Ballingstorps trädgårdar, rapport

2010:42
Ballingstorps trädgårdar
Dokumentation, 2010
Cissela Olsson, Emelie Petersson & Brita Tronde
Rapport 2010:42
Ballingstorps trädgårdar
Dokumentation, 2010
Kviinge, 1079
Östra Göinge kommun
Skåne län
Cissela Olsson, Emelie Petersson & Brita Tronde
Regionmuseet Kristianstad
Landsantikvarien i Skåne
Kristianstad
Box 134, Stora Torg
291 22 Kristianstad
Tel 044 – 13 58 00 vx, Fax 044 – 21 49 02
Lund
Box 153, St Larsomr. Byggnad 10
221 00 Lund
Tel 046 – 15 97 80 vx, Fax 046 – 15 80 39
www.regionmuseet.se
© 2010 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne
Rapport 2010:42
ISSN 1651-0933
Omslagsfoto: Anna & Per fotograferade i den norra delen av trädgården vid
Ballingstorpsgården. Foto från Yngve Holmgren
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.
Ballingstorps trädgårdar
Innehåll
Inledning
Bakgrund och förutsättningar
Syfte och målsättning
Metod och avgränsning
Administrativa uppgifter
Historik
Byn
Markerna
Kort trädgårdshistorik
Trädgården i arkivmaterialet
Ballingstorpsgården
Per - Ols gård
Trädgården idag
Ballingstorpsgården
A. Trädgårdens södra del
B. Trädgårdens norra del
C. Kryddträdgården
D. Trädgårdens östra del
Per - Ols gård
A. Omgivningen närmast huset
B. Marken i norr
C. Marken i söder
D. Fägatan
E. Omgivningarna
Sammanfattning
Skötselområden
Gräsytor
Träd
Humle
Förslag till åtgärder
Löpande skötselåtgärder för Ballingstorpsgården
Gräsytor
Träd
Buskar
Rabatter
Humle
Källor
Tryckta källor
Otryckta källor
Bilagor
5
7
7
8
8
9
9
11
13
14
14
22
24
24
24
26
28
29
31
31
32
33
33
34
34
36
36
37
38
38
38
38
38
40
40
40
41
41
41
43
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
43
44
45
46
46
Ballingstorp ligger i Kristianstad kommun som
är markerad på kartan.
Ballingstorpsgården och Per - Ols gård ligger öster om väg 19.
Ballingstorps trädgårdar
Inledning
Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne har på uppdrag av Skånes
hembygdsförbund gjort en skötselplan för trädgårdarna vid Ballingstorpsgården
och Per - Ols gård, båda ingående i byggnadsminnet. Ballingstorpsgården blev
skyddad som kulturhistoriskt märklig byggnad 1947. I början av 1960-talet gjordes en avstyckning och så småningom fick Skånes Hembygdsförbund byggnaderna och tomtplatsen som gåva. Gården blev byggnadsminne 1964 och 1994
erhöll hembygdsförbundet även den intilliggande Per – Ols gård tillsammans med
ett stycke mark i Ballingstorps by. 2002 utökades byggnadsminnet till att omfatta
hela fastigheten med intilliggande Per Ols gård och i samband härmed utfärdades
också nya skyddsföreskrifter.
Byggnadsminnesförklaringen 16 september 1964:
3. Den till byggnaderna hörande trädgården och gårdsplanen må ej utan riksantikvariens samtycke ytterligare bebyggas eller bliva föremål för annan väsentlig förändring.
4. Ägaren skall ägna byggnaderna med tillhörande trädgård och gårdsplan erforderligt löpande
underhåll.
Ändring av skyddsbestämmelserna 2002-12-19:
1. Gårdarna 1 och 2 inom skyddsområdet får inte rivas, byggas till eller i övrigt till sin
exteriör förändras. Inga ingrepp får göras i byggnadernas stommar. Ingrepp i eller ändring av fast inredning får inte göras. Byggnadernas planlösningar får inte förändras.
2. Byggnaderna skall underhållas så att de inte förfaller. Vård och underhållsarbete skall
utföras på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar, med material
och metoder som är väl beprövade och anpassade tillbyggnadens egenart.
3. Skyddsområdet får inte ytterligare bebyggas samt skall hållas i ett sådant skick att
byggnadsminnets karaktär inte förvanskas. Skyddsområdet ska bevaras och vårdas enligt en vårdplan som godkännes av länsstyrelsen.
I kommentarerna till skyddsbestämmelserna står det att:
Inom skyddsområdet finns bl a en trädgårdsanläggning och två fägator. En vårdplan ska
upprättas för skyddsområdet för bevara den befintliga strukturen. Vårdplanen ska föregås
av en dokumentation och analys av områdets historiska utveckling.
5
Ballingstorps trädgårdar
Karta ur byggnadsminnesförklaringen, Länsstyrelsen i Skåne län, med den felaktiga benämningen av Per - Ols gård som
Västergård.
6
Ballingstorps trädgårdar
Bakgrund och förutsättningar
Ballingstorpsgården består av fyra längor grupperade kring en rektangulär gårdsplan. Boningshuset i norr består av en ryggåsstuga som i väster är anslutet med
ett härbergshus. Båda är knuttimrade och ryggåsstugan är klädd med locklistpanel. Ekonomibyggnaderna som består av ladugård i väster, loge i söder och
brygghus i öster är uppförda i knuttimring och skiftesverk. I norr och öster finns
en äldre trädgård som bland annat rymmer en kryddträdgård. En vårdplan för
byggnaderna upprättades 2001 av Arkitektbolaget Dahlquist-Larsson och en antikvarisk komplettering till vårdplanen utfördes 2003 av Regionmuseet se, rapport
2003:32. En utförlig historik och beskrivning över Ballingstorpsgården har presenterats i en skrift författad av Magnus Lindhagen 1997.
Av den så kallade Per - Ols gård, tidigare felaktigt benämnd Västergård,
återstår idag endast boningshuset sedan tre ekonomilängor, innehållande bland
annat brygghus, häst- och kostall, rivits. Boningshusets mittdel är uppförd i knuttimring medan den östra och västra delen utgörs av skiftesverk. Merparten av
byggnadens exteriör är reveterad och avfärgad i en gul kulör, resterande del är
klädd med tjärad panel. 2004 gjordes en vårdplan för byggnaden, se Regionmuseets rapport 2004:72.
Trädgården vid Ballingstorpsgården uppmärksammades 1983 då en trädgårdsplan upprättades i ett examensarbete från Lantbruksuniversitet i Alnarp.
Med denna som grund skapades bland annat en kryddträdgård och fruktträd
planterades. Länsstyrelsen upprättade 2007 en skötselplan för kulturmiljön i Ballingstorp. Planen omfattar hela skyddsområdet om 4,4 ha och syftar genom de
föreslagna åtgärderna till att visa ett äldre tidsskede belagt i det historiska kartmaterialet. Det eftersträvade resultatet är ett pedagogiskt landskap som bättre ansluter till den ålderdomliga bebyggelsen i byn och härigenom bidrar till att skapa
bättre möjligheter till förståelse av livet i Ballingstorp.1
Intressant i sammanhanget är att Ballingstorpsgården är relativt väl dokumenterad genom skriften från 1997 medan föga är känt om Per - Olsgårdens historia.
Syfte och målsättning
Syftet med skötselplanen är att presentera dagens innehåll av växter i de båda
trädgårdarna och ge förslag till fortsatt skötsel av trädgårdarna baserad på en
sammantagen analys av det historiska källmaterialet och dagens innehåll och utseende. Målet är dels att med skötselplanen som grund vårda trädgårdarna och dels
att utifrån denna berika den publika verksamheten genom berättelser om växterna och deras användning/betydelse i hushållet.
1
Skötselplan för kulturmiljön i Ballingstorp, s.2
7
Ballingstorps trädgårdar
Metod och avgränsning
Under arbetet med skötselplanen har trädgårdarna besökts och inventerats vid
skilda tillfällen för att ringa in blommande och fruktbärande perioder. Resultatet
redovisas under rubriken Trädgården idag. En inmätning med GPS har gjorts av
det mest väsentliga innehållet i de båda trädgårdarna, se bilaga1 bild 1. Med denna inmätning som grund har därefter materialet bearbetats ytterligare för att ge en
mer detaljerad och lättillgänglig bild av trädgårdarna. Det inventerade området
utgörs i huvudsak av själva trädgårdarna med vissa utblickar, för avgränsning se
bilaga 1 bild 2.
Det historiska kartmaterialet ger ingen information kring trädgårdarna utan
användbara källor har istället varit fotografier från 1900-talets början. Med dessa
som grund har trädgårdens historiska framväxt skissats. Det skall betonas att det
inte har varit möjligt att med säkerhet identifiera de växter som avbildas på fotografierna utan att det som presenteras i texten är ett antagande.
En viktig källa har Olga Holmgrens fotografier varit. Hennes mor, Anna
Frostensson, gifte sig med Per Nilsson 1926 och Olga kom härigenom i kontakt
med Ballingstorpsgården. Genom Olgas son, Yngve Holmgren, har Regionmuseet fått ta del av detta material. Genom bilderna i hennes fotoalbum speglas livet
på gården under den sista brukningstiden. Härutöver har Yngve Holmgren intervjuats och mycket information kommer ur dessa samtal. Familjen Holmgren
spenderade en hel del tid vid Ballingstorpsgården och använde byggnaderna till
och från ända fram till 1974. Olga Holmgren tog också hand om trädgården mellan åren 1956 och 1974.
Administrativa uppgifter
Objekt
Socken
Kommun
Arbetshandlingar
Regionmuseets dnr
Beställare
Konsulter
Entreprenör
Antikvarisk expertis
8
Ballingstorp, 1:9
Kviinge, 1079
Östra Göinge
K12.20-4-10, 1079
Skånes hembygdsförbund
Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i
Skåne genom kulturvetare Cissela Olsson,
byggnadsantikvarie Emelie Petersson och
arkeolog Brita Tronde
Ballingstorps trädgårdar
Historik
Byn
Byn Ballingstorp är belägen på gränsen mellan slätt och skogsbygd på marker
som har varit brukade sedan förhistorisk tid. Efter reformationen tillhörde byn
förmodligen godsen Färlövsholm och Araslöv. I de skriftliga källorna omnämns
Ballingstorp första gången 1532 medan den första kända brukaren som arrenderade gården uppträder vid slutet av samma århundrade. Vid denna tid låg det en
gård på platsen. Under 1700-talet tillkommer en gård och vid 1800-talets början
finns det tre gårdar i byn. Det som idag kallas för Ballingstorpsgården friköps
sedermera år 1885 och brukades därefter fram till 1956 då den skänktes till Skånes hembygdsförbund.2
Skånska Rekognosceringskartan från 1812-20 visar att det fanns tre gårdar i Ballingstorp i början av 1800-talet. Karta
hämtad ur Regionmuseets arkiv.
Ballingstorpsgården uppfördes under tidigt 1700-tal och kan eventuellt innehålla delar från 1600-talet. En dendrokronologisk provtagning som utfördes
under 2009 visade på 1600-talets mitt och slut som äldst för boningshuset men
fler prover är nödvändiga att ta innan det går att mer säkert säga tillkomsttiden
2
Ballingstorpsgården, s. 7
9
Ballingstorps trädgårdar
för byggnaderna.3 Kring gårdsplanen ligger utöver boningshuset ladugård, loge
och brygghus. Vid den dendrokronologiska provtagningen daterades ett av proven som tagits i stallet till år 1666/1667, detta säger dock inget om hela byggnadens ålder eftersom samtidigt uppförda delar uppvisar skilda bearbetningsspår.
Logen skall enligt traditionen ha flyttats till platsen omkring 1884 och brygghuset,
uppfört i etapper, är av okänd ålder. Under de sista brukarnas tid användes
brygghuset som bostad när barn och övrig familj kom på besök.
De äldsta skriftliga uppgifterna kring Per Ols gård härstammar från 1726 då
brukarens namn omnämns. På laga skifteskartan bildar tre byggnader ett liggande
U med öppning ut mot öster. Fotografier tagna 1944 visar ett boningshus med
placering i norr och en intilliggande länga väster om. Den södra längan är vid
denna tid riven och den västra revs 1966. Den dendrokronologiska provtagningen av nuvarande bostadshuset motsäger tidigare antaganden om att byggnaden
skall ha uppförts vid början av 1700-talet. Provernas resultat visar istället på tidigt
1800-tal och 1800-talets mitt.
Gamla häradskartan från omkring 1930 visar en byggnad norr om brygghuset vid Per - Ols gård. Karta från Lantmäteriet.
På häradsekonomiska kartan liksom på ett flygfoto från 1939-47 framgår att
det har legat en ekonomibyggnad nordväst om boningshuset i förlängningen av
den västra längan. Sedan sly och annan växtlighet har tagits bort är nu stengrun3
Dendrokronologisk datering av Ballingstorpsgården och Per Ols, s. 4
10
Ballingstorps trädgårdar
den efter denna byggnad synlig. Enligt muntlig uppgift skall byggnaden ha funderat som stall under den siste ägarens tid.4
Skifteskartan från 1888 visar också en mer detaljerad bild av gårdarnas bebyggelse. Karta hämtad från Lantmäteriet.
Markerna
Hela byggnadsminnet och dess tillhörande skyddsområde omfattar en areal på
4,47 h som förutom trädgården utgörs av öppna eller lövdominerade betade
marker.
Den äldsta kartan över Ballingstorp är en utmarksdelning, upprättad år
1741. Kartan redovisar den då gemensamt nyttjade utmarken till Hanaskogs by
och hemmanen Ballingstorp och Röåkra. På den översiktliga kartan är varken
åkrar eller ängar utritade och bebyggelseläget är enbart markerat med en hussymbol. Enligt kartbeskrivningen bestod utmarken av god gräsmark, alekärr och enebackar men med en begränsad tillgång på bokskog eftersom den var ”förhuggen”. Den skånska rekognosceringskartan från 1810-talet visar att gårdarna låg
samlade omgivna av ett i huvudsak öppet landskap. Inslag av löv fanns i den västra delen av inägorna, men saknades i princip på den betade utmarken. Närmast
Gummastorpssjön var markerna sanka och svämmades sannolikt över på våren.
4
Samtal med Yngve Holmgren.
11
Ballingstorps trädgårdar
Det finns historiska belägg för att humleodling har förekommit i ganska stor skala i Balllingstorp. År 1671 redovisas att det fanns hela 500 stänger i Ballingstorp.
Platsen för dessa humlegårdar är däremot höljd i dunkel, men humle finns idag
spridd på många ställen runt gården. Humle är en extremt långlivad och tålig
växt, varför det är teoretiskt möjligt att vissa plantor härrör från denna äldre odling.
En detaljerad karta upprättades år 1883 i samband med laga skiftet som
genomfördes några år senare, 1888. Markerna delades då in i tre skiften i östvästlig riktning. Den tillhörande beskrivningen ger dock mycket knapphändig
information. Närmast bebyggelsen låg åkrarna omgivna av stråk av ängsmarker.
Utifrån kartmaterialet framgår att åkermarkens utbredning vid denna tid hade sin
motsvarighet ända fram till 1930-40-talen. Åkrarna i byn var bördiga men mycket
rika på sten vilket de otaliga odlingsrösena i markerna vittnar om. Stora delar av
ängsmarken hade under samma period slutit sig och till stora delar övergått till
lövskog i och med att slåtterbruket minskat eller kanske redan upphört. Så kallad
surskog eller skottskog lär ha funnits i Ballingstorp från 1600-talet fram till och
med 1800-talet. Träd ingående i surskogar var sådan som ej bar frukt utan ur
denna skog togs bränsle eller material till hägnader. I ett område nordväst om
gården finns tydliga och grova alsocklar som kan vara rester av ett tidigare skottskogsbruk. När det gäller hamling av träd är de historiska uppgifterna osäkra,
men antyder att ”toppformning” av bokar, med syfte att stimulera ollonsättning,
ska ha förekommit.5
1924 fanns det två hästar, fem kor, fyra ungnöt, fem svin, ett får och tjugo
höns på Ballingstorpsgården och under den siste brukarens tid odlades bland
annat råg, korn, havre, potatis och foderbetor.6 Betesmarken vid denna tid, 1920tal, utgjordes bland annat av mindre ytor direkt väster och söder om bebyggelsen.
Norr om gårdarna finns två fägator som möjligen hör samman med dessa betesmarker. Den östra av de båda tillkom vid laga skifte och placerades i en skiftesgräns ned mot sjön.7
Flygfotot från omkring 1940 visar ett brukat och mycket öppet landskap,
där lövträd och buskar i huvudsak återfanns på den gamla ängsmarken och längs
gränser och vägar. Landskapet kom emellertid snabbt att förändras då man under
detta årtionde, 1940-talet, planterade gran på den tidigare åkermarken norr och
nordost om gården. Skogens dominans är mycket tydlig på den ekonomiska kartan från tidigt 1970-tal. Den del av granskogen som stod inom byggnadsminnets
skyddsområde avverkades under 1980-talet (eller 1990-talet? enligt lst:s skötselplan) och har betas sedan dess. Markerna har därefter gallrats och röjts i omgång5
Skötselplan för kulturmiljön i Ballingstorp, s. 7
Ballingstorpsgården, s. 7
7 Ibid
6
12
Ballingstorps trädgårdar
ar. En större avverkning gjordes senast under hösten 2009 då bl a en stor del av
askarna i den västra betesmarken togs ner liksom i ett bestånd nära sjön. Anledningen var att dessa hade askskottsjuka.
Kort trädgårdshistorik
Före laga skifte låg det som idag samlas inom trädgården ute bland gårdens övriga mark, kålgård och fruktträdgård var för sig, men inte nödvändigtvis förlagda
med hänsyn till husens placering. De behövde ej heller finnas vid varje gård. Bärande träd planterades inte utan gynnades på lämpliga platser, som i gärdesgränser och ute på ängar genom att annan vegetation togs bort. Likaså körsbärs- och
plommonträd som kom upp på platser där de inte störde övrig verksamhet eller
var åtkomliga för djuren. En staketomgärdad rabatt med krydd- och medicinalväxter som var viktiga för hushållet låg ofta intill stugans framsida. Bikupor var
också ett vanligt inslag i denna odling.
Två viktiga förutsättningar för främjandet av trädgårdsodlingen var skiftesreformerna och det ändrade stängslingsansvaret.8 Skiftet skapade fysiskt utrymme
för trädgården genom utflyttning av gårdar ifrån byarna och förändringen i
stängslingslagstiftningen innebar att djuren hägnades in till skillnad från tidigare
och då inte utgjorde ett hot mot trädgårdens växter längre. Ytterligare bidragande
faktorer var folkskolan och hushållningssällskapens upplysningsarbete. Vid skolorna anlades skolträdgårdar där barnen fick praktisk undervisning i trädgårdsskötsel och hushållningssällskapen bedrev jordbruksrådgivning och spred sitt
budskap genom bland annat typritningar för gård med tillhörande trädgårdsanläggning.
Beroende på tillkomsttid så skiftade trädgårdarnas karaktär och generellt
blev trädgårdar anlagda i samband med enskiftet ordnade med renässansförtecken. Rabatterna omgavs av låga häckar och kring dessa löpte grusade gångar ofta
efter ett symmetriskt mönster. Trädgårdar tillkomna efter laga skiftet hade ofta en
öppnare komposition, trädgårdens olika beståndsdelar, kålgård, fruktträd och
blommor med mera, flyttade samman orienterat kring bostadshuset.9
Omkring sekelskiftet 1900 sker en förändring med ett ökat propagerande
för blomsterodling och ett mindre fokus på den nyttobetonade trädgården.
8
9
Från kålgård till villaträdgård, s. 10
Från kålgård till villaträdgård, s. 126
13
Ballingstorps trädgårdar
Trädgården i arkivmaterialet
Ballingstorpsgården
Bilden visar Ballingstorps boningshus och är tagen 1909 av Gustav Clemensson. Till vänster i bild, strax till vänster om
källarnedgången, skymtar jord som rinner ut på gårdsplanen. Fotografi hämtat ur Folklivsarkivet.
Det äldsta tillgängliga fotografiet av Ballingstorpsgården är taget 1909 och visar
boningshuset från söder. Vid denna tid finns det inte någon have mellan köksoch stugingång. Väster om källarnedgången syns däremot en sten och jord eller
sand som rinner ned på marken nedanför. Anmärkningsvärt är att de delar av
gårdsplanen som är synlig helt saknar växtlighet vilket tyder på ett frekvent nyttjande av gårdsplanen. Bilden är tagen under växtsäsongen vilket framgår av att
träd som syns i bakgrunden är lövklädda.
Havarna på framsidan har alltså tillkommit någon gång efter 1909 och bör
då vara anlagda av Per Nilsson och hans första fru Anna Niklasson. De kan även
ha anlagt trädgården på baksidan men detta är enbart ett antagande som inte har
något stöd i källmaterialet. De nytillträdda ägarna satte även sin prägel på byggnaderna genom att bland annat ta upp större fönster i boningshuset. Enligt muntlig tradition flyttades också både brunn och utedass närmre boningshuset på
grund av Annas svårigheter att gå längre sträckor.
14
Ballingstorps trädgårdar
Fotografiet är troligtvis taget 1941 av Pehr Johnsson och visar Ballingstorps bostadshus med kringgärdad have. Omgärdningen är mycket enkel och med ett praktiskt syfte att hålla ovälkomna djur borta från planteringen. Fotografiet är hämtat
ur Folklivsarkivet.
På en bild ur Folklivsarkivet, troligtvis tagen 1941, finns en have motsvarande
dagens mellan stug- och kökstrapp. Haven är omgärdad med höga störar med
någon form av nät som inhägnad. En planka på högkant bildar bas och ut mot
kökstrappen finns en grind tillverkad av stående ribbor och tvärslår. Fotografiet
är troligtvis taget under våren då växtligheten inte har hunnit komma så långt
utan det som syns är låga samlingar av blad utan blommor. På stenomgärdningen
sitter två äldre personer, en man och en kvinna, som bör vara brukarna av gården. På ett fotografi av haven utanför härbergshuset från samma år syns en liknande omgärdning med höga störar och nät emellan.
Inhägnaderna har en mycket enkel karaktär där störarna inte bearbetats,
med undantag av att de kvistats, utan materialet har kvar sin naturliga växtform.
Bland ATA:s bildmaterial finns fotografier från 1943 - 1945. 1943 finns
fortfarande en inhägnad bestående av störar och nät samt med en grind ut mot
kökstrappan. Grinden är nu förenklad och består av en nätklädd ram. Det synliga
växtmaterialet utgörs av höga blommande växter som eventuellt kan vara stockrosor. Väster om kökstrappen står en hög buskliknande växt med tunga hängande
blomklasar. Haven utanför härbergshuset saknar omgärdning vid denna tid men
används fortfarande för odling.
I ATA:s bildmaterial från 1943 framgår det att en hög blommande växt har
stått öster om kökstrappen, baserat på växternas utseende och säsong är det möjligt att det är dahlior. Vidare framgår det att man har tagit tillvara växter och torkat dessa genom att hänga dem i knippen längs härbergshusets fasad (enligt Yng15
Ballingstorps trädgårdar
ve Holmgren torkades bönor som man odlade på det här sättet). Andra fotografier visar upptrampade grusgångar och slitna partier av gårdsplanen utan växtlighet.
På fotografier tagna omkring 1947 är mycket sig likt sedan 1943 rörande
haven mellan köks- och stugtrapp. Innanför staketet växer höga blommande växter förmodligen stockrosor. I havens sydvästra hörn växer dagliljor och troligtvis
är det en ros som står i anslutning till liljorna. En förändring har skett invid kökstrappan genom att den tidigare odlade ytan lagts igen. Haven utanför härbergshuset ser ut att vara rikligt bevuxen med späda ljusa blommor, av den tidigare kringgärdningen syns det inga spår. Utanför själva haven i väster växer träjon.
Samtliga fotografier ur detta äldre material visar trädgårdens södra del och
dessa stämmer väl överens med den bild som framträder vid samtal med Yngve
Holmgren och med de bilder som finns i Olga Holmgrens fotoalbum. De visar
en rik förekomst av blommor med inslag av nyttoväxter men det är framför allt
blomsterprakten i den norra delen av trädgården som är slående vilket bilden på
nästa sida visar.
Fotografierna som är tagna av tillresande må till övervägande del visa bostadshuset från söder men i familjens eget album är trädgården på den norra sidan desto mer porträtterad. Det var i denna del man hade sina trädgårdsmöbler
bestående av två enkla vitmålade träsoffor och ett bord. Följaktligen finns flera
bilder som visar familj och vänner vid trädgårdsmöblemanget.
På detta fotografi syns omgärdningen kring haven utanför härbergshuset, med samma enkla karaktär som på föregående
sida. Fotografiet är taget av Pehr Johnsson, troligtvis 1941. Ur Folklivsarkivet.
16
Ballingstorps trädgårdar
Fotografi hämtat ur Yngve Holmgrens fotoalbum som visar trädgården på baksidan av huset med föregångaren till dagens
päronträd. I bakgrunden skymtar halmtaken vid Per - Ols gård.
Enligt de minnesbilder som Yngve Holmgren har så var de gräsbevuxna
ytorna i trädgården få och istället fanns det jord-/grusgångar mellan planteringsytorna. Gångarna krattades och rensades och gräset slogs med lie och i vissa fall
med skära när lien var ett för otympligt verktyg. Han minns att rosorna stod i
särskilda rabatter och det fanns gula och rosa exemplar. Pioner förekom på flera
olika platser i trädgården. Det fanns en plantering som hade någon form av låg
kanthäck och på beskrivningen av växtens utseende kan det ha varit buxbom.
Längs stenmuren i väster växte vinbärsbuskar och trädgårdsmöblerna hade sin
placering ungefär i det nordvästra hörnet av trädgården invid ett äppelträd.
Utmed stenmuren i norr stod det tre plommonträd med gula frukter och
utöver dessa fanns här ett päronträd och ett äppelträd. Äpplena var enligt vad
Yngve minns mjöliga och rödstrimmiga. Till placering överensstämmer det ungefär med dagens äppelträd. Intressant att notera är att 1983-års trädgårdsplan visar
att det står ett äppelträd på denna plats, på planen är det nämligen markerat som
befintlig vegetation, se bilaga 3. Det päronträd som står i trädgårdens nordvästra
del idag skall enligt Yngve Holmgren vara planterat av hans morbror under 1940talet. Detta träd hade en föregångare som stod placerad något längre in i trädgården och närmre bostadshuset. Fler äppelträd skall också ha växt inne i hönsgården norr om brygghuset.
17
Ballingstorps trädgårdar
Mellan stenmuren i norr och brygghuset fanns det en hönsgård och ett nätstaket
började i höjd med dasset och löpte rakt norrut fram till stenmuren. Detta var en
naturlig gräns för trädgårdens utbredning åt öster. På baksidan av brygghuset gick
grisen i en inhägnad. Man hade gris fram till 1941, de avvecklade när Anna blev
äldre och inte orkade mer. Yngve minns att det fanns en stätta mellan brygghusets södra gavel och stenmuren som hindrade grisen från att ta sig ut. Det växte
buskar antingen inne i grisens inhägnad eller öster därom. Det fanns en odling i
den yttre östra delen av trädgården och för att hämta större saker, som till exempel korgar med potatis, användes stättan i den södra stenmuren.
De krydd-/nyttoväxter som han minns är kummin – till brödet, timjan,
malört - till brännvinet och lavendel till att lägga i den rena tvätten för förvaring i
skåpen. Ytterligare minnesbilder gör gällande att malört, digitalis, gyllenlack och
lavendel växte utanför köksfönstret.10
I haven på framsidan odlade man förutom blommor även sockerärtor och
eventuellt bönor. Sockerärtor odlades framför allt i haven utanför härbergshuset.
Under den tid han känner till odlades korn, råg och havre (till gårdens två
hästar) medan man köpte vete. Äggen som hönsen gav såldes hos handlaren i
Torsebro och dit tog man sig både land- och vattenvägen. På gården fanns några
få kor, två hästar, höns och en gris. Mjölken levererades på mjölkpallen som stod
invid vägen ungefär där anslagstavlan är placerad idag. Från mejeriet fick man
tillbaka returmjölk; skummjölk till djuren, och man köpte smör.
Marken söder om gården betades av hästarna och fotografier visar ett öppet
landskap med utsikt ned till sjön. Båtplatsen skall ha funnits där fågeltornet är
placerat idag och för att komma dit gick man fägatan ned. Båten drogs upp på
land men under en tid på 1950-talet fanns här även en brygga. Man fiskade med
nät, krok och mjärdar, nätet hängdes på tork på ladans sydfasad öster om ”stora
porten”. I sjön fångades bland annat sutare, brax, gädda och ål. Braxen kokades
in i gelé. Marken invid sjön både betades och slogs. Hö togs förutom vid sjön
även på vissa partier av åkermarken och i skogen (med skogen åsyftar Yngve tre
lyckor väster om gården, se bilaga 4, som vid träda gav hö och annars halm).
Nere vid sjön stod ett äppelträd med goda äpplen och några uppe vid skogen, vid ”Grassabacken”. Hasselnötter plockades och åts direkt men en del förvarades till vintern. Humle växte lite överallt men användes inte i hushållet, dock
plockades och såldes en del humle under andra världskriget. På gården gjordes
egen saft och bakades bröd, det senare förvarades i en särskild kista inne i huset.
Ett odaterat fotografi i privat ägo visar den sista hushållerskan på gården
Karolina Nilsson, 1874 – 1956, på gårdsplanen. Bilden är mycket intressant för
den visar en ovanlig vy mellan boningshus och brygghus upp mot trädgårdens
norra del. Av fotografiet framgår att man vid denna tid höll höns i en låg inhäg10
Samtal med Leif Caplander
18
Ballingstorps trädgårdar
nad placerad där dagens kryddträdgård är belägen. Det går dock inte att avgöra
om den tidigare hönsgården norr om brygghuset som omnämns i texten ovan
finns kvar.
Bilden visar en del av trädgården på nordsidan som den såg ut runt 1965. Bilden är hämtad ur Folklivsarkivet.
1960-talets bilder, tagna av Bringéus, visar en renoverad byggnad och en
prydligt rensad have utan ogräs mellan stug- och kökstrapp. Haven innehåller
bland annat daglilja, solrosor, rosenskära, violer och troligtvis någon typ av krysantemum. Det syns vidare inget spår efter den tidigare omgärdningen eller grinden. Haven utanför herbergshuset finns kvar men det går inte att urskilja några
växter utan den är troligen gräsbevuxen. Även här är kringgärdningen borttagen.
1965 är även växterna i den norra delen av trädgården nyttobetonade och
det växer rabarber och bärbuskar i en rabatt utanför herbergshuset. Av ett fotografi taget från väster framgår att gången utmed härbergshuset och stugan finns
vid denna tid. Enligt muntlig uppgift har gången funnits under en längre tid men
under en period var den igensatt ut mot vägen med sten och dylikt.11
Vid en närmare studie av fotografiet ovan framträder tre skilda planteringar,
närmast i bild finns den största av dessa och bortanför syns den ovan nämnda
nyttobetonade planteringen samt norr om denna en till synes rund plantering
centrerad kring en hög buske. Närmast kameran ser växterna ut att utgöras av
bland annat kattmynta, purpurklätt, en solros, bönor, vallmo, eventuellt jordgubbar, fingerborgsblomma samt stormhatt (skulle även kunna vara riddarsporre). På
11
Samtal med Yngve Holmgren
19
Ballingstorps trädgårdar
ett fotografi taget året innan ser planteringen närmast kameran i princip ut som
på bilden ovan men troligtvis är det något senare på året för dahlior i en mörk
och i en ljus kulör står i blom. Mellan 1964 och 1965 har minst en förändring
skett i trädgårdens norra del och det är borttagandet av en plantering med silverarv som åtminstone i bildmaterialet funnits sedan 1920-talet. På den tidigaste bilden fungerar silverarv som en kantplantering runt pion. En växt liknande pion
med placering i höjd med spiskammaren återfinns på både 1964- och 1965-års
bilder, se vidare under bilaga 2. På 1964-års bild går det fortfarande att skönja var
grus/jordgångarna har funnits men dessa är nu överväxta med gräs, se bilaga 2
bild 1. Förändringen mot en uppdelning med ett mer nyttobetonat trädgårdsland
med plantering av bland annat jordgubbar gjordes av Olga Holmgren.12
I Regionmuseets arkiv finns en odaterad flygbild som visar Ballingstorpsgården och en del av Per - Ols gård, troligen från 1960-talets slut. Intressant att
notera är att det som idag benämns kryddträdgården vid denna tid omges av en
låg kanthäck. Denna finns inte dokumenterad på någon av de övriga bilderna.
Fotografiet visar hur den norra delen av trädgården såg ut 1984. Fotografi hämtat ur Regionmuseets arkiv.
1984 fotograferas trädgårdens norra del, se ovan. Det är under pågående
växtsäsong men trädgården ser märkbart avskalad ut med mycket lite växter inom
planteringsytan i bildens mitt. Året innan gjordes en trädgårdsplan som presenterade tre olika alternativ till hur trädgården kunde utformas. Någon dokumentation av det befintliga utseendet och innehållet i trädgården presenteras inte. Dock
går det att utläsa ur texten att det bland annat växte syren, snöbär, doftschersmin,
12
Samtal med Yngve Holmgren.
20
Ballingstorps trädgårdar
fläder, benved, krikon, hagtorn, hassel, krusbär, ett äppelträd, två päronträd och
körsbärsträd i trädgården. Utmed gången norr om boningshuset fanns vidare en
rabatt. Stubbar efter äldre fruktträd fanns vid denna tid i den norra delen av trädgården tillsammans med en kryddträdgård som hade grävts upp.13 I trädgårdsplanen presenteras ett ambitiöst förslag för kryddträdgården innehållande en mångfald av blommor och kryddväxter. Flera av växterna har funnits i trädgården men
inte samlade och ordnade på det sätt som föreslås.
Baserat på bildmaterialet och de knapphändiga uppgifterna i trädgårdsplanen blir slutsatsen att förenklingen i trädgårdens norra del accelererade mellan
1964 och 1984. Dels förenklas utseendet genom att gångar och planteringsytor
läggs/växer igen och odlingen koncentreras till havar och kryddträdgård dels genom att variationen i växtsorter minskar. Blomsterodlingen avtar och istället får
nyttoväxterna en mer framträdande roll. Förändringen mot en mer nyttobetonad
trädgård i norr skall ha påbörjats av Olga Holmgren redan under den tid som
hon hade hand om skötseln vilket var under perioden 1956 - 1974.
Vid en genomgång av det äldre bildmaterialet är det slående att inte en enda
bikupa har avbildats. Endast ett fotografi från 1964 återger en bikupa som står
placerad på brunnen inne på gårdsplanen. Denna bild är dock tagen sedan gården
har upphört som brukningsenhet och säger därför inget om en tidigare biodling.
De sista brukarna skall, istället för att själva producera, ha köpt/bytt sig till honung från grannen Johannes på Per – Olsgården. Biodlingen kan då vara en äldre
företeelse på Ballingstorpsgården.
13
Trädgårdsplan, s. 1
21
Ballingstorps trädgårdar
Per - Ols gård
Fotografiet visar Per - Ols gård under 1920-talet med have utmed boningshusets sydsida. Till höger på bilden syns gårdens
siste brukare, Johannes Persson, längst till vänster står hans far, Per Olsson, och mitten Ture Klas Nilsson, Per Olssons
dotterson. Ur Regionmuseets arkiv.
Det äldsta tillgängliga fotografiet som avbildar Per - Ols gård skall vara taget på
1920-talet. Bilden visar delar av en have mellan stug- och köksingång. Planteringen omges av ett staket av spjälor i form av barkade tunna käppar. I haven växer
vad som ser ut att vara en stor buxbomsbuske och utanför kan det vara rotskott
av syren som växer upp på staketet.
Det finns en tydlig skillnad mellan utformningen av havarnas kringgärdning
mellan Per - Ols och Ballingstorp vilket kan ha sin förklaring i djurhållningen.
Den siste ägaren till Per - Ols, Johannes, höll inga djur vilket skulle kunna vara en
förklaring till avsaknad av höga staket. Vidare låg stallet på den norra sidan av
boningshuset och djuren kan då ha letts ut till bete utan att passera framsidan av
huset.
22
Ballingstorps trädgårdar
Fotografi taget 1944 visar en förvildad trädgård med ett trasigt staket runt haven. Bilden är hämtad ur Regionmuseets
arkiv.
Nästa fotografi som visar haven är taget 1944 och här syns samma staket som
1920 men betydligt sjangserat. Vad som ryms inne i haven går inte att se men
utanför växer kål och väster om kökstrappen växer en buske som troligtvis är en
pion. På en bild som är tagen ett år senare är havens staket borttaget och den
enda växtlighet som går att urskilja utmed boningshuset är en hög buske öster om
stugdörren.
Mest att berätta har Yngve Holmgren av naturliga skäl om Ballingstorpsgården men en del intressanta minnen rör Per - Ols gård. Här växte enligt Yngve
bland annat ett äppelträd som kallades för ”Renett”. Det är en äppelsort som
mognar sent på året och lämpar sig väl för vinterförvaring. Beroende på växtplats
har det fått olika lokala namn. Här växte också plommonträd och där fägatan tar
sin början stod ett stort körsbärsträd. Marken framför gården slogs med lie under
den siste brukarens tid trots att han inte hade några egna djur på gården. I haven
på framsidan av huset stod bikupor och själva odlingen av köksväxter var placerad inne i fägatan norr om gården. Detta var en funktionell plats med tanke på att
den var helt muromgärdad och möjlig att på ett enkelt sätt stänga av åt öster och
väster.
23
Ballingstorps trädgårdar
Trädgården idag
Ballingstorpsgården
Bearbetad planskiss hämtad ur skriften Ballingstorpsgården, med tillägg av information från inmätning med GPs och
växtinventering.
A. Trädgårdens södra del
Utmed sydsidan av boningshuset finns fyra olika planteringsytor med växter. Två
av dessa finns framför härbergshuset och båda utgörs av murade havar, A1 och
A2. Stenomgärdningen som omsluter den större av de båda stämmer i antalet
skift och stenarnas placering med fotografier från 1940-talet. Idag växer här pion,
prästkrage, lupin, bergklint, stockrosor, kungsljus/fingerborgsblomma. Spritt i
rabatten förekommer förgätmigej, balsamin och viol som breder ut sig mellan
perennerna. Vissnade lökväxter förekommer, troligen påsklilja. I gräsmattan
framför står flera bestånd av träjon. Balsamin har spritt sig och ett flertal plantor
står väster om haven.
I den mindre haven väster om stugtrappen, A2, står ett stort bestånd av
dagliljor tillsammans med träjon. Det senare återfinns även på marken nedanför i
flera bestånd och här växer också humle, viol, förgätmigej och knölklocka.
Haven mellan stug- och kökstrappan, A3, är den största av planteringsytorna. Närmast stugtrappen står en välvuxen rosbuske (vilken enligt bildmateralet
har haft en pendang väster om trappen i A2) och framför denna i söder står träjon. Utmed grunden står kejsarkronor och i framkant av haven växer silverarv
24
Ballingstorps trädgårdar
som breder ut sig över stenkanten med inblandning av sibirisk fetblad. Invid
kökstrappen står ett bestånd ullig hjärtstilla. De, till följd av sin höjd, mer framträdande bestånden av växter utgörs av knölklocka (dessa breder ut sig i rabatten),
stjärnflocka, flox och lupin. Spritt i haven växer förgätmigej och viol, fingerborgsblomma och kattost förekommer också tillsammans med lökväxter i form
av påskliljor, vit och blå klockhyacint, tulpan, hyacint och krokus.
Öster om kökstrappen, A4, står två bestånd av träjon tillsammans med
påskliljor, humle, kattost, bergklint, fingerborgsblomma, ullig hjärtstilla, kungsljus
och knölklocka.
Runt brygghuset, A5, förekommer både mindre planteringar och fritt växande växter. I anslutning till byggnadens sydvästra hörn breder höstrudbeckia ut
sig och utmed den södra gaveln växer kirskål, balsamin, nässlor och humle. Längs
västra sidan av byggnaden finns humle, träjon, en frodig libbsticka, hosta, akleja,
spansk körvel och viol. På den östra sidan växer violer, fetblad, träjon, humle och
kirskål och i norr finns två plantor av spansk körvel (vid tillfället för inventeringen var dessa avklippta).
I A1 växer bland annat pion och lupiner som syns på bilden. Till höger avbildas rosen som växer öster om stugtrappen.
Silverarv växer utmed kanten i A3 och knölklocka konkurrerar med bland annat lupiner och ullig hjärtstilla.
25
Ballingstorps trädgårdar
Bilden är ett utsnitt ur planskissen på föregående uppslag.
B. Trädgårdens norra del
Utmed en del av boningshusets nordsida löper en gång som börjar vid den västra
gaveln och sträcker sig längs cirka ¾ delar av byggnadens längd. Växter förekommer längs båda sidor av gången, troligtvis självsådda. Längs husfasaden växer
balsamin, träjon, spansk körvel och fetblad. Utmed gångens norra sida, B1, växer
humle, björnbär, förgätmigej och viol.
I gräsmattans västra del strax norr om boningshuset, B2, står en rosbuske
som är överväxt av humle. Ytterligare två utsparade partier med växter finns i
gräsmattan strax öster om rosbusken. I samtliga växer idag humle men även
randgräs och förgätmigej i en av utsparningarna samt förgätmigej, lupin och nässlor i den tredje.
I trädgårdens yttre gräns åt väster och norr, B3, växer vit och lila syren, flera
av dessa har kraftiga stammar. Inne bland och framför syrenbuskarna växer snöbär och ett päronträd. Inne under buskarna och i gräsmattan framför finns rikligt
med lökväxter; snödroppar, påsklilja och eventuellt scilla. Eftersom lökväxterna
hade blommat över när inventeringen gjordes får viss reservation ges för vilka
sorter det är. I gräset framför buskagen växer smultron med kraftiga blommor
och blad, troligen parksmultron, en gullviva med röda blommor samt purpurklätt.
Utmed trädgårdsgränsen växer också doftschersmin. I gräsmattan återfinns prästkragar och kärleksört. Benved i form av ett mindre träd tillsammans med en
humlestör står i slutet av buskarnas utbredning åt öster och i fortsättningen fram26
Ballingstorps trädgårdar
träder nu stenmuren som i den beskrivna västra delen av trädgården döljs av buskage. I gräsmattan växer fingerborgsblomma, malört, lupin och riklig förekomst
av purpurklätt.
Invid stenmuren står ett äppelträd av en sort som kallas för Hanskogsäpple
med röda tulpaner och jämte detta träd växer syrenbuskar med ljust lila och glest
sittande blommor, likt vid de övriga syrenerna återfinns lökväxter inne under
busken. I gräsmattan växer en fingerört och vial (backvial föreslår man skall planteras 1983).
Norr om brygghuset står en samling med fem fruktträd som planterades
enligt förslaget i 1983 – års trädgårdsplan. Inne bland dessa växer åtskilliga gullvivor tillsammans med påsklilja, snödroppar och enstaka pärlhyacinter, B4. Här
återfinns också exemplar av akleja, pärlhyacint, viol, och kungsljus. Utmed stenmuren växer druvfläder, benvedsbuskar och hassel. I anslutning till asken växer
vial, en ensam gul tuplan och väster om en stor sten står en större samling med
snödroppar.
Vy mot väster och B3 med buskage av vita och lila syrener. Inne bland dessa syns päronträdet sticka upp och till höger i
bild skymtar kryddträdgården. Den högra bilden visar vy åt norr och stenmuren till fägatan. Det vita som blommar till
vänster i bild är doftschersmin och centralt står ett äppelträd vilket inte tillhör de som planterades under 1980-talet utan har
tillkommit tidigare. Enligt Yngve Holmgren stämmer placeringen väl överens med det äppelträd som stor invid trädgårdsmöblerna under Anna och Pers tid. På bilderna nedan syns från vänster syren, parksmultron och gullviva.
27
Ballingstorps trädgårdar
C. Kryddträdgården
På bilderna syns från vänster akleja, lavendel och vallmo, samtliga växer i kryddträdgården.
Idag finns följande växter representerade i kryddträdgården. Fingerört (felaktigt
benämnd Blodrot), lavendel, gurkört (endast skylten vid tiden för inventeringen),
kungsmynta, mattram (troligtvis fel benämning), hjärtstilla, kungsljus, pimpinella,
vänderot (fel benämning), dragon, piplök, gräslök, körvel, kryddsalvia, malört,
vallmo (namnskylt saknas) ålandsrot, timjan, akleja, isop, citronmeliss (ingen
skylt), renfana, spikklubba och pärlhyacint. Det står också ett stort bestånd av
vallmo i mitten av kryddträdgården.
I den västra delen av kryddträdgården växer rosor blandat med kirskål,
humle med inslag av mynta. Rosen blommar med rosa blommor, se bild i bilaga
5. Inne bland rosorna finns också lökväxter, tulpan och pärlhyacint, samt akleja,
kungsljus och rölleka. På den stora sten som finns i anslutning till rosorna växer
fetväxter.
Från vänster avbildas fingerört, körvel och timjan som växer i kryddträdgården.
28
Ballingstorps trädgårdar
Utsnitt ur planskiss över trädgården vid Ballingstorpsgården.
D. Trädgårdens östra del
I den nordöstra delen av trädgården är marken kvävepåverkad och här finns mest
högt gräs, hundkex, kirskål och smörblommor. Här förekommer också lupiner,
blå och rosa klockhyacinter, skogslök, flera bestånd av spansk körvel samt parksmultron i ett stort antal. Här växer också en fläderbuske och ett klent pilträd.
Längs stenmuren i öster växer benved, stora krikonträd och insprängt förekommer hagtorn, fläder och hassel.
Bilderna visar ett urval av vad som återfinns i trädgårdens östra del; tulpaner i knopp, rabarber och Oranie som står i
blom.
29
Ballingstorps trädgårdar
De två första bilderna från vänster visar klockhyacinter i blå och lila färgställning och bilden längst till höger en orkidé.
I höjd med brygghusets norra gavel, D1, växer ett buskage bestående av hagtorn,
lila och ljuslila, syren samt fläder. I anslutning härtill står ett äppelträd, Oranie,
och under detta växer tulpaner, snödroppar och rikligt med vintergäck.
Resterna efter ett trädgårdsland, D2, idag bevuxet med gräs och tusenskönor, som i norr avgränsas av vinbärsbuskar och rabarber och krusbärsbuskar i
söder. Ytterligare söder om står ett plommonträd.
Öster om brygghuset finns ett buskage med schersmin och fläder, D3. Under buskarna finns rikligt med lökväxter, vintergäck och snödroppar och här växer också pingstliljor, viol och blå klockhyacint. I trädgårdens sydöstra del, D4,
växer orkidéer och backlök och i dess yttre gräns i sydost står hagtornsträd. Utmed stenmuren i söder står tre humlestörar och utanför stenmuren växer flera
krikonträd vars frukter är relativt små och mörkt blå. Längs trädgården östra sida
växer en ask i vilken humle slingrar sig, hassel och fläder. Ett magnifikt körsbärsträd står också i anslutning till den södra stenmuren, nedanför växer rikligt med
kirskål.
30
Ballingstorps trädgårdar
Per - Ols gård
A. Omgivningen närmast huset
Idag syns inga spår efter någon have framför boningshuset A1. På var sida om
stugtrappen växer syren, hallon och kirskål. Inom det område som har rymt haven finns nässlor, kirskål och närmast husgrunden mynta. Ett bestånd träjon står
närmast kökstrappen och väster om, utanför den tidigare haven, växer pepparrot
och luktviol breder ut sig tillsammans med kirskål. En stubbe efter en fläderbuske
står invid pepparroten, nya skott med blad är på gång att växa upp. Utmed husets
västra gavel växer rikligt med luktviol tillsammans med kirskål och smultron.
31
Ballingstorps trädgårdar
Längs den norra fasaden dominerar gräset tillsammans med enstaka exemplar av
luktviol och två bestånd med träjon.
Trädgården söder om boningshuset, A2, avgränsas av en stenmur. Invid
stenmurens slut i nordost står ett exemplar av hjärtstilla inne bland benved och
humle. Utmed stenmurens södra del växer flera bestånd av träjon och här står
också en humlestör. I murens sydvästra hörn finns ett buskage med schersmin
och vit syren.
Bilden visar kökstrappen vid Per - Ols med pepparrot och ett bestånd av bräken. Till höger syns en detaljbild av pepparroten.
B. Marken i norr
Marken norr om huset avgränsas av fägatan med nordväst – sydvästlig sträckning.
Stenmuren döljs idag inifrån trädgården av ett svårgenomträngligt buskage bestående av stora fläderbuskar, prunus, benved, hassel och humle, B. Spritt på marken under växer luktviol, skogsbingel och vintergröna.
Nordväst om boningshuset finns en stengrund efter en tidigare ekonomibyggnad, B1, synlig på häradsekonomiska kartan. I anslutning till grunden växer
stora fläderbuskar, unga björkar, rönn, benved och prunus tillsammans med humle, luktviol, kirskål, nässlor och skogsbingel. Uppe i grunden växer vintergröna,
nässlor och praktlysing.
Söder härom finns ytterligare en grund efter en tidigare ekonomibyggnad,
riven omkring 1900-talets mitt. Uppe på denna växer kärleksört och fetväxt och
32
Ballingstorps trädgårdar
väster om flera prunus, benved, humle, fläder, krusbär och flera bestånd med
träjon. Vid grundens sydöstra hörn växer parkslide.
C. Marken i söder
Utanför tomten i söder och väster, C, breder idag en äng ut sig där man nyligen
har tagit ned ett antal stora träd vilket flera stubbar vittnar om. Alldeles utanför
det sydvästra hörnet av trädgårdens stenmur växer två bestånd med krusbärsbuskar tillsammans med backlök.
Ute på ängen bland gräset växer orkidéer, påskliljor, kirskål och skogslök.
Ängen kringgärdas av en stenmur och i anslutning till denna växer längs östsidan
krusbär, benved, hagtorn, ask, en, i söder hassel, humle, krusbär och utmed västsidan står hassel, humle, krusbär och fläderbuskar. En större samling med humle
växer i ängens nordöstra hörn. Ute på ängen står också ett körsbärsträd.
Bilderna visar krusbär som växer ute på marken i söder C samt rams som finns i fägatan, D.
D. Fägatan
Ute i fägatan, D, norr om gården växer två rosbuskar, rams, träjon i flera bestånd,
knölklocka, ett stort antal påskliljor, en ensam pingstlilja (som är en fylldblommig
narciss) rabarber, lökväxter som saknar fröställning och därför inte kan namnges,
kirskål, gullviva, björnbär och sälg. Där stenmuren till fägatan tar sin början i sydost växer rosor, troligtvis samma sort som står invid kryddträdgården på Ballingstorpsgården.
33
Ballingstorps trädgårdar
E. Omgivningarna
Vid en utblick i den närmaste omgivningen söder om Ballingstorpsgården finns
en träd- och buskrand i anslutning till stenmuren som skiljer tomten från den
öppna gräsmarken utanför, E. Längs denna står bland annat två kastanjer, ett
äppelträd, askar, nypon- och hasselbuskar. Två prunusträd och ett fågelbärsträd
(eventuellt körsbär) växer utmed ett stycke stenmur i sydväst, E1. Utanför trädgården i norr växer flera äppelträd, hasselbuskar och prunus i anslutning till fägatan.
Enligt Yngve Holmgren växte det äppelträd med välsmakande äpplen ute
sydväst om gården och vid en snabb översyn av en betesmark med en placering
som bör överensstämma med beskrivningen hittades ett stort antal äppelträd av
varierande ålder samt ett päronträd, för placering se bilaga 2. I gränsen till intillliggande mark i väster, som idag slås, växte flera äppelträd på rad vilka såg ut att
vara avsiktligt gynnade/planterade här.
Sammanfattning
Dagens trädgård vid Ballingstorpsgården stämmer väl överens med det huvudförslag som presenterades i trädgårdsplanen 1983 både avseende innehåll och placering av buskar och träd. Dokumentationen över befintliga växter saknas och de
enda blommor som omnämns är rosor, aklejor, stockrosor och lupiner. I dagens
kryddträdgård finns ca 25 olika sorter av växter vilket är något mindre än i 1983års förslag. I förslaget är kryddträdgården uppdelad i kvarter och innehåller fler
blommor och en något annorlunda uppsättning av kryddväxter, se bilaga 3 bild 2.
De växter som återfinns i trädgården idag har en lång tradition inom trädgårdsodlingen. Att de har en historisk förankring innebär dock inte att det finns
belägg för att de har vuxit vid Ballingstorp under någon längre tid. Trädgårdens
utformning är dock till stora delar en konstruktion från 1983, både kryddträdgård
och kålland med bärbuskar intill härstammar från denna tid. Likaså har merparten av fruktträden och bärbuskarna planterats vid denna tid och då getts nya placeringar. Härutöver planterades hassel, scherzmin och humle. Trädgårdsplanen
innebar en strukturering av trädgården vilket medförde omflyttning av befintliga
växter till mer ”korrekta” placeringar. Ett exempel på detta är rosor som vid denna tid står i en rund rosenrabatt som inte passar ”in tidsmässigt”, och de föreslås
istället flyttas till kryddträdgården.
Enligt trädgårdsplanen skulle två päronträd planteras, ett Bonne Louise och
ett gråpäron. De äppelsorter som föreslås är Hanaskogsäpple, Borgstocka, Oranie
och Maglemer och plommonsorterna är två Skånskt gulplommon samt ett Mirabelle aus Nancy. Troligen är det dessa som står i trädgården än idag men det går
inte med säkerhet att bestämma utan att anlita en kunnig pomolog.
34
Ballingstorps trädgårdar
Trädgården under den sista brukningstiden, det tidiga 1900-talet, anlades troligtvis av Per och hans första fru och förvaltades därefter av Anna och Per. Det är en
väldigt annorlunda trädgård som möter betraktaren genom Olgas bildmaterial
karakteriserad av en stor blomsterprakt. De växter som har gått att med någorlunda säkerhet identifiera från Anna och Pers trädgård är flox, dahlior (troligen
tillhöriga dekorativ-, alternativt kaktusgruppen), prästkragar, tulpaner, pioner,
liljor, rosor (rosbuskar som växer på var sida om stugtrappen), silverarv, solros
(ett exemplar invid dörr till sterset i brygghuset) och bönor. Som bilden på sidan
17 visar fanns det om våren också rikligt med lökväxter i den norra delen av trädgården. Intressant att notera är att de förekommande tulpanerna är högväxande
och av en ”modern” förädlad sort. De äldre sorterna är framförallt mer lågväxande och tunnare både till stjälk och till blad. Trädgårdens innehåll med en rikedom av blommor ligger i linje med det tidiga 1900-talets skifte mot en mer frekvent blomsterodling som inte längre behövde motiveras av någon nyttoaspekt.14
Från 1940-talet sker sedan en successiv förenkling av trädgården som hör
samman med att brukarna blivit allt äldre och att jordbruket avvecklas. Anna avlider 1942 och därefter kommer hushållerskor till gården och detta medför också
att skötseln förenklas alltmer. När sedan Per flyttar från gården tar Olga Holmgren över ansvaret för trädgården.
Flygfoto från 1940-talet som visar Ballingstorp och Per - Ols gård omgivna av öppna marker. Öster om brygghuset på
Ballinstorpsgården syns en trädridå följt av öppen mark som i väster avgränsas av ytterligare träd och buskar.
14
Från kålgård till villaträdgård, s. 139
35
Ballingstorps trädgårdar
På många punkter har Olgas fotografier tillsammans med Yngves minnesbilder
kunnat återge stora delar av trädgårdens utseende men hur den östra delen har
disponerats är något oklart. Avsaknaden av fotografier samt Yngves vaga minnesbild kan eventuellt ha sin förklaring i att detta var ”baksidan” vilken var skild
ifrån den övriga delen av trädgården. En närmare granskning av två odaterade
flygfoton bidrar med en del information. Det äldsta är taget före försäljning och
plantering av gran på marken, se bild ovan, och det andra relativt snart därefter.
Båda fotografierna visar en tät buskridå bakom brygghuset och öster om denna
en odlingslott. Den brukade marken upptar en långsträckt yta begränsad i norr,
öster och söder av stenmuren som löper runt trädgården. Åt väster gör den uppehåll en bit innan det stora körsbärsträdet. Här har man troligen odlat potatis
och exempelvis andra rotfrukter som skall räcka för en årsförbrukning. Fotografier ur Olgas album visar vidare att man åtminstone har odlat bönor inne i trädgården bland den annars förhärskande blomsterprakten. En möjlig slutsats baserad
på detta är att trädgården närmast huset i första hand var en plats för blomsterodling med inslag av köksväxter medan nyttodelen var förlagd till en avskild del
av trädgården.
De ovan nämnda flygfotografierna är vidare intressanta att studera även gällande den norra delen av trädgården. Här syns att planteringsytan i anslutning till
stenen (idag ligger kryddträdgården här) har en nord-sydlig sträckning till skillnad
från dagens öst-västliga. Ett fotografi hämtat ur en tidningsartikel från SDS 2/6
1949 (i Yngve Holgrens ägo) stöder vidare flygfotot på denna punkt.
För Per - Ols trädgård har det inte gjorts något dokumenterat försök till rekonstruktion eller trädgårdsplan. Det lilla material som finns är ett par äldre bilder tillsammans med Yngve Holmgrens minnen. Någon genomgång av det historiska källmaterialet likt för Ballingstorpsgården har ej heller gjorts vilket bidrar till
kunskapsluckorna. Detta gör att ett tillräckligt underlag saknas för att dra några
slutsatser avseende trädgårdens innehåll och disponering. För detta krävs fördjupade insatser som inte ryms inom föreliggande arbete.
Humlet är en del av Ballingstorps äldre historia och spåren är fortfarande
tydliga genom en riklig förekomst som återfinns på många olika platser i trädgårdarnas utkanter. I trädgårdsplanen från 1983 föreslås humlet dras upp på humlestörar i den sydöstra delen av trädgården, för placering se bilaga 3. Spåren efter
dessa består idag av tre störar utefter stenmuren i söder.
Skötselområden
Gräsytor
Gårdsplanen i trädgårdens södra del (A) är den del av trädgården som i störst
utsträckning används regelbundet och aktivt, bl a i den pedagogiska verksamheten som är knuten till Ballingstorp. Här klipps gräset regelbundet med gräsklippa36
Ballingstorps trädgårdar
re. En kortklippt gräsmatta är praktisk och gör området relativt lättillgängligt för
olika kategorier av besökare.
Trädgårdens norra del (B) kring kryddträdgården, hålls kortklippt på samma
sätt som gårdsplanen. Många besökare söker sig hit för att titta på kryddträdgården, men behovet av en kortklippt yta är inte lika stort här. Denna del av trädgården ger ett välputsat och nästintill sterilt intryck som inte har någon förankring i
äldre tiders nyttjande. Ur kulturhistorisk synvinkel skulle därför denna del vinna
på en mer extensiv skötsel där gräset tillåts att växa friare. Detta skulle även gynna den i viss mån varierade floran som till stora delar är relativt opåverkad av
gödning.
Trädgårdens östra del (D) är i högre grad än övriga områden påverkad av
gödning, troligen på grund av att man i senare tid odlat både potatis och andra
grönsaker här. Bredbladigt, frodigt gräs dominerar tillsammans med kirskål, nässlor och hundkex. Undantag är den smått skuggiga delen längst i sydost som har
en magrare karaktär med spridd förekomst av bl a backlök och enstaka exemplar
av orkidén Sankte Pers nycklar. Med hänsyn till att relativt få besökare söker sig
till denna del och att floravärdena generellt är låga med få arter är det lämpligt att
ett par gånger slå av gräset med gräsröjare eller röjsnöre. För att värna floravärdena i det sydöstra hörnet används med fördel lie här.
Trots att gräsytan söder om Per - Ols till stora delar är gödselpåverkad med
en dominans av bredbladigt gräs, förekommer rikligt av orkidén Sankte Pers
nycklar. De rosablommande stänglarna utgör ett iögonfallande inslag under försommaren. Årlig slåtter med lie eller annat skärande eller klippande redskap torde
långsiktigt gynna orkidén, men även öka förutsättningar för en mer varierad flora.
Träd
I trädgårdens norra del finns totalt åtta fruktträd och i den östra delen ytterligare
tre. Körsbärsträdet i den sydöstra delen är det mest framträdande och äldsta trädet, övriga är sannolikt planterade på 1980-talet. Äppleträdet invid den norra muren är ett Hanaskogsäpple och i den centrala delen av område D finns ett Oranie.
De övriga sorterna är inte identifierade, men eventuellt kan de vara Borgherre,
och Maglemer som föreslogs i planen från 1983. De båda päronträden är gråpäron och ett Bonne Louise. Inget av plommonträden bar frukt när inventeringen
gjordes varför sorterna inte är identifierade.
Längs stenmurarna står ett stort antal krikonträd som bitvis bildar täta och risiga
buskage.
37
Ballingstorps trädgårdar
Humle
Humleodling har förekommit i ganska stor skala i Balllingstorp, omfattande hela
500 stänger vid år 1671. Humle är en extremt långlivad och tålig växt, varför det
är teoretiskt möjligt att vissa plantor härrör från denna äldre odling.
Förslag till åtgärder
Som tidigare slagits fast i rapporten så behövs det en grundligare genomgång av
källmaterialet för Per - Ols gård, likt den som är gjord vid sammanställningen av
skriften Ballingstorpsgården, innan det är möjligt att få närmare kunskap om trädgården. Med anledning härav föreslås att skötseln förblir densamma tills tillräckligt underlag finns för ett genomarbetat och underbyggt åtgärdsförslag.
Av det tidiga 1900-talets trädgård vid Ballingstorpsgården återstår en del
växter medan strukturen till stora delar är utraderad. Idag präglas istället trädgården vid Ballingstorpsgården av de insatser som gjordes under 1980-talet baserat
på den trädgårdsplan som togs fram. Ett återskapande av den tidigare trädgården
skulle delvis vara möjlig att göra baserat på minnesbilder och bildmaterial men
det skulle också till vissa delar medföra antaganden.
Mot denna bakgrund föreslås därför en fortsatt skötsel, med viss komplettering, av vad som finns på platsen idag. Baserat på dessa förutsättningar ges följande förslag på hur trädgården skall skötas.
Löpande skötselåtgärder för Ballingstorpsgården
Gräsytor
Gårdsplanens (A) gräsmatta klipps regelbundet med gräsklippare.
I område B och området söder om Per - Ols bör gräset slås av med lie eller annat skärande redskap, två till tre gånger under växtsäsongen. I område B genomförs första slåttern omkring midsommar, då både gullvivor
och de flesta lökväxter hunnit vissna ner. I området söder om Per - Ols
bör första slåttern vänta till början av juli månad så att orkidéerna blommat över. Det avslagna gräset bör ligga kvar några dagar och fröa av sig,
innan det räfsas ihop och tas bort
I trädgårdens östra del (D) slås gräset av två till tre gånger per växtsäsong.
Första slåttern bör göras strax innan hundkex och nässlor blommar. I detta område används med fördel gräsröjare eller röjsnöre för att missgynna
bl a nässlor. Gräset samlas ihop direkt och förs bort.
Träd
Samtliga fruktträd är i varierande grad i behov av beskärning. Många har täta
kronor med betydande andel döda grenar.
38
Ballingstorps trädgårdar
När det gäller äpple- och päronträden så bör kronorna gallras så att ljus
och luft får tillträde. Detta görs etappvis under flera års tid för att inte riskera en massa vattenskott. I första hand tas döda och sjuka grenar bort,
därefter grenar som korsar varandra. Trädens långa och svaga grenar kan
även kortas in något, men sammanfattningsvis görs beskärningen mycket
varsamt.
Beskärningen görs under den så kallade JAS-perioden, juli, augusti eller
september eller under vårvintern. Tänk på att ta hänsyn till trädets karaktär och växtsätt. Kapa aldrig grenar som är större än 10 cm i diameter, då
riskerar trädet att drabbas av röta och sjukdomar. Eftersom träden ingår
som delar i en ålderdomlig kulturmiljö är det trädens miljömässiga värden
som i första hand värnas, inte en ökad fruktproduktion.
Stenfrukter såsom plommon och körsbär gallras enbart mycket varsamt
genom att döda grenar tas bort. Denna beskärning görs under den så kallade JAS-perioden, juli, augusti eller september. Krikonbuskagen längs
stenmurarna kan här och var glesas och begränsas något så att stenmurarna framträder tydligare.
Äppelträdet i område E skulle framträda bättre och få mer ljus och luft
genom att buskar intill röjs bort. Kastanjen väster om skall dock inte beskäras.
Ympning/nyplantering
Flera av fruktträden är i dålig kondition och det är därför viktigt att komplettera med unga träd för att bibehålla kontinuiteten. De nya träden bör
planteras längs trädgårdens sidor, förslagsvis längs stenmurarna, för att i
högre grad anknyta till hur man av tradition har placerat fruktträd.
Äpple och päron ympades ofta på vildstammar som drogs upp från frö eller flyttades från markerna. Liknande grundstammar finns att köpa på välsorterade plantskolor. Exempelvis kan ympar tas från Hanaskogsäpplet
och ympas på ett ungt träd så att sorten kan leva vidare. Alternativt kan
man försöka få tag på färdiga fruktträd av lämpliga sorter som var vanliga
i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. (Nya sorter såsom t ex
Aroma, Fredrik och Discovery ska undvikas.)
Förslag på lämpliga äpplesorter är Melonäpple, Gravensteiner, Transparente Blanche, Filippa. Passande päronsorter är exempelvis Clara Frijs,
Moltke, Skånskt sockerpäron.
39
Ballingstorps trädgårdar
Buskar
Det nordvästra hörnet utgörs av ett tätt buskage av bl a syrén, schersmin och
snöbär.
Buskagets utsträckning bör begränsas och gallras igenom så att de enskilda
buskarna framträder tydligare. I syrénbuskaget sparas vissa av de äldre,
grova och knotiga grenarna samtidigt som man bör låta yngre exemplar
komma fram för att gynna kontinuiteten. Genom att göra en mer omfattande röjning ia ansluting till päronträdet kommer detta att framträda tydligare och syrenbuskar liksom schersmin norr och söder om sparas.
I kryddlandet bör rosbusken vid stenen röjas fram. Ta regelbundet bort
konkurrerande ogräs.
Hasselbuskar kan gallras försiktigt omkring vart femte år. Vid gallring skall
man sträva efter en variation i ålder på de ingående stammarna.
Rabatter
I rabatterna på södra sidan breder den expansiva och aggressiva knölklockan ut sig. Det är viktigt att försöka begränsa denna och regelbundet
rensa bort plantor för att den inte helt ska ta över. Detta görs upprepade
gånger under växtsäsongen. Både stjärnflocka och flox ser ut att påverkas
negativt av konkurrensen.
Efter borttagning av knölklockan kommer det att finnas stora utrymmen i
rabatten som behöver fyllas med andra växter och förslagsvis planteras
bondpion, dahlior och flox. De dahlior som väljs bör tillhöra dekorativgruppen alternativt kaktusgruppen som till utseende bättre överensstämmer med de dahlior som syns i bildmaterialet än till exempel pompomgruppen. Lökväxter såsom tulpaner, påsk- och pingstliljor kan planteras i
havarna på södra sidan samt i kryddträdgården.
Vissa av skyltarna i kryddlandet saknas eller är felaktiga. Se över skyltarna
så att växternas rätta namn redovisas. Expansiva arter som mynta bör hållas efter.
Rosen utmed stugtrappen skall endast glesas ur försiktigt genom att ta
bort de grövsta grenarna vartannat år.
Humle
I det sydöstra hörnet finns rester av en humlestång som troligen sattes upp på
1980-talet. Eftersom den historiskt korrekta platsen är okänd kan man ändå lyfta
fram växten genom att sätta upp nya humlestänger intill den kvarvarande. Förslagsvis kan åtminstone 15-20 stänger sättas upp. Stängerna brukar utgöras av
granslanor.
40
Ballingstorps trädgårdar
Källor
Tryckta källor
Andréasson, Anna
Trädgårdshistoria för inventerare, Lund 2007
Hansson, Marie
De skånska trädgårdarna och deras historia, Kristianstad
1997
Lindhagen, Magnus
Ballingstorpsgården, Tollarp 1997
Nilsson, Anton.
Våra äpplesorter, 1986
Nilsson, Anton.
Våra päron-, plommon och körsbärssorter, 1989
Svala, Catharina
Från kålgård till villaträdgård – lantgårdens trädgård,
utveckling och betydelse, 2008
Skånes hembygdsförbunds årsbok 1981 Skånsk trädgård, Kristianstad 1982
Skånes hembygdsförbunds årsbok 1945, Ballingstorp Skånes äldsta gård?, Pehr
Johnsson
Otryckta källor
Antikvarisk – topografiska arkivet, ATA, Stockholm
Fotografier
Folklivsarkivet, Lund
Fotografier med beteckning:
• Acc.nr: G 2439
• Acc.nr: B 25349
• Acc.nr: G 1593 & 1594
• B14066a, 14066b, 14066c (fotograf Pehr Johnssom)
Hemsidor
Kartor: http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html
• Geometrisk karta över utmarken till Hanaskogs by och hemmanen Röåkra
och Ballingstorp, Kviinge socken, år 1741. Akt 11-KVI-7
• Skånska rekognosceringskartan, 1812-20
• Laga skifte, Ballingstorp, Kviinge socken, år 1883. Akt K70-2:2
41
Ballingstorps trädgårdar
• Häradsekonomiska kartan, år 1926-34
• Ekonomiska kartan, år 1972-73
Skötselplan för kulturmiljön i Ballingstorp: http://www.lansstyrelsen.se/skane/
Växter: http://linnaeus.nrm.se/flora
Regionmuseet Kristianstad
Topografiska arkivet; Ballingstorpsgården, arkivhandlingar, fotografier
Dendrokronologisk datering av Ballingstorpsgården och Per Ols, Kviinge socken,
Östra Göinge kommun, Knadriks kulturbygg rapport 2009:4,
Trädgårdsplan av A M Berggren
Muntliga uppgifter
Samtal med Yngve Holmgren, dotterson till Anna Frostensson, 2010-09-02
Samtal genomfört av Pia Sander, Skånes hembygdsförbund med Leif Caplander,
vars far var halvbror till Per Nilsson,
Kristianstad 2010-09-24
Cissela Olsson & Emelie Petersson
42
Bilagor
Bilaga 1
Bild1: Plan över trädgårdarna efter inläsning med GPS, de grå rektanglarna markerar byggnader och grunder, strecken avser väg och stenmurar och punkterna visar var fruktträd finns.
Bild 2: De röda markeringarna visar det område som har besökts vid inventeringen. Den
vänstra visar var fruktträden vid ”Grassabacken” finns.
43
Bilaga 2
Bild 1: Regionmuseets arkiv C F Mannerstråle 1964. Blå markering visar pionen och den
gröna avser planteringen med silverarv.
Bild 2: Folklivsarkivet, Bringeus 1965. Den blå markeringen visar var pionen står.
44
Bilaga 3
Bild 1
Plankartorna ovan och nedan är hämtade ur trädgårdsplanen från 1983 och visar trädgårdens
anordnande, bild 1, och en detaljbild över kryddträdgård och rabatter med ingående växter, bild
2. Den blåa markeringen visar befintligt äppelträd.
Bild 2
45
Bilaga 4
Den blå markeringen visar de lyckor Yngve refererar till som skogslyckor.
Bilaga 5
Blommande ros som står i kryddträdgården, del C, vid Ballingstorpsgården.
46
Regionmuseets rapportserie 2010
Kulturmiljö
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
37.
38.
39.
40.
41.
42.
Vä 2:107, Vä sn, FU, Anders Edring, 2009
Villa Petterssons trädgård – en restaurering, Svalöv sn, AK, Anna Rabow, 2008
Marsvinsholms slott – renovering av balustrader, Balkåkra sn, AK, Kristina Nilén, 2008
Gravfältet i Färlöv, Färlövs sn, FU + UN, Tony Björk, 1995 – 2005
Glimmebodagården – taktäckning, Brösarps sn, AK, Emelie Petersson, 2009
Gylstorp. Medeltida odlingslämningar i Visseltofta sn, FU, Tony Björk & Brita Tronde, 2009
Väsby kyrka. Bland taklagare och takläggare, Väsby sn, AK, Petter Jansson, 2009
Odyssé längs Skånes kuster. Kust och Historia i Skåne. Bertil Helgesson, 2010
Övedskloster – restaurering av terrassmuren, Öved sn, AK, Kristina Nilén, 2007-2008
Stångby kyrka – utvändig renovering, Stångby sn, AK, Cecilia Pantzar & Kristina Nilén, 2005-2006
Kristianstads station – antikvarisk förundersökning, Kristianstad, AF, Emelie Petersson & Heikki Ranta, 2010
Allhelgonakyrkan i Lund – utvändig restaurering etapp I, Lunds socken, AK/AM, Petter Jansson, 2009
Hotade arter och byggnader –tips och råd vid byggnadsvård. PJ, Nils-Otto Nilsson & Åsa Jakobsson, 2009-2010
Människan och landskapet –Metodutveckling, etnobiologi för kulturmiljövård. PJ, Åsa Jakobsson, Anki Karlsson &
Cissela Olsson, 2010
Vrams Gunnarstorps slott – utvändiga arbeten, Bjuvs sn, AK, Emelie Petersson, 2009
Ballingstorpsgården, Kviinge sn, AK, Emelie Petersson, 2010
Renovering av stenvalvsbro vid Öveds kloster, Öved sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2010
Mörarps kyrka – invändig renovering och konservering, Mörarps sn, AK, Lotta Eriksson, 2010
Tullstorpsåprojektet, Trelleborgs kn, KA, Bertil Helgesson & Cissela Olsson, 2010
Örnanäs – arbeten 2009 – 2010, Örkened sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2010
Örtofta slott vid Bråån – kulturhistorisk utredning i samband med våtmarksprojekt, Örtofta sn, Kristina Nilén, 2010
Övedsklosters alléer. Öveds sn, PJ, Patrik Olsson, 2010
Sporrakulla gård 2010 – tak- och timmerarbeten, Glimåkra sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2010
Gamla begravningsplatsen i Kristianstad, Kristianstad sn, DK, Lotta Eriksson, 2010
Tomelilla Byagård – takarbeten 2010, Tomelilla sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2010
Tomelilla Byagård – fasadarbeten 2010, Tomelilla sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2010
Silversmedjan Kv Vapenbrodern 8, Kristianstad, Kristianstads sn, AK Katarina Olsson, 2008
Fjälastorps småskola – ommålning av fasad, AM, Helene Stalin Åkesson, 2010
Bälteberga Korsvirkeshuset – utvändig renovering, Ottarps sn, AK, Kristina Nilén, 2008-2009
Ilstorps kyrka – fönsterarbeten, Ilstorps sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 – 2010
Heliga Trefaldighetskyrkan – tillbyggnad och invändig ombyggnad, Kristianstad sn, AM, Lotta Eriksson, 2009 – 2010
Norra Mellby kyrka – renovering av vapenhusets tak, Norra Mellby sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2010
Lunds domkyrka – ändring av västportalens trappa, Lund, AM, Heikki Ranta, 2010
Övedskloster – förändringar vid trädgårdskanalen, Öveds sn, AK, Kristina Nilén & Lars Salminen, 2009-2010
Östra Karup kyrkogård, Östra krup sn, DK, Lotta Eriksson, 2010
Blåherre mölla – en kvarnmiljö för möten mellan då och nu, Maglehems sn, BMU, Ingela Blomén, Helen Carlsson &
Helene Stalin Åkesson, 2009 – 2010
Förkortningar:
Mejeriet Skarhults gods – takrenovering, Skarhult sn, AM, Kristina Nilén, 2010
AF- antikvarisk förundersökning
Saltkokningshuset - utvändig ommålning, Karlskrona, AM, Emelie Petersson, 2010
AK- antikvarisk kontroll
AM- antikvarisk medverkan
Glimmebodagården, Brösarps sn, AM, Emelie Petersson, 2010
AU- arkeologisk utredning
Smedtorpet, Hässleholm sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2010
DK- dokumentation, övrigt
Tobaksmonopolet 2010 – fasadrenovering, Fjälkinge sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2010
FU- arkeologisk förundersökning
Ballingstorps trädgårdar, Kviinge sn, DK, Cissela Olsson, Emelie Petersson & Brita Tronde, 2010 KA- kulturhistorisk analys
Förkortningar:
AF-antikvarisk förundersökning
AK- antikvarisk kontroll
AU-arkeologisk utredning
DK- dokumentation, övrigt
MD- murverksdokumentation
OU- osteologisk undersökning
PJ- projektrapport
VP- vårdplan
UN- arkeologisk undersökning
BD- byggnadsdokumentation
BAD- byggn-ark-dokumentation
BMU- byggnadsminnesutredning
FU- arkelogisk förundersökning
KA- kulturhistorisk analys
MD-murverksdokumentation
OU- osteologisk undersökning
PJ- projektrapport
UN- arkeologisk undersökning
BD- byggnadsdokumentation
BAD-byggn-ark-dokumentation