Försök att få bollen att sväva? Prova om ni kan få något annat att sväva i
luftströmmen.
Tror ni att man skjuta iväg luft? Hur känns det att bli ”träffad”?
Titta och känn på virveln. Har någon sett en virvel utomhus?
Prova att låta puckarna glida över bordet. Varför tror ni att de glider så
bra?
Rev. 2016
Luftströmmen från hålet i golvet håller bollen svävande. Om bollen puttas ur sitt läge, dras
den tillbaka in i luftströmmen igen. Luftströmmen som följer bollens rundade yta har en högre
hastighet än den omgivande luften och utövar därför ett lägre tryck på bollen. Lufttrycket
utanför luftströmmen knuffar då in bollen i luftströmmen igen. Detta upptäckte den
schweiziske fysikern Daniel Bernoulli för mer än 200 år sedan när han utvecklade teorier för
gasers rörelse.
Ett slag på gummiduken ger luften en stöt som fortplantar sig vidare inuti Luftkanonen.
Luftstöten pressas samman då den trycks fram i Luftkanonens konformade strut. Stöten
förstärks då och kan riktas mot ett lämpligt
mål.
Ur små hål i rören blåser luft som sätter igång en långsamt roterande rörelse. Den fuktiga
dimman som kommer nerifrån golvet gör det lättare att se luftvirveln. Luft med högre
hastighet utövar ett lägre tryck vilket medför att den stillastående luften runt virveln pressar in
den strömmande luften så att virveln håller ihop. Först när luftvirvlar blir så kraftiga att de drar
med sig damm, grus och ibland även ännu större föremål, brukar vi se dem. I vår luftvirvel är
lufthastigheten cirka en m/sek, i en tornado förekommer vindhastigheter på upp till 100
m/sek.
Från de små hålen i bottenplattan blåser det ut lite luft som bildar ett tunt skikt mellan plattan
och plastbitarna. Får bitarna en puff glider de lätt omkring på en tunn luftkudde som fördelar
trycket och på så vis minskar friktionen till ett minimum. Bitarna påverkar varandra på olika
sätt vid en krock, beroende på form, hastighet, vikt och träffvinkel.
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt
att förstå sin omvärld
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med
ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt
kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala
om naturvetenskap
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik
fungerar
Lp Fö 98 (rev. 20110) s. 9-10
