpstationer och andra behövliga
anordningar på någon annans fastighet. Rättigheten är obegränsad i tid, det vill säga gäller för all framtid och regleras i
ledningsrättslagen.
Magnetfält
Strömmen i kabeln ger upphov till ett magnetiskt fält.
Markupplåtelseavtal (MUA)
Reglerar vilka rättigheter och skyldigheter som fastighetsägaren respektive Svenska kraftnät har. Genom att underteckna markupplåtelseavtalet godkänner fastighetsägaren
att kabeln får byggas med en bestämd sträckning på fastigheten.
Miljöbalken
Sveriges samlade miljölagstiftning som trädde i kraft 1 januari
1999.
Miljöeffekt
Förändrad miljökvalitet i olika avseenden, orsakad av till
exempel ett ledningsprojekt. Miljöeffekt uttrycks neutralt det
vill säga utan någon värdering.
Miljökvalitet
Kvalitet hos mark, luft, landskap eller andra delar av miljön.
Miljökonsekvens
Påverkan på miljön av en viss åtgärd. Miljökonsekvens
uttrycks som en värderande bedömning.
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
I en MKB beskrivs den valda utredningskorridoren och vilken
påverkan den nya ledningen kan få för exempelvis boendemiljön, landskapsbilden och friluftslivet mer detaljerat. Den
beskriver också vilka åtgärder som kan göras för att minska
påverkan för omgivningen.
Naturreservat
Ett av de viktigaste och vanligaste sätten för att skydda värdefull natur på ett långsiktigt sätt i Sverige och i många andra
länder. Länsstyrelserna och kommunerna bildar reservaten
med stöd av kap 7 miljöbalken.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
Naturvärde/naturvärdesområde
Förutom ett generellt begrepp avser begreppet områden som
ännu inte når upp till kvaliteten nyckelbiotop i skogsstyrelsens inventeringar. De kan förväntas bli nyckelbiotoper inom
en inte allt för avlägsen framtid.
Nollalternativ
Ett nollalternativ avser en framtida situation utan att projektet eller åtgärden genomförs.
Nyckelbiotop
Mindre mark- eller vattenområde som utgör livsmiljö för
utrotningshotade djur eller växter eller som annars är särskilt
skyddsvärda. Rödlistade arter kan finnas här. Skogsstyrelsen
tillhandahåller digital information om nyckelbiotoper.
Närrekreationszon
Område i närheten av bostadsområde, som kan nyttjas för
fritidsaktiviteter. Normalt inom ca 300 meter.
PAH
Polyaromatiska kolväten. Ämnesgrupp som ingår bland
annat i tjära och oljeprodukter.
Projektering
Arbetet med att ta fram tekniska handlingar (ritningar och
tekniska beskrivningar) som beskriver hur något ska byggas.
Görs ofta i flera steg med ökande noggrannhet. Det sista steget kallas detaljprojektering.
Riksintresse
Riksintressen är mark- och vattenområden och fysisk miljö i
övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av
dess naturvärden, kulturvärden eller hänsyn till friluftsliv
med mera i ett nationellt eller internationellt perspektiv.
Riksintressena skyddas i 3 kap 6 § miljöbalken.
Robust elförsörjning
Hög driftssäkerhet, det vill säga få avbrott och andra problem med elleveranserna från producent till konsument.
Ruderatkaraktär
Från latinets rudera=ruin. Synonymt med mark som ofta
störs av mänsklig verksamhet. Marken ligger ofta öppen utan
täckande växtlighet. Exempel är upplagsplatser, schaktmassor, industritomter. Ruderatmarker är ofta bra grogrund för
växter som specialiserat sig på en kort livscykel och intensiv
förökning, ofta benämnda ogräs.
Samlad bedömning
En sammanställd värdering av faktorer där beslutsunderlaget
ska möjliggöra för beslutsfattaren att samlat bedöma projektets eller åtgärdens effekter.
53
Samråd
Under samrådet informerar Svenska kraftnät om det aktuella
projektet och inhämtar de berördas synpunkter. Ett samråd
ska enligt miljöbalken genomföras i god tid och i behövlig
omfattning innan en ansökan om tillstånd görs. Samråd hålls
med de myndigheter och enskilda som berörs av den planerade verksamheten.
Skadereglering
Under och efter byggnadsarbetena sker reglering av tillfälliga
och bestående skador. Det vill säga skadorna åtgärdas och/
eller ersättning betalas ut till markägarna.
Station
Plats där el omvandlas mellan olika spänningsnivåer och/
eller där ledningar kopplas samman.
Strömlast
Den ström, mätt i Ampere, som ledningen överför.
Terminal
Plats där en ledning byter medium; från till exempel luft- till
markförläggning.
Tesla
Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (microtesla).
Utredningskorridor
De områden som utreds för olika sträckningsalternativ. Bredden på dessa kan vara ca 400 meter men varierar i olika projekt.
Vistas varaktigt
Med att varaktigt vistas avses plats där människor vistas en
stor del av dagen för t.ex bostadsändamål, arbetsplatser eller
skolor.
Översiktsplan
Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen och hur den
bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmänna intressen till exempel riksintressen. Översiktsplanen
är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för efterföljande beslut om användningen av mark- och vatten.
Övriga kulturhistoriska lämningar
Med övriga kulturhistoriska lämningar avses lämningar efter
människors verksamhet som inte bedöms som fornlämningar. Hänsyn till övriga kulturhistoriska lämningar regleras i
skogsvårdslagen. Vanliga lämningstyper i skogsmark är
yngre bebyggelse- och skogsburkslämningar som till exempel kolbottnar, såg. Och kvarlämningar och husgrunder.
Övriga kulturhistoriska lämningar i jordbrukslandskapet regleras via det generella biotopskyddet i k 7 kap. miljöbalken.
Svenska kraftnät - ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra