Stöd forskning om
global hälsa
FOTO: MOSTPHOTOS
INFEKTIONSSJUKDOMAR - ETT ACCELERERANDE HOT
STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA
STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA
FOTO: KRISTINA PERSSON
2
Infektionssjukdomar
- ett accelererande globalt hot
Vi gör stora framsteg inom medicinsk forskning, men samtidigt drabbas människor världen
över av omfattande lidande som följd av ohälsa och sjukdomar. I en del fall är detta lidande
möjligt att förebygga och behandla om bara resurser och kunnande funnits tillgängligt även i
låg- och medelinkomstländer. I andra fall saknas bitar i det kunskapspussel forskarna lägger.
Medicinska fakulteten vid Lunds universitet arbetar aktivt för att den forskning vi bedriver
och den kunskap vi har ska bidra till att lösa globala hälsoproblem.
Infektionssjukdomar är inget nytt problem. Genom historien har olika pandemier härjat och
miljontals människor dött. Digerdöden på 1300-talet krävde uppskattningsvis 30-40 miljoner
människors liv i Europa. Spanska sjukan orsakade ca 50-100 miljoner dödsfall 1918-1920.
Infektionssjukdomar är fortfarande ett stort problem och orsakar mycket lidande och död
också i dagens samhälle. Forskning har gett oss nya botemedel och vaccin, men många
människor insjuknar och dör årligen på grund av olika typer av smittsamma sjukdomar.
Ofta är infektionssjukdomar särskilt svåra att bekämpa eftersom bakterien eller viruset
genomgår ständiga förändringar och mediciner som är utvecklade att angripa en version
av till exempel ett virus plötsligt inte fungerar när det ändrats. Antibiotikaresistens är ett
överhängande hot mot hälsan i världen. I andra fall har vi aldrig lyckats utveckla behandlingar
som botar, utan bara mildrar sjukdomar. Vi lever idag i ett globalt samhälle, med många
resor och migrationsströmmar. Detta gör att infektionssjukdomar som t ex tuberkulos ökar
i områden där de tidigare varit sällsynta.
Medicinska fakulteten medverkar i arbetet med att uppnå FN:s globala mål. De globala
målen är 17 mätbara mål som syftar till att förbättra livet för världens fattiga. Mål tre handlar
om hälsa och välbefinnande och inkluderar bland annat att senast 2030 utrota epidemierna
av aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar samt bekämpa hepatit,
vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar.
Här följer en presentation av fyra forskningsområden som vi har valt att belysa och där vi
behöver din hjälp för att ta forskningen vidare. Vår vision är att vara en medicinsk fakultet
som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors hälsa. Vi hoppas att ni vill
stödja oss i detta arbete!
Dekanus Gunilla Westergren-Thorsson 2016-11-30
3
STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA
STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA
FOTO: STEN SKOGMAR
4
Vad gör olika influensavirus
olika farliga?
Luftvägsinfektioner hör till våra vanligaste infektioner. Under de
första fyra levnadsåren har barn i genomsnitt 6-8 luftvägsinfektioner per år. Därefter minskar antalet till 2-3 per år. Lunginflammation är den vanligaste dödsorsaken hos barn globalt och den
orsakas oftast av virus och av pneumokocker, en sorts bakterier.
Virusinfektioner kan inte behandlas med antibiotika.
Av de allvarligare luftvägsinfektioner som leder till sjukskrivningar i över 15 dagar, svarar influensa för ca en tredjedel hos både kvinnor och män. Dessa årligt återkommande epidemier
drabbar som regel mellan 3-4 miljoner människor och orsakar 250 000-500 000 dödsfall i
världen. Utöver dessa årligt återkommande, säsongsberoende epidemier, kan vissa influensavirustyper dessutom ge upphov till mer fruktade världsomfattande epidemier så kallade
pandemier. Pandemier får förödande konsekvenser eftersom dessa influensavirus är mer
sjukdomsframkallande och sprids så snabbt i populationen att en majoritet av befolkningen
insjuknar samtidigt. Detta kan få effekter på samhällets förmåga att upprätthålla normala
funktioner såsom kommunikationer, skola och sjukvård. ”Spanska sjukan” är ett exempel
på en influensapandemi som drabbade en tredjedel av jordens befolkning under åren 191820 och resulterade i cirka 50 miljoner dödsfall. Svininfluensan är ett annat exempel på ett
influensavirus som spridits över hela världen under en mycket kort tidsperiod.
Mål
•
VÅR FORSKNING OM INFLUENSAVIRUS
Influensavirus varierar väldigt mycket och deras egenskaper kan förändras snabbt. Vi undersöker hur olika influensavirus påverkar den infekterade cellen på molekylär nivå. Vi har
utvecklat en metod som kan användas för att i stor skala identifiera cellulära proteiner som
binder influensavirusets RNA (en sorts arvsmassa). Genom att studera detta vill vi få en
större förståelse för vad som skiljer influensavirus med hög sjukdomsframkallande förmåga
från influensavirus som har lägre sjukdomsframkallande förmåga. På så sätt kan epidemier
med influensavirus som har hög sjukdomsframkallande förmåga upptäckas i ett tidigt skede
och spridningen begränsas. En ökad kunskap om hur influensavirus fungerar och orsakar
sjukdom kommer även att underlätta utveckling av nya mediciner mot influensa.
•
Att identifiera de egenskaper hos influensavirus som ger upphov till allvarlig sjukdom.
Vi vill förstå hur dagens influensa och det mycket dödliga influensaviruset som orsakade
Spanska sjukan skiljer sig åt.
Att förutspå uppkomsten av nya epidemier av influensavirus med hög dödlighet i ett
tidigt skede av en epidemi och därmed begränsa denna i största möjliga mån.
Resursbehov:
Lön till disputerade forskare och materialkostnader. Kostnad: 5 mkr för två disputerade
forskare under tre år eller 2,5 mkr för en disputerad forskare under tre år.
5
STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA
STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA
Malaria - en sjukdom man måste
överleva många gånger innan
man blir immun!
FOTO: KRISTINA PERSSON
6
Nästan en miljon människor dör av malaria varje år. Cirka 80% av
de som dör, är små barn under fem år. Det finns inget vaccin mot
malaria och resistensen mot befintliga mediciner ökar hela tiden.
Sjukdomen sprids via myggor och orsakas av en parasit som
förökar sig i blodet. För att bli immun mot malaria måste man
drabbas av sjukdomen 10-15 gånger, och överleva varje gång. För
de flesta andra sjukdomar räcker det med att man blir sjuk en
enda gång, för att man ska bli immun. Malaria fanns i Sverige
fram till 1800-talet, och kallades då för ”frossan”, men försvann
i samband med att bostäderna blev bättre och att det genomförts
omfattande utdikningar av våtmarker.
VÅR FORSKNING OM MALARIA
Vi vill ta reda på hur man blir immun mot malaria, för att med den kunskapen kunna göra
ett vaccin mot sjukdomen. Vi har pågående studier i Uganda där vi undersöker immunförsvaret hos barn som får malaria. Vi följer barnen under deras första levnadsår för att se hur
försvaret mot malaria utvecklas. Vi studerar funktionen hos vissa specifika antikroppar som vi
tror skulle kunna fungera i ett framtida vaccin. Vi har tagit fram en unik metod för att direkt
i färskt blod undersöka en av immunförsvarets viktigaste celler, så kallade B-celler, och hitta
de som bara känner igen malaria, vilket inte varit möjligt tidigare. Med denna metod kan vi
undersöka när de malariaspecifika cellerna dyker upp i blodet efter en malariasmitta. Det
finns också atypiska B-celler som inte fungerar normalt, som kan vara en av förklaringarna
till att det tar så lång tid att utveckla immunitet mot malaria. Vi bedriver också studier på
svenska malariapatienter, som har fått malaria efter en utlandsvistelse.
Mål
•
•
Att genom studier av B-celler och olika markörer för immunitet ta reda på varför det
tar så lång tid att bli immun mot malaria. Vi har samlat in prover från barn i Uganda
för att kunna jämföra detta med nivåer av olika immunförsvarsmarkörer, antikroppar
och B-celler.
Utifrån denna kunskap, tillverka ett fungerande vaccin och därmed rädda livet på
många människor.
Resursbehov:
Lön till doktorand och inköp av laboratorieutrustning. Kostnad: 2,5 mkr.
Lön till forskningssköterska, inköp av kemikalier och utrustning. Kostnad: 1,2 mkr.
Inköp av materiel till DNA-analys av malariaparasiter. Kostnad: 200 000 kr.
7
STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA
STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA
Tuberkulos - en antik sjukdom på
väg tillbaka
FOTO: KRISTINA PERSSON
8
Tuberkulos (tbc) orsakar två miljoner dödsfall varje år, vilket är
fler än någon annan infektionssjukdom. Tbc, som framförallt
orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis (Mtb), är en
väldigt smittsam sjukdom som sprids från person till person via
lungorna genom exempelvis hostningar. Tbc drabbar människor
i alla åldrar, men personer med nedsatt immunförsvar lider en
större risk. Sjukdomen går i de flesta fall att behandla, men behandlingen kan vara dyr, innefattar flera läkemedel med svåra
biverkningar och pågår i över sex månader.
Detta ställer därför stora krav på både patienten och sjukvården. Antalet tbc-bakterier som
inte går att behandla med vanliga antibiotika har dessutom ökat kraftigt runtom i världen
de senaste åren. Dessa resistenta bakterier kräver ännu svårare behandlingar med mindre
effektiva preparat som kan sträcka sig över två års tid. Behovet är därför stort av att hitta
alternativa behandlingar till dagens antibiotika.
Vi har tittat på så kallade antimikrobiella peptider (AMP). De produceras i alla organismer,
från växter till däggdjur, och fungerar som kroppens egen antibiotika. Dessa små proteiner
dödar bakterier snabbt och effektivt genom att ta sönder bakteriens cellvägg. Intresset för
AMP som alternativ behandling mot infektioner och förhindrandet av spridning har ökat.
Fördelen med AMP är att de inte triggar utveckling av resistens då de använder sig av flera
olika mekanismer för att döda bakterier.
VÅR FORSKNING OM ALTERNATIV TUBERKULOSBEHANDLING
Genom att analysera en mängd olika antibakteriella peptider har vi identifierat AMP som
effektivt dödar tbc-bakterien utan att skada andra celler. Dessa peptiders bakteriedödande
effekt har studerats i olika cellmodeller. Vi upptäckte att dessa peptider kunde eliminera
tbc-bakterier också i kroppens celler, där det är svårt för immunförsvaret och antibiotika att
nå dem. Peptidernas bakteriedödande effekt analyserades även i studier på djur där vi redan
efter fem dagars behandling kunde reducera bakteriemängden med 86 %. Vår förhoppning
är att dessa antimikrobiella peptider ska fungera som alternativ till rådande tbc-behandling,
speciellt för multiresistent lungtuberkulos och förkorta behandlingen med flera månader.
Mål
•
•
•
•
Att göra fler studier i celler och djur med avsikt att se effekten av olika doser av
antimikrobiella peptider (AMP).
Att undersöka om peptiden fungerar tillsammans med antibiotika och se hur AMP
sprider sig i lungan.
Att studera peptidens verkan mot multiresistenta tuberkulosbakterier
Att testa effektiviteten av AMP i kliniska försök på sjuka personer på Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Resursbehov
Materialbehov. Kostnad: 300 000 kr.
Lön till postdoc under två år. Kostnad: 1,5 mkr.
Lön till doktorand under fyra år. Kostnad: 2,7 mkr.
9
STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA
STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA
Hur kan vi fortsätta – och vinna
– kampen mot hiv i världen?
FOTO: GETTY IMAGES
10
Under det senaste årtiondet har tillgången till livräddande hivbehandling ökat dramatiskt i låginkomstländer, framför allt i
Afrika där två tredjedelar av världens hiv-positiva människor
lever. Allt fler människor som lever med hiv får idag sin behandling av sjuksköterskor på vårdcentraler, med begränsade resurser.
Ofta saknas tillgång till laboratorieundersökningar, och sjuksköterskorna måste även hantera en mängd andra hälsoproblem. Ett
exempel är tuberkulos (tbc), en sjukdom som är särskilt vanlig
och allvarlig hos hiv-positiva personer.
Vi behöver öka tillgången till hiv-behandling i världen ytterligare, och för att nå detta mål
måste vi hitta bättre strategier för hur denna behandling kan ges på ett säkert, enkelt
och effektivt sätt på vårdcentraler i låginkomstländer. En viktig del av detta arbete är att
utveckla nya metoder som kan användas för att diagnostisera tbc och för att tidigt upptäcka
resistenta former av hiv.
VÅR FORSKNING OM HIV
Vi har byggt upp en forskningsstation i Adama, en stad i centrala Etiopien med drygt 300
000 invånare. Studierna utgår från alla vårdcentraler och sjukhus i området, och vi använder
forskningslaboratorier i Etiopien och Lund. Vår forskargrupp har utvecklat och utvärderat
metoder som kan användas i låginkomstländer för att upptäcka tbc hos hiv-positiva. Vi har
funnit att en av fem hiv-positiva samtidig har tbc, en sjukdom som i de flesta fall inte har
upptäckts med de metoder som finns tillgängliga idag.
Vår forskargrupp studerar också hur resistenta former av hiv uppkommer och sprids i
Etiopien, och vi konstruerar nya tekniker för att enkelt identifiera patienter som bär på
resistent hiv.
Mål
•
•
•
•
Att studera egenskaper hos hiv som leder till snabbare sjukdomsutveckling och högre
spridning i olika segment av befolkningen.
Utveckla nya metoder för att diagnostisera tbc hos hiv-positiva patienter, som kan
användas inom sjukvården i låginkomstländer.
Kartlägga och förstå hur resistent hiv sprids i Etiopien och andra delar av östra Afrika.
Utarbeta metoder som kan användas vid vårdcentraler för att upptäcka resistent hiv
hos hiv-positiva patienter.
Resursbehov:
Lön till projektpersonal i Etiopien under ett år. Kostnad: 500 000 kr/år.
Infrastruktur och anställning av forskningspersonal. Kostnad: 1,5 mkr
Lön för 1-2 doktorander under 4 år med tillhörande projektkostnader. Kostnad: 5 mkr.
11
STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA
Global hälsa utvecklingspotential & behov
Lunds universitets bredd och djup inom forskning och utbildning är unik i norra
Europa. De ämnen som presenteras i denna skrift är bara ett axplock av den forskning inom infektionssjukdomar av stor relevans för den globala hälsan som bedrivs
inom Medicinska fakulteten. Den inkluderar bland annat nya sätt att bota och
förebygga infektionssjukdomar i antibiotikaresistensens spår; att utveckla nya
behandlingsmetoder samt diagnostik.
Forskningen har blivit allt mer kostnadskrävande. Därmed har externa medel fått större
betydelse för att projekt ska kunna ligga i forskningsfronten. Donationer är ett viktigt komplement till offentlig finansiering och är i många fall helt avgörande för fortsatt framgångsrik
verksamhet inom flera av våra forskningsfält.
Det finns många olika sätt att stödja forskningen genom till exempel donationer, kontakter
och nätverk.
Om du väljer att donera medel, så kan de användas till löner, stipendier, projektmedel och
infrastruktur. Du kan t.ex. välja att ge medel till löner och stipendier till tjänster så som
professur, biträdande lektorat, postdoc och doktorandlön inom ett Double PhD-program
(där doktoranden är verksam både vid Lunds universitet och ett partneruniversitet i annat
land). Du kan även välja att ge direkta medel till forskningsprojekt som kan användas för
material till experiment, undervisningsmaterial, etc. Det finns även behov av resurser till
gemensamma infrastrukturplattformar i exempelvis Etiopien och Uganda i form av lokaler
och forskningsutrustning som kan användas av många olika forskningsprojekt.
Läs mer om våra forskningsprojekt på:
www.med.lu.se/stod_global_halsa_infektionssjukdomar
STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA
FOTO: KRISTINA PERSSON
12
13
STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA
15
FOTO: GETTYIMAGES
STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA
FOTO: STEN SKOGMAR
14
Du kan läsa mer om vår kampanj om global hälsa på vår webbsida:
www.med.lu.se/stod_global_halsa_infektionssjukdomar
Har du frågor eller vill donera? Kontakta Emma Roybon på:
[email protected] eller 046-222 72 18.
Om du redan bestämt dig för att stödja denna kampanj, använd plusgiro
589 93-7 eller bankgiro 830-6599. Ange ditt namn och kontaktuppgifter samt
vilket forskningsprojekt du vill stödja.
Detta är en del av Lunds universitets donationskampanj inför universitetets
350-årsjubileum. Läs mer om donationskampanjen: donationskampanj.lu.se
© Medicinska fakulteten, Lunds universitet, november 2016.
Vi är en medicinsk fakultet
som förstår, förklarar och
förbättrar vår värld och människors hälsa. Var med och stöd
oss i vårt arbete!
www.med.lu.se
Medicinska fakulteten
LUNDS UNIVERSITET
Box 117
221 00 Lund
Tel 046-222 72 18
www.med.lu.se
