Sofia kyrka
© Stockholms stift
Stockholm 2008
www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift
[email protected]
Sofia kyrka
Sofia församling, Södermalms kontrakt, Stockholms stift
kv Vita Berget 1, Klefbecks backe, Södermalm, Stockholms kommun och län, Södermanland
Sofia kyrka byggdes 1902–06 efter ritningar av
arkitekten Gustaf Hermansson (1864–1931).
Invigningen skedde den 18 mars 1906. Hermansson har ritat ett tiotal kyrkor bl a Oscarskyrkan i Stockholm, Sundsvalls nya kyrka och
Gustaf Adolfskyrkan i Helsingborg. I Stockholm med omnejd har han dessutom ritat hyreshus och villor. I Sofia kyrka utfördes 1948–
1951 en genomgripande renovering av interiören efter arkitekten Lars Israel Wahlmans
(1870–1952) ritningar. Wahlman var en ledande kyrkobyggnadsarkitekt i Sverige under 1900talets förra hälft och har bl a ritat Engelbrektskyrkan i Stockholm.
Sofia kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen
om kulturminnen. Kyrkan ligger inom Vita
Bergen, ett område av riksintresse för kulturmiljövården.
HISTORIK
Invånarantalet i Katarina församling på Södermalm i Stockholm hade vid 1800-talets slut
ökat så mycket att en delning av församlingen
var aktuell. I Vitabergsparken hade en tomt för
en ny kyrka köpts redan 1896 av Stockholms
stad. När Sofia församling formellt bildades
1917 av Katarina församlings östra del, hade
kyrkan stått klar i drygt tio år. 1899 hade en
arkitekttävling anordnats där programhandlingarna förespråkade en centralkyrka med plats
för 1 200 personer, tegel som byggnadsmaterial
och koppar som taktäckning. Kyrkans orientering lämnades fri till tävlingsdeltagarna.
Förstapristagaren Gustaf Hermanssons vinnande förslag var en centralkyrka där exteriören
haft förebilder i Rehnlandets romanska kyrkoarkitektur med torngrupperingar, arkader och
bågfriser. Planlösningen är troligen inspirerad
av Katarina kyrkas, Sveriges första centralkyrka.
I interiören har Hermansson dock markerat koret och därmed följt föreskrifterna i skriften Allmänna anvisningar rörande kyrkobyggnader,
skriven 1887 av chefen för Överintendentsämbetet, arkitekten Helgo Zettervall. Zettervall
var motståndare till den evangeliska centralkyrkotanken, som kunde realiseras först efter hans
avgång 1897. Vid mitten av 1940-talet fanns en
vilja att förändra kyrkorummet och arkitekten
Lars Israel Wahlman fick uppdraget. Hans syfte
var att ge rummet större enhetlighet och lugn
samt att framhäva rummets stora rymd och få
detaljerna att underordna sig helheten.
BESKRIVNING
Omgivning
Sofia kyrka ligger på en höjd i norra delen av
Vitabergsparken på Södermalm i Stockholm.
Mot söder och väster är utsikten över Stockholm anslående. Genom sitt höga läge är kyrkan väl synlig och utgör en karakteristisk siluett
för denna del av Söder. Vitabergsparken avgränsas i norr av Skånegatan. Här ligger flerfamiljs-
4
sofia kyrka
hus i fem våningar byggda under 1900-talets
första decennier. Under 1800-talets sista decennier revs de flesta träkåkar som låg på Hvita Berget, många i dåligt skick, och parken började
anläggas. De egentliga anläggningsarbetena
började 1895 och området närmast kyrkan var
färdigt 1910. En del av de envåniga stugorna,
de flesta byggda på 1700-talet, har bevarats och
ger området en speciell prägel.
Kyrkomiljön
Fastigheten som kyrkobyggnaden ligger inom
är cirkelrund och består till största delen av en
grusplan runt kyrkan, vilken delvis används
som parkeringsplats. I ytterkanten av grusplanen växer lövträd på en smal gräsyta. Precis utan­
för fastighetsgränsen är en väg dragen i cirkel
runt kyrkan. Från denna leder flera gångvägar
vidare ut i Vitabergsparken med sina mjukt
slingrande gångar. En körväg, Klefbecks Backe,
leder ner till Skånegatan.
Kyrkobyggnaden
Sofia kyrka är en centralkyrka, d v s planformen
har fyra lika långa korsarmar som möts i ett centralt parti. Huvudingången ligger i den västra
korsarmen och koret i den östra. Över centralpartiet reser sig ett torn med en hög spira. Kyrkans stomme utgörs av tegel medan tornet har
en järnkonstruktion.
Exteriör
Hela kyrkan vilar på en hög sockel av släthuggen granit. Samma sorts sten med samma ytbehandling återfinns på strävpelare, hörnkedjor,
portaler, fönsteromfattningar, takfot och rund-
bågefris. Fasaden i övrigt är klädd med en relativt grovhuggen, gulskiftande sandsten. De fyra
relativt korta korsarmarna markeras genom
höga gavlar. Västra korsarmens portal är rundbågig med kolonner. Den östra korsarmen avslutas med en envånig absidformad utbyggnad
med en igenmurad portal. Den östra och västra
gaveln flankeras av låga tornbyggnader, krönta
av flacka spiror. Över kyrkans mittparti höjer
sig ett åttkantigt torn med en hög spira krönt av
ett gjutjärnskors. Urtavlor sitter på fyra av tornets sidor. I de fyra hörn där korsarmarna möts
reser sig mindre tornspiror. De flesta takfall och
spiror är klädda med kopparplåt. I söder och
norr sitter tre höga rundbågiga fönster med träbågar och i öster och väster ett stort rosettfönster med masverk i sandsten.
Interiör
Vapenhuset har ett kalkstensgolv, rutlagt i rött
och grått. Väggarna är putsade och målade. Ett
glasat väggparti bildar ett vindfång i väster. Taket är tunnvälvt. Norr och söder om vapenhuset
ligger förberedelserum med pilastrar med skulpterade sandstenskapitäl. Ådringsmålade dubbeldörrar med profilerade fyllningar leder in till
kyrkorummet.
Kyrkorummets mittparti är välvt med ett
mycket högt ribbvalv krönt av en sluten lanternin belyst av spotlights. Trots korsarmarnas något lägre valv har kyrkorummet en väldig rymd.
Alla korsarmarna utom den östra har läktare.
Taken under läktarna har flacka ribbvalv vilande
på låga granitpelare med skulpterade sandstenskapitäl. Väggarna och valven är putsade och
målade i svagt rosa respektive gråvitt. Golvet är
lagt med furubräder. Fönstren är rundbågiga
med träbågar och blyinfattat, tonat glas. Över
Kyrkorummet från orgelläktaren mot koret.
sofia kyrka
vända mot en fri golvyta i centralpartiet. Där
står, något förskjutet mot öster, ett sekundärt
altare av ek med vissa förgyllda detaljer. En altarring, också av ek är uppdelad i två sektioner,
med överliggare och knäfall i röd sammet står
väster om altaret liksom en ambo. I den sydvästra delen av den bänkfria golvytan står dopfunten av sandsten med huggen dekor i form av
rosor och en inskription.
Nordost om altaret, mot ett väggfält mellan
två korsarmar, står predikstolen av grön och grå
marmor på en hög murad sockel. Trappräcket
till predikstolen är också av marmor medan
ljudtaket är av trä och delvis förgyllt. Nedanför
predikstolen står en kororgel med fasad av ek,
läktarna i norr och söder finns tre höga fönster,
under läktarna tre låga. Fönsterbänkarna är av
kalksten.
De öppna bänkarna, som är av brunbetsat
trä med snidad blomdekor på gavlarna, står
Kyrkorummet under södra läktaren.
Dopfunten i kyrkorummet.
5
6
sofia kyrka
Freskomålning över altaret av Hilding Linnqvist.
© HILDING LINNQVIST/bus 2008
byggd av Åkerman och Lund Orgelbyggeri med
fyra stämmor. De övriga tre väggfälten mellan
korsarmarna har höga rundbågiga nischer med
förgyllda armaturer uppbyggda i fyra nivåer.
Liknande armaturer, men betydligt mindre,
finns över läktarpelarnas kapitäl mot läktarbarriärerna. Under läktarna hänger mässingsarmaturer och över läktarna hänger förgyllda, liknande dem i nischerna.
Koret i den östra korsarmen ligger tre trappsteg högre än det övriga kyrkorummet. Trappan, som är lika bred som koret, och korgolvet
är av ek. En freskomålning i klara färger målad
av Hilding Linnqvist (1891–1984) sträcker sig
i nästan hela östväggens höjd. Motivet är bl a
hämtat ur profeten Mikas ord: ”Då skola de
smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till
vingårdsknivar”. Högaltaret står i en spetsbågig
nisch, två trappsteg upp från korgolvet. Altaret
av grå marmor har en front med två kolonner i
grön marmor. På väggen ovanför altaret sitter
ett krucifix med snidad förgylld dekor på var
sida. Altare och dekor är utformade av Wahlman.
Läktarna har barriärer av trä med ribbor
marmorerade i blågrått och indelade i spetsbå-
Altaret i koret med krucifix och förgylld dekor.
giga fält. Vissa lister är förgyllda. Golven av furubräder är uppbyggda i gradänger med bänkar
likt de övriga i kyrkan. På den västra läktaren
står en orgel med grålaserad fasad av furu med
förgyllda detaljer. Den byggdes 1951 av Magnussons Orgelbyggeri i Göteborg och har 46
stämmor. Ett stort runt fönster med glasmålningar av Olle Hjortzberg sitter över orgeln.
Ursprungligen satt detta fönstret över altaret.
De två trapphusen, som leder till läktarna, har
kalkstenstrappor med dekorativa smidesräcken.
Golven är rutlagda likt vindfångets golv och taken är täckta med kupolformade valv.
Sakristian, som ligger öster om koret, är i öster absidformad med fyra rundbågiga fönster.
Kyrkorummet mot orgelläktaren.
Golvet är av furu och taket är välvt. På var sida
om ett brunbetsat träaltare med snidad dekor
följer väggfasta bänkar av kalksten de svängda
väggarna. Kring ett bord står skinnklädda karmstolar. Väggfasta skåp står längs den västra väggen. Mellan sakristian och kyrkorummet, i norr
och söder, ligger förrum med bl a skåp för textilförvaring.
Övriga inventarier
Bland kyrkans silver finns nattvardskärl och
dopskål av förgyllt silver från 1906 utförda av
Guldsmedsaktiebolaget, nattvardskärlen efter
ritningar av ciselören Hugo Lundstedt. Två
mässhakar tillverkade 1906 från Handarbetets
Vänner är komponerade av Maria Adelborg
respektive Maria Sjöström. De tre klockorna
som hänger i tornet är gjutna av Johan A. Beckman & Co, den största 1904 och de andra
1906.
sofia kyrka
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK
Sofia kyrka ger ett stadigt intryck där den ligger
högst upp på en höjd med tunga stenfasader.
Byggnadskroppen står på en bred bas medan de
olika byggnadsdelarna sträcker sig högre upp ju
närmare byggnadens centrum de ligger. Kyrkan
har på det viset en nästan pyramidformad siluett, som är ett viktigt riktmärke i staden. Kyrkorummets väldiga takhöjd ger en stark rymdkänsla. Genom det sekundära altarets placering,
nära rummets centrum, har centralkyrkoidén
tagits till vara. De korta korsarmarna bidrar till
att rummets olika delar hänger ihop. 1940-talets genomgripande omgestaltning av rummet
– utfört av en arkitekt med tydliga rötter i 1920talets formspråk – har däremot bidragit till att
ge inredningen och därmed helheten ett osammanhängande intryck. Altare, predikstol, armaturer och läktarbarriärer från 1940-talet harmonierar inte med sekelskiftets historiserande
former i bänkar, dopfunt, glasmålningar och
skulpterade kapitäl. Den mycket stora kormålningen med sina starka färger sätter sin prägel
på rummet, som i övrigt har en dämpad färgskala.
Att särskilt tänka på i förvaltning och
användning av kyrkan och kyrkomiljön:
• kyrkan som en viktig del av Södermalms
siluett
• kyrkans läge i en lugn och avskiljd miljö,
trots innerstadens närhet
• kyrkans välbevarade exteriör
• kyrkorummets stora rymd
• det som kvarstår från den ursprungliga byggnadstiden så som bänkar och dopfunt m m
• Hilding Linnqvists kormålning
• de stora lövträdens föryngring.
7
8
sofia kyrka
ORIENTERINGSPLAN
Utsnitt ur Stockholms stadsbyggnadskontors
baskarta 2007.
Plan av Gustaf Hermansson 1901, ur Rosell, I,
Sofia kyrka i Stockholm, Sveriges kyrkor,
band VII, häfte 3, Stockholm 1961.
sofia kyrka
KRONOLOGI
År
Händelse
Källa
1902
Sofia kyrka börjar byggas.
Rosell 1961
1906
Kyrkan invigs.
dito
1914
Kopparplåt på tornen byts. Kontreforer m m avtäcks med koppar p g a fuktproblem.
dito
1948–51
Genomgripande renovering genomförs. Väggarnas och valvens dekorativa dito
och figurala måleri övermålas med kalkfärg. Rosettfönstret i koret muras
igen och ersätts med en hög freskomålning av Hilding Linnqvist.
Rosettfönstrets glasmålning flyttas till västra korsarmen.
Låg nisch för altaret tas upp. Nytt altare, predikstol och orgelfasad.
Orgelverket byggs om. Nya läktarbarriärer. Korskrank avlägsnas.
Ornering på bänkgavlarna tas bort. Färgat antikglas sätts in i norra
och södra fönstren. Nischer tas upp i korsmittens hörn där förgyllda
armaturer placeras och ersätter mässingskronor.
Begravningskapell ändras till sakristia och kapellets ytterport muras igen.
Dörröppningar tas upp till intilliggande förrum. Nya förrum söder och
norr om vapenhuset skapas genom nya mellanväggar.
”Akustisk” puts i valven. Arkitekt Lars Israel Wahlman.
1955
Exteriören renoveras p g a läckande tak och vittrat fogbruk.
dito
1964
Huvudtornets kopparplåt byts, vissa konstruktionsåtgärder.
ATA
1982–83
Omfattande interiör renovering utförs. Asbestputs från 1951 i kupol och på sidoläktarnas väggar avlägsnas. Valv och väggar omputsas.
Förändring av bänkuppställningen enligt principen för centralkyrka.
Nytt altare, ambo och altarring. 1906-års korskrank återplaceras i koret.
Utrymmen för kören inrättas på sidoläktarnas bakre delar.
Bisättningsrum anordnas i sydvästra trapphuset.
Arkitekt Sven-Olof Larsson.
dito
2000
Informationsdisk installeras och textilförvaringen ordnas.
dito
9
10
sofia kyrka
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Asker, B, Stockholms parker. Innerstaden, Stockholm 1986
Hermansson, G, Sofiakyrkan i Stockholm, Arkitektur 1906, nr 8
Malmström, K, Centralkyrkor inom Svenska kyrkan 1820–1920, Stockholm 1990
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Rosell, I, Sofia kyrka i Stockholm, Sveriges kyrkor, band VII, häfte 3, Stockholm 1961
Wahlman, L I, Återöppnandet av Sofia kyrka,
Stockholm 1951
Text: Elisabet Jermsten 2005
Foto: göran fredriksson, stockholms stadsmuseum 2005
Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum 2006
