Från erkännande till egenmakt – från ord till

Samordning och uppföljning
Sedan den 1 januari 2010 har Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget ett
gemensamt nationellt
uppdrag att:
Samordning
och uppföljning
•samordna
de minoritetspolitiska
målen i Stockholm och Sametinget ett
Sedan
den 1 januari
2010 har Länsstyrelsen
gemensamt
nationellt
uppdrag
att:
•följa upp hur minoritetspolitiken genomförs
•samordna
de lagen
minoritetspolitiska
•redovisa hur
om nationellamålen
minoriteter och minoritetsspråk följs
•följa
upp
hur
minoritetspolitiken
genomförs
•synliggöra de nationella minoriteterna och sprida kunskap om deras rättigheter
•redovisa
hur lagen om
nationella minoriteter
ochriksorganisationer
minoritetsspråk följs
•fördela statsbidrag
till kommuner,
landsting och
•synliggöra de nationella minoriteterna och sprida kunskap om deras rättigheter
Länsstyrelsen
har också
särskilt ochlandsting
tidsbegränsat
uppdrag att:
•fördela statsbidrag
tillett
kommuner,
och riksorganisationer
•stödja kommuner som påbörjat ett utvecklingsarbete med den romska minoriteten
Länsstyrelsen
har ocksåmellan
ett särskilt
och tidsbegränsat
att: myndigheter
•förmedla kontakter
den romska
minoritetenuppdrag
och ansvariga
•stödja kommuner som påbörjat ett utvecklingsarbete med den romska minoriteten
Sametinget
också ett
särskilt
•förmedlahar
kontakter
mellan
denuppdrag
romska att:
minoriteten och ansvariga myndigheter
•skapa och driva en nationell hemsida som ska öka kunskaperna om de
nationella
www.minoritet.se
Sametinget
harminoriteterna
också ett särskilt
uppdrag att:
•vara huvudman
förnationell
två samiska
språkcentra,
bedriva verksamhet
•skapa
och driva en
hemsida
som skasom
ökaska
kunskaperna
om de för
att utvecklaminoriteterna
och stimulerawww.minoritet.se
till en ökad användning av det samiska språket
nationella
•vara huvudman för två samiska språkcentra, som ska bedriva verksamhet för
att utveckla och stimulera till en ökad användning av det samiska språket
Länsstyrelsens enhet
för minoritetsfrågor
Enhetschef
Länsstyrelsens enhet
Lennart Rohdin
för minoritetsfrågor
08-785 40 40
Enhetschef
Utvecklingsledare
Lennart Rohdin
Ann-Marie Algemo
Katarina Gürsoy
08-785 40 40
08-785 41 65
08-785 40 29
Utvecklingsledare
Helena Cronséll
Tiina Kiveliö
Ann-Marie Algemo
Katarina Gürsoy
08-785 44 11
08-785 40 21
08-785 41 65
08-785 40 29
Webbplats: www.lansstyrelsen.se/stockholm/minoriteter
Helena Cronséll
Tiina Kiveliö
E-postadress: [email protected]
08-785 44 11
08-785 40 21
Webbplats: www.lansstyrelsen.se/stockholm/minoriteter
E-postadress: [email protected]
Sametinget
Utvecklingsledare
Aina Negga
Sametinget
0980 -780 58
[email protected]
Utvecklingsledare
Aina Negga
Webbplatser:
0980 -780 58
www.minoritet.se
[email protected]
www.sametinget.se
Webbplatser:
www.minoritet.se
www.sametinget.se
E-postadress: [email protected]
E-postadress: [email protected]
Från erkännande till egenmakt
Från–erkännande
egenmakt
från ord till till
handling
– från ord till handling
Ett minoritetsinriktat tankesätt
Ett minoritetsinriktat tankesätt
I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till
Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och
den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Riksdagen
fattade även beslut om en minoritetspolitik och ett erkännande av fem
nationella minoriteter och deras språk.
Sveriges nationella minoriteter
De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer (är även
ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar.
Sveriges nationella minoritetsspråk
De historiska minoritetsspråken i Sverige är jiddisch, romani chib (alla varieteter),
samiska (alla varieteter), finska och meänkieli.
Regeringens minoritetspolitiska strategi
Under 2009 presenterade regeringen en ny minoritetspolitisk strategi med åtgärder
för att stärka de nationella minoriteternas rättigheter ytterligare. Målen med strategin är att:
•förtydliga den rättsliga regleringen av de nationella minoriteternas rättigheter
genom en ny lag
•säkerställa en bättre efterlevnad av minoritetskonventionerna och uppföljning
av vidtagna åtgärder
•motverka diskriminering och utsatthet av de nationella minoriteterna
•stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande
•främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken
Lagstiftningen
Alla fem nationella minoriteter omfattas av lagen (2009:724) om nationella
minoriteter och minoritetsspråk. Det så kallade grundskyddet innebär att:
•förvaltningsmyndigheter ska informera de nationella minoriteterna på lämpligt
sätt om deras rättigheter när det behövs
•det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella
minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter
att behålla och utveckla sin kultur i Sverige
•barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna
minoritetsspråket ska främjas särskilt
•förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till
inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med
representanter för minoriteterna i sådana frågor
Dessutom gäller särskilda rättigheter för finsk-, samisk- och meänkielitalande
inom respektive förvaltningsområde:
•enskilda har rätt att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter
med förvaltningsmyndigheter där ärendet helt eller delvis sammanfaller med
minoritetsspråkens förvaltningsområde
•förvaltningsmyndigheter är skyldiga att ge muntligt svar på samma språk samt
att på begäran ge en skriftlig översättning av beslut och motivering.*
•förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med
kunskaper i minoritetsspråken
•kommunerna har särskilda skyldigheter att ordna äldre- och barnomsorg som
bedrivs helt eller delvis på minoritetsspråken om någon inom förvaltningsområdet önskar detta
Utökade förvaltningsområden
Den nya lagen innebär att antalet förvaltningsområden för tre av minoritetsspråken - finska, meänkieli och samiska – utökas.
Förvaltningsområdet för finska språket omfattar Borås, Botkyrka, Eskilstuna,
Gällivare, Hallstahammar, Haninge, Haparanda, Huddinge, Håbo, Kiruna,
Köping, Pajala, Sigtuna, Solna, Stockholm, Surahammar, Södertälje, Tierp,
Upplands Väsby, Upplands-Bro, Uppsala, Västerås, Älvkarleby, Österåker,
Östhammar, Umeå, Kalix, Göteborg, Hofors, Sundbyberg, Skinnskatteberg
och Övertorneå.
Förvaltningsområdet för samiska språket omfattar Arjeplog, Arvidsjaur,
Berg, Gällivare, Härjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Krokom, Lycksele, Malå,
Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och
Östersund.
Förvaltningsområdet för meänkieli omfattar Gällivare, Haparanda, Kiruna,
Pajala, Kalix och Övertorneå.
Även andra kommuner har möjlighet att ingå frivilligt i ett förvaltningsområde.
Regeringen fattar beslut om sådan frivillig anslutning efter ansökan av kommun
som vill ingå.
* Myndigheterna kan bestämma särskild tid och plats där servicen ges på minoritetsspråk