Allmänspråk och fackspråk
– vilka risker för missförstånd finns i övergången mellan dem?
Nathalie Parès, Språkrådet
Hälso- och sjukvårdens nationella termkonferens
28–29 september 2010
Språkrådet – Sveriges centrala språkvårdsorgan
… en avdelning inom en statlig myndighet, Institutet för språk och folkminnen.
… språkvårdare i svenska, finska, romani och svenskt teckenspråk.
… erbjuder föreläsningar, seminarier och konferenser.
… svarar på språkfrågor via webb, e-post och telefon.
… ger ut ordböcker, skrivregler och annan språklitteratur.
… följer tillämpningen av språklagarna (SFS 2009:600 och 2009:724).
… stöder klarspråksarbete hos myndigheter, kommuner och landsting.
Klarspråkskristallen
Priset lyfter fram goda exempel
och uppmuntrar myndigheter
inom stat, kommun och landsting
att använda ett klart, enkelt och
begripligt språk i sina texter.
Språklagen (2009:600)
11 § Språket i offentlig verksamhet
ska vara vårdat, enkelt och begripligt.
12 § Myndigheter har ett särskilt
ansvar för att svensk terminologi
inom deras olika fackområden finns
tillgänglig, används och utvecklas.
Om man får hjärtinfarkt beror det på att en
blodpropp har bildats och täppt till hjärtats
kranskärl så att blodet inte kan passera.
Detta ger syrebrist i den del av hjärtat som
skulle ha tagit emot blodet från detta kärl.
Skadan som uppkommer gör att hjärtat inte
orkar arbeta lika bra som förut.
Källa: sjukvardsradgivningen.se
”Akut ST-höjningningsinfarkt uppstår i de allra flesta fall
på grund av en ruptur eller fissur i ett aterosklerotiskt
plack i kranskärlen.
Rupturen förorsakar aktivering av trombocyter och
koagulationsmekanismer, vilket leder till akut
trombosbildning som helt obstruerar blodflödet i kärlet.
Tillståndet leder snabbt till myokardischemi i det aktuella
kärlområdet och inom några minuter drabbas myokardiet
av en progredierande cellnekros.”
Källa: internetmedicin.se
Medicinskt fackspråk
1) Det vetenskapliga medicinska språket (i vetenskapliga artiklar)
•
Ska vara exakt, enhetligt och entydigt
•
Ska bygga på facktermer: ventrikel, uterus, anemi
2) Det medicinska allmänspråket (i kontakt med patienter)
•
Ska vara klart, enkelt och begripligt för patienten
•
Förutsätter allmänspråkliga ord: magsäck, livmoder, blodbrist
3) Det medicinska arbetsspråket (kolleger emellan)
•
Behöver bara vara begripligt för sjukvårdspersonalen
Ur Medicinens språk (2006)
Facktermer och allmänspråkliga ord
Facktermer bidrar till effektiv kommunikation mellan fackexperter
inom specifika fackområden.
Ord i allmänspråket kan ha en vidare och ganska luddig betydelse.
OBS: Vissa ”termer” är snarare fackjargong än regelrätta termer.
Flytande gränser mellan fackspråk och allmänspråk
Terminologisering
När ord i allmänspråket används som termer och får en betydligt snävare betydelse.
Exempel: besök (inom hälso- och sjukvården) och lera (inom geologin).
Avterminologisering
När termer börjar användas i allmänspråket, ofta i samband med katastrofer och
skandaler, som får stor spridning i medierna. Exempel: bogvisir, akrylamid och tsunami.
Parallell existens
Ofta lever dessa ord vidare med ”dubbel identitet” – både som termer i fackspråket och
som allmänspråkliga ord – med två delvis skilda betydelser.
När lekmän läser fackspråk …
• Facktermer och jargong kan vara helt obegripligt för den oinsatte.
• Vissa facktermer kan verka begripliga, men misstolkas
därför att de inte har samma betydelse i allmänspråket.
• Många texter har dubbla mottagare (experter och lekmän).
Patientdatalagen (2008:355)
Lagens syfte
1 kap. 2 §: Informationshantering inom hälso- och sjukvården ska vara
organiserad så att den tillgodoser patientsäkerhet och god kvalitet samt
främjar kostnadseffektivitet.
Språket i patientjournaler
3 kap. 13 §: De journalhandlingar som upprättas inom hälso- och sjukvården
ska vara skrivna på svenska språket, vara tydligt utformade och så lätta som
möjligt att förstå för patienten.
Journalrubriker som jag inte förstår
(ibland fackspråk, ibland jargong …)
MED SSK INSKRIVNING, MED LÄK INSKRIVNING
OMVÅRDNADSANAMNES
Funktionella rörelser
P-glukos
SATURATION
Elimination
SJG BEDÖMNING, ARBT BEDÖMNING
Diadokokinesis
Tonus
Förkortningar – ofta jargong
At
LSTIT
Mos
Pat
Epiph
Tb
Ytl lgll
SVE
Bltr
Pulm
Dyn spiro
Terminologi- och klarspråksarbete
Facktermer bidrar till effektiv kommunikation mellan fackexperter – men …
• Undvik fackjargong.
• Ersätt eller förklara facktermerna i texter för lekmän.
• Samarbeta – fackexperter, språkexperter och terminologer emellan.
• Definiera termerna ordentligt; skapa termsamlingar.
• Se till att termerna och definitionerna blir kända och etablerade.
Farligt att ersätta termer lättvindigt …
Narkolepsi
= sömnstörningar
Trypanosomiasis
= afrikansk sömnsjuka
Språklagen (2009:600)
12 § Myndigheter har ett särskilt ansvar
för att svensk terminologi inom deras
olika fackområden finns tillgänglig,
används och utvecklas.
Man måste inte använda fackspråk
i alla lägen, bara för att man kan …
anamnes
= vårdbakgrund
epikris
= slutanteckning
dispensering:
= utdelning
Skrivregler – ett stöd i skrivandet
Fler tips
Medicinskt fackspråk i skrift – råd och riktlinjer
(Terminologicentrum TNC, Läkartidningen,
Socialstyrelsen och Svenska Läkaresällskapets
kommitté för medicinsk språkvård)
Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
även www.svenskaakademien.se/ordlista
Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien
Klarspråk i socialtjänsten – hur man skriver lättlästa
beslut, utredningar och journaler (Gothia förlag)
Kontakta Språkrådet
Internet: www.språkrådet.se
E-post: [email protected]
Telefon: 08-442 42 00 (växeln)
Allmänna språkfrågor
Internet: www.språkrådet.se/frågelådan
E-post: [email protected]
Telefon: 08-442 42 10, vardagar mellan kl. 9.00 och 12.00
Klarspråksfrågor
Ansvariga: Eva Olovsson och Nathalie Parès
Internet: www.språkrådet.se/klarspråk och www.språkrådet.se/testet
E-post: [email protected]
Telefon: 08-442 42 12 / 08-442 42 17
