2009-05-03
Vägledning vid kontraktsvillkor gällande
socialt ansvarstagande stenprodukter
Detta är en vägledning för entreprenörer som har Trafikkontorets sociala kontraktsvillkor för
sten inskrivna i sina avtal. Syftet är att underlätta för företag att tillämpa kontraktsvillkoret.
ILO-konventioner i affärsavtal
Sedan 1 juli 2006 gäller följande sociala krav i upphandlingar för upphandling av
entreprenadtjänster där sten ingår:
Leverantören skall, vid leveransen av stenprodukter, kunna visa att stenen
producerats/bearbetats i en för arbetarna säker och hälsosam arbetsmiljö i enlighet med
reglerna i de internationella konventioner som Sverige är anslutet till.
Det sociala kontraktsvillkoret preciserat till att gälla följande konventioner1:
FN:s barnkonvention, artikel 32.
ILO-konvention (nr 105) angående avskaffande av tvångsarbete.
ILO-konvention (nr 29) angående tvångs- eller obligatoriskt arbete.
Konvention (nr 170) om säkerhet vid användning av kemiska produkter.
Konvention (nr 155) om arbetsskydd och arbetsmiljö.
Konvention (nr 148) om skydd för arbetstagare mot yrkesrisker i arbetsmiljön
som förorsakas av luftföroreningar, buller och vibrationer.
Hur kontraktsvillkoret är tänkt att tillämpas framgår av beslut i Trafiknämnden 2006-10-26
TN§205/06 Dnr 1191/06.
1
ILO-konventionerna i fulltext finns på www.ilo.org med direktlänk till alla konventioner
http://www.ilo.org/ilolex/english/convdisp1.htm Barnkonventionen hittas lättast på
http://www.rb.se/sv/Barnkonventionen/
Göteborgs Stad Trafikkontoret
Box 2403
403 16 GÖTEBORG
Momsreg/VAT-nr: SE212000135501
Besöksadress: Köpmansgatan 20
Hållplats: Brunnsparken
www.trafikkontoret.goteborg.se
Telefon: 031-61 37 00
Telefax: 031-711 98 33
1
2009-05-03
Internationella konventioner i affärsavtal
Kraven relaterar till internationella konventioner. Konventionerna är tillkomna för att reglera
förhållanden i stater, men innehåller delar som är tillämpbara i affärssammanhang mellan
företag.
Konventionerna innehåller inga tekniska detaljkrav på bullervärden, damm, teknisk utrustning
etc. Konventionerna beskriver att man ska arbeta för en för arbetarna säker och hälsosam
arbetsmiljö, och också en hel del om hur man ska göra, t ex vem som ansvarar för vad och hur
samverkan ska ske mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Nedan återfinns en sammanfattning av de delar i konventionerna som är tillämpbara mellan
företag.
Barnarbete
Barnkonventionen art 32 om skydd mot ekonomiskt utnyttjande
Barn skall inte arbeta så att de kan skadas eller hindras i sin utbildning och utveckling.
Med barn menas vanligtvis människor under 18 år. Undantag förekommer i nationell
lagstiftning. Arbetar barn i produktionen skall de ha arbetstider som möjliggör skolgång och
fritid, bara ha tillåtelse att göra lätta arbetsuppgifter etc.
Se mer på http://www.rb.se/sv/FaktaOmBarn/Barnarbete/
Tvångsarbete
ILO konvention 105 om tvångsarbete och konvention 29 om tvångs- eller
obligatoriskt arbete
Produktionen får inte ske av människor som arbetar under slavliknande förhållanden. Lön ska
utbetalas regelbundet och på ett sätt som ger människor en faktisk möjlighet att sluta sin
anställning. Det innebär bl a att det inte är tillåtet att produktionen innebär att människor
arbetar som betalning av skuld. Anställda ska inte arbeta under hot utan av fri vilja.
Göteborgs Stad Trafikkontoret
Box 2403
403 16 GÖTEBORG
Momsreg/VAT-nr: SE212000135501
Besöksadress: Köpmansgatan 20
Hållplats: Brunnsparken
www.trafikkontoret.goteborg.se
Telefon: 031-61 37 00
Telefax: 031-711 98 33
2
2009-05-03
Arbetsmiljö
Konventionerna 170, 155 och 148 överlappar delvis varandra. Tankegångarna är desamma
som i svensk lagstiftning, nämligen att arbeta förebyggande och samverka mellan arbetsgivare
och arbetstagare.
ILO-konvention 170 om säkerhet vid användning av kemiska produkter
Kapitel IV om arbetsgivares ansvar är relevant i affärsavtal. Kapitlet handlar om
arbetsmiljöarbete inriktat på kemi, både organisatoriska och tekniska aspekter. Konventionen
tar upp att arbetsgivaren har ansvar för ordning och reda på kemikalier och förebyggande
åtgärder så att människor inte kommer till skada. De förebyggande åtgärderna ska omfatta
både utrustning, t ex kostnadsfria skyddskläder när det behövs, och att arbetstagarna får rätt
information så att de vet vad som är säkert.
ILO-konvention 155 om arbetsskydd och arbetsmiljö
Del IV om åtgärder på företagsnivå är relevant i affärsavtal. Kapitlet handlar om
arbetsmiljöarbete både organisatoriskt och tekniskt, utan kostnad för arbetstagarna. Bland
annat ska företrädare för arbetstagarna ha praktisk möjlighet att medverka till bättre
arbetsmiljö.
ILO-konvention 148 om skydd för arbetstagare mot yrkesrisker i
arbetsmiljön som förorsakas av luftföroreningar, buller och vibrationer
Följande avsnitt är tillämpliga:
Artikel 5.3. Om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Artikel 6 om arbetsgivares ansvar.
Artikel 7 om arbetstagares ansvar.
Artikel 9 om förebyggande arbete tekniskt och organisatoriskt.
Artikel 10 om skyddsutrustning.
Artikel 11 om hälsokontroller
Artikel 13 om information och utbildning till anställda
Göteborgs Stad Trafikkontoret
Box 2403
403 16 GÖTEBORG
Momsreg/VAT-nr: SE212000135501
Besöksadress: Köpmansgatan 20
Hållplats: Brunnsparken
www.trafikkontoret.goteborg.se
Telefon: 031-61 37 00
Telefax: 031-711 98 33
3
2009-05-03
Uppförandekoder miljö- och etik
Ett vanligt sätt att dokumentera att krav ställs är genom avtalsskrivningar eller uppförandekod
(Code of Conduct). Uppförandekoden används i t ex leverantörskontakter och läggs ofta som
bilaga till avtal.
Där anges ofta att man inte accepterar lagbrott i tillverkningsland, barnarbete, tvångsarbete
och att man vill ha rimliga arbetsförhållanden. Det kan vara formulerat så att man hänvisar till
diverse internationella konventioner inom området, t ex de som kunderna efterfrågar.
En uppförandekod bör vara antagen av företagets ledning efter diskussion om vad
konsekvenserna kan tänkas bli om man antar koden. Koden har större utsikter att bli bra om
företaget lyssnar på sina anställda, kunder och leverantörer om vad som är lämpligt och
praktiskt möjligt innan koden antas.
En uppförandekod blir, i likhet med andra styrande dokument, inte bättre än hur den används.
Användare är företagets anställda och leverantörer.
Uppförandekoden behöver vara kommunicerad med anställda, gamla såväl som nytillkomna.
Det är särskilt ett par grupper av anställda som behöver ha tillräcklig kompetens för att
hantera frågorna:
De anställda som har särskilt ansvar gentemot kunder som ställer krav.
Inköpare som har ansvar för berörda leverantörer.
De anställda som har mediakontakter.
Uppförandekoden behöver kommuniceras med leverantörer, befintliga såväl som kommande,
vilket innebär att:
Koden ska vara känd av leverantörerna, förslagsvis som bilaga till avtal, men en
kombination av muntlig och skriftlig information brukar fungera bäst. Att enbart lägga
koden som en del av ”det finstilta” ger sämre effekt.
Leverantör är införstådd med när och hur underleverantör måste involveras för att
uppfylla koden.
Arbetarna hos leverantören ska känna till vad koden innebär och att det är ett
kundkrav att den efterlevs. Det lokala språket ska användas!
Företaget följer upp om kraven i koden verkligen efterlevs.
En uppförandekod fungerar bäst om den:
Beskriver vad företaget vill, lämpligen så att det inkluderar vad företagets kunder vill.
Är så konkret att det går att följa upp om den efterlevs eller inte.
Omfattar relevanta krav i förhållande till företagets verksamhet.
Göteborgs Stad Trafikkontoret
Box 2403
403 16 GÖTEBORG
Momsreg/VAT-nr: SE212000135501
Besöksadress: Köpmansgatan 20
Hållplats: Brunnsparken
www.trafikkontoret.goteborg.se
Telefon: 031-61 37 00
Telefax: 031-711 98 33
4
