STOCKHOLMS STRÖM
Nytt elnät i Stockholmsregionen
Ny 130 kV ledning Gullarängen-Ekudden
Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 § miljöbalken
Maj 2016
Projektorganisation
Vattenfall Eldistribution AB
169 92 STOCKHOLM
Projektledare:
Sven Kullander
Ansvarig Mark och tillståndsfrågor:
Svante Skeppström
Samordnare Mark och tillståndsfrågor:
Sofia Miliander
ÅF Industry AB
169 99 Stockholm
www.afconsult.com
Uppdragsledare:
Katrin Seuss
Samråd och MKB:
Lovisa Nilsen
GIS:
Katie King
Kraftledningsteknik:
Stefan Thiel
Markkabelteknik:
Sebastian Heikkinen
Kvalitetsgranskning:
Katrin Seuss
Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av ÅFIndustry AB och Vattenfall Eldistribution AB.
Terrängkartan och fastighetskartan © Lantmäteriet
2 (35)
Vattenfall Eldistribution AB
Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige, och har cirka
900 000 kunder. Allt från mycket små kunder till landets största företag, såväl
uttagskunder som producenter som matar in på Vattenfall Eldistributions elnät.
Sammanlagt transiteras ca 71 TWh/år. Uppdraget är att ständigt förbättra
pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät, för att erbjuda kunderna hållbara
och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete
och är ISO14001-certifierat sedan 2005. Företaget har cirka 660 anställda, i
huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och
bygg-entreprenader för ca 3 miljarder kronor per år. Elnätet omfattar
spänningsnivåerna 0,4–130 kV, indelat i lokalnät och regionnät. Den
sammanlagda ledningslängden är cirka 124 000 km, vilket motsvarar drygt 3 varv
runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder kronor och investerar årligen ca 3
miljarder i verksamheten.
3 (35)
Innehållsförteckning
Inledning .........................................................................................5
Bakgrund och syfte ...................................................................5
Avgränsning .............................................................................6
Angränsande projekt .................................................................7
Tillståndsprocessen ...........................................................................8
Nätkoncession för linje ..............................................................8
Samråd ...................................................................................9
Tidplan .................................................................................. 10
Alternativutredning ......................................................................... 11
Avförda alternativ ................................................................... 11
Utbyggnadsförslag .................................................................. 12
Nollalternativ .......................................................................... 13
Teknik ........................................................................................... 14
Luftledning ............................................................................. 14
Markkabel .............................................................................. 15
Elektromagnetiska fält ..................................................................... 16
Magnetfält för aktuell ledning ................................................... 17
Övergripande planeringsförutsättningar ............................................. 18
Sveriges miljömål ................................................................... 18
Förutsättningar och förväntad miljöpåverkan ...................................... 19
Läsanvisning .......................................................................... 19
Boendemiljö och bebyggelse .................................................... 19
Landskapsbild......................................................................... 19
Områden av riksintressen och Natura 2000 ................................ 20
Naturmiljö och vattenmiljö ....................................................... 22
Kulturmiljö ............................................................................. 26
Friluftsliv och rekreation .......................................................... 30
Naturresurser ......................................................................... 30
Infrastruktur .......................................................................... 31
Planförhållanden ..................................................................... 31
Byggskedet ............................................................................ 32
Samlad bedömning.......................................................................... 34
Referenser ..................................................................................... 35
4 (35)
Inledning
Bakgrund och syfte
Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) avser att ersätta befintlig
70 kV ledning, mellan transformatorstationerna Älvsjö i Stockholms stad och
Gullarängen i Huddinge kommun, med en 130 kV ledning mellan station
Gullarängen och station Ekudden på gränsen mellan Huddinge och Haninge
kommun, se Figur 1.
Figur 1. Översiktskarta med befintliga ledningar och stationer.
5 (35)
Den befintliga 70 kV ledningen går till största del inom Stockholms stad. En
sträcka om ca 1 km går inom Huddinge kommun och är då till största del
sambyggd med en 220 kV ledning tillhörande Svenska kraftnät.
Anledningen till att Vattenfall behöver bygga en 130 kV ledning mellan station
Gullarängen och Ekudden är för att det finns ett behov av att förstärka
kraftledningsnätet som försörjer Huddinge och till viss del Tyresö kommun med
el. Genom att bygga en 130 kV ledning med anslutning till en 400 kV station
(Ekudden), istället för en 70 kV ledning med anslutning till en 220 kV station
(Älvsjö), erhålls både högre kapacitet på ledningen och högre kapacitet på
matningen till ledningen.
Planerad ersättning av 70 kV ledningen mellan Älvsjö och Gullarängen utgör en
del av det omfattande projektet Stockholms Ström, som syftar till att bygga upp en
ny elnätsstruktur för Stockholmsregionen. Stockholms Ström är ett
samarbetsprojekt mellan Svenska kraftnät, Vattenfall och Ellevio (f.d. Fortum
Distribution) och består av ett 50-tal projekt som berör ungefär 20 kommuner.
Projektet finansieras av de tre ledningsägarna tillsammans med berörda
kommuner och några fastighetsbolag.
Syftet med föreliggande samrådsunderlag är att utgöra underlag för samråd i
enlighet med 6 kap. miljöbalken. Samrådet avser Vattenfalls planer på att bygga
en ny 130 kV ledning i Huddinge kommun som ersättning för 70 kV ledningen.
I samrådsunderlaget beskrivs tillståndsprocessen, planerade åtgärder, tekniska
förutsättningar, berörda natur- och kulturmiljöintressen, friluftsliv, naturresurser
och andra planeringsförutsättningar. Utifrån identifierade intressen har ett
utbyggnadsförslag tagits fram och dess påverkan beskrivs i detta
samrådsunderlag.
Avgränsning
Det aktuella utbyggnadsförslaget har tagits fram utifrån ett tidigare
samrådsunderlag (maj 2015) som redovisade alternativa stråk samt inkomna
synpunkter under det samråd som hölls under juni-juli 2015. Utbyggnadsförslaget
utgörs av en luftledning som i stort sett följer samma sträckning som den
befintliga dubbla 220 kV ledningen som går mellan Högdalen och Ekudden.
Utbyggnadsförslaget innebär att Vattenfall sambygger med Svenska kraftnät som
avser att byta ut den befintlig dubbla 220 kV ledningen till 400 kV. Sambyggnad
sker genom att Vattenfall bygger sin ledning i samma stolpar som Svenska
kraftnät. Ledningen planeras från stationen Gullarängen strax norr om sjön
Trehörningen i Huddinge kommun till stationen i Ekudden, öster om Kvarntorp i
Huddinge kommun.
6 (35)
Avgränsningen av miljöpåverkan som beskrivs i detta skede har gjorts utifrån
befintliga intressen i området med både nationell, regional och lokal relevans.
Intressen som berörs av projektet är riksintressen och kommunal planering,
boendemiljö och bebyggelse, landskapsbild, kulturmiljö, naturmiljö och
vattenmiljö, friluftsliv och rekreation, naturresurser och infrastruktur. Även
byggskedets påverkan beskrivs generellt.
Angränsande projekt
Inom aktuellt område avser Vattenfall att bygga om delar av den befintliga 70 kV
ledning som går mellan stationerna Gullarängen och Skogås. Ombyggnaden sker
på sträckan mellan station Gullarängen och en vinkelstolpe vid Holmenstorp.
Luftledningen är idag sambyggd med Svenska kraftnäts dubbla 220 kV ledning,
men planeras att byggas som markkabel i egen sträckning. Ledningsombyggnaden
utgör en del av Stockholms Ström och koncessionsansökan för sträckningen har
under april 2016 lämnats in till Energimarknadsinspektionen.
Som nämnts ovan planerar Svenska kraftnät att bygga en 400 kV ledning mellan
stationerna Snösätra och Ekudden. Snösätra är en planerad ny transformatorstation
vid Högdalen. Ledningsombyggnaden utgör en del av Stockholms Ström och
beskrivs i ett samrådsunderlag framtaget av Svenska kraftnät. Samrådsunderlaget
finns tillgängligt på svk.se/snosatra-ekudden.
7 (35)
Tillståndsprocessen
Nätkoncession för linje
För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen
(1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan
om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Ansökan om koncession ska även innehålla kartor, teknisk beskrivning mm. och
prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei). När koncession beviljas gäller
tillståndet i regel tills vidare.
Följande lagar och förordningar berörs i huvudsak i projektet:
-
Ellagen (1997:857) – bestämmelser om nätkoncession
Elförordningen (2013:208) – vad koncessionsansökan ska innehålla och
hur den prövas
Starkströmsförordningen (2009:22) – regler för utförande, skötsel och
tillsyn av anläggningar
Miljöbalken (1998:808)
o kap 2 allmänna hänsynsregler m.m.
o kap 3 grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och
vattenområden
o kap 4 särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten
för vissa områden i landet
o kap 6 miljökonsekvensbeskrivningar
o kap 7 Skydd av områden
o kap 11 Vattenverksamhet
o kap 12 § 6 anmälan för samråd
Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken så länge
ledningen är i drift. Vattenfall Eldistribution AB avser att i första hand trygga
rättigheten till ledningarna med frivillig överenskommelse i markupplåtelseavtal.
Detta avtal ligger till grund för ledningsrätt, vilket är Vattenfalls policy för denna
typ av ledning. För fastighetsägaren innebär ledningsrätten att marken förblir i
fastighetsägarens ägo men upplåts för ledning. För intrånget som ledningen
medför utgår ersättning med ett engångsbelopp.
Annan lagstiftning som kan beröras av projektet är kulturmiljölagen (1988:950), i
det fallet skyddade kulturmiljöintressen påverkas av linjesträckningen, och kapitel
11 om vattenverksamhet i miljöbalken, om linjesträckningen medför byggande i
vatten. För övrigt kan dispens från strandskydd vara aktuellt och kommunala
bestämmelser vid hantering av massor kan behöva beaktas.
8 (35)
Samråd
Innan en ansökan om koncession kan upprättas och lämnas in till
Energimarknadsinspektionen krävs att samråd genomförs. Samrådsförfarandet
och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken
(1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda
fastighetsägare, länsstyrelsen, berörda kommuner, myndigheter och enskilda som
kan antas bli särskilt berörda möjlighet till insyn och påverkan. I
samrådsunderlaget redovisas uppgifter om lokalisering, omfattning, utformning
och alternativ samt projektets bedömda miljökonsekvenser.
Ett första samråd kring alternativa ledningsstråk genomfördes juni-juli 2015. Med
stöd av bl.a. inkomna synpunkter har stråken utvärderats ur flera aspekter och det
stråk som bedömts som lämpligast har studerats vidare och beskrivs nu i
föreliggande samrådsunderlag.
Efter det första samrådet om alternativa ledningsstråk upprättades en
samrådsredogörelse där inkomna synpunkter redovisas samt Vattenfalls
bemötande av dessa. Utifrån samrådsunderlaget och samrådsredogörelsen fattade
Länsstyrelsen i Stockholms län den 18 mars 2016 beslut om att planerad ledning
kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Det som nu är aktuellt är ett samråd kring valt utbyggnadsförslag (samråd 2). En
samrådsinbjudan med detta samrådsunderlag har skickats till länsstyrelsen,
berörda kommuner, myndigheter och intresseorganisationer. Berörda
fastighetsägare, boende och hyresgäster har fått en samrådsinbjudan.
Samrådsbrevet innehåller kontaktuppgifter och en hänvisning till Vattenfalls
webbplats där samrådsunderlaget finns upplagt digitalt, samt ett erbjudande om att
skicka samrådsunderlaget med post vid förfrågan. Inbjudan till samråd sker också
genom annonsering i tidningen (Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Mitt i
Huddinge). Alla som vill kan ta del av materialet och lämna synpunkter.
Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan
om koncession. De synpunkter som framkommer under samrådet kommer att
ligga till grund för det fortsatta arbetet. Samrådsprocessen innehåller ett antal steg
presenterade i Figur 2 nedan, från det att första samrådsunderlaget tas fram till att
en koncessionsansökan lämnas in till Energimarknadsinspektionen (Ei). Den
mörkblå rutan markerar var i processen projektet befinner sig i nuläget.
Samrådsunderlag
tas fram
Samråd 1
om
alternativa
stråk
Samrådsredogörelse
till
länsstyrelsen
Länsstyrelsen fattar
beslut om projektet
innebär betydande
miljöpåverkan
Figur 2. Samrådsprocessen
9 (35)
Utbyggnadsförslag tas
fram
Samråd 2
om
utbyggnadsförslag
MKB
färdigställs
Ansökan
till Ei
Tidplan
En översiktlig tidplan för samråd, koncession, byggstart och drifttagning för
planerad 130 kV ledning Gullarängen-Ekudden presenteras i Figur 3. Tidplanen är
preliminär och kan komma att ändras i senare skeden av processen.
2015
Samråd om flera
alternativa
utredningsstråk
2016
Samråd om
utbyggnadsförslag
Ansökan om
koncession
2017
EI handlägger
ärendet.
Tecknande av
frivilliga
markupplåtelseavtal
Figur 3. Översiktlig tidplan.
10 (35)
2019
koncessionsbeslut
från EI. Ansökan
om ledningsrätt
2020 Byggstart
2021-2022
fortsatt
byggnation
och
drifttagning
Alternativutredning
Avförda alternativ
I det första samrådsunderlaget (maj 2015) presenterades tre alternativa
ledningsstråk med möjliga delstråk. Efter första samrådet inkom yttranden från
såväl myndigheter som närboende och dessa yttranden tillsammans med en
stråkanalys har medfört att två alternativ har avförts, medan ett alternativ har valts
som utbyggnadsförslag.
Figur 4 Redovisade alternativa stråk i det första samrådsunderlaget (maj 2015).
En ledningsdragning i Stråk väst har avförts då det skulle ge en negativ påverkan
på så väl naturmiljö som vattenmiljö och friluftsliv med en sträckning genom flera
naturreservat. Flera värdefulla miljöer viktiga för människors rekreation samt
växt- och djurliv påverkas negativt. Sträckningen är längre än de övriga
föreslagna och har framkomlighetsproblem vid t.ex. Kvarntorp. Stråket skulle
innebära ytterligare en kraftledningsgata inom området.
11 (35)
En ledningsdragning i Stråk öst har avförts då det skulle beröra detaljplanelagda
områden, känsliga våtmarksområden och riksintresse för friluftsliv. Flera
värdefulla miljöer viktiga för människors rekreation samt växt- och djurliv
påverkas negativt. Stråket skulle innebära ytterligare en kraftledningsgata inom
området.
Länsstyrelsen, Huddinge kommun och Naturskyddsföreningen bl.a. förordar Stråk
mitt framför Stråk öst och väst. Huddinge kommun önskar dock vissa justeringar.
Utbyggnadsförslag
Det alternativ som valts som utbyggnadsförslag kallades för Stråk mitt i
samrådsunderlaget för alternativa stråk (maj 2015). Alternativet innebär att
sambyggnad sker med Svenska kraftnät som avser att riva den befintliga dubbla
220 kV ledningen och ersätta den med en 400 kV ledning, se Figur 5.
Figur 5 Utbyggnadsförslag
Utbyggnadsförslaget är ca 8 km långt och planeras att byggas i befintlig
ledningsgata. Därmed är bedömningen att utbyggnadsförslaget inte kommer att
12 (35)
medföra ett ökat intrång jämfört med dagens luftledningsgata. Vid Västeräng
kommer dock ledningsgatan att förflyttas ett drygt tiotal meter i sidled för att
Svenska kraftnäts magnetfältspolicy ska uppfyllas vid intilliggande bebyggelse.
Utbyggnadsförslaget innebär även en kortare markkabelsträcka mellan Svenska
kraftnäts ledningsgata och station Gullarängen. Markkabelsträckan blir ca 240
meter lång och korsar Ågestavägen. Detaljprojekteringen i kommande steg
kommer att visa i detalj var ledningen kommer gå upp i en kabelstolpe för att
sedan fortsätta i Svenska kraftnäts stolpar. Det kommer dock ske i närheten av
Svenska kraftnäts vinkelstolpe vid Myrängen.
För närmare beskrivning av Svenska kraftnäts planerade ledningsdragning, se
kapitel 4 i samrådsunderlag för 400 kV ledning. I Svenska kraftnäts
samrådsunderlag kallas utbyggnadsförslaget för A-sambyggnad.
Nollalternativ
Nollalternativet innebär den förutsedda utvecklingen om den planerade 130 kV
ledningen mellan Gullarängen och Ekudden inte byggs, utan den befintliga 70 kV
ledningen mellan station Älvsjö i Stockholms stad och station Gullarängen i
Huddinge kommun behålls i nuvarande sträckning och på sikt ersätts med en ny
130 kV ledning.
Nollalternativet innebär totalt sett ett större intrång än utbyggnadsförslaget i och
med att två separata ledningsgator (400 kV + 130 kV) innebär ett större intrång än
en sambyggnad med gemensam ledningsgata.
Nollalternativet innebär att erforderlig förstärkning av elnätet i Huddinge och till
viss del Tyresö kommun uteblir, vilket skulle få negativa konsekvenser för den
framtida elförsörjningen i området i och med att kraftledningsnätet inte skulle
klara de förväntade effektökningarna.
Den planerade 130 kV ledningen är en del av det omfattande projektet
Stockholms Ström som syftar till att bygga upp en ny elnätsstruktur för
Stockholmsregionen.
13 (35)
Teknik
Luftledning
Vattenfalls huvudalternativ för nya regionnätsledningar är alltid att de utformas
som trädsäker (se nedan) luftledning, då denna typ avledningar har den högsta
driftsäkerheten.
Utbyggnadsförslaget följer Svenska kraftnäts planerade 400 kV ledning och 130
kV ledningen avses att hänga i Svenska kraftnäts stolpar. Stolparna kommer likna
de befintliga, dvs. ostagade så kallade julgransstolpar av stål. Istället för en
220 kV ledning hängande på vardera sidan blir det en 400 kV och en 130 kV på
varsin sida.
Den nya ledningen kommer i huvudsak att placeras inom befintlig ledningsgata.
Den befintliga ledningen är trädsäker vilket innebär att ledningsgatan den är så
bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna växa in i, eller falla på, kraftledningen, se Figur 6. Utseendet på ledningsgatan regleras i säkerhetsföreskrifter,
främst Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter.
Figur 6 Principskiss över ledningsgata i skogsmark. Kraftledningsstolpen i figuren har plats för två
ledningar, en på vardera sidan. Varje ledning består av tre faser som hänger i tre nivåer.
Julgransstolparna anläggs på betongfundament och de nya fundamenten planeras i
huvudsak i linje med befintliga fundamentplatser och intill befintliga fundament.
Stolparna planeras bli ca 45-70 m höga beroende på terräng- och
vegetationsförhållanden i kombination med spannlängd.
För närmare beskrivning av stolptyper, fundament och ledningsgata, se Svenska
kraftnäts samrådsunderlag kapitel 5.
14 (35)
Markkabel
Vattenfall avser att förlägga markkabel mellan stationen Gullarängen och Svenska
kraftnäts luftledning. Den markförlagda ledningssträckan anläggs med dubbla
kabelförband, med tre triangelplacerade kablar i varje förband. Markkablarna
planeras att rörförläggas längs hela sträckan som är ca 240 meter lång.
Efter uppschaktning av ett kabeldike förläggs kabelrören på en ledningsbädd av
finkross. Finkross används även som kringfyllning runt kabelrören. Därefter
återfylls schaktet med schaktmassorna och marken återställs. Kabelförbanden
läggs på ett djup av ca 1 meter. Ovanför kabelrören läggs markeringsband och
skyddsnät (se Figur 7).
För två kabelförband med 0,5 meters avstånd blir kabelschaktets bredd normalt
1,5–2,0 meter vid markytan.
Figur 7: Principsektion för förläggning av markkabel 130 kV, en ledning med två parallella
kabelförband och tre kablar i varje förband.
Bredden på arbetsområdet kommer att bli ca 10 meter med plats för tillfällig
arbetsväg och massupplag intill kabelschaktet. Korsning av Ågestavägen görs
genom att ett körfält i taget schaktas upp. Körplåtar läggs ovan det öppna schaktet till
dess att det kan fyllas igen.
15 (35)
Elektromagnetiska fält
Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och
magnetiska fält. Dessa fält uppkommer vid generering, överföring och
användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra
hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater.
För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger
upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas
i enheten kilovolt per meter (kV/m). Elektriska fält av någon storlek finns
praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex.
växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält
inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet
anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i detta samrådsunderlag.
Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μT). Fälten alstras av den ström som
flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande
fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes
placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten
på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I
hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad
som är vanligt i övrigt.
Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt
fält dvs. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska
anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med
samma frekvens som strömmen. Såvitt man vet påverkas inte människan av
statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga
elektriska strömmar i kroppen.
Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda
människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig
myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om
begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält,
www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari
2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan.
Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om
hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan.
Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga
resultat som visar om växlande magnetfält vid nivåer under referensvärdena, dvs.
rekommenderade maxvärden vid korttidsexponering, påverkar oss människor
negativt. Referensvärdet för allmänheten är 100 μT enligt SSMFS 2008:18. Mot
bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga
underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett
16 (35)
gränsvärde eller referensvärde för långvarig exponering. I stället har fem
myndigheter – Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen
och Strålsäkerhetsmyndigheten – tagit fram en vägledning för beslutsfattare
(2009) som rekommenderar följande:
Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra
elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas.
Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära
elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.
Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses
normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.
Vattenfall Eldistribution skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna
formulerade försiktighetsprincip.
Magnetfält för aktuell ledning
Preliminära magnetfältsberäkningar på utbyggnadsförslaget med 400 kV och
130 kV är genomförda av Svenska kraftnät. Slutsatsen är att Svenska kraftnäts
magnetfältspolicy kan uppfyllas för alla bostadshus i ledningens närhet genom
mindre justeringar av ledningssträckningen, jämfört med befintlig ledning,
och/eller tekniska lösningar. Vid planering av nya stamnätsledningar är Svenska
kraftnäts policy att magnetfälten inte ska överstiger 0,4 mikrotesla där människor
vistas varaktigt.
För information om magnetfältsberäkningar för utbyggnadsförslaget, se Svenska
kraftnäts samrådsunderlag avsnitt 5.4.4.
17 (35)
Övergripande
planeringsförutsättningar
Sveriges miljömål
Riksdagen antog 16 nationella miljömål år 1999. Målen syftar till att främja en
ekologisk och långsiktigt hållbar samhällsbyggnadsutveckling. Följande mål
bedöms vara relevanta för projektet; Säker strålmiljö, Levande sjöar & vattendrag,
Grundvatten av god kvalité, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Rikt
odlingslandskap och God bebyggd miljö.
Huddinge kommun arbetar med miljömålen i Agenda 21. Syftet med kommunens
Agenda 21 dokument är att ge riktning och styrning för hur Huddinge ska
utvecklas mot en hållbar riktning. Dokumentet är övergripande och styr andra
plandokument (Lokal agenda 21 för Huddinge 2009-2015, 2009). Det togs i bruk i
februari 2010.
Agenda 21 dokumentet har nio miljömål, varav sex miljömål berörs av en
kraftledningsetablering. Dessa mål gäller för områdena skog, odlingslandskap,
biologisk mångfald, sjöar och vattendrag, hälsa och friluftsliv samt
markanvändning och samhällsbyggnad. Mer detaljerad information om
miljömålen finns i Agenda 21 dokumentet.
18 (35)
Förutsättningar och
förväntad miljöpåverkan
Läsanvisning
Detta kapitel baseras på det underlag och den konsekvensbedömning som
presenteras i Svenska kraftnäts samrådsunderlag för den nya 400 kV ledningen
(april 2016). Samrådsunderlaget finns på svk.se/snosatra-ekudden. För mer
information om Svenska kraftnäts bedömningsgrunder hänvisas till Svenska
kraftnäts samrådsunderlag kapitel 6.
Boendemiljö och bebyggelse
7.2.1 Förutsättningar
Utbyggnadsförslaget passerar ett område med samlad bebyggelse vid Högmora,
samt enstaka hus vid Västeräng och Orlångens nordöstra spets. I övrigt finns
ingen bebyggelse. Vid de flesta hus finns en skogsskärm mellan huset och
kraftledningsgatan.
7.2.2 Bedömning
Med de tekniska lösningar som planeras bedöms inga bostäder påverkas av
magnetfältsnivåer över den nivå som rekommenderas enligt Svenska kraftnäts
magnetfältspolicy, dvs. 0,4 mikrotesla (µT). Utbyggnadsförslaget planeras i
huvudsak i befintlig kraftledningsgata och vid drift förväntas den nya ledningen
inte uppfattas mer annorlunda än den nuvarande ledningen. Konsekvenserna
bedöms som små.
Landskapsbild
7.3.1 Förutsättningar
Landskapet präglas av ett omväxlande kulturmiljölanskap där framförallt två
landskapstyper finns representerade. Dels öppet mälarlandskap runt sjöarna och
dels kuperad skog med spricklandskap typiskt för Södertörn där höjderna är
skogsbeklädda och våtmarker och jordbruksmark finns i sänkorna. Här finns
öppna betesmarker mot Ågestasjön med inslag av lövskog. Samlad bebyggelse
finns vid Högmora medan resterande ledning sträcker sig genom ett glesbyggt och
i huvudsak skogsbeklätt landskap. Vid Orlångsjö, Vidja, Kvarnsjön och
Lissmavägen finns öppna fält och/eller våtmarker där ledningen syns mer än i
skogsområden. Bostäder med utsikt mot ledningen finns inte vid dessa öppnare
19 (35)
marker mer än i enstaka fall. Landskapsbildens värde bedöms sammantaget som
måttligt.
7.3.2 Bedömning
Eftersom den planerade ledningen har i stort sett samma sträckning som den
befintliga ledningen är det relevant att beskriva synbarheten utifrån den befintliga
ledningen. Befintliga stolpar är mellan 45m och 60 m höga. De planerade
stolparna kommer att vara mellan 45m och 70 m höga. I och med den begränsade
förändringen på ledningens utseende jämfört med dagens utseende bedöms
påverkan på landskapsbilden bli obetydlig till liten och konsekvenserna
obetydliga till små.
Områden av riksintressen och Natura 2000
7.4.1 Förutsättningar
Utbyggnadsförslaget går genom flera områden av riksintresse. Riksintressen är
områden identifierade av regeringen är skyddade enligt miljöbalken.
Två typer av riksintressen berörs, det är riksintresse för friluftsliv respektive
Natura 2000 (se Figur 8).
Riksintresset för friluftsliv (Ågesta-Lida-Riksten) sträcker sig från Högmora i
väster förbi Lissma och vidare österut och täcker stor del av naturreservaten
Orlången och Lännaskogen. Området är stort och merparten av
ledningsträckningen går genom riksintresset. Vandring, längdskidåkning,
naturstudier, bär-och svampplockning, cykling, ridning, fritidsfiske,
skridskoåkning och bad är populära aktiviteter i området. För att områdets
friluftsvärden ska bestå är bibehållande av sammanhängande skogs- och
strövområden viktig.
I området kring Kvarnsjön och dess tillrinningsområden inom Lännaskogens
naturreservat finns två Natura 2000 områden, ett är skyddat enligt fågeldirektivet
och ett enligt habitatdirektivet. Tillstånd krävs för att bedriva verksamheter inom
Natura 2000 område. Utbyggnadsförslaget går genom Natura 2000 området
skyddat enligt fågeldirektivet och passerar strax väster om Natura 2000 området
skyddat enligt habitatdirektivet.
20 (35)
Figur 8 Riksintresse friluftsliv och Natura 2000
7.4.2 Bedömning
Utbyggnadsförslaget innebär att befintlig ledning byts ut mot en ny ledning.
Bedömningen blir därför att områdets karaktär av sammanhängande skogs- och
strövområde inte försämras och riksintressets värde består.
I Natura 2000 området kring Kvarnsjön är enstolpe placerad på den norra delen.
Ytterligare en stolpe står placerad på den södra gränsen till Natura 2000 området.
Stolparna står på fast mark i en del av området som inte hyser någon utpekad
naturtyp. I utbyggnadsförslaget planeras de nya stolparna intill de gamla
stolparna.
För att minska risken för betydande skador under byggskedet är det av stor vikt att
åtgärder vidtas för att säkerställa att hydrologin i området inte påverkas negativt.
Det kan bli aktuellt att anpassa byggskedet beroende på hur fåglarna utnyttjar
området för att påverkan på dessa ska bli så liten som möjligt. För att få en god
bild av hur fåglarna nyttjar området kommer en inventering i fält att genomföras
21 (35)
under sommaren 2016. Detta görs som tillägg till redan genomförd
fågelutredning.
Natura 2000 området har ett mycket högt värde. Trots det bedöms påverkan med
åtgärder under byggskedet kunna begränsas så att påverkan blir obetydlig.
Naturmiljö och vattenmiljö
7.5.1 Förutsättningar
I utbyggnadsförslagets närhet finns ett flertal skyddsvärda naturmiljöer för djur
och växter, bl.a. finns två Natura 2000 områden runt Kvarnsjön och Lännaskogen
(se Figur 8). Natura 2000 områdena presenteras i avsnitt 7.4.
Utöver Natura 2000 finns även ett djur- och växtskyddsområde runt Ågestasjön.
Sjön är grund och näringsrik med flertalet strandängar och sankmarker. Den är en
av länets främsta fågelsjöar. Vid sjön återfinns t.ex. Skäggmes, ett stort antal simoch dykänder, Gulärla och Rördrom, men även andra vanligt förekommande
insjöfågelarter (Naturskyddsföreningen- Ågestasjön). Inom ramen för djur- och
växtskyddsområdet är sjön belagd med fågelskyddsområde. Fågelskyddsområden
tas fram för att skydda särskilt viktiga häckningsplatser, för att skydda
förekomsten av hotade och sällsynta arter samt för att skydda större fågelkolonier.
Sjön har tillträdesförbud under delar av året.
Naturreservatet Orlången har en stor mångfald i både hagmark och gammelskog.
Det varierande landskapet gör att området hyser såväl fåglar som gök, uggla och
fladdermöss. Kulturlandskapet med omväxlande odlingsmarker, gammelskog och
ädellövskog ger en artrik flora och fauna. Inom naturreservatet finns ett flertal
naturvärdesområden, nyckelbiotopsområden och sumpskogar.
Lövskogslundar, bäckmiljöer, lövsumpskog och ädellövskog är vanligt
förekommande naturvärden och återfinns på flera ställen inom alla
naturreservaten. Likaså finns flera nyckelbiotopområden med ädellövträd,
barrskog, bergsbranter och betad hagmark. Ett område med nyckelbiotoper är
beläget öster om station Gullarängen.
Hela utbyggnadsförslaget är naturvärdesinventerat enligt svensk standard
(SS199000 2014). Tolv objekt identifierades längs den sambyggda sträckan vid
inventeringen. Fyra objekt har högt naturvärde (klass 2) och åtta med påtagligt
naturvärde (klass 3). Se Tabell 1, Figur 9 och Figur 10.
22 (35)
Figur 9 Biotopskydd, naturvärden, nyckelbiotoper, djur och växtskyddsområde samt
naturreservat i norra delen.
23 (35)
Figur 10 Biotopskydd, naturvärden, nyckelbiotoper, djur och växtskyddsområde samt
naturreservat i södra delen.
Utbyggnadsförslaget korsar åar och våtmarksområden som omfattas av
strandskydd, se Figur 10. Samtliga sjöar och vattendrag omfattas av utökat
strandskydd om 300 m. För att passera strandskyddat område med kraftledning
krävs tillstånd från Huddinge kommun.
24 (35)
Tabell 1: Naturvärden
Objekt
A
Klass
3
Typ av värde
Lissmaån
Betesmark med spridda träd och
buskar
Fattigkärr i Natura 2000området Kvarnsjön
Hällmarktallskog
Alsumpskog
B
2
C
D
E
2
3
3
F
Lövsumpskog som motsvarar
del av våtmarksobjektet av klass
3 3 i Orlångens naturreservat
G
Hassellund som motsvarar en
kant av nyckelbiotopen i
2 Orlångens naturreservat
H
I
J
K
L
3
3
3
2
3
Betad fuktäng som motsvarar
del av våtmarksobjektet av klass
1 i Orlångens naturreservat
Bäck
Öppen betesmark
Stor och varierad betesmark
Betesmark
7.5.2 Bedömning
Eftersom utbyggnadsförslaget planeras i befintlig kraftledningsgata är det
framförallt anläggningsarbetet som kommer att leda till en annan påverkan än den
som redan finns längs sträckningen i dagsläget. Vid Västeräng planeras dock en
stolpe flyttas ett 10-tal meter österut, vilket innebär att kraftledningsgatan kan
komma att behöva breddas/flyttas något på en kortare sträcka. Sträckan ligger
inom Orlångens naturreservat och är trädbevuxen men är inte utpekad som ett
naturvärdesobjekt, nyckelbiotop eller dylikt.
Det är framförallt arbetsvägarna fram till ledningsgata och de nya stolpplatserna
som är en betydande del av påverkan. I det aktuella fallet finns dock befintliga
äldre arbetsvägar kopplade till den befintliga luftledningen. Dessa kan behöva
förstärkas och breddas, men det innebär att andelen helt ny arbetsväg som behöver
anläggas kan hållas till ett minimum. För att minimera påverkan i övrigt kommer
intrång att undvikas och hänsyn att tas till utpekade naturvärdesobjekt och
biotopskydd.
Naturmiljöns värde är högt till mycket högt längs delar av utbyggnadsförslaget
medan påverkan bedöms bli liten. Konsekvenserna blir därmed små.
25 (35)
Dispens från reservatsföreskrifterna kommer krävas för de planerade
ledningsåtgärderna. Även för ingrepp i biotopskydd krävs dispens.
Under våren/sommaren 2016 kommer en fågelinventering att genomföras.
Inventeringen kommer ge en förbättrad bild av hur fåglarna nyttjar området längs
utbyggnadsförslaget. Resultatet kommer att användas till kommande arbete med
att ta fram MKB.
Kulturmiljö
7.6.1 Förutsättningar
Utbyggnadsförslaget sträcker sig genom tre kulturmiljöområden som är utpekade
som regionala och kommunala intressen. De känsligaste partierna finns vid sjön
Orlången och intill gårdar och torpmiljöer med tillhörande jordbrukslandskap.
Inga tidigare kända kulturhistoriska lämningar finns inom den planerade
kraftledningsgatan enligt Riksantikvarieämbetets databas FMIS.
En arkeologisk undersökning steg 1 inklusive fältinventering är genomförd för
hela sträckningen. Vid fältinventeringen hittades 67 objekt i eller strax intill
ledningsgatan för utbyggnadsförslaget, se Figur 11 och Figur 12 samt Tabell 2.
Ungefär hälften av objekten har klassats som bevakningsobjekt, vilket innebär att
man vid inventering inte har kunnat avgöra om de ska räknas som övriga
kulturhistoriska lämningar eller fornlämningar.
Den andra hälften av identifierade objekt är klassade som övriga kulturhistoriska
lämningar och utgörs till stor del stenröjningar och äldre träd.
Längs med kraftledningsgatan finns några områden där kulturlämningarna är
tätare. Dessa är belägna vid Orlångsjö och nordväst om Lissmavägen.
26 (35)
Figur 11 Kulturmiljö norra delen
27 (35)
Figur 12 Kulturmiljö södra delen
28 (35)
Tabell 2: ÖK= Övrig kulturhistorisk lämning, Bo = Bevakningsobjekt
Objekt
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
Typ
Röjningsröse
Röjningsröse
Färdväg
Kulturmark
Äldre träd
Äldre träd
Äldre träd
Stenröjningsliknande
lämning
Stenröjning
Äldre träd
Gränssten
Fossil åker
Häradliknande
lämning
Fossil åker
Fossil åker
Fossil åker
Gränssten
Gränssten
Stenröjning
Stenröjning
Stensättningsliknande
lämning
Plats för torp
Stenröjning
Dammvall
Äldre träd
Stort kluvet stenblock
Fossil åker
Fossil åker
Stenröjning
Kulturväxter
Äldre träd
Husgrund, historisk
tid
Husgrund, historisk
tid
Husgrund, historisk
tid
Antikvarisk
bedömning
Ök
Ök
Ök
Bo
Ök
Ök
Ök
Objekt Typ
Husgrund, historisk
35 tid
Husgrund, historisk
36 tid
37a Gårdstomt
37b Äldre huvudbyggnad
38 Stödmur
39 Äldre träd
Äldre
40 ekonomibyggnad
41 Äldre torpbyggnad
42 Fossil åker
43 Lägenhetsbebyggelse
44 Äldre träd
Fornlämningsliknande
45 lämning
46 Stenröjning
47 Stenröjning
48 Äldre träd
49 Äldre torpbyggnad
50 Äldre torpbyggnad
51 Stenröjning
Äldre
52 ekonomibyggnad
53a Fossil åker
53b Lägenhetsbebyggelse
54 Äldre torpbyggnad
55 Äldre träd
56 Grop
57 Terrassering
Äldre
58 ekonomibyggnad
Äldre
59 ekonomibyggnad
60 Äldre stuga
61 Äldre stuga
62 Lägenhetsbebyggelse
63 Gränssten?
64 Kulturmark
65 Fossil åker
Bo
Bo
Ök
Ök
Bo
Bo
Bo
Bo
Bo
Ök
Ök
Bo
Bo
Bo
Bo
Ök
Ök
Ök
Ök
Bo
Bo
Bo
Ök
Ök
Ök
Ök
Ök
29 (35)
Antikvarisk
bedömning
Ök
Ök
Bo
Ök
Ök
Ök
Ök
Ök
Bo
Bo
Ök
Bo
Bo
Bo
Ök
Ök
Bo
Bo
Ök
Bo
Bo
Ök
Ök
Ök
Ök
Ök
Ök
Ök
Ök
Bo
Ök
Bo
Bo
7.6.2 Bedömning
Eftersom utbyggnadsförslaget planeras till befintlig kraftledningsgata så är det
framförallt vid anläggningsarbetet som påverkan kan komma att ske. Då
lokaliseringarna av de kulturhistoriska lämningarna är väl kända genom
genomförd fältinventering så blir det enkelt att ta hänsyn till dessa vid
stolpplaceringen.
I de fall tillräcklig hänsyn inte kan tas till bevakningsobjekten längs
markkabelsträckan kommer samråd ske med länsstyrelsen för att klarlägga om
tillstånd krävs enligt kulturmiljölagen.
Kulturmiljöns värde är måttligt till högt, men påverkan bedöms bli obetydlig då
de kulturhistoriska lämningarna är väl kända blir det enkelt att ta hänsyn till dessa.
Konsekvenserna blir därmed obetydliga.
Friluftsliv och rekreation
7.7.1 Förutsättningar
Utbyggnadsförslaget berör ett område utpekat som riksintresse för friluftsliv
(Ågesta-Lida-Riksten) som omfattar bland annat naturreservaten Orlången och
Lännaskogen. Riksintresset redogörs närmare i avsnitt 7.4.
För områden utanför riksintresset så är det framför allt de delar av
utbyggnadsförslaget som sträcker sig i närheten av bebyggelse i Högmora där närrekreation i form av promenader och naturupplevelser som påverkas.
7.7.2 Bedömning
Utbyggnadsförslaget planeras i befintlig kraftledningsgata och det är framförallt
anläggningsarbetet som kan leda till en annan påverkan än den som redan finns
längs sträckningen. Under driftfasen blir möjligheten till rekreation och friluftsliv
liksom upplevelsen av området opåverkad. Rekreations- och friluftsvärdet är högt
till mycket högt längs sträckningen, men påverkan bedöms bli obetydlig.
Konsekvenserna blir därmed obetydliga.
Naturresurser
7.8.1 Förutsättningar
Utbyggnadsförslaget går i huvudsak i skogsmark med inslag av odlingsmark.
Skogen ligger inom naturreservat och används därmed inte för skogsbruk. Längs
med utbyggnadsförslaget och i dess närhet finns inga vattenskyddsområden,
vattentäkter eller liknande.
30 (35)
7.8.2 Bedömning
Användandet av odlingsmark kommer att ändras obetydligt eftersom
utbyggnadsförslaget planeras till befintlig ledningsgata. Påverkan på odlingsmark
bedöms därför som obetydlig.
Infrastruktur
7.9.1 Förutsättningar
Den del av utbyggnadsförslaget som förläggs i mark kommer att korsa
Ågestavägen. Ett körfält i taget kommer att schaktas upp. Vägen kommer att
hållas framkomlig med hjälp av körplåtar.
Utbyggnadsförslagets luftledningsdel korsar två större vägar och en kraftledning.
Strax öster om Högmora korsas Ågestavägen. I höjd med Kvarnsjön korsas
Vattenfalls 70 kV ledning som går mellan Skogås och Lissma. Närmast stationen i
Ekudden korsas Lissmavägen.
7.9.2 Bedömning
När i tiden som schaktningen i Ågestavägen lämpligen görs för att minimera
påverkan på trafiken kommer att stämmas av med väghållaren och
Trafikförvaltningen i ett senare skede.
Utbyggnadsförslagets luftledningsdel korsar samma infrastruktur som befintlig
luftledning. I driftskedet kommer inte infrastrukturen att påverkas av ledningen.
Konsekvenserna för infrastrukturen bedöms bli obetydliga.
Planförhållanden
7.10.1 Förutsättningar
Översiktsplan
Huddinge kommun antog år 2014 en översiktsplan för kommunen som gäller fram
till år 2030 (Huddinge kommun 2014). Översiktsplanen pekar särskilt på vikten av
att bevara grönområden och gröna kilar och att barriärer som splittrar dessa bör
undvikas. Enligt planen ska fokus vara på att tillgängliggöra grön- och
naturområden för att främja en rik fritid och god hälsa.
I översiktsplanen finns även beskrivet hur planerna på kraftledningsutbyggnaden
inom kommunen ser ut inom de närmaste åren. Vattenfalls planerade ledning
mellan Gullarängen och Ekudden, finns beskriven, samt Svenska kraftnäts utbyte
av 220 kV ledningen till en 400 kV ledning.
Enligt översiktsplanen ska nya kraftledningar utformas eller placeras så att
människors exponering för magnetfält begränsas. Vidare föreslås att
kraftledningar markförläggs för att minska elektromagnetisk påverkan.
31 (35)
Detaljplaner
Utbyggnadsförslagets luftledningsdel berör detaljplanerna Högmora 2:6 m.fl.
samt Högmora delområde 1. Detaljplanen Högmora 2:6 omfattar bostäder samt
handelsträdgård, och Högmora delområde 1 omfattar bostäder. Befintlig ledning
går genom detaljplanområdena idag och en anpassning till ledningsrätten finns i
planerna genom att den mark som berörs av ledningsrätten anges som prickmark,
dvs. mark som inte får bebyggas.
Station Gullarängen ligger inom detaljplan Gullarängens mottagningsstation.
Kabelsträckningen berör allmän platsmark för gata och gatuplanteringar i
detaljplaneområdets södra del.
Det finns planer på ny bebyggelse och omvandling av fritidsbebyggelse till
permanentbostäder i Vidja. Utbyggnaden planeras i tre etapper, varav etapp 3
delvis planeras intill ledningen. För etapp 3 kommer samråd om detaljplan att
”ske i ett senare skede” enligt kommunens hemsida.
7.10.2 Bedömning
Utbyggnadsförslaget bedöms vara förenligt med befintliga detaljplaner.
Byggskedet
I detta avsnitt beskrivs generellt vilken typ av påverkan som kan förväntas under
byggskedet.
Under byggskedet kommer omgivningen att påverkas av arbetet i form av
maskinbuller, sprängning, buller från pålning och begränsad framkomlighet till
vissa områden. På de allmänna vägarna kan tillfällig trängsel förekomma pga.
transporter av byggmaskiner och material till arbetsplatsen. För att minska på
påverkan från dessa störningar planeras bullrande arbeten att förläggas till
lämpliga tider på dygnet. Närboende och andra berörda informeras löpande om de
störningar som kan komma att uppstå i form av framkomlighetbegränsningar.
I vissa fall behöver tillfälliga körvägar och uppställningsplatser för maskiner
anläggas i ledningsgatan. Äldre körvägar kommer att användas men kan komma
att behöva förstärkas. Andelen ny väg som behöver anläggas blir därmed
begränsad. Marken kan komma att bli påverkad av viss kompaktering pga.
arbetsmaskiner utmed ledningsgatan. Arbeten utförs med extra stor varsamhet på
de platser där ledningen passerar värden såsom biotopskyddade och
bevarandevärda naturområden, eller områden med kulturvärden.
Eventuella skador på mark återställs i möjligaste mån efter anläggningsarbetet.
Om skador på befintliga vägar uppstår återställs vägarna i samma skick som de
var innan arbeten påbörjades.
32 (35)
Eftersom utbyggnadsförslaget i stort sett planeras till befintlig kraftledningsgata
kommer den största påverkan att komma från anläggningsarbeten av nya stolpar
samt schaktning för markkabeldelen.
33 (35)
Samlad bedömning
I detta kapitel redovisas en samlad bedömning av de sammantagna
konsekvenserna av det berörda intressets värde och ingreppets eller störningens
omfattning. Konsekvenserna av utbyggnadsförslaget med en bedömning för
respektive intresseområde presenteras i Tabell 3.
Den samlade bedömningen är gjord utifrån det underlag som finns i detta skede av
projektet. Mer underlag och kunskap kommer att erhållas genom den fortsatta
samrådsprocessen och kommande utredningar. Bedömningen kan därför komma
att förändras till den kommande miljökonsekvensbeskrivningen.
Sammantaget är bedömningen att det är små eller obetydliga konsekvenser för
alla intresseområden. Motiveringen till att konsekvenserna bedöms bli små beror
på att utbyggnadsförslaget följer befintlig kraftledningsgata. Därmed kommer
konsekvenserna skilja sig obetydligt från konsekvenserna av den befintliga
ledningen som ersätts.
Tabell 3 Konsekvensbedömning
Intresseområde
Bedömningskonsekvenser
Boendemiljö
Små
och bebyggelse
Landskapsbild
Obetydliga-små
Riksintressen
och Natura
2000
Obetydliga
Naturmiljö
Små
Kulturmiljö
Obetydliga
Rekreation och
Friluftsliv
Obetydliga
Naturresurser
Obetydliga
Infrastruktur
Obetydliga
Planförhållanden
Obetydliga
Kommentar
Inga bostäder bedöms påverkas av magnetfältvärden som
överstiger 0,4µT. Vid drift förväntas de boende inte uppleva
ledningen som annorlunda mot idag.
Utbyggnadsförslagets konsekvens bedöms bli i stort sett den
samma som för befintlig ledning
Utbyggnadsförslaget planeras till befintlig kraftledningsgata
där det framförallt är anläggningsarbetet som kommer leda
till en annan påverkan än den som redan finns längs
sträckningen.
Utbyggnadsförslaget planeras till befintlig kraftledningsgata
där det framförallt är anläggningsarbetet som kommer leda
till en annan påverkan än den som redan finns längs
sträckningen.
Utbyggnadsförslaget planeras till befintlig kraftledningsgata
där det framförallt är anläggningsarbetet som kommer leda
till en annan påverkan än den som redan finns längs
sträckningen.
Utbyggnadsförslaget planeras till befintlig kraftledningsgata
där det framförallt är anläggningsarbetet som kommer leda
till en annan påverkan än den som redan finns längs
sträckningen.
Pågående markanvändning kommer att ändras obetydligt då
utbyggnadsförslaget följer befintlig kraftledningsgata.
Utbyggnadsförslaget korsar samma infrastruktur som
befintlig kraftledning.
Utbyggnadsförslaget bedöms vara förenligt med befintliga
detaljplaner.
34 (35)
Referenser
Tryckta referenser:
Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten,
2009. Magnetfält och hälsorisker.
Huddinge kommun (2009)- Lokal agenda 21 för Huddinge 2009- 2015.
Huddinge kommun (2014)- Översiktsplan 2030
Stockholms Länsmuseum (1986)- Huddinge Kulturmiljöinventering
SVK/Enetjärn September 2015. Inventering och bedömning av naturvärdeSnösätra Ekudden- ombyggnation av en kraftledning i Stockholms län.
WSP PM_Snösätra-Ekudden arkeologi kulturmiljö 2016-02-17
Digitala referenser:
Huddinge kommun-Välkommen till Orlången
http://www.huddinge.se/sv/natur/naturreservat/7-orlangen [besökt mars 2015]
Naturskyddsföreningen- Ågestasjön
http://www.utinaturen.nu/naturomraden/kommuner/sigtuna/18naturomraden/huddinge/75-agestasjon [besökt mars 2015]
Riksantikvarieämbetet, 2014. FMIS, Fornminnesregistret.
http://www.fornsok.raa.se. Besökt april 2016
Skogens pärlor, 2014. Skogsstyrelsen
http://www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor. Besökt april 2016.
35 (35)
