Planområdets läge och avgränsning
Planeringsområdet ligger i Märlax, cirka 1,5 kilometer öster om stadens centrum.
Planeringsområdet är till sin storlek cirka 8 hektar.
Märlax bostadsområde ligger på den östra sidan av det tättbebyggda centrumområdet i
Lovisa. Lovisaviken skiljer åt bostadsområdet från stadskärnan. Planändringsområdet är
obebyggt med undantag av gator, servicehustomten samt vatten-, avlopps-, dagvatten- och
fjärrvärmeledningar. Området gränsar till sin östra kant till den stängda
avstjälpningsplatsens område. På de norra, västra och södra sidorna gränsar
planeringsområdet till bostadskvarteren. En separat detaljplan bereds för vikens östra
strand, och om den genomförs innebär detaljplanen att nya bostads- och serviceområden
byggs. Åtkomsten till havsstranden möjliggörs genom att utveckla strandområdena.
Planeringsområdets läge.
Planens syfte
Syftet med detaljplaneändringen är att utreda om det är möjligt att placera nya tomter för
egnahemshus på planeringsområdet och att anvisa byggrätt som lämpar sig för
bostadshus, verksamhetsbyggnader och serviceboende genom att ändra den befintliga,
föråldrade detaljplanen som inte genomförts. Målet är att skapa förutsättningar för ett
enhetligt kompletterande byggande som på ett naturligt sätt anknyter till stadsstrukturen.
Genom planläggningen undersöks också alternativ för att omorganisera
parkeringsområdena. Ett undantagslov har beviljats det servicehus som man håller på att
bygga på det område som detaljplaneändringen gäller, och i detaljplanen anvisas en
uppdaterad plantbeteckning för området.
På skogsområdena på östra sidan av planeringsområdet i delgeneralplanen för norra delen
av Lovisa–Tessjö i Strömfors (LOTES) har man markerat ett särskilt behov för att styra
friluftslivet, och den stängda avstjälpningsplatsen har i planen anvisats som ett område för
närrekreation. I samband med planeringsarbetet för området som ska detaljplaneras
undersöks även om man kan utveckla dessa områden som rekreationsområden och om
man kan sammanfoga friluftsnätverken med bostadsområdet. Dessa områden ligger dock
inte på detaljplaneändringsområdet.
BILAGEDOKUMENT
Bilaga 1
Program för deltagande och bedömning
Bilaga 2
Alternativ 1
Bilaga 3
Alternativ 2
Bilaga 4
Illustration 1
Bilaga 5
Illustration 2
ANDRA DOKUMENT, BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL:
Kontroll av vatten och gaser på den stängda avstjälpningsplatsen vid Essobacken,
årssammandrag 2015 (Essonmäen suljetun kaatopaikan vesien ja kaasuntarkkailu,
vuosiyhteenveto 2015. Finns endast på finska.)
Naturutredning för delgeneralplanen för norra delen av Lovisa och Tessjö,
Ympäristösuunnittelu Enviro Oy, 2006.
Komplettering av naturutredningen för delgeneralplanen för norra delen av Lovisa
och Tessjö, Ympäristösuunnittelu Enviro Oy, 2007.
Flygekorrutredning på Lovisa stads områden, Ympäristösuunnittelu Enviro Oy,
2008.
Arkeologisk inventering av delgeneralplaneområdet i norra delen av Lovisa och
Tessjö, Museiverket/T. Rostedt, 2007.
Lovisa fladdermuskartläggning, Batcon Group/Siivonen, 2005.
En kartering av växtligheten inom Lovisa stads område samt en allmän översikt av
fågelfaunan, Maud Östman, 1994.
Plan för tätortskog, CareliaForest 2004. (Taajametsäsuunnitelma, CareliaForest
2004. Finns endast på finska.)
1
1.
UTGÅNGSPUNKTER
1.1
Allmän beskrivning av området
Planeringsområdet ligger i östra delen av Lovisa tätortsområde, cirka 1,5 kilometer från
centrum. Planeringsområdet är till sin storlek cirka 8 ha. Området är i huvudsak obebyggt
med undantag av gator, servicehustomten och vatten-, avlopps-, dagvatten- och
fjärrvärmeledningar.
Gång- och cykelvägen Sekreterargränd går längs med planeringsområdets västra gräns.
Flervåningshusen i kvarter 1024 i norra ändan av Sekreterargränd ligger väster om vägen,
och för dem har ett parkeringsområde anvisats på planeringsområdet, öster om
Sekreterargränd. Kvarteret 1023 som ligger mellan Landshövdingsgränd och
Sekreterargränd har planlagts till ett kvartersområde för flervåningshus och radhus.
Kvarteret är skogbevuxet och på området finns en liten backe. I södra delen av kvarteret
håller en servicehustomt på att färdigställas med undantagslov. Från Nordenskiöldsvägen
riktar sig den oasfalterade gränden Kamrerargränd norrut. Kamrerargränd omges av ett
kvartersområde för flervåningshus och radhus samt ett kvartersområde för bilplatser, varav
ingendera har byggts.
På östra sidan av Landhövdingsgränd finns ett lågt, fuktigt område, varifrån en klippig
backe höjer sig mot öster. Det skogbevuxna området på backen utnyttjas som
friluftsterräng. Friluftsrutterna leder till Sekreterargränd mot den sydvästra delen av
planeringsområdet och till Trollbergsvägens vändplats mot sydöst.
I söder gränsar planeringsområdet till Alvägen längs med vilken det finns tomter för
småhus. Småhusen i 1½ våning har fasader av tegel och trä. Området har börjat bebyggas
vid övergången mellan 1980- och 1990-talen, och de nyaste husen har byggts på 2010talet.
Den före detta avstjälpningsplatsen öster om planeringsområdets gräns stängdes 2004 och
avfallsupplagets område har senare täckts med skyddande lager. På området görs vattenoch gaskontroller. Enligt den gällande delgeneralplanen kommer området att utvecklas
som rekreationsområde.
Flygbild av planeringsområdet, tagen 2007.
2
Den talldominerade skogen i planeringsområdets östra del.
Utsikt från friluftsområdet till det servicehus som man håller på att bygga.
1.2
Naturmiljö
1.2.1 Höjdförhållanden
Planeringsområdets terräng har varierande topografi. På området varierar höjderna mellan
5 och 20 meter över havet. Lågläntast är terrängen på servicehusets tomt och i
Landhövdingsgrändens omgivning. Terrängen höjer sig på planeringsområdets västra sida,
där man på backen har byggt ett område för flervåningshus, och i öst vid den före detta
avstjälpningsplatsen. De högsta ställena i terrängen höjer sig 18–20 meter över havet i de
östra delarna av planeringsområdet.
Den före detta avstjälpningsplatsen som ligger utanför men i närheten av det område som
detaljplaneändringen gäller, finns i en terrängsänka mellan de klippiga backarna, och
avfallsupplaget uppgår som mest till 10 meter. På östra sidan är ytan som täcker
avfallsupplaget i samma höjd som den omgivande terrängen, men på västra sidan lutar
sluttningen cirka 25 grader. Backen sluttar mot planeringsområdets gräns, och terrängen är
lågläntast i östra ändan av Nordenskiöldsvägen. Öster om den före detta
3
avstjälpningsplatsen höjer sig Trollberget, och bergsryggens krönområde är som högst
38,6 meter över havet.
Höjdförhållanden på planeringsområdet och i dess näromgivning.
Den före detta avstjälpningsplatsen har täckts med skyddande lager. På bilden syns utsikten från vägen som leder
till avstjälpningsplatsen. Vägen fortsätter från Nordenskiöldsvägen.
4
1.2.2 Mark och berggrund
Planeringsområdets jordmån består främst av morän. I de mittersta delarna av området
består jordmånen av klippor och ställvis av kala klippor. De skogbevuxna områdena är
ställvis rätt steniga, särskilt östra sidan i ändan av Trollbergsvägen och på södra sidan av
servicehuset där terrängytan stiger. På den sydöstliga sidan av servicehuset finns ett stort
flyttblock. I Landhövdingsgrändens omgivning och på området där servicehuset byggs
består jordmånen av lera och på de låglänta områdena förblir vattnet ställvis stående.
Markens beskaffenhet på planeringsområdet och i dess näromgivning.
På södra sidan av servicehuset stiger den steniga terrängen. Utsikt österut från Sekreterargränd.
5
1.2.3 Vattendrag och vattenhushållning
På planeringsområdet finns inga vattendrag, men Lovisaviken ligger cirka 500 meter väster
om planeringsområdet. På grund av markens beskaffenhet uppstår små våtmarker på flera
ställen på området. De högsta områdena är skogbevuxna, och de kvarhåller regn- och
smältvatten väl. Vatten som varken avdunstat eller infiltrerats i marken rinner som
ytavrinning till de låglänta områdena. På grund av den leriga jordmånen är infiltreringen
svag och för att avlägsna vattnet från området styrs det till regnvattennätet. Regn- och
avloppsledningar har byggts i enlighet med vägsträckningarna för Nordenskiöldvägen,
Sekreterargränd och Trollbergsvägen. Dagvattnet leds i norr till den rörlagda delen av
Trollbergets dike. Servicehusets byggnad som beviljats undantagslov och som man håller
på att bygga 2017 finns på den lågläntaste delen av planeringsområdet, och dagvattnet
avleds dit från de omgivande backarna. På södra sidan av servicehusets tomt är terrängen
fuktig, och även på östra sidan av Landhövdingsgränden finns det fuktiga ställen.
Planeringsområdet ligger inte på ett grundvattenområde.
1.2.4 Den stängda avstjälpningsplatsen utanför området som planändringen gäller
Den stängda avstjälpningsplatsen ligger utanför området som detaljplaneändringen gäller,
öster om planeringsområdet. På den stängda avstjälpningsplatsens område och i
omgivningen har man följt upp avloppsvattnets kvalitet från och med det att
avstjälpningsplatsen stängts. Vattnet från avstjälpningsplatsen har från 2006 letts till Lovisa
stads avlopp för behandling i Vårdö reningsverk. År 2008 byggdes ett vattenisolerande
lager ovanpå avstjälpningsplatsen, varefter det rena vattnet som samlats upp av det
vattenisolerande lagret och samlingsdiket letts via en provtagningsbrunn västerut till diket
vid Trollberget. Därifrån rinner vattnet ut i Lovisaviken. På våren när marken är tjälfrusen
kan små mängder ytvatten även ledas söderut mot bostadsfastigheterna invid
Trollbergsvägen. För att förhindra den här strömriktningen har man byggt en jordbank på
området. I avstjälpningsplatsens näromgivning finns inga brunnar som används för
hushållsvatten. (Kontroll av vatten och gaser på den stängda avstjälpningsplatsen vid
Essobacken. Årssammandrag 2015.) På området som planändringen gäller finns tre
observationsrör för ytvattnet (Hp9, Hp11 och Hp12) och en kontrollpunkt för ytvatten (P4).
Karta över ledandet av vatten från den stängda avstjälpningsplatsen och kontrollpunkterna (Finnish Consulting
Group, Kontroll av vatten och gaser på den stängda avstjälpningsplatsen vid Essobacken. Årssammandrag 2015.)
Planändringsområdet i kartan märkts ut med mörkare färgton.
6
1.2.5 Naturskydd
I södra delen av planeringsområdet finns en hällmarksskog som skyddas inom ramen för
skogslagen och som i söder och öster gränsar till Alvägen och kvartersområdet för
fristående småhus. Den trädfattiga hällmarksskogen avviker från sin omgivning och dess
naturförhållanden är polymorfiska. Området är cirka 0,5 hektar stort. (Plan för tätortskog,
CareliaForest 2004)
Cirka 600 meter öster om planeringsområdet ligger Krutkällarträsket, en lokalt värdefull
torvmark med mångsidig växtlighet. Västra delen av torvmarken består av högstarrmosse
och dess sydöstra sida, i mitten av torvmarken, består av lågstarrmosse. De nordöstra,
östra och södra delarna av Krutkällarträsket består av tallmyr. Största delen av tallmyren
består av risrik sphagnummyr, men på kanterna finns ställvis även en risrik eriophorumsphagnummyr. Torvmarkens areal är cirka 3 hektar. (Naturutredning för delgeneralplanen
för norra delen av Lovisa och Tessjö, Ympäristösuunnittelu Enviro Oy, 2006)
Hällmarksskog, lokalt värdefulla naturområden i planeringsområdets näromgivning och avgränsning av området där
fladdermöss observerats.
1.2.6 Fladdermöss
År 2005 observerades i samband med fladdemuskartläggningen nordiska fladdermöss och
mustaschfladdermusarter i området kring den före detta avstjälpningsplatsen för
marksubstanser. Området tillhör enligt kartläggningen klass III. Områdena i den här
klassen är mer omfattande områden, där fladdermössen aktivt jagar under till exempel bara
en del av sommaren. Inga övervintrings- eller förökningsplatser observerades i samband
med kartläggningen på planändringsområdet.
Området där fladdermusobservationer gjorts sträcker sig till planeringsområdets nordöstra
del i närheten av avstjälpningsplatsen för marksubstanser. Cirka 20 fladdermöss
observerades regelbundet per besök. Av de observerade fladdermössen var 10 procent
nordiska fladdermöss och 90 procent mustaschfladdermusarter. De nordiska
fladdermössen observerades jaga ovanför Mannerheimgatan och vid skogskanterna. Det
är en av de allmännaste fladdermusarterna i Finland och den klarar sig väl i stadsmiljöer.
7
De nordiska fladdermössen påträffas allmänt jaga i närheten av gatulampor och förhindras
inte av vägar, elledningar eller dylikt.
Mustaschfladdermöss observerades jaga i skogarna kring avstjälpningsplatsen för
marksubstanser.
Mustaschfladdermusarterna var
de
vanligast förekommande
fladdermössen inom det kartlagda området. På grund av deras svaga ekolodningsljud har
de svårigheter att ta sig över stora öppningar som saknar landmärken. Taigafladdermöss
och mustaschfladdermöss är arter som trivs i skogbevuxna miljöer, och de undviker belysta
och öppna områden. Byggande av friluftsvägar, breda vägar eller elledningar samt
kalhuggning kan jaga bort mustaschfladdermössen från området. (Lovisa
fladdermuskartläggning, Batcon Group/Siivonen, 2005)
1.2.7 Vegetation och naturtyper
På området har ingen kartläggning av natur- och skogstyper gjorts som skulle omfatta hela
planeringsområdet. På området växer främst barrträd, men växtligheten varierar. I miljön
syns även människans och bosättningens påverkan, och stigar har uppkommit i skogarna
på området. De höga och torra backarna är talldominerade. På de fuktiga områdena är
trädbeståndet grandominerat. Även vide, björk och klibbal förekommer. På östra sidan av
Landhövdingsgränden förekommer skogskärr.
I sydöstra delen av planeringsområdet, söder om jordavstjälpningsplatsen, växer ung–äldre
tallskog av blåbärstyp. I skogarna i närheten av planeringsområdet, i Märlax öster om
bostadsområdet, växer ung tallskog av blåbärs-lingontyp och där finns ett kalhygge.
(Naturutredning för delgeneralplanen för norra delen av Lovisa och Tessjö,
Ympäristösuunnittelu Enviro Oy, 2006)
I naturutredningen för delgeneralplanen för norra delen av Lovisa och Tessjö i Strömfors
(LOTES) från 2006 bedömdes lunden i Ulrika vara ett lokalt värdefullt objekt, på vars
område man inte ska anvisa markanvändning som ändrar naturförhållandena. Lunden
ligger i norra delen av planeringsområdet och gränsar i norr till Mannerheimgatan. På
området finns både färsk och fuktig ormbunksdominerad lund, och norra delen av skogen
domineras av stora klibbalar. Genom området går ett dike. (Naturutredning för
delgeneralplanen för norra delen av Lovisa och Tessjö, Ympäristösuunnittelu Enviro Oy,
2006)
Planeringsområdets terräng på norra sidan av Alvägen.
8
1.3
Landskap, byggd miljö och kulturmiljö
1.3.1 Landskap och byggd miljö
I den nationella indelningen i landskapsprovinser hör östra Nyland till landskapsprovinsen
Södra kustlandet. I indelningen i landskapstyper för att precisera den riksomfattande
indelningen i landskapsprovinser hör planeringsområdet till kustzonen i innervikarna, vilket
hör till övergångszonen för inre skärgården och fastlandskusten samt den nordligare
jordbrukszonen. Området består av en typiskt varierande terrängform. Till utsikten hör byar
som härstammar från medeltiden, och de äldsta vägsträckningarna som förbinder byarna
har till stor del hållits i bruk. (Östra Nylands förbund 2007)
Planeringsområdets landskapsbild präglas främst av skogar, och höjdskillnaderna gör
området varierande. Planeringsområdet gränsar till bosättning i norr, väst och öst. I väst
skapar sexvåningshuset som byggts i backen kontrast till den låga servicehustomten.
Fyravåningshusen i norr invid Nordenskiöldsvägen och Sekreterargränd har fasader av
betong i rött, orange och gult. På norra sidan av Nordenskiöldsvägen är
bostadsbyggnaderna i två våningar till sin färg ljusa.
Utsikt från Sekreterargränd mot servicehuset och flervåningshusen.
Utsikt från korsningen av Nordenskiöldsvägen och Kamrerargränd mot väst.
9
På södra sidan av planeringsområdet är kvartersområdena för småhus småskaliga, och det
finns gott om grönområden. Av de 69 egnahemshustomter som planlagts för området är 9
obebyggda. 5 obebyggda tomter är i stadens ägo, och 2 av dem omfattas av
planändringsområdet. Dessa två tomter som ligger längst norrut av alla, på östra sidan av
Trollbergsvägen, är obebyggda. På området finns en kontrollpunkt för kontroll av den före
detta avstjälpningsplatsens vatten. På östra sidan av planeringsområdet gränsas utsikten
av den backe som bildats av den före detta avstjälpningsplatsen.
Bilder från småhusområdet. Överst syns småhusen i den norra delen av Trollbergsvägen. Ovan byggnadsbeståndet
på södra sidan av Alvägen. Alla tomter har exploateringstalet 0,2 och det största tillåtna våningstalet är 1,5.
Planeringsområdets låga delar är fuktiga och trädbeståndet ställvis risigt. På östra sidan av
Landhövdingsgränd finns vattensänkor, och i korsningen av Nordenskiöldsvägen och
Landhövdingsgränd finns en liten kulle av upplagd mark. I det lägsta områdets sluttning är
terrängen i öst, sydöst och söder stenig, och på området finns flyttblock samt en liten
klippbrant och ett kalt berg. På de högre områdena förekommer varierande moskog och
kalt berg.
1.3.2 Värdefulla kulturmiljöer
På planeringsområdet finns inga lokalt eller landskapsmässigt värdefulla kulturmiljöer. När
man vänder från Mannerheimgatan till Märlax bostadsområde syns landfästningen i Lovisa
på vägens norra sida. Landfästningen utgör en nationellt värdefull byggd kulturmiljö, och är
en del av Sveaborgs huvudfästnings östra förskansning. Landfästningen byggdes efter
Sveriges terrängförlust på 1740-talet. Syftet med landfästningen i Lovisa har varit att
övervaka Stora Strandvägens trafik. (Museiverket)
10
1.3.2.1 Fornlämningar
I närheten av planeringsområdet invid gamla strandvägen finns Lovisa Ulrika, en stenbro
som tagits ur bruk. Den gamla stenbron finns på norra sidan av den nuvarande landsvägen
som leder till Lovisa. Stenbron som är åtta meter bred har byggts av avstyckade stenar och
den är i rimligt bra skick. Bron utgör en del av den gamla strandvägens sträckning och togs
ur bruk på 1900-talet när den nuvarande landsvägen byggdes cirka 20 meter söder om
bron. De permanenta fornlämningarna har fredats enligt lagen om fornminnen. (Arkeologisk
inventering av delgeneralplaneområdet i norra delen av Lovisa och Tessjö, Museiverket/T.
Rostedt, 2007) Från fornlämningen cirka 250 meter österut går en historisk vägsträcka.
Landskaps- och kulturarvsobjekt i närheten av planeringsområdet (delgeneralplan för norra delen av Lovisa och
Tessjö i Strömfors).
Fotografi av fornlämningsobjektet på norra sidan av planeringsområdet (delgeneralplan för norra delen av Lovisa
och Tessjö i Strömfors, beskriving, 2008).
1.4
Rekreation
I de skogbevuxna delarna av planeringsområdet finns friluftsstigar. Sekreterargränd är en
populär gång- och cykelväg. Längs med den, cirka 200 meter söder om
planeringsområdets gräns, finns en lekpark för barn. Den före detta avstjälpningsplatsen på
östra sidan av planeringsområdet kan ändras till ett rekreationsområde, och vidare till öster
finns skogbevuxen terräng som lämpar sig för friluftsliv. Genom att bygga rutter kan man
leda friluftsaktiviteterna till rekreationsplatser, såsom till Krutkällarträsket och Trollberget.
11
Väster om planeringsområdet håller en detaljplaneändring på att beredas för
strandområdena i Märlax. Syftet med ändringen är bland annat att möjliggöra åtkomsten till
havsstranden för invånarna.
1.5
Planeringssituation
1.5.1 Landskapsplan
För området gäller etapplandskapsplan 2 för Nyland som fastställdes 30.10.2014 av
miljöministeriet. Området utgör ett område för tätortsfunktioner. Med beteckningen anvisas
byggnadsområdena som reserverats för boende, service- och arbetsplatsfunktioner samt
andra tätortsfunktioner.
1.5.2 Generalplan
På planändringsområdet gäller kommunernas gemensamma delgeneralplan för norra
delen av Lovisa och Tessjö i Strömfors (LOTES), som fastställdes 29.5.2008 av
miljöministeriet. I delgeneralplanen har områden för flervåningshus, småbostadshus och
närrekreation anvisats på området. Den före detta avstjälpningsplatsen öster om
detaljplaneändringsområdet har i detaljplanen anvisats som område för närrekreation.
Terrängen på östra sidan och det sydöstra hörnet av planeringsområdet har anvisats som
ett jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov att styra friluftslivet.
Utdrag ut delgeneralplanen. Planeringsområdets avgränsning har märkts ut med en röd gräns i plankartan.
12
1.5.3 Detaljplan
Området omfattar områden som hör till fyra olika gällande detaljplaner. För ett visst
parkområde och för de områden i kvarter 1024 som är reserverade för parkering gäller en
detaljplaneändring som fastställdes 29.8.1975. För kvarteren 1023, 1026 och 1027 och för
en del av kvarter 1022 samt för ett visst parkområde gäller en detaljplaneändring som
fastställdes 18.1.1980. För en del av kvarter 1033 och för några grönområden gäller en
detaljplaneändring som fastställdes 6.3.1987. För Sekreterargränd och för ett visst
parkområde gäller en detaljplaneändring som godkändes 11.9.1991. Av området utgör
cirka 1,2 hektar nytt detaljplaneområde. I tabellen nedan finns beteckningarna och
bestämmelserna för den nuvarande detaljplanen sammanfattade.
Kvarter/
område
Datum för
godk./fastst.
av planen
Beteckning
Sammanfattning av planbestämmelsen
Parkeringsområdena i
kvarter 1024
del av 1022,
1023, 1027
29.8.1975
AP
Parkeringsområde för bilar i kvarter 1024.
18.1.1980
AKR
1026
18.1.1980
AP
del av 1033
6.3.1987
AO
Grönområden i
mittersta och
östra delen
Sekreterargränd
6.3.1987
VL, VK,
VP
Kvartersområde för flervånings- och radhus.
Bostadsbyggnaderna eller ekonomibyggnaderna som
placeras på tomterna får vara högst 35 meter långa.
Bostadsbyggnaderna får vara högst 7 meter höga och
ekonomibyggnaderna högst 3 meter höga. På tomten får
byggas ekonomibyggnader i en våning och täckta
bilparkeringar för invånarna. Trädbeståndet på tomten får
inte fällas utan lov av byggnadstillsynsmyndigheten. De
tomtdelar som inte används till byggande, lekplatser eller
farvägar ska planteras med lämpliga träd och buskar.
Tomterna får enbart inhägnas med häckar, vars höjd högst
får uppgå till 1½ meter. På tomten ska ett lekområde utrustat
med lekredskap byggas. För de bostäder som ska byggas på
tomten ska man förse en bilplats per 100 kvadratmeter
lägenhetsyta antingen på tomten eller i kvarter 1026.
Kvartersområde för bilplatser. I kvarteret får bilplatser för
kvarter 1022, 1023 och 1027 placeras.
Kvartersområde för fristående småhus. På tomten får högst
två bostäder byggas. Inga källare som är helt ovan jorden
eller under jorden får byggas.
VL = Område för närrekreation
VK = Lekpark
VP = Park
11.9.1991
gatuområde
Norra delen av gatan är en gata som reserverats för
fotgängare och cyklister och där servicekörning och körning
till tomten är tillåten. På den södra delen är servicekörning
och körning till tomten inte tillåten.
13
Utdrag ur detaljplanesammanställningen. Områdena utanför planändringsområdet har i plankartan märkts ut med
mörkare färgton.
1.5.4 Byggnadsordning
Lovisa stads byggnadsordning trädde i kraft 31.5.2014.
14
2.
PLANERINGSSKEDEN
2.1
Deltagande och samverkan
Förfarandet för deltagande och samverkan samt planläggningens skeden har beskrivits i
programmet för deltagande och bedömning, som finns som bilaga 1 till beskrivningen.
2.2
Mål som uppkommit under planeringen
Syftet med detaljplaneändringen är att utreda om det är möjligt att placera nya tomter för
egnahemshus samt bevilja byggrätt för bostadshus, verksamhetsbyggnader och
serviceboende på planeringsområdet genom att ändra den ogenomförda och föråldrade
detaljplanen. I samband med uppgörandet av detaljplanen har man som alternativ börjat
utreda även placering av företagsverksamhet som inte orsakar miljöstörningar i den norra
delen av planeringsområdet. För området har medan detaljplaneändringen varit anhängig
beviljats undantagslov och bygglov för byggande av ett servicehus för äldre. Syftet med
detaljplanen är att skapa förutsättningar för ett enhetligt kompletterande byggande som på
ett naturligt sätt anknyter till stadsstrukturen. Genom planläggningen undersöks även
alternativ för omorganisering av parkeringsområdena.
2.2.1 Mål baserade på områdets förhållanden och egenskaper
I terrängens låga delar ska miljön utvecklas så att det uppkommer en behaglig och urban
bostadsmiljö på området. För dagvattnen ordnas områden för att fördröja vattnet eller för
avledning av vattnet bort från området.
På området byggs rutter som förenar sådana tomt- och uppsamlingsgator som upphör. Det
nätverk som uppkommer betjänar särskilt den lätta trafiken.
Omorganiseringen av parkeringsområdet som anvisats för flervåningshusen i kvarter 1024
blir aktuell i och med planändringen. I detaljplanen anvisas tillräckligt med utrymme för
bilparkering.
Den förnyade planläggningen av kvarter 1023 styrs av det undantagslov som beviljats
servicehuset på området och de redan byggda gatuförbindelserna och anslutningarna till
vattenlednings-, regnvatten- och avloppsvattennäten. Dagvattenhanteringen ska beaktas
särskilt på servicehusets tomtområde och dess omgivning.
Området kring den före detta avstjälpningsplatsen på planändringsområdet planeras som
en del av planeringsarbetet. I utvecklandet av området beaktas områdets begränsningar
gällande växtlighet, jordbearbetning och avledning av ytvatten. Planeringen styrs av
delgeneralplanen LOTES.
3.
BESKRIVNING AV IDÈPLANER FÖR DETALJPLANEN
3.1
Trafik
För att skapa ett enhetligt trafiknätverk förenas gator med gång- och cykelvägar.
Vägsträckningen på Sekreterargränd flyttas cirka 20 meter österut i den norra ändan av
gatan. Båda planalternativen utgår från samma trafikplan, förutom att det finns skillnader
vad Kamrerargränd beträffar och vad Trollbergsvägens förlängning beträffar. I
planeringsalternativ 1 finns det ett kvartersområde för bostadsbyggnader på
Kamrerargränd. I planeringsalternativ 2 anvisas Kamrerargränd som vägområde med
körförbindelse norrut till Mannerheimgatan.
15
3.2
Bostadskvarter och grönområden
I båda planerna har småhustomter i södra delen av planeringsområdet anvisats till norra
sidan av Alvägen och invid den gata som ska byggas som fortsättning på Trollbergsvägen.
I våningshöjd och taklutning iakttas byggsättet som används för det redan befintliga
byggnadsbeståndet. Planen utökas med en allmän bestämmelse om stadsbilden. Av de
tomter som planerats invid Alvägen gränsar den västligaste till Sekreterargränd och den
östligaste till stigen väster om det kala berget. Mellan Sekreterargränd och tomten kvarstår
ett triangelformat område där trädbeståndet och terrängens form bevaras.
Öster om Trollbergsvägen finns två obebyggda småhustomter som i planerna ändrats till
område för närrekreation på grund av naturförhållandena. Den låga terrängen och
dagvattnet gör att tomterna är dåliga platser att bygga på. Därför lämpar sig området bäst
för friluftsbruk.
I planalternativ 1 fortsätter Trollbergsvägen i en rätt rak linje, och de nya småhustomterna
placeras väster om gatan. Den nya vägsträckningen böjer sig något mot öst för att undvika
tomtplacering på det kala berget. I planalternativ 2 böjer sig den gatan som byggs som
fortsättning på Trollbergsvägen ännu kraftigare mot öst, varefter gatan böjer sig mot
nordväst. De två tomterna som ligger nordöst om vägen är på den högsta platsen i
terrängen. Den nuvarande höjden är 18–18,6 meter över havet. Trollbergsvägens
nuvarande ändpunkt är 14 meter över havet. Tomterna som planeras till sydvästra och
västra sidan av gatan är till arealen 660–880 kvadratmeter, och på de tomtsidor som
gränsar till skogen har man i planen anvisat en remsa på cirka 7 meter som ska bevaras i
naturtillstånd. Syftet är att skapa ett bostadsområde som smälter in i naturen och genom
vilket den skogbevuxna omgivningen kan bevaras.
I båda planerna har den södra delen av kvarter 1023 anvisats för serviceboende och den
norra delen som gränsar till Nordenskiöldsvägen anvisas för boende. I plan 2 kan
bostadshus med högst två våningar placeras i bostadskvarteret, och i plan 1 tillåts
byggande av fyravåningshus. En del av parkeringen i kvarter 1023 har anvisats till ett
separat parkeringsområde på östra sidan av Landhövdingsgränd, i hörnet av
Nordenskiöldsvägen och Landhövdingsgränd. I båda planerna har parkeringsområdet i
kvarter 1024 flyttats från östra sidan av Sekreterargränd till västra sidan av gatan, och
Sekreterargränds vägsträckning har flyttat österut från den nuvarande sträckningen.
Parkeringsområdets nya läge invid gränsen till kvarter 1024 gör det möjligt att ansluta
parkeringsområdets tomt till tomterna i kvarteret. Beroende på hur detta genomförs är det
möjligt att placera 50–75 bilplatser på området.
På området norr om Nordenskiöldsvägen har i plan 1 anvisats ett kvartersområde för
flervåningshus och radhus. Mellan det befintliga kraftverket och det nya området som
anvisats för boende har ett område för närrekreation och parkeringplats anvisats. I plan 2
placeras ett kvartersområde för verksamhetsbyggnader på båda sidor av Kamrerargränd.
Kamrerargränd har körförbindelse till Mannerheimgatan, och öster om Kamrerargränd
placeras gatuparkering och en cykel- och gångväg.
3.3
Hantering, fördröjning och avledande av dagvatten
Dagvatten är regn- och smältvatten som avleds från markytan, hustak och andra ytor.
Vattnet avleds bort från bostadsområdena längs med regnvattenledningar. Det
kompletterande byggandet orsakar ytterligare belastning på dagvattensystemet, och
ändringar i de naturliga avrinningsvägarna kan öka risken för översvämningar.
I regnvattenavloppet som går i riktning med Nordenskiöldsvägen avleds dagvattnet från de
omgivande fastigheterna och området kring den före detta avstjälpningsplatsen. Vattnet
från diket på kraftverkets östra sida avleds i samma regnvattenavlopp. På den tidigare
avstjälpningsplatsens område har dagvattnets infiltrering i marken förhindrats med hjälp av
16
vattenisoleringskonstruktioner. Vattnet kan endast infiltreras av ytlagret, och det ickefiltrerade vattnet rinner in i de öppna dikena som ytavrinning eller avdunstar.
Det kompletterande byggandet ökar mängden dagvatten, eftersom mängden
ogenomsläppliga ytor ökar. I planalternativen har man föreslagit att öka miljöns trivsamhet
och ta i bruk fördröjningslösningar för dagvattnet, vilkas syfte är att lagra och fördröja
dagvattnen. Växtligheten ökar rengöringseffekten genom att binda de näringsämnen som
dagvattnet för med sig. Dagvattenhantering behövs på området för att förhindra att
dagvattnet orsakar översvämningar under störtregn och när snön smälter. På
planeringsområdets lågläntaste område, kring servicehuset och Landhövdingsgränd samt
delvis i Sekreterargränds omgivning, samlas dagvatten från de högre områdena i
sänkorna. Den vägsträcka som föreslagits i planerna som fortsättning på Trollbergsvägen
och de småhustomter som placeras invid gatan ökar mängden dagvatten som leds till den
låglänta terrängen.
3.4
Plan för hantering av dagvatten
Det dagvatten som uppstår i kvarter 1023 och området kring Kamrerargränd avleds till
regnvattenavloppet invid Nordenskiöldsvägen samt stickledningarna som går längs med
Sekreterargränd och Landhövdingsgränd. Söder om Nordenskiöldvägen har i båda
planerna anvisats ett parkeringsområde där parkeringsplatser för kvarter 1023 kan
placeras.
Längs med fortsättningen av Trollbergsvägen som sträcker sig norrut och norr om Alvägen
har i båda planerna anvisats kvartersområden för fristående småhus. Vattnet som rinner
från taken och gårdarna riktar sig främst till terrängen som man syftar till att bevara så
naturenlig som möjligt. Trots att terrängen binder dagvattnet väl, kan byggandet av
byggnader, gator och parkeringsplatser öka mängden dagvatten som uppstår på området.
Från de högre områdena avleds dagvattnet till östra sidan av Landhövdingsgränd och
södra sidan av servicehustomten, där vattnet redan bildade dammar i kontrollen av
utgångsläget. Man föreslår att terrängen bearbetas så att det uppstår tillräckligt djupa
sänkor och utrymme för fördröjning av vattnet. På så sätt kan man jämna ut flödestopparna
till exempel under skyfall. En del av det låglänta området kan bearbetas till ett
biofördröjningsområde. Sänkorna som täcks av växtlighet fördröjer dagvattnet och
växtligheten filtrerar vattnets föroreningar. Placeringen av ett biofördröjningsområde, det vill
säga en regnträdgård, i ett område med lerig jordmån förutsätter att man byter ut
jordmånen, eftersom lermark inte släpper igenom vatten så bra. Det föreslås att man
placerar sådana vilda växter som är kännetecknande för området i den naturenliga miljön.
Den före detta avstjälpningsplatsens backe omges av öppna diken som avleder dagvattnet
till Nordenskiöldsvägens östra ända, där vattnet avleds till ett regnvattenavlopp. På östra
sidan av backen skulle en viss sträcka av diket rörläggas invid sänkan nedanför
backåkningsbacken.
3.5
Friluftsnät och grönområden
Områdets gatunät förenhetligas genom de nya vägförbindelserna. I plan 2 finns en
riktgivande gång- och cykelväg i ändan av Trollbergsvägen. Gång- och cykelvägen ansluts
till Nordenskiöldsvägen. Från Sekreterargränd ansluts en gång- och cykelväg till
Landhövdingsgränd genom en ny gång- och cykelväg. Bostadsområdet har förbindelser
från Nordenskiöldvägen och Trollbergsvägen till rekreationsområdet på den före detta
avstjälpningsplatsens område. I plan 2 finns en förbindelse längs Kamrerargränd norrut till
Mannerheimgatan.
En förbindelse genom dagvattenområdena går till terrängen och stigarna öster om
Landhövdingsgränd. Sänkorna i våtmarken, grönområdena för dagvattenhanteringen samt
stigarna för fotgängare och cyklister bildar ett naturenligt rekreationsområde. På sydöstra
17
sidan av servicehuset går en ny gång- och cykelväg mellan tomtgränsen och den lilla
klippbranten. Söder om vägen skapar planteringar, trädbeståndet och dagvattensänkorna
en trivsam miljö.
På den före detta avstjälpningsplatsens område får inga tunga konstruktioner placeras, och
träden ska avlägsnas redan som plantor så att rötterna inte kan skada
vattenisoleringslagret på avstjälpningsplatsen. I planalternativen föreslås området bli en
backe med ängsväxtlighet där sandstigar leder rutten och en bredare friluftsstig går runt
backen. Den västliga backen kan användas till backåkning vintertid. På backkrönet finns en
sandplan för spel, och områdena kan avgränsas med naturstenar och låga planteringar.
Infotavlan berättar om områdets historia och leder till friluftsrutterna som fortsätter österut
till Trollberget och Krutkällarträsket.
