2017-06-07
Utkast till vägledning inom allmän riskbedömning framtagen
av finansbolagens expertgrupp
Exempel på hot och sårbarheter relaterade till finansbolagens
produkter och tjänster
Innehållsförteckning
1. Inledning .............................................................................................................................................. 3
2. Distributionskanaler ............................................................................................................................ 6
2.1 Allmän beskrivning av distributionskanaler .................................................................................. 6
2.2 Direktkontakt med kunden ........................................................................................................... 6
2.2.1 Allmän beskrivning av direktkontakt med kunden................................................................. 6
2.2.2 Särskilt relevanta sårbarheter ................................................................................................ 6
2.2.3 Särskilt om sale and leaseback ............................................................................................... 6
2.3 Affär via ombud ............................................................................................................................. 7
2.3.1 Allmän beskrivning av affär via ombud .................................................................................. 7
2.3.2 Särskilt relevanta sårbarheter ................................................................................................ 7
3. Nyttjanderätter.................................................................................................................................... 7
3.1 Allmän beskrivning av nyttjanderätter (hyra och leasing) ............................................................ 7
3.2 Särskilt relevanta hotaktiviteter och sårbarheter ......................................................................... 8
4. Avbetalningsköp .................................................................................................................................. 8
4.1 Allmän beskrivning av avbetalningsköp ........................................................................................ 8
4.2 Särskilt relevanta hotaktiviteter och sårbarheter ......................................................................... 9
4.3 Särskilt relevanta avvikande kundbeteenden ............................................................................... 9
5. Factoring (fakturaköp och fakturabelåning)........................................................................................ 9
5.1 Allmän beskrivning av factoring .................................................................................................... 9
5.2 Särskilt relevanta hotaktiviteter och sårbarheter ....................................................................... 10
5.3 Särskilt relevanta avvikande kundbeteenden ............................................................................. 10
6. Lån utan säkerhet .............................................................................................................................. 10
6.1 Allmän beskrivning av lån utan säkerhet .................................................................................... 10
6.2 Särskilt relevanta hotaktiviteter och sårbarheter ....................................................................... 11
7. Försäljning av finansierade objekt..................................................................................................... 11
7.1 Allmän beskrivning av försäljning av finansierade objekt ........................................................... 11
7.2 Finansbolaget säljer objektet ...................................................................................................... 12
7.2.1 Allmänt ................................................................................................................................. 12
7.2.2 Särskilt relevanta sårbarheter .............................................................................................. 12
7.3 Finansbolaget säljer objektet via ombud .................................................................................... 12
7.3.1 Allmänt ................................................................................................................................. 12
7.3.2 Särskilt relevanta sårbarheter .............................................................................................. 12
2
1. Inledning
Denna vägledning ska läsas tillsammans med den grundläggande vägledningen inom allmän
riskbedömning. Allt som anges i den grundläggande vägledningen gäller för finansbolagen.
Finansbolagsprodukter som tillhandahålls av finansbolag, kreditmarknadsföretag, banker och andra
liknande institut (fortsättningsvis finansbolag) ska riskbedömas.
Formerna för riskbedömningen kan variera beroende på omfattningen av och strukturen på finansbolagets verksamhet. Som utgångspunkt bör finansbolaget genomföra riskbedömningen med aktivt
deltagande av personal från berörda affärsområden och övriga avdelningar. Finansbolagets ledning
bör vara representerad. De närmare formerna för riskbedömning bör beslutas av finansbolagets
ledning.
Beskrivningen i vägledningen av finansbolagens produkter är generell. Det kan finnas många olika
varianter av produkterna, vilket måste beaktas vid finansbolagets riskbedömning.
Produkterna leasing, hyra och avbetalningsköp är olika former av objektsfinansiering som tillhandahålls av finansbolag. Kunden kan vara ett företag eller en konsument. Dessa produkter tillåter kunden
att nyttja ett objekt under en viss tid mot löpande betalning alternativt att förvärva objektet och dela
upp betalningen av köpeskillingen under en viss period. Kunden väljer objekt och finansbolaget förvärvar detta i syfte att tillhandahålla det till kunden som en överenskommen produkt. Affären kan
antingen komma in till finansbolaget direkt från kunden eller genom att finansbolaget har ett samarbete med det företag som säljer objektet. Ett sådant samarbetsföretag benämns inom branschen
ofta som leverantör.
Leasing, lån och amortering har i en rapport från BRÅ (Rapport 2015:22, Penningtvätt och annan
penninghantering) bedömts ha en – inom den finansiella sektorn – relativt liten betydelse för
kriminellas behov av att tvätta pengar. I rapporten beskrivs att de illegala pengarna i flera fall används
för att göra avbetalningar på leasing, lån och amorteringar. Som hot eller behov framhålls att
produkterna används för att legitimera penninginnehav och som funktionsspecifika sårbarheter framhålls att avbetalningar sker med illegala pengar. Myndighetsföreträdare har bedömt risken för att
produkterna leasing, lån och amortering utnyttjas för brottsrelaterad penninghantering som medel
eller hög, medan branschföreträdare har bedömt motsvarande risk som låg eller medel. I rapporten
görs inte skillnad mellan företags- och konsumentprodukter.
De produkter som finansbolaget erbjuder har i regel lång avtalstid med små periodiska betalningar,
vilket torde medföra att produkterna typiskt sett inte är särskilt attraktiva för att snabbt tvätta pengar
eller omsätta större belopp.
Betalning till finansbolaget erläggas med medel som direkt eller indirekt härrör från brottslig verksamhet. Detta kan dock inte göras i det s.k. första ledet, eftersom finansbolag inte tar emot kontantbetalningar, utan endast med medel som redan finns i det finansiella systemet. Dessutom innebär
återbetalningstiden för krediten att detta är ett tidskrävande – och därför rimligen – oattraktivt sätt
att tvätta pengar i större skala.
Vissa typer av produkter innebär att avtalet kan förtidslösas och kunden erhåller på så vis omgående
äganderätten till objektet, som sedan kan fortsätta nyttjas eller säljas vidare. Sådan förtidslösen av
stora krediter kan vara en indikator på misstänkt penningtvätt. Det kan dock inte anses vara lättare
3
eller mer fördelaktigt att utnyttja ett finansbolags produkter för att omgående förvärva kapitalvaror
med användande av svarta pengar än vad det är att förvärva kapitalvaror genom sedvanligt kontantköp. Tvärtom torde det vara svårare, eftersom en kredit (till skillnad från ett kontantköp) alltid föregås
av en kreditprövning, vilket medför att kunden måste kunna uppvisa rimlig betalningsförmåga. Vidare
måste förtidslösen av en kredit ske med medel som redan finns i det finansiella systemet och slutligen
görs betalningen till aktörer som verkar i en strikt reglerad bransch och har rapporteringsskyldighet till
myndigheter.
Exempel på omständigheter som kan tyda på penningtvätt och möjliga tillvägagångssätt
En person förtidslöser ett avtal med betalning av ett betydande belopp samtidigt som det av
tillgängliga uppgifter om personens ekonomi framstår som osannolikt att personen skulle ha
ekonomisk möjlighet till sådan betalning.
En person som har ett inflöde av svarta pengar vill ha en s.k. statusbil. Personen kan inte få
kredit p.g.a. bristande kreditvärdighet. Personen skulle då kunna använda sig av en bulvan, en
person med deklarerad inkomst, som (eventuellt mot betalning) agerar kund mot finansbolaget. Betalning sker sedan med de svarta pengarna.
Leverantören och kunden är i maskopi och det finansierade objektet finns överhuvudtaget
inte. Huvudbrottet är i en sådan situation bedrägeri men innefattar även delar av penningtvätt.
Någon annan än kunden erlägger betalning på kundens avtal, vilket kan vara ett misstänkt
beteende.
Lån till konsumenter är en produkt som kan användas i syfte att skapa ett falskt underlag som
förklaring till varför en viss person har ett innehav av kontanter om denne skulle behöva
förklara detta, t.ex. i kontakter med polis, växlingskontor eller liknande.
Finansbolagens produkter och finansiering av terrorism
Finansbolaget bör fästa särskild uppmärksamhet på omvärldsbevakning för att, om möjligt, uppfatta
trender inom området.
Produkterna leasing, hyra och avbetalningsköp kan utnyttjas för finansiering av terrorism genom att
kunden avser att nyttja det finansierade objektet för terrorism. De flesta objektstyper kan dock inte
användas för detta ändamål och vad avser de objekt som i teorin kan nyttjas för detta ändamål, saknas
kända exempel på att sådant har skett med objekt som tillhandahållits genom finansiering.
Produkten lån kan användas för finansiering av terrorism genom att erhållet lånebelopp används i
sådant syfte. Risken för att så sker i någon beaktansvärd omfattning jämfört med det stora antalet
krediter som hanteras inom branschen bedöms dock som låg. Risken begränsas också av att
utbetalning av lånebeloppet endast sker till nationella bankkonton samt av kundkännedomsprocessen.
När kunden är konsument bedöms finansbolagens s.k. scoringmodeller (de automatiserade kontroller
som görs av kreditsökande) motverka risken för att produkterna utnyttjas för finansiering av terrorism.
Dessa modeller identifierar i regel många samtidiga kreditansökningar som ett hinder för att bevilja
krediten.
4
Distributionskanaler
Finansbolagens produkter distribueras antingen vid direktkontakt med kunden eller genom ombud,
som förmedlar affären. Direktkontakt med kund kan antingen ske vid ett fysiskt möte eller på distans,
även ett ombud kan träffa kunden på dessa sätt. Distributionskanaler är något som särskilt ska beaktas
vid finansbolagets riskbedömning av verksamheten. Beskrivningen av distributionskanaler är gemensam för finansbolagens produkter och tillämpas när det bedöms lämpligt i den enskilda verksamheten.
Geografiska riskfaktorer
Geografiska riskfaktorer ska beaktas vid riskbedömningen av verksamheten. Omständigheter att
beakta är bl.a. förekomsten av transaktioner eller företag i länder där det är mycket svårt eller inte
möjligt att få information om kunden eller dess uppdragsgivare eller som har samband med personer
eller företag i länder som är uppsatta på Fatfs lista över icke samarbetsvilliga länder eller territorier.
Särskilt relevanta avvikande kundbeteenden
Avvikande kundbeteenden kan vara relevanta vid enstaka transaktioner, vid inledandet av en
affärsförbindelse, löpande under affärsförbindelsen eller i flera av dessa situationer. Redogörelsen och
exemplen i det följande är relevanta för flera av finansbolagens produkter.
I och med att en kreditprövning av köparen alltid görs när köpet finansieras av ett finansbolag, är det
initiala mötet med köparen/kredittagaren det tillfälle i relationen där bedömning av ett eventuellt
avvikande beteende först kan göras.
Omständigheter som skulle kunna tyda på finansiering av terrorism är när kunden är aktiv på många
olika sätt; tar flera lån, köper flera produkter på avbetalning eller ingår avtal om nyttjanderätt till
många objekt samt skuldsätter sig överlag mer än normalt.
Exempel på avvikande kundbeteenden
5
Transaktioner som är stora eller avvikande utifrån kundens normala beteende och/eller
avvikande jämfört med den kategori där kunden ingår.
Stort antal transaktioner under ett visst intervall som inte förefaller normala för kunden eller
den kategori där kunden ingår.
Transaktioner som kan antas sakna motiv eller ekonomiskt syfte.
Transaktioner vars geografiska destination avviker från kundens normala transaktionsmönster.
Kunden efterfrågar ovanliga tjänster eller produkter utan att tillfredsställande förklaring ges.
Transaktioner till eller från företag eller personer som kan antas agera i syfte att dölja
bakomliggande verkliga ägar- eller rättighetsförhållanden
Kunden vill ha höga restvärden för att kunna köpa ut utrustningen kort tid efter
avtalsingåendet.
2. Distributionskanaler
2.1 Allmän beskrivning av distributionskanaler
Ett finansbolag ingår avtal med sina kunder antingen vid direktkontakt med kunden, vilket kan ske vid
fysiska möten eller på distans, eller genom ett ombud som förmedlar affären. Finansbolagens
affärsmodell är till stor del konstruerad kring samarbeten med återförsäljare (s.k. leverantörer) inom
olika typer av branscher, dvs. med ombud som förmedlar affären. Syftet med sådana samarbeten är
att finansbolaget ska tillhandahålla finansiering till leverantörens slutkunder (kunden). I ett sådant
samarbete har leverantören den huvudsakliga kundkontakten i samband med avtalsingåendet.
2.2 Direktkontakt med kunden
2.2.1 Allmän beskrivning av direktkontakt med kunden
Vid avtal som ingås vid direktkontakt med kunden sköter finansbolaget all kontakt med kunden och
avtalet ingås antingen i samband med ett fysiskt möte eller på distans.
För det fall det är fråga om en affär som avser objektsfinansiering förvärvar finansbolaget objektet från
en leverantör enligt kundens anvisning.
2.2.2 Särskilt relevanta sårbarheter
Affärer som sker i samband med ett fysiskt möte mellan finansbolaget och kunden saknar särskilda
identifierade sårbarheter.
Vid affärer som ingås på distans har följande sårbarheter iakttagits.
• Identifiering av kunden och/eller kundens företrädare kan försvåras.
• Ökad risk för bedrägerier, t.ex. det objekt som ska finansieras saknas eller kunden är en annan person
än den som den utger sig för att vara.
2.2.3 Särskilt om sale and leaseback
En s.k. sale and leaseback är en typ av affär som oftast görs utan inblandning av en leverantör. Det
objekt som affären avser är redan i kundens besittning och finansbolaget förvärvar detta från kunden
för att därefter upplåta nyttjanderätten till objektet till kunden genom ett leasingavtal.
Den avgörande skillnaden mellan en vanlig affär och en sale and leaseback är att det vid en sale and
leaseback inte finns någon leverantör som säljer objektet till kunden. Det innebär bl.a. att det saknas
en tredje part med information om objektet, vilket exempelvis kan medföra svårigheter att göra en
värdering av objektet eller att få korrekta uppgifter om objektets ursprung.
6
2.3 Affär via ombud
2.3.1 Allmän beskrivning av affär via ombud
Vid affärer som sker via ombud är det leverantören som sköter den initiala kontakten med kunden och
tillser att kunden undertecknar avtalet med finansbolaget. Affären kan ske antingen via ett fysiskt möte
mellan leverantören och kunden eller på distans.
2.3.2 Särskilt relevanta sårbarheter
Om leverantören och kunden möts fysiskt bedöms risken för bristande identifiering och bedrägeri vara
något högre än för de affärer där finansbolaget och kunden träffas.
Vid affärer som ingås på distans har följande sårbarheter iakttagits.
• Identifiering av kunden och/eller kundens företrädare kan försvåras.
• Ökad risk för bedrägerier, t.ex. det objekt som ska finansieras saknas eller kunden är en annan person
än den som den utger sig för att vara.
3. Nyttjanderätter
3.1 Allmän beskrivning av nyttjanderätter (hyra och leasing)
Finansbolag har olika produkter som kännetecknas av att äganderätten till ett objekt kvarstår hos
finansbolaget men kunden erhåller en nyttjanderätt till detta. Produkterna kan typiskt sett delas in i
hyra och finansiell respektive operationell leasing.
Hyra
Hyra är ett strikt avtal om nyttjanderätt. Kunden har ingen option på att förvärva objektet vid
hyresperiodens slut utan i stället kan det finnas överenskommelse om att leverantören har rätt att
återköpa objektet av finansbolaget. Produkten nyttjas ofta i samarbeten med leverantörer avseende
objekt där kunden önskar regelbunden service av eller andra tilläggstjänster hänförliga till objektet
från leverantören. Kostnaden för dessa tjänster kan i vissa fall inkluderas i hyreskostnaden. Hyresavtal
används ofta för objekt som larm, kaffemaskiner och skrivare/kopiatorer.
Det kan även förekomma varianter av hyra där syftet är en korttidsupplåtelse och där är objektet ofta
olika typer av maskiner eller fordon.
Leasing
Leasing är en form av hyra. Leasing kan delas in i finansiell och operationell leasing.
7
Det som utmärker finansiell leasing är att de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med
ägande av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Äganderätten kan,
men behöver inte, slutligen övergå till leasetagaren.
Operationell leasing är leasing som inte är en finansiell.
Finansiell och operationell leasing förekommer i många varianter, både vad gäller anvisningsklausuler
och rätt att förtidslösa avtal. Uppdelningen har framför allt betydelse ur ett redovisningsperspektiv.
Begreppen används även i marknadssammanhang med delvis sammanfallande betydelse. Avtalsrättsligt och skatterättsligt behandlas de på samma sätt. I en ny redovisningsstandard (IFRS 16), som
väntas träda ikraft 2019, används endast benämningen leasing. Begreppen finansiell och operationell
är därmed på väg att tas bort i vissa redovisningssammanhang.
3.2 Särskilt relevanta hotaktiviteter och sårbarheter
Distribution kan ske via ombud.
Distribution kan ske på distans.
Särskilt om penningtvätt
Större krediter återbetalas kort tid efter att krediten har lämnats och särskilt när avtal inte har träffats
om detta vid kreditens lämnande, gäller t.ex. bilar av stort värde.
Särskilt om finansiering av terrorism
Vissa hyres- eller leasingprodukter har pekats ut som förekommande i samband med finansiering av
terrorism. Det kan t.ex. vara en viss typ av fordon – pickup eller SUV – som någon hyr eller leasar och
sedan använder vid terrorism, ofta efter att fordonet förts ut från landet.
Kunden säljer ett objekt som denne har nyttjanderätten till och använder medlen för finansiering av
terrorism.
4. Avbetalningsköp
4.1 Allmän beskrivning av avbetalningsköp
Avbetalningsköp innebär en transaktion där en vara säljs med förbehåll för säljaren att återta varan
om köparen inte fullföljer sin del av avtalet.
Avbetalningsköp är så gott som alltid knutna till försäljning av en vara, i princip vilken som helst, allt
från mudderverk till hårtorkar.
Betalningen görs i flera poster av vilka minst en ska betalas efter det att varan har överlämnats från
säljare till köpare. Speciella regler gäller vid avbetalningsköp när köparen är konsument. Sådana
avbetalningsköp regleras i konsumentkreditlagen.
I ett avbetalningsköp har köparen alltid rätt betala sin skuld till säljaren i förtid. Säljaren däremot kan
enbart begära betalning i förtid under vissa i lagen angivna förhållanden.
8
4.2 Särskilt relevanta hotaktiviteter och sårbarheter
Distribution kan ske via ombud.
Distribution kan ske på distans.
Ett avbetalningsköp kan förtidslösas. Förtidslösen kan ske med medel som direkt eller indirekt härrör
från brottslig verksamhet.
Avbetalning kan ske med medel som direkt eller indirekt härrör från brottslig verksamhet. Detta kan
dock inte göras i det s.k. första ledet, eftersom finansbolaget inte tar emot kontantbetalningar, utan
endast med medel som redan finns i det finansiella systemet.
Varan kan säljas innan den är till fullo betald. Medlen skulle kunna användas för att finansiera
terrorism.
4.3 Särskilt relevanta avvikande kundbeteenden
Förtidslösen eller betalningar av krediten sker ovanligt kort tid efter det att krediten har beviljats.
5. Factoring (fakturaköp och fakturabelåning)
5.1 Allmän beskrivning av factoring
Vid fakturabelåning lånar finansbolaget ut pengar till leverantören, som alltid är en juridisk person,
mot säkerhet i leverantörens fakturafordringar. Fakturan pantsätts till finansbolaget. Ofta sägs att
fakturan överlåts till finansbolaget. Köparen underrättas om överlåtelsen. Köparen betalar till
finansbolaget, som avräknar inbetalt belopp mot leverantörens utestående kreditbelopp. Det normala
vid fakturabelåning är att leverantören pantsätter samtliga sina fakturafordringar i sin verksamhet
(som regel ett krav) för att sprida risken vad gäller fakturagäldenärerna.
Fakturabelåning distribueras vid direktkontakt med kund, genom fysiskt möte.
Vid fakturaköp förvärvar (köper) finansbolaget fakturafordringar från leverantören (s.k. true sale).
Sådana köp är dock ofta, men inte alltid, förenade med villkor som gör att leverantören är skyldig att
återköpa fakturafordran om denna bestrids (regress).
Till skillnad mot pantsättning görs en kreditprövning av fakturagäldenärerna. I båda fallen är
leverantören att betrakta som finansbolagets kund.
Fakturaköp distribueras vanligtvis vid direktkontakt med kund, genom ett fysiskt möte, eftersom det
viktigt att känna till leverantörens rörelse för att bedöma värdet på fakturorna, men det kan även
förekomma på distans via bankID.
9
5.2 Särskilt relevanta hotaktiviteter och sårbarheter
Användningen av factoringföretag/finansbolag i upplägg med osanna fakturor har ökat de senaste
åren, enligt en rapport från Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten (Penningtvätt - Upplägg
med osanna fakturor, 2016). Det uppges finnas en stark koppling mellan användningen av osanna
fakturor som penningtvättsmetod och organiserad ekonomisk brottslighet för att leverantören ska få
tillgång till kontanter redan innan den osanna fakturan skulle ha betalats.
Risken att utnyttjas i upplägg med osanna fakturor kan, om inte elimineras, avsevärt minskas genom
att finansbolaget vid kreditprövningen går igenom leverantörens verksamhet, genom kravet på att
samtliga fordringar uppkomna i rörelsen ska pantsättas samt att det belopp som ska utbetalas vid
pantsättningen görs till leverantörens bankkonto i Sverige.
5.3 Särskilt relevanta avvikande kundbeteenden
Frekvent förekommande kreditering av fakturor.
Förändring i kundbeteende, såsom väsentligt ökad omsättning.
Många av de fall där missbruk kan misstänkas har ofta föregåtts av en förändring i ägarstrukturen.
Försämrad finansiell ställning hos kunden.
6. Lån utan säkerhet
6.1 Allmän beskrivning av lån utan säkerhet
Lån innebär att finansbolaget lånar ut en summa pengar till kunden utan säkerhet i ett objekt. Lånebeloppet hos finansbolag är ofta relativt lågt och sällan över några hundratusen kronor. Finansbolaget
ska som en del av sin kundkännedomsprocess inhämta kundens syfte med lånet, d.v.s. vad pengarna
ska användas till.
Lån utan säkerhet är en produkt som en kund antingen kan ansöka om direkt hos
finansiären/finansbolaget eller kan hänvisas till via en leverantör.
Lån utan säkerhet distribueras via en samarbetspartner/leverantör via dennes webbplats eller i fysisk
butik eller direkt hos finansbolaget via finansbolagets webbplats.
Finansbolag träffar sällan kunden direkt, utan affärsförbindelsen inleds genom fysisk närvaro hos
samarbetsparten/leverantören, via samarbetspartnerns webbplats eller direkt via finansbolagets
webbplats. Samarbetspartners är ofta tillståndspliktiga bolag (s.k. konsumentkreditinstitut), vilka har
en skyldighet att utföra egna penningtvättskontroller. Detta torde reducera sårbarheten även om det
inte medför att finansiären kan utföra en mindre omfattande kontroll i det senare ledet.
10
Avtal om lån utan säkerhet föregås av kreditbedömning, vilken kräver en granskning av kunden och
kunden måste kunna uppvisa rimlig betalningsförmåga innan affärsförbindelsen inleds. Detta minskar
sårbarheten i produkten.
6.2 Särskilt relevanta hotaktiviteter och sårbarheter
Produkten kan distribueras på distans.
Produkten kan distribueras via ombud.
Särskilt om penningtvätt
Avbetalning av lån till finansbolaget kan göras med pengar som direkt eller indirekt härrör från brottslig
verksamhet. Detta kan dock inte göras i det s.k. första ledet, eftersom finansbolaget inte tar emot
kontantbetalningar, utan endast med medel som redan finns i det finansiella systemet.
Lån kan förtidslösas, vilket kan göras med pengar som direkt eller indirekt härrör från brottslig verksamhet.
Särskilt om finansiering av terrorism
Lån kan användas för finansiering av terrorism genom att erhållet lånebelopp används i sådant syfte.
Risken begränsas av att utbetalning av lånebeloppet endast sker till nationella bankkonton samt av
kundkännedomsprocessen.
7. Försäljning av finansierade objekt
7.1 Allmän beskrivning av försäljning av finansierade objekt
Vid objektfinansiering förekommer det att finansbolag i förtid eller vid avtalstidens utgång kan komma
att återta det finansierade objektet. I flera fall kan det finnas avtal med den initiala leverantören av det
aktuella objektet om att denne vid ett eventuellt återtag ska köpa objektet, men det förekommer också
att finansbolaget ombesörjer att det finansierade objektet avyttras till en tredje part (”kunden”).
Under förutsättning att villkoren i 2 kap 2 § lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och
finansiering av terrorism är uppfyllda, ska åtgärder för att vidta kundkännedom vidtas även vid denna
typ av affärer.
11
7.2 Finansbolaget säljer objektet
7.2.1 Allmänt
När finansbolaget ombesörjer att objektet avyttras sker all kontakt med kunden och ingående av avtal
antingen i samband med ett fysiskt möte eller på distans.
7.2.2 Särskilt relevanta sårbarheter
Distribution kan ske på distans.
7.3 Finansbolaget säljer objektet via ombud
7.3.1 Allmänt
När ett ombud säljer objektet på uppdrag av finansbolaget är det ombudet som sköter den initiala
kontakten med kunden och tillser att kunden undertecknar köpeavtalet med finansbolaget.
Försäljningen av objektet kan ske antingen efter ett fysiskt möte mellan ombudet och kunden eller på
distans.
7.3.2 Särskilt relevanta sårbarheter
Distribution kan ske på distans.
12
