=
=
KOMMENTARMATERIAL
BILD OCH VISUELL KULTUR
=
Detta är ett övergripande kursplanekommentar som omfattar kurserna LBD120 (1-30 hp),
LBD220 (31-60 hp), LBD340 (61-90 hp), LBD415 (91-105 hp) samt LBD430 (106-120 hp), dvs.
inriktningen Bild och visuell kultur, samt de fördjupningsspecialiseringar som utgår från
inriktningen.
A. Inriktningens övergripande syfte
Ämnesområdesperspektiv
Bildlärarinriktningen Bild och visuell kultur utgör en inriktningsmöjlighet för studenter som
går Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet. Inriktningen utvecklar kompetens för
verksamhet som lärare i grundskola och gymnasium. Inriktningen har en tydlig profil där ett
sociokulturellt perspektiv, processbaserade arbetsformer, konstnärlig gestaltning och
ämnesteori/ämnesdidaktik utgör kärnan. Den visuella kulturens förutsättningar, såväl dess
potential som problematik i en samtida kontext, utgör det ämnesområde som utbildningen
rör sig inom. Bildämnets ökade marginalisering är ett problematiseringsområde liksom
bildens ökade och flerdimensionella – och samtidigt mer exploaterande – användning i
samhället. Utbildningens breda utgångspunkt utgår från behovet av en bildlärare som har
insikt om ämnets vidd utifrån ett flertal olika aspekter och som också ger verktyg att hantera
bildämnet både utifrån en konkret verklighet och ett metaperspektiv.
Samhälls- och professionsperspektiv
Inriktningen har ett tydligt professionsperspektiv mot grundskolan och gymnasiet.
Innehållet formas med utgångspunkt i styrdokument för grundskola (Lpo94, Lpf94) samt
kursplaner för gymnasieskolan. Inriktningen förbereder studenten för en kommande
yrkesroll samt ger färdigheter men även kunskaper kring de olika samhällsuppdragen som
är skrivna i skolplaner och andra riktlinjer. Den förebereder också studenten för att arbeta
med bild som kommunikationsverktyg i samtiden där den visuella kulturen innefattar en
komplex variation inom olika fält och media. Utbildningen ger kompetens för att kunna
arbeta som bildlärare med barn och unga i denna samhällskontext. Ett syfte med
utbildningen är att studenten skall erhålla ett aktuellt perspektiv på samhället utifrån de
ämneskunskaper de tillägnar sig. Detta genom en kombination av
ämnesteori/ämnesdidaktik (HFU – högskoleförlagd undervisning), VFU
Sidan 1 av 6. Uppdaterad 2009-12-16
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL)
=
KOMMENTARMATERIAL
BILD OCH VISUELL KULTUR
(verksamhetsförlagd undervisning) och arbete med gemensamma samt egna gestaltande
projekt. Demokratiperspektivet är centralt genom hela utbildningen och därför tillämpas
dialogiska arbetsformer genomgående i alla kurser.
Inomvetenskapligt perspektiv
Utbildningen ger studenten en didaktisk, etisk, konstnärlig, kulturell, samhällelig och
vetenskaplig grund för yrkesutövning och förbereder för forskning. I utbildningen tar
studenten del av aktuell forskning som är relaterad till teorier kring barn och ungas
utveckling i allmänhet och utveckling i bild i synnerhet. Ett viktigt inslag är anknytningen
mellan ämnesteori (HFU – högskoleförlagd undervisning) och den praktik som studenten
genomförs i olika kommuner (VFU – verksamhetsförlagd undervisning). Det vidgade
språkbegreppet (där språk omfattas av olika kommunikativa former) utgör kärnan i
inriktningen liksom processorienterade arbetsformer. Bilden som estetiskt uttryck har
kommunikativa och språkliga aspekter som är av stor betydelse för barns lärande och inom
bildämnet. Enligt nationella riktlinjer för bild rekommenderas en indelning av ämnet i
bildskapande, bildframställning, bildkommunikation, bildanalys och bildtolkning, vilka alla
beaktas i undervisningen.
Individ- och grupperspektiv
Genomgående är undervisningen upplagd på ett sådant sätt att individuell och
gruppundervisning varvas och varieras. Individ- och grupperspektivet beaktas även i
examination och betygssättning av delkurserna. Undervisningens innehåll syftar också till
att studenten skall kunna beakta dessa två perspektiv i sin kommande undervisning med
barn och unga. Med fokus på lärande medvetandegörs studenten om sin kunskaps- och
människosyn. I inriktningen görs de studerande medvetna om vikten av förhållningssätt
gentemot barn och unga. Inriktningen betonar insikten av att den blivande bildläraren som
individ är bärare av kunskaper, ideologier och värderingar som har väsentlig betydelse för
barns kunskapsutveckling. Av lika stor vikt är kunskaper om grupprocesser utifrån
kommunikativa perspektiv. Studenterna utvecklar färdigheter att dokumentera sitt eget
lärande men ges också möjlighet att bidra till det gemensamma lärandet i grupp genom olika
undervisningsformer som föreläsningar, seminarier, lektioner, workshops, handledning,
utställningar, redovisningar och IKT. Såväl gruppstudier som självstudier förekommer i
utbildningen.
Didaktiskt perspektiv
Ämnesdidaktiken utgör ett centralt innehåll i utbildningen och vilar på en
utbildningsvetenskaplig grund. Didaktiken finns med i alla delar och går hand i hand med
den konstnärliga gestaltningen. Syftet är att ge studenten verktyg för professionell
verksamhet i en komplex arbetsmiljö. Studenten får genom handledning fundera över
undervisningsmetoder gällande olika åldersgrupper och skilda undervisningssammanhang.
Här utgör kopplingen mellan VFU och HFU den dynamiska progressionen. Även olika
metoder gällande bildskapande, bildframställning, bildkommunikation, bildanalys och
bildtolkning utifrån de nationella riktlinjerna är centrala i utbildningen.
Sidan 2 av 6. Uppdaterad 2009-12-16
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL)
=
KOMMENTARMATERIAL
BILD OCH VISUELL KULTUR
Genus- och värdegrundsperspektiv
Inriktningen ger studenten kunskap om och möjlighet att skapa reflektion kring frågor som
rör aspekter av likabehandling, jämställdhet och jämlikhet, vilka är grundläggande
utgångspunkter för arbete i all skolverksamhet. I detta ingår medvetenhet om genusaspekter
och mångfald (mångkulturalitet), vilka i enlighet med riktlinjer och styrdokument ger
avgörande förutsättningar för delaktighet i en demokratisk samhällsutveckling.
B. Integration
Innehållsliga aspekter
I LDB120 introduceras studenten såväl praktiskt som teoretiskt i bildämnet. De praktiska
delarna, som består dels av konstnärlig gestaltning och VFU, anknyts till ämnesteori,
bilddidaktik och bildpedagogik. I de olika kurserna ingår flera veckors sammanhängande
VFU liksom omvärlds-VFU. I kurserna behandlas bilddidaktiska teorier i förhållande till
barn och ungas lärande och utveckling. Kännedom om skilda kulturyttringar jämte barn och
ungas förutsättningar för kulturellt deltagande liksom identitetsutveckling i förhållande till
omvärlden uppmärksammas särskilt genom en kulturorientering. Studenten tränar sina
färdigheter i bildframställning och bildkommunikation.
I LDB220 fördjupas de didaktiska kunskaperna kring estetiska läroprocesser. LBD220 ger
studenten kompetens att undervisa i grundskolans alla årskurser. I inriktningskursen
fördjupar och profilerar studenten sina praktiska färdigheter inom bildämnet bland annat
genom ett dialogiskt förhållningssätt. Ett tematiskt gestaltande arbetssätt betonas där
studenten erhåller färdigheter kring att arbeta med att genomföra enskilda projekt och arbeta
med processbaserade arbetsformer. Studenten utvecklar sina färdigheter i bildframställning
och bildkommunikation. Värderings- och bedömningsförmåga i ämnet bild utvecklas. I
kurserna ingår flera veckors sammanhängande VFU.
I LBD340 fördjupas studentens kunskaper kring genomförandet av projekt- och gestaltande
arbetsformer. LBD340 ger studenter kompetens att undervisa även på gymnasiet. Studenten
tränas också i vetenskapligt skrivande och får ta del av teoretiska ingångar utifrån ämnet
bild. Specialiseringskursen behandlar visuella kultur- och kommunikationsteorier i
förhållande till estetiska och konstnärliga processer och undersökningsmetoder. Studenten
erhåller kunskaper kring analysverktyg som är relevanta för bildämnet. Genom en belysning
av konst- och bildteori samt samtidskonsten som verktyg i skolarbete tränas studenten i
bildanalys och bildtolkning.
I LBD415 samt LBD 430 är utgångspunkten en gestaltning genom vilken studenten lär sig
behärska användningen av den konstnärliga processen som undersökningsmetod.
Metodiska kunskaper kring bildanalys och bildtolkning fördjupas genom
litteraturseminarier och föreläsningar. Progressionen i kurserna konstrueras utifrån ett
projekt- och processorienterat arbetssätt genom konstnärlig gestaltning. Studentens
färdigheter i bildämnet tränas genom ett självständigt projektarbete. Kursen innehåller
Sidan 3 av 6. Uppdaterad 2009-12-16
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL)
=
KOMMENTARMATERIAL
BILD OCH VISUELL KULTUR
kursmoment med individuella liksom gruppvisa handledningar och genomgångar.
Förståelsen för den kommande yrkesrollen är central och konstrueras likartat genom de
olika kursmomenten mot en allt högre medvetenhet om yrkesprofessionens krav och
innehåll. Den vetenskapsteoretiska progressionen utgår från ett sociokulturellt och
konstruktivistiskt kunskapsperspektiv som ställs mot andra perspektiv som finns inom eller
angränsar till utbildningsvetenskap som till exempel konst- och bildteori, genus- liksom
kulturell teoribildning och så vidare.
EXAMENSKURS Studenter har möjlighet att göra sitt lärarexamensarbete inom inriktningen.
I examenskursen erhåller studenten slutliga verktyg som fördjupar studentens kunskaper
gällande ämnesteori, vetenskapsteori och forskningsmetodik inom bildämnet samt verktyg i
skrivandet av en vetenskaplig uppsats/ lärarexamensuppsats. Studenterna har möjlighet att
betona ett ämnesdidaktiskt perspektiv gentemot ämnet bild och/eller ett konstnärligt
gestaltande perspektiv gentemot ämnet bild i sitt examensarbete.
Vetenskaplig kunskap och praxisbaserad kunskap
Grundskolans och gymnasieskolans riktlinjer och pedagogiska innehåll belyses i relation till
samhällsutvecklingen. Barn och ungas identitetsutveckling och förhållande till skola,
samhälle och kultur behandlas i delkurserna. Ett utbildningsvetenskapligt perspektiv utgör
en bas i utbildningen och kopplas till ämnesdidaktik. Detta i sin tur ställs mot olika
vetenskapsteoretiska perspektiv (konst- och bildteori, teorier kring kultur, genus, filosofi)
bland annat) och det bildpedagogiska fält som definieras med termen visuell kultur.
Bildpedagogiska teorier, ideologier liksom bilddidaktiska metoder och traditioner belyses
såväl ur ett historiskt som samtida perspektiv. Dessa utblickar gör både utifrån ett nationellt
och interkulturellt perspektiv. De olika teoretiska perspektiven förankras i det egna
praktiska arbetet i delkurserna men också till ett praktikerfält som bildlärare genom VFU och
praxisnära exemplifieringar av det bildpedagogiska fältet.
HFU och VFU
Den högskoleförlagda utbildningen och den verksamhetsförlagda praktiken samverkar
genom att deras respektive specifika karaktär beaktas i inriktningen. Teorier som
studenterna tillägnar sig i den högskoleförlagda delen prövas och diskuteras genom de
företrädare för verksamheter på yrkesfältet som studenten möter såväl genom VFU som
genom föreläsningar. Erfarenheter gjorda i den verksamhetsförlagda delen problematiseras
och ställs i relation till teori och vetenskap i den högskoleförlagda utbildningen och bildar
grund för uppgifter, diskussioner och redovisningar inom HFU.
Inriktningen Bild och visuell kultur har som ambition att VFU ska integreras och vävas in i
HFU på ett både följsamt och utmanande sätt. Inriktningen värnar om goda relationer med
handledare i de pedagogiska verksamheterna på fältet. Genom att lärarna på utbildningen
gör platsspecifika besök under de studerandes VFU-period etableras och upprätthålls en
dialog med de lokala lärarutbildarna. VFU-lärarna samlas också in i ett nätverk för
information, fortbildning etc. Via dessa besök har ett omfattande nätverk byggts upp
bestående av bildlärare i barn- och ungdomsskolan samt av före detta studenter, som
kontinuerligt informeras om möjligheter till fort- och kompetensutbildningar inom
Sidan 4 av 6. Uppdaterad 2009-12-16
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL)
=
KOMMENTARMATERIAL
BILD OCH VISUELL KULTUR
ämnesområdet. En gång om året arrangerar Bild och visuell kultur en nätverksträff, med
aktuella föreläsningar och workshops.
Syften, mål, innehåll, genomförande, examination och principer för
betygssättning
Examinationsformerna sker antingen individuellt eller i grupp. Studenterna är i inriktningen
indelade i basgrupper där kursernas innehåll bearbetas och diskuteras kontinuerligt. I
relation till dessa diskuteras barns lärande liksom det egna lärandet ur både ett konstnärligt
och ett didaktiskt perspektiv. Studenterna för, i en del av delkurserna, egna loggböcker i
form av digitala bloggar eller portfolios etc. där material samlas från såväl HFU som VFU.
Studenterna erhåller även en delkurs i IKT (informations- och kunskapsteknologi) och
digitala media som en förberedelse för yrkets informationsteknologiska krav där även frågor
kring publicering behandlas. Examinationerna genomförs så att de studerande kan bedömas
både utifrån individuella prestationer men en viktig del är aktivt deltagande i grupprocesser
och det bidrag detta medför till gruppens lärande. ECTS-skalan används inom inriktningen
utifrån en bedömningsmatris. Den består av sex progressiva steg där bedömning (även
självbedömning) kan genomföras av studentens ämnesdidaktiska liksom gestaltande
förmåga. Detta kan sedan ställas i förhållande till en kommande profession inom ämnet som
bildlärare. Matrisen används också som grund i den studerandes självbedömning.
C. Progression
Professionen
De studerande utvecklar verktyg för att reflektera kring den kommande yrkesrollen som
bildlärare för barn och unga i åldrarna 13 – 19 år. I reflektionen ingår att analysera
skolmiljöer och en bildlärares psykofysiska arbetsmiljö. I utbildningen förbereds studenten
även för samarbete med lärare i andra ämnen och i kommande arbetslag, utifrån en tänkt
progression under utbildningens gång. Studenten genomgår också en progression i det egna
gestaltningsarbetet genom att de olika gestaltningskurserna gradvis utvecklar kunnandet.
Genom kontinuerlig dokumentation av det egna lärandet och reflekterande respons av
medstuderandes lärande utvecklas förmåga till kritisk granskning och handledning. I de
egna projekten har de studerande möjlighet att kombinera sina kunskaper i bildämnet med
sitt intresse för sin andra ämnesinriktning vilket också följs upp i specialiseringarna.
VFU
VFU:n omfattar 15 högskolepoäng fördelade över inriktningens två terminskurser LBD120
och LBD220. I respektive termin i inriktningskurserna ingår en sammanhängande VFUperiod om 2 respektive 3 veckor. VFU:n är av undersökande karaktär där uppgifter kring
lärandekontext och lärarens yrkesroll kopplas till kursernas innehåll och genomförande.
Utifrån VFU:n sker en uppföljning i HFU:n där sambandet kontinuerligt problematiseras och
belyses som en progressionsaspekt mellan kurserna.
Sidan 5 av 6. Uppdaterad 2009-12-16
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL)
=
KOMMENTARMATERIAL
BILD OCH VISUELL KULTUR
Kurslitteratur
Kurslitteratur återfinns i aktuell litteraturlista.
Programutbildning
Inriktningen är en av de två som studenten skall genomgå som del av utbildningen till lärare
i grundskola och gymnasieskola. I det allmänna utbildningsområdet förvärvar studenten
allmändidaktisk kompetens för verksamheter i dessa skolformer, vilket är en grund som
beaktas i förhållande till inriktningens innehåll.
Utvärdering
Kurserna utvärderas muntligt genom demokratiskt deltagande kontinuerligt med
studenterna, i huvudsak genom individuella och grupphandledningar. Varje termin
genomförs en individuell skriftlig utvärdering som kan lämnas in anonymt. Utvärderingens
resultat diskuteras mellan studenter, lärare och kursledning samt utgör en del av den
kontinuerliga revisionen av kursen.
Sidan 6 av 6. Uppdaterad 2009-12-16
