Typografi

Typografi
Bokstävernas historia
Ett mentalt språng för människan var när hon kom överens
om en konvension där ett tecken representerar ett begrepp/ord. I
och med detta var skriften född.
På så sätt kunde man kommunisera oberoende av tid och
rum. Till en början bestod varje begrepp av ett tecken.
Det första skiftspråken var kilskriften som upptäcktes av
summererna cirka 3000 f. Kr. Ungefär samtidigt utvecklades
hieroglyferna i Egypten som bygger på samma princip.
kilskift summererna ca 3000 f Kr
Nästa steg framåt tog mänskligheten på 1300-talet f. Kr i
och med det feniciska alfabetet. Här representerar varje tecken
ett ljud, en stavelse istället för ett ord. På så sätt kan antalet
tecken reduceras från flera tusen till cirka 25.
Ur det fenisiska alfabetet växte det grekiska alfabetet fram
på 900-talet f.Kr. I detta alfabet har vi utsprunget till vårt.
Århundradena före Kristi födelse intog romarna Grekland
militärt. Man brukar dock säga att grekerna intog Rom kulturellt,
d.v.s. att romarna övertog grekernas kultur och däribland alfabetet. Detta alfabet använde man bl.a. till att hugga in minnesvärda
händelser i sten. På grund av materialets motsträvighet blev
bokstäverna kantiga och på grund av att man måste rymma huggmejseln i slutet på linjer fick bokstäverna klackar.
Efter Roms fall på 400-talet e.Kr. förföll kulturen i Europa.
Antikens upptäckter föll i glömska eller förlorades i ständiga krig.
Klostren blev denna tid kulturhärdar där munkarna mellan alla
andliga ritualer nertecknade och kopierade antika skrifter. Detta
gjordes med hjälp av det grekisk-romerska alfabetet men eftersom
de kantiga romerska bokstäverna är så "ovänliga" mot handens
rörelser kom bokstäverna att succesivt mjukas upp.
Denna "munkskrift" kallas minuskel.
hieroglyfer Egypten ca 3000 f Kr
Fenicerna alfabetet
1300 f Kr
Grekiska alfabetet 900 f Kr har gett oss grunden till vårt
alfabet
Bokstäverna A, B och C utveckling från hieroglyfer över det
fenisiska alfabetet till det grekiska
Rom 200 f Kr 500 e Kr
har gett oss våra
stora bokstäver
(versaler) med
seriffer
Karolingisk minuskel (klosterskrift) 700 e
Kr
har gett oss våra små bokstäver
(gemena)
På 800-talet inledde araberna en stor expanion och hade
under medeltiden bl.a. en del av södra Spanien. I Europa anammade vi inte de arabiska bokstäverna men väl siffersystemet.
Under 1200-talet var gotiken den förhärskande konstriktningen och med den följde ett skiftspråk som var väldigt
utsirat och vackert. Problemet är bara att det blev svårläst och
det är svår skilja på t.ex. l, m, i och n. Lösningen på detta var att
sätt en prick över I:et.
Araberna 600 e Kr har gett oss siffrorna
1 6 12
I IV XII
arabisk
variant
romersk
variant
Under medeltiden hade den katolska kyrkan växt till den
starkaste markfaktorn innan nationalstaternas tid. För att understryka sinautoritet anställde påven speciella yrkesskrivare som
utvecklade en påvlig stil som användes vid utnämningar o.dyl.
Denna stil kallas cancellaresca.
Så var läget när Gutenberg uppfann boktryckarkonsten
1420. Den bygger ju på att man gjuter bokstäver i bly
(blytyper)om man lägger tillsammans i en speciell tryckpress.
Orden typsnitt och typografi härrör från dessa blytyper. I vår tid
där tryckpressens blytyper bytts ut mot datorn elektroniskt
lagrade fonter hörs röster som som tycker att man istället för
typsnitt skulle tala om teckensnitt, då ju typer härrör till en
svunnen teknik.
När Gutenberg uppfunnit tryckpressen och blytyperna kom
nästa problem.
Hur skulle bokstäverna se ut? Det var ju inte givet på 1400talet.
Till sin hjälp tog Gutenberg en man som hette Aldus
Manutius. Den gode Manutius gjorde ett "hopkok" av vad som
fanns att tillgå. De stora bokstäverna (versalerna) från romarna,
de små bokstäverna (gemena) från munkarnas minuskel, siffrorna
från araberna, kursiven från påvens cancellareaca och pricken
över i:et från gotiken. Man skulle kunna tro att denna "typografiska soppa" inte skulle bli långlivad men faktum är att än i dag,
över 500 år senare, håller den utmärkt och moderna forskarrön
visar att antikvorna (som är samlingsnamnet på Manutius "hopkok") är överlägsen andra teckensnitt vad gäller läsbarhet och
läshastighet på papper.
Under främst 1700-talet utvecklades antikvan något och
man fick en s.ka. nyantika. Nyantikvorna används idag mest i
tidinigrubriker.
1800-talet var stilblandningarnas sekel både inom typografin och arkitekturen. Så här i backspegeln vill nog de flesta
typografer glömma den tiden då mycket smaklöst sattes på pränt.
I rättvisans namn skall dock sägas att vissa typsnitt från denna tid
som håller än idag (bl.a. sanserifferna).
Den gotiska stilen på 1200-talet gav oss pricken över i
Påvens cancellaresca har stått förebild för vår kursiv
ABCDEFGHIJKLM
NOPQRSTUVXYZ
abcdefghijklm
nopqrstuvxyz
abcdefghijklm
nopqrstuvxyz
1234567890
Garamond, en antiva med rötterna i 1400-talet
Har du
hört?
Nyantikvan Bodoni används ofta i
tidningsrubriker
På 1930-talet slog Bauhaus och funktionalismen igenom
som en reaktion på den ofta smaklösa överbelastning vad gäller
form och design som var tidens smak.
Funktionalismens ledstjärna var att det funktionella också är
det vackra. Därför skapades typsnitt utan klackar som ansågs som
ett rudimentärt organ från romarnas huggmejslar. Det mest kända
typsnittet heter Futura.
Paradoxen är att modern forskning har senare visat att
klackarna faktiskt har en mycket viktig funktion. De binder ihop
bokstäverna till ord. Eftersom en van läsare inte läser enstaka
bokstäver utan ordbilder ökar klackarna läshastigheten.
I mitten på 1980-talet byttes tryckeriernas blytyper ut mot
dartorlagrade elektroniska fonter och på 1990-talet har vanligt
folk fått tillgång till typsnitt som tidigare bara var förbehållet
större tryckerier. Detta har lett till en typografisk förflackning
där typografiskt undermåliga alster florerar som aldrig förr,
samtidigt som suget efter tyopgrafiskt kunnande ökar hos den
breda allmänhet som nu fått detta fantastiska verktyg i sin hand.
Nu när det med datorn hjälp är så lätt att göra perfekta
trycksaker kan man på det sena 1990-talet se en reaktion. Inom
trendiga media och tidningar ser man ofta hur man medvetet
bryter mot gamla vedertagna "heliga" typografiska regler. Man
finner sneda rubriker, text utan radavstånd och användandet av
fonter som påminner om skrivmaskinens trasiga färgband.
Typografiska gruppindelning
Inom typografin delar man in typsnitt i familjer. Jag har här
gjort en indelning som inte är typografiskt renläring men i bästa
fall pedagogisk. Den första gruppen är tecknsnitt som har rötterna i Aldus Manutius typografiska "hopkok". Denna grupp
kallas för antikvor. Genemsamt är att de har klackar och de
passar bra till längre löptexter i t.ex. en roman. Typsnitten är
ofta "osynliga" d.v.s. läsaren hakar inte upp sig på hur bokstäverna
ser ut utan kan fokusera på innehållet.
Nästa stora grupp är sanseriffer, ordet är från franskan och
betyder utan klackar. Gemensamt för denna grupp är att de
passar bra i kortare texter (från ett ord upp till 4- 5 meningar).
Vanliga användningsområden är ingresser, rubriker och tabeller.
Modern forskning visar även att de passar bättre än antikvor till
text som är tänkt att läsas på skärm. Detta för att bildskärmens
låga upplösning slår sönder antikvorna fina detaljer och bara ger
en grumlig ordbild.
Nästa grupp är effekttypsnitten. Här ryms alla mer eller
mindre fantasifullt utformade typsnitt. Användningsområden är
mycket korta texter (från enstaka ord till kortare meningar). Det
vore visuell harakiri att sätta löptexten i en roman med ett
effekttypsnitt.
Sista gruppen är kalligrafiska stilar. Dessa passar så klart till
alster med en personlig och intim prägel. Typsnitten blir dock
mycket jobbiga att läsa i större mängder. Användningsområden är
främst i reklamsammanhang och t.ex. personliga inbjudningar.
mamma
Klackarna eller serifferna binder samman
bokstäverna till ord vilket gör att vi lättare ser
ordbilder som i sin tur snabbar upp läsandet
mamma
Bauhaus kände inte till denna funktion med
klackarna och skapade därför den estetiska och
funktionella sanseriffen Futura
for a
mind generaTion
Master
younG
När allt går göra så perfekt med datorn har
en sorts "antitypografi" dykt upp på 1990talet
abc
abc
abc
abc
Typsnitt är som människor
På följande två sidor har jag listat några vanliga typsnitt ur
respektive grupper.
Bredvid typsnitten har jag även skrivit lite av det rykte de har.
Det är inte något jag hittat på utan vad typografiskt kunnigt folk
anser.Sedan är det inte självklart att du behöver hålla med om det.
Typsnitt är olika lätt att samarbeta med andra.
Typsnitt är mer eller mindre konstnärligt lagda.
Vissa typsnitt är riktiga arbetshästar som gör jobbet i det tysta
medan andra trivs bästa att få stå ensamma på scen.
Typsnitt är som människor.
Fashinerande va?
Antikva
har alla rötterna i Aldus Manutius första blytyper från 1400-talet, har
seriffer = klackar, enda alternativet till stora textmassor
Garamond
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZ
abcdefghijklmnopqrstuvxyz
Klassisk, renässansantikva, värdig
Palatino
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZ
abcdefghijklmnopqrstuvxyz
levande, vacker
kursiv, något exploaterad av dtp-tekniken
Baskerville
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZ
abcdefghijklmnopqrstuvxyz
Times
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZ
abcdefghijklmnopqrstuvxyz
Bodoni
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZ
abcdefghijklmnopqrstuvxyz
vanligt boktypsnitt
effektivt, tråkigt, utrymmessparande
sakligt, används i
sin feta variant som
tidningsrubriktypsnitt
Berling
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZ
abcdefghijklmnopqrstuvxyz
skuret av en svensk,
Karl-Eric Forsberg,
levande och exotisk,
Corels variant heter
Revival 565
Georgia
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZ
abcdefghijklmnopqrstuvxyz
Sabon
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZ
abcdefghijklmnopqrstuvxyz
Framtaget av
Microsoft på 1990talet, speciellt anpassat för visning på
skärm
Gott rykte, gör sitt
jobb i det tysta utan
att synas
a
Sanseriffer
Franklin
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZ
abcdefghijklmnopqrstuvxyz
mustigt, levande rubriktypsnitt,
rubriker, reklam
Gill
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZ
abcdefghijklmnopqrstuvxyz
engelskt, stil, klass, av
sanserifferna det som är mest
likt en antikva,
Corels variant är Humanist 521
Futura
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZ
abcdefghijklmnopqrstuvxyz
Bauhaustypsnitt, avskalat
på onödigt krusidull, bra
rykte, reklam och rubriktypsnitt
Avantgarde
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZ
abcdefghijklmnopqrstuvxyz
lynnigt,poppigt
typsnitt
Helvetica
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZ
abcdefghijklmnopqrstuvxyz
Verdana
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZ
abcdefghijklmnopqrstuvxyz
Effekttypsnitt
används mycket begränsat bara enstaka ord
Quicksilver
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZ
Kids
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZ
Kalligrafiska typsnitt
aldrig bara versaler, används sparsamt
Park avenue
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZ
abcdefghijklmnopqrstuvxyz
Staccato
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVX
abcdefghijklmnopqrstuvxyz
sanseriffernas Times,
tråkigt men effektivt,
tabelltypsnitt
framtaget av Microsoft på
1990-talet, speciellt
anpassat för visning på
skärm, bra rykte
Det är skillnad på Garamond och Garamond
Tyvärr är inte typsnittsnamnet någon garanti för osviklig
kvalité. Om två olika företag som tillverkar typsnitt och båda vill dra
fördel av t.ex. Garamonds goda rykte utgår man från någon tidig
opatenterad version som respektive företag vidarearbetar på sitt sätt
och kallar det Garamond plus företagsnamnet. Det är alltså skillnad
på Sempels Garamond och Adobes Garamond.
Ett annat sätt att tjäna pengar på klassiska typsnitt är att göra en
modifierad version där man ändra bara så mycket att man kommer
runt patenten och sedan döpa typsnittet till något annat. På detta sätt
kan det kanadensiska företaget Corel skicka med hundratals fonter
för att öka värdet på sitt ritprogram Corel Draw. I informationtexten till de medskickade typsnitten skriver man sedan att de liknar
det kända typsnittet. Samtidigt möjliggör detta förfarande att fattiga
studenter får träna med billiga och välliknade typsnitt då de annars
skulle få köpa originaltypsnitt för cirka 2000 kronor per typsnitt.
Välrenommerade web- och reklambyråer måste naturligtvis däremot
för att bibehålla kvaliten i deras produkter ha bästa råvara. Kanske
kan man jämnföra detta med lyxresturangens och kvarterskrogen
ingrediensval till samma maträtt. Smakar det så kostar det.
Bra typografi kräver fler aktiva val än val av typsnitt
Förutom att välja typsnitt finns det ytterligare ett antal typografiska val att göra. Till exempel vilken stil, storlek och radavstånd
ska du ha.
Se till höger för tips om stil.
Vad gäller typsnittsstorleken eller graden mäts den i punkter
för text som ska läsas på papper. För löptext i böcker och broschyrer
är lämplig storlek mellan 9 och 12 punkter. Den större graden till
äldre eller riktigt ung målgrupp.
I webbsammanhang och text tänkt att läsas på skärm är storleksmåttet sju relativa rubriknivåer. De är relativa inställningarna i
besökarens webläsare. Detta gör att textinnehållet så gott som alltid
når mottagaren oberoende av dennes datorkonfiguration. Med detta
syfte skapades ju Internet en gång i tiden. Andra sidan av myntet är
att det är mycket svårt att som formgivare styra formen på mottagarens skärm. För att delvis komma runt problemet kan man koppla
rubriknivåerna mot en stilmall (CSS) där man kan ange storleken i
punkter.
Åter till text på papper.
Normalt radavstånd ligger på cirka 120% av typsnittets storlek.
Använd Auto radavstånd för detta. Detta förfarande blir sällan fel
(och inte heller riktigt bra då varje typsnitt och storlek kräver sitt
individuella val).
På papper brukar man säga att en rad ska vara maximalt två
alfabeten lång för att vara optimalt lättläst. 25-40 nedslag per rad är
idealiskt. Löptext i 10 punkters storlek på ett A4-papper bör alltså
helst bestå av 2 spalter.
Vad gäller justering är vänsterjustering i nio fall av tio att
föredra i större textblock. I tidningsspalter marginaljusteras löptext
ofta. Priset för detta är antingen fler avstavningar eller ojämt ordavstånd. Kortare texter kan både centreras (t.ex. rubriker)och
högerjusteras (t.ex. bildtexter).
Litt:
Falk, Bokstavsformer och typsnitt
Bonnier compact 98
Bilder: Bonnier Compact 98
VERSALER
gemena
spärras lätt, används
sällan i längre
textmassor p.g.a. att
det blir svårläst
alltid i längre texter
KAPITÄLER
spärras lätt, till ingresser
och avancerad typografi,
annan skärning än versaler
mager
fet
kursiv
fet och kursiv
alltid till längre löptext
kortare textstycken
används att markera enstaka
ord eller meningar
6 punkter
10 punkter
18 punkter
36 pkt
Om du använder olika storlekar (grader) i
samma dokument bör du om möjluigt
använda gyllene snittet-propotioner mellan
graderna.