Översiktskurs i astronomi Våren 2009 Upplä Upplägg Formell information Vår plats i Universum Grundlä Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare: Formell information II Erik Zackrisson [email protected] 0808-5537 8556 Kurshemsida: Kurshemsida: www.astro.su.se/~ ez/kurs/Oversiktskurs09.htm /kurs/Oversiktskurs09.htm www.astro.su.se/~ez Förelä reläsningsanteckningar: Läggs successivt ut på på hemsidan, ca en vecka fö före varje lektion Formell information III Innehå Innehåll i den uppkopierade luntan: Uppdaterat schema Läsanvisningar Betygskriterier Två Två gamla tentor Stjä Stjärnkarta + Laborationsinstruktion: Månens bana på på himlen och sideriska dygnets lä längd Häfte: Hitta rä rätt i svenska Almanackan Kurslitteratur: Discovering the Universe, Universe, 8th edition Comins & Kaufmann ISBN 1429205199 552:552:- på AdLibris Den svenska almanackan 2009 Almanacksfö Almanacksförlaget 199:199:- hos Almanacksbutiken Ej kritisk! Allt i boken ingå ingår inte i kursen! Se läsanvisningarna för de olika kapitlen! Formell information IV Examination: Skriftlig salstenta 6/5 18:0018:00-21:00, FR4, Omtenta: 10/6 18:0018:00-21:00, sal meddelas senare Hjä Hjälpmedel: Penna, papper, (minirä (miniräknare) Två Två gamla tentor bifogade i det uppkopierade kursmaterialet Resultatet på på tentan avgö avgör betyget 1 Formell information V Laboration: Månens bana på på himlen och sideriska dygnets lä längd Krä Kräver egna observationer av natthimlen – bör helst utfö utföras under mars må månad Introduktion till laborationen ges 18/2 (under lektion 4) Svarsark och stjä stjärnkarta skall lä lämnas in enskilt. Att diskutera lö lösningen med andra studenter är naturligtvis OK. Formell information VII Schema Onsdagar 18:0018:00-19:45 t.o.m. v. 18 Undantag: v. 9 (sportlov) och v. 15 (på (påsklov) Lektion 11-2: Grundlä Grundläggande astronomi Lektion 33-4: Teleskop och detektorer, strå strålning och spektra Lektion 55-6: Planetsystem Lektion: 77-9: Stjä Stjärnornas egenskaper Lektion: 1012: Galaxer och kosmologi 10 Formell information VI Laboration: Månens bana på på himlen och sideriska dygnets lä ä ngd l Laborationen må måste vara godkä godkänd fö för att man ska kunna få få ett betyg fö för kursen Men: Rä Rättningen kommer att vara snä snäll – allt behö behöver inte vara helt korrekt Innehå Innehåller lö lösningen alltfö alltför må många fel få får man lämna in på på nytt Deadline fö för inlä inlämning: 15/4 (lektion 10) Formell information VIII Glömt allt om tiopotenser, ekvationer och grafer? Se: Kjell Olofssons Förberedande baskurs i matematik och fysik (lä (länk på på hemsidan) Viss ledning finns även i appendix AA-D i Discovering the Universe Vår plats i Universum 2 3 Grundlä Grundläggande astronomiska begrepp Astronomi Solen Stjä Stjärna Planet Måne Nebulosa Vintergatan Galax Dag och natt Årstider Ekliptikan Stjä Stjärnbild Stjä Stjärntecken Månens faser Sol/må Sol/månfö nförmö rmörkelse Astronomi (kontra astrologi) Vad är skillnaden mellan astronomi och astrologi? Astronomi: Den naturvetenskapliga lä läran om rymden Astrologi: Lä Läran om hur aspekter av mä människornas liv kan fö förutspå rutspås av himlakropparnas positioner. Obs! Inte en accepterad vetenskap! 4 Solen, stjä stjärna, planet Vad är det fö för skillnad mellan solen och en stjä stjärna, vilken som helst? Ingen, annat än avstå avståndet frå från jorden. Vad är det fö för skillnad mellan en stjä stjärna och en planet? Stjä Stjärnan lyser av egen kraft medan planeten lyser av reflekterat stjä stjärnljus. Del av Merkurius, fotograferad av rymdsonden Mariner 10 Stjä Stjärnors lyskraft Merkurius, som planeten ser ut med blotta ögat Månar Vad få får en stjä stjärna att lysa? Vad är en måne? En mindre kropp i omloppsbana kring en planet (kapitel 6, 7, 8 & 9) Fusionsprocesser i stjä stjärnans inre (kapitel 10). Varfö Varför uppvisar stjä stjärnor olika fä färger? De har olika yttemperaturer (kapitel 11). Jordens måne Månar II Nebulosa Vad är en nebulosa? Ett av stjä stjärnljus upplyst gasmoln (kapitel 12 & 13). Jupiter och några av dess månar 5 Vintergatan Vad är ”Vintergatsbandet” Vintergatsbandet” man ser en mö mörk och stjä stjärnklar natt? En stor fö förtä rtätning av stjä stjärnor som beror på på att man tittar i vår egen galax, Vintergatans, plan (kapitel 15). Galaxer Big Bang Vad är en galax? En mycket stor ansamling av stjä stjärnor, gas, stoft och mörk materia (kapitel 16). Dag och Natt Vad innebä innebär Big Bang? Den tidiga ”ursmä ursmällen” llen” ur vilken universum skapades (kapitel 18). Årstider och ekliptikan Varfö Varför har vi dag och natt? Jorden snurrar kring sin axel med hastigheten ≈ 1670 km/h vid ekvatorn. Den sida som riktas mot solen har dag, den andra natt. Varfö Varför har vi årstider? Jorden snurrar kring Solen och Jordens rotationsaxel lutar 23,5o mot jordbanans plan (Ekliptikan). Jordens hastighet i banan är ≈ 108 000 km/h. Norr Natt Dag Söder Jorden Solen 6 Stjä Stjärnbilder Vad är en stjä stjärnbild? En grupp stjä stjärnor som ser ut att bilda en figur på på natthimlen. Totalt finns 88 stjä stjärnbilder definierade. Stjä Stjärntecken Stjä Stjärnbilder II Varfö Varför ser man olika stjä stjärnbilder olika tider på på året? Jorden befinner i olika lä lägen i sin bana kring solen. Fullmå Fullmåne och nymå nymåne Vad är stjä stjärntecken? Tolv stjä stjärnbilder lä längs ekliptikan som utgö utgör den s.k. zodiaken (djurkretsen). Dessa tillmä tillmäts sä särskild vikt i astrologin, men inte inom astronomin. Hur uppkommer Må Månens faser? Genom att Må Månen snurrar runt jorden (hastighet ≈ 3600 km/h). SolSol- och må månfö nförmö rmörkelser Vad är solsol- och må månfö nförmö rmörkelser? Uppstå Uppstår då då SolenSolen-JordenJorden-Månen befinner sig i samma synlinje och i samma plan. Av en hä händelse är Solen och Månen skenbart lika stora på på himlen. 7 SolSol- och må månfö nförmö rmörkelser II Total solfö solförmö rmörkelse sker endast i ett begrä begränsat områ område på på Jorden. Totala må månfö nförmö rmörkelser varar lä längre. Må Månen lyser då då kopparrö kopparröd. 8