Översiktskurs i astronomi
Våren 2009
Upplä
Upplägg
Formell information
Vår plats i Universum
Grundlä
Grundläggande astronomiska begrepp
Formell information I
Lärare:
Formell information II
Erik Zackrisson
[email protected]
0808-5537 8556
Kurshemsida:
Kurshemsida:
www.astro.su.se/~
ez/kurs/Oversiktskurs09.htm
/kurs/Oversiktskurs09.htm
www.astro.su.se/~ez
Förelä
reläsningsanteckningar:
Läggs successivt ut på
på hemsidan, ca en
vecka fö
före varje lektion
Formell information III
Innehå
Innehåll i den uppkopierade luntan:
Uppdaterat schema
Läsanvisningar
Betygskriterier
Två
Två gamla tentor
Stjä
Stjärnkarta + Laborationsinstruktion: Månens
bana på
på himlen och sideriska dygnets lä
längd
Häfte: Hitta rä
rätt i svenska Almanackan
Kurslitteratur:
Discovering the Universe,
Universe, 8th edition
Comins & Kaufmann
ISBN 1429205199
552:552:- på AdLibris
Den svenska almanackan 2009
Almanacksfö
Almanacksförlaget
199:199:- hos Almanacksbutiken
Ej kritisk!
Allt i boken ingå
ingår inte i kursen!
Se läsanvisningarna för de olika kapitlen!
Formell information IV
Examination:
Skriftlig salstenta 6/5 18:0018:00-21:00, FR4,
Omtenta:
10/6 18:0018:00-21:00, sal meddelas
senare
Hjä
Hjälpmedel: Penna, papper, (minirä
(miniräknare)
Två
Två gamla tentor bifogade i det
uppkopierade kursmaterialet
Resultatet på
på tentan avgö
avgör betyget
1
Formell information V
Laboration: Månens bana på
på himlen och
sideriska dygnets lä
längd
Krä
Kräver egna observationer av natthimlen –
bör helst utfö
utföras under mars må
månad
Introduktion till laborationen ges 18/2
(under lektion 4)
Svarsark och stjä
stjärnkarta skall lä
lämnas in
enskilt. Att diskutera lö
lösningen med andra
studenter är naturligtvis OK.
Formell information VII
Schema
Onsdagar 18:0018:00-19:45 t.o.m. v. 18
Undantag: v. 9 (sportlov) och v. 15 (på
(påsklov)
Lektion 11-2: Grundlä
Grundläggande astronomi
Lektion 33-4: Teleskop och detektorer, strå
strålning
och spektra
Lektion 55-6: Planetsystem
Lektion: 77-9: Stjä
Stjärnornas egenskaper
Lektion: 1012:
Galaxer och kosmologi
10
Formell information VI
Laboration: Månens bana på
på himlen och
sideriska dygnets lä
ä
ngd
l
Laborationen må
måste vara godkä
godkänd fö
för att
man ska kunna få
få ett betyg fö
för kursen
Men:
Rä
Rättningen kommer att vara snä
snäll – allt
behö
behöver inte vara helt korrekt
Innehå
Innehåller lö
lösningen alltfö
alltför må
många fel få
får man
lämna in på
på nytt
Deadline fö
för inlä
inlämning: 15/4 (lektion 10)
Formell information VIII
Glömt allt om tiopotenser, ekvationer och grafer?
Se: Kjell Olofssons Förberedande baskurs i
matematik och fysik (lä
(länk på
på hemsidan)
Viss ledning finns även i appendix AA-D i
Discovering the Universe
Vår plats i Universum
2
3
Grundlä
Grundläggande astronomiska
begrepp
Astronomi
Solen
Stjä
Stjärna
Planet
Måne
Nebulosa
Vintergatan
Galax
Dag och natt
Årstider
Ekliptikan
Stjä
Stjärnbild
Stjä
Stjärntecken
Månens faser
Sol/må
Sol/månfö
nförmö
rmörkelse
Astronomi (kontra astrologi)
Vad är skillnaden mellan astronomi och astrologi?
Astronomi: Den naturvetenskapliga lä
läran om rymden
Astrologi: Lä
Läran om hur aspekter av mä
människornas liv
kan fö
förutspå
rutspås av himlakropparnas positioner.
Obs! Inte en accepterad vetenskap!
4
Solen, stjä
stjärna, planet
Vad är det fö
för skillnad mellan solen och en stjä
stjärna, vilken
som helst?
Ingen, annat än avstå
avståndet frå
från jorden.
Vad är det fö
för skillnad mellan en stjä
stjärna och en planet?
Stjä
Stjärnan lyser av egen kraft medan planeten lyser av
reflekterat stjä
stjärnljus.
Del av Merkurius, fotograferad
av rymdsonden Mariner 10
Stjä
Stjärnors lyskraft
Merkurius, som planeten ser
ut med blotta ögat
Månar
Vad få
får en stjä
stjärna att lysa?
Vad är en måne?
En mindre kropp i
omloppsbana kring
en planet
(kapitel 6, 7, 8 & 9)
Fusionsprocesser i stjä
stjärnans inre (kapitel 10).
Varfö
Varför uppvisar stjä
stjärnor olika fä
färger?
De har olika yttemperaturer (kapitel 11).
Jordens måne
Månar II
Nebulosa
Vad är en nebulosa?
Ett av stjä
stjärnljus upplyst gasmoln (kapitel 12 & 13).
Jupiter och några av dess månar
5
Vintergatan
Vad är ”Vintergatsbandet”
Vintergatsbandet”
man ser en mö
mörk och
stjä
stjärnklar natt?
En stor fö
förtä
rtätning av stjä
stjärnor
som beror på
på att man tittar i
vår egen galax, Vintergatans,
plan (kapitel 15).
Galaxer
Big Bang
Vad är en galax?
En mycket stor ansamling av stjä
stjärnor, gas, stoft och
mörk materia (kapitel 16).
Dag och Natt
Vad innebä
innebär Big Bang?
Den tidiga ”ursmä
ursmällen”
llen” ur vilken universum skapades
(kapitel 18).
Årstider och ekliptikan
Varfö
Varför har vi dag och natt?
Jorden snurrar kring sin axel med hastigheten ≈ 1670
km/h vid ekvatorn. Den sida som riktas mot solen har
dag, den andra natt.
Varfö
Varför har vi årstider?
Jorden snurrar kring Solen och Jordens rotationsaxel
lutar 23,5o mot jordbanans plan (Ekliptikan). Jordens
hastighet i banan är ≈ 108 000 km/h.
Norr
Natt
Dag
Söder
Jorden
Solen
6
Stjä
Stjärnbilder
Vad är en stjä
stjärnbild?
En grupp stjä
stjärnor som ser ut att bilda en figur på
på
natthimlen. Totalt finns 88 stjä
stjärnbilder definierade.
Stjä
Stjärntecken
Stjä
Stjärnbilder II
Varfö
Varför ser man olika stjä
stjärnbilder olika tider på
på året?
Jorden befinner i olika lä
lägen i sin bana kring solen.
Fullmå
Fullmåne och nymå
nymåne
Vad är stjä
stjärntecken?
Tolv stjä
stjärnbilder lä
längs
ekliptikan som utgö
utgör den s.k.
zodiaken (djurkretsen).
Dessa tillmä
tillmäts sä
särskild
vikt i astrologin, men inte
inom astronomin.
Hur uppkommer Må
Månens faser?
Genom att Må
Månen snurrar runt jorden (hastighet ≈ 3600 km/h).
SolSol- och må
månfö
nförmö
rmörkelser
Vad är solsol- och må
månfö
nförmö
rmörkelser?
Uppstå
Uppstår då
då SolenSolen-JordenJorden-Månen befinner sig i samma
synlinje och i samma plan. Av en hä
händelse är Solen och
Månen skenbart lika stora på
på himlen.
7
SolSol- och må
månfö
nförmö
rmörkelser II
Total solfö
solförmö
rmörkelse
sker endast i ett
begrä
begränsat områ
område på
på
Jorden.
Totala må
månfö
nförmö
rmörkelser
varar lä
längre. Må
Månen
lyser då
då kopparrö
kopparröd.
8
