Stadsledningskontoret
Kansliet för mänskliga rättigheter
Information
Sida 1 (7)
2017-01-25
Nationella minoriteters rättigheter
I Sverige finns det fem nationella minoritetsgrupper:
•
•
•
•
•
judar
romer
samer
sverigefinnar
tornedalingar
De nationella minoritetsspråken är:
•
•
•
•
•
jiddisch
romani
samiska
finska
meänkieli
De nationella minoriteterna har en särskild ställning. Det
markeras genom att det är riksdagen som har erkänt de
nationella minoriteterna och deras språk i enlighet med
Europarådets minoritetskonventioner. Erkännandet
innebär en folkrättslig förpliktelse att aktivt skydda och
stödja de nationella minoriteternas språk och kultur.
Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat
Sverige och Stockholm under en lång tid. Minoriteternas
språk och kultur är en del av det svenska kulturarvet.
Några av de rättigheter som nationella minoriteter kan
hävda i staden:
•
Stadsledningskontoret
Stockholms stad
16432 Stockholm
Växel 08-508 29 000
[email protected]
stockholm.se
•
Rätt att vara delaktig i stadens arbete med att
förverkliga de nationella minoriteternas rättigheter.
Rätt att utveckla minoritetsspråket, bland annat
genom modersmålsundervisning i förskolan och
annan pedagogisk verksamhet samt
modersmålsundervisning i grundskolan och
gymnasium.
Information
Sida 2 (7)
•
•
•
•
Rätt att främja kulturen genom att till exempel söka
kulturstöd.
Sverigefinska gruppen har rätt till förskola och
äldreomsorg på finska.
Samisk-, meänkieli- och finsktalande har rätt att få
äldreomsorg på sitt minoritetsspråk.
Samisk-, meänkieli- och finsktalande har rätt att
använda sitt språk i kontakter med staden.
Kulturstöd
Föreningar kan söka kulturstöd för programverksamhet
som stärker, utvecklar och förmedlar kunskap om de
nationella minoriteternas språk och kultur.
Kulturförvaltningen svarar på frågor om kulturstöd.
stockholm.se/KulturFritid/Stod/Handlaggare1
Delaktighet och inflytande
Stockholms stad samråder med representanter från
minoritetsgrupperna i de frågor som berör minoriteten
eller när en fråga aktualiseras från grupperna.
Språk och modersmålsundervisning
Elever som tillhör en nationell minoritetsgrupp har rätt till
modersmålsundervisning i sitt minoritetsspråk. För att söka
modersmålsundervisning behöver eleven inte ha några
kunskaper i språket. Det betyder att nationellt
minoritetsspråk ska kunna läsas som ett nybörjarspråk i
grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan. Eleven ska
även ha möjlighet att fortsätta läsa minoritetsspråket på
gymnasienivå.
Om du är elev eller vårdnadshavare och har frågor om
modersmålsundervisning ska du i första hand kontakta din
skola.
Du kan även ringa Kontaktcenter Stockholm 08-508
00 508.
Information
Sida 3 (7)
För mer information
•
Språkcentrum: stockholm.se/sprakcentrum
•
Skolverket: skolverket.se
Kansliet för mänskliga rättigheter
Stadsledningskontoret, kansliet för mänskliga rättigheter i
Stockholms stad, samordnar stadens strategiska arbete för
att förverkliga de nationella minoriteternas rättigheter. En
viktig utgångspunkt för arbetet är att varje individ avgör
själv om hon eller han tillhör någon av de nationella
minoriteterna. Ingen nackdel får följa med detta val.
Kansliet samråder med de nationella minoriteterna om
stadens arbete för att ge nationella minoriteterna
inflytande i stadens processer, från problemformulering till
identifiering av åtgärder, genomförande, utvärdering och
återkoppling.
Kansliet informerar och stödjer stadens nämnder och
förvaltningar om de skyldigheter staden har utifrån
minoritetslagstiftningen. I uppdraget ingår att tillsammans
med nationella minoriteter bidra till att staden i ökad
utsträckning synliggör de nationella minoriteternas
rättigheter och hur rättigheterna kan hävdas.
För mer information om rättigheterna och vad
lagstiftningen föreskriver:
•
Europeisk stadga om landsdels- eller
minoritetsspråk
manskligarattigheter.se/sv/vem-gorvad/europaradet/ramkonventionen-till-skydd-fornationella-minoriteter
•
Ramkonventionen till skydd för nationella
minoriteter
manskligarattigheter.se/sv/vem-gorvad/europaradet/ramkonventionen-till-skydd-fornationella-minoriteter
Information
Sida 4 (7)
•
Lagen om nationella minoriteter i sin helhet
notisum.se/rnp/sls/lag/20090724.htm
•
Språklagen
sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakpolitik/spraklage
n.html
•
Länsstyrelsen i Stockholm
lansstyrelsen.se/Stockholm
•
Sametinget
sametinget.se
•
Minoritet.se
minoritet.se
Kontaktuppgifter till kansliet
Stockholm ingår i förvaltningsområde för finska. Lagen om
nationella minoriteter och minoritetsspråk innehåller
bestämmelser om förstärkt skydd för samiska, finska
respektive meänkieli i förvaltningsområden.
I förvaltningsområden har enskilda individer rätt att
använda sitt minoritetsspråk i sina skriftliga och muntliga
kontakter med myndigheter. Enskilda har också rätt att få
tillgång till äldreomsorg och förskola helt eller delvis på
samiska, finska respektive meänkieli.
Förstärkt skydd för finska
Stockholms stad ingår i förvaltningsområdet för finska. Det
innebär:
•
•
•
Rätt att använda finska vid muntliga och skriftliga
kontakter med kommuner i enskilt ärende där
myndigheten är beslutsfattare.
Kommunen får bestämma särskilda tider och
särskild plats för att ta emot besök av enskilda som
talar finska, samt ha särskilda telefontider.
Rätt till förskola där hela eller delar av
verksamheten bedrivs på finska.
Information
Sida 5 (7)
•
•
•
Rätt till äldreomsorg där hela eller delar av
verksamheten bedrivs på finska.
Förstärkt skydd för samiska och meänkieli.
Även om Stockholm inte ingår i förvaltningsområde
för samiska och meänkieli har dessa språk ett
förstärkt skydd.
Förvaltningsområdet innebär:
•
•
•
Rätt att använda samiska och meänkieli vid
kontakter med kommunen om ärendet kan
handläggas av personal som behärskar
minoritetsspråket.
Rätt till äldreomsorg på meänkieli och samiska om
kommunen har tillgång till personal som är kunnig i
språket.
Kommunen ska verka för att det finns personal med
språkkunskaper i finska, meänkieli och samiska där
detta behövs.
Minoritetsfrågorna i Sverige
I december 1999 fattade Sveriges riksdag ett enhälligt
beslut om att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets
ramkonvention om skydd för de nationella minoriteter och
den europeiska stadgan om landsdels- eller
minoritetsspråk. Riksdagen har också erkänt judar, romer,
samer sverigefinnar, och tornedalingar som nationella
minoriteter och att deras språk är nationella
minoritetsspråk.
Med erkännandet följer också ett avståndstagande från
tidigare assimileringspolitik, vilken i många avseenden har
präglat statens hållning gentemot de nationella
minoriteterna.
Att just de här minoriteterna blev utsedda till nationella
minoriteter beror på att de är folkgrupper som skiljer sig
från majoritetsbefolkningen, har en uttalad samhörighet,
egen identitet och har funnits i landet i hundratals år. För
samernas del handlar det om tusentals år. Samer är också
urfolk.
Information
Sida 6 (7)
De fem nationella minoriteterna har egen kultur, eget
språk och judarna har även en egen religion. Med
minoritetspolitiken ville staten ge minoriteterna en chans
att bevara, främja och utveckla språk och kultur.
Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och
minoritetsspråk innehåller bestämmelser om de nationella
minoriteternas rätt till information och inflytande samt
rätten att under vissa förutsättningar få använda sitt eget
språk.
•
•
•
•
•
Nationella minoriteter ska ges möjlighet till
inflytande i frågor som berör dem. Samråd ska ske
så långt det är möjligt.
All offentlig verksamhet har ansvar för att skydda
och främja de nationella minoritetsspråken och
underlätta för kulturerna att utvecklas.
Hälso- och sjukvård och socialtjänst har ansvar för
att det finns tillgång till personal med kunskaper i
finska, meänkieli respektive samiska.
Under vissa förutsättningar finns skyldigheter att
kommunicera med enskilda på finska, meänkieli och
samiska.
Barns rätt att utveckla sin kultur och sitt språk samt
äldres rätt till service och omvårdnad av personal
som kan minoritetsspråket lyfts fram särskilt.
Minoritetsgruppernas storlek i Stockholm
Det är förbjudet att behandla så kallade känsliga
personuppgifter, däribland uppgifter om etniskt
tillhörighet. Det finns därför endast uppskattningar på
antalet personer som tillhör en nationell minoritet.
Nationella minoriteterna har uppskattat att det bor cirka
125 000 personer i Stockholm som identifierar sig som
nationell minoritet. I Stockholm bor cirka 10 000 judar,
cirka 15 000 romer, cirka 25 000 samer, cirka 70 000
sverigefinnar och ungefär 5 000 tornedalingar.
Information
Sida 7 (7)
Romer – en av fem nationella minoriteter
Riksdagen har erkänt att romer tillsammans med, judar,
samer sverigefinnar och tornedalingar är nationella
minoriteter i Sverige. Riksdagen har också erkänt romani
chib som minoritetsspråk. Under de cirka 500 år som
romer har funnits i Sverige har olika romska grupper
kommit från olika delar av Europa. I Stockholm talas det
ett tjugotal olika varieteter av romani chib.
Romer är en av de grupper i Sverige och Stockholm, som
utsätts för diskriminering och fördomar. Mycket arbete
återstår för att romers rättigheter tillgodoses. Stockholms
stad vill ändra på det och är därför utsedd av regeringen
att vara en av fem utvecklingskommuner som arbetar för
att stärka romers mänskliga rättigheter. Särskilt fokus
ligger på att tillsammans med romer identifiera hur staden
ska arbeta för att förverkliga romers rättigheter på
arbetsmarknaden, rätt till utbildning, hälsa och social
omsorg samt språk och kultur.
Hearing med romska företrädare
Staden anordnade hösten 2016 en hearing med romska
företrädare som ett led i arbetet med att ta fram en
långsiktig strategi för romers rättigheter.
Vill du vara med?
Är du rom och vill vara delaktig i arbetet för romers
rättigheter?
Hör av dig till Heidi Pikkarainen, Kansliet för mänskliga
rättigheter, Stockholms stad.
[email protected]
Romska samhällsvägledare
I Stockholms stad finns fyra romska samhällsvägledare som
särskilt arbetar för att stärka romers rättigheter. Läs mer
om vad de gör och hur du kontaktar dem.
Romska samhällsvägledare i Stockholms stad:
stockholm.se/romska-samhallsvagledare
