EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 8.5.2015
COM(2015) 199 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
Tredje lägesrapporten om Georgiens genomförande av handlingsplanen för
viseringsliberalisering
{SWD(2015) 103 final}
SV
SV
1. INLEDNING
I juni 2012 inledde Europeiska unionen en dialog om viseringsliberalisering med Georgien. I
februari 2013 lade Europeiska kommissionen fram en handlingsplan för
viseringsliberalisering för den georgiska regeringen (nedan kallad handlingsplanen), med de
riktmärken som Georgien måste uppfylla för att landets medborgare med biometriska pass ska
få resa till Schengenområdet för kortare vistelser utan visering.
In november 2013 antog kommissionen sin första lägesrapport om Georgiens genomförande
av handlingsplanen1 för viseringsliberalisering. I rapporten lämnas ett antal
rekommendationer till landet om slutförandet av den första fasen (lagstiftning och planering)
av handlingsplanens riktmärken. I oktober 2014 antog kommissionen sin andra lägesrapport2,
där den drog slutsatsen att Georgien uppfyllde riktmärkena för handlingsplanens första fas
och att landet nu var redo för en bedömning av om det uppnådde den andra fasens riktmärken.
I sina slutsatser av den 17 november 2014 instämde rådet i kommissionens bedömning.
I december 2014 lade Georgien fram en uppdaterad lägesrapport. Från december 2014 till
mars 2015 genomfördes utvärderingsuppdrag under kommissionens ledning om
handlingsplanens samtliga fyra grupper, med experter från EU:s medlemsstater och med
bistånd av kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och EU:s delegation till Georgien.
Detta är den första lägesrapporten om Georgiens genomförande av handlingsplanens andra
fas. Meddelandet innehåller en beskrivning av de framsteg som hittills gjorts, hur den andra
etappens riktmärken har åtgärdats samt rekommendationer om de åtgärder som Georgien bör
vidta för att genomföra de återstående riktmärkena i den andra fasen på ett effektivt och
hållbart sätt.
Rapporten åtföljs av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar3, med en närmare
redogörelse för den utveckling som beskrivs här. Enligt den metod som följs i
handlingsplanen lämnar kommissionen i en bilaga till arbetsdokumentet dessutom en
faktaanalys av och statistikbaserade uppgifter om de förväntade migrations- och
säkerhetseffekterna av den framtida viseringsliberaliseringen. Tillgängliga data och
information ger sammantaget en överblick av framtida huvudtendenser på migrations- och
säkerhetsområdena, och visar att EU är en attraktiv destination för migranter från Georgien.
Detta kan eventuellt medföra säkerhetsproblem, som måste övervakas.
2. BEDÖMNING AV ÅTGÄRDERNA I DE FYRA
HANDLINGSPLANEN OM VISERINGSLIBERALISERING
GRUPPERNA
I
2.1 Grupp 1: Dokumentsäkerhet, inklusive biometri
Myndigheten för förvaltningsutveckling fungerar som folkbokföringsregister, utfärdar
identitets- och resehandlingar och har även ansvaret för förfaranden i samband med
1
COM(2013) 808 final.
COM(2014) 681 final.
3
COM(2015) 103 final.
2
2
medborgarskap. Myndigheten är välskött, med en lämplig och kunnig ledning som har tydligt
definierade roller och ansvarsområden. Rekryteringsprocessen är sund, och detsamma gäller
rutinerna för att se till att personalen får nödvändig utbildning, även fortbildning, för att de
ska kunna utföra sitt arbete på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Det georgiska systemet för ansökningar och utfärdande är ändamålsenligt och säkert.
Funktionerna för mottagande av ansökningar, beslutsfattande och utfärdande av dokument är
åtskilda. Införandet av biometriska pass som uppfyller Internationella civila
luftfartsorganisationens (ICAO) krav har varit lyckat, både inrikes och utomlands.
Riktmärket för dokumentsäkerhet anses vara uppfyllt.
2.2 Grupp 2: Integrerad gränsförvaltning, migrationshantering och asyl
2.2.1 Integrerad gränsförvaltning
Tack vare de senaste tio årens övergripande framsteg med att utveckla den rättsliga ramen och
ett ändamålsenligt genomförande av lagstiftningen uppfyller Georgiens integrerade
gränsförvaltning europeiska normer. De georgiska myndigheterna visar ett tydligt åtagande
för att ytterligare öka säkerheten vid statsgränserna. Strategin för integrerad gränsförvaltning
har uppdaterats och alla berörda parter är överens om hur gränsförvaltningen bör förbättras.
Strategin genomförs med hjälp av en handlingsplan med konkreta åtgärder, ansvarsuppgifter
och tidsfrister.
Antalet oegentligheter vid gränskontrollerna är lågt och det förekommer få förseelser i
samband med gränsöverskridande trafik jämfört med trafikvolymen. Gränskontroller vid
gränsövergångar landvägen, sjövägen och luftvägen är organiserade på ett enhetligt sätt.
Samarbetet mellan patrullerande poliser och skattemyndigheten är exemplariskt. Resurserna
för att kontrollera flödet av gränsöverskridande trafik vid gränsövergångarna är moderna och
praktiska.
Riktmärket för integrerad gränsförvaltning anses vara uppfyllt.
2.2.2 Migrationshantering
Lagen om utlänningars och statslösa personers rättsliga ställning fungerar väl och de
nödvändiga föreskrifterna har antagits. Georgiens migrationsstrategi och handlingsplanen
2013–2015 är landets främsta åtgärder för migrationshantering. Genomförandet av de olika
verksamheterna sker enligt planerna. Den statliga kommissionen för migrationsfrågor, ett
rådgivande organ till regeringen, samordnar på ett effektivt sätt verksamheterna och rollerna
för berörda ministerier, statliga organ, icke-statliga organisationer och internationella
organisationer på migrationsområdet. Den georgiska förvaltningens hantering av resurser och
personal är i allmänhet tillräcklig och effektiv. Personalen utbildas på lämpligt sätt inom alla
relevanta områden och ministerier. Förfaranden för återtagande och ett elektroniskt system för
återtagandeärenden har införts och fungerar väl.
Genomförandet av delarna om återvändande och förvar i lagen om utlänningars och statslösa
personers rättsliga ställning sköts upp till den 1 juli 2015. Myndigheterna har inrättat alla
3
nödvändiga mekanismer och verktyg. En grundlig analys bör utföras för att kartlägga
eventuella luckor och rättsliga problem som behöver åtgärdas.
Riktmärket för migrationshantering anses vara
rekommendationer lämnas till de georgiska myndigheterna:
nästan
uppfyllt.
Följande
Ytterligare utöka det riskanalyskoncept som fastställts av inrikesministeriet så att det
omfattar alla relevanta områden av migrationspolitiken, inbegripet asylpolitik, politik
angående laglig invandring samt integrations- och återintegrationsfrågor.
Sammanföra återintegrationsverksamheterna i en enda förvaltningsstruktur så att den
förvaltas på ett strategiskt sätt med tydliga politiska riktlinjer. Myndigheterna bör även
fortsättningsvis anslå hållbar finansiering och tillräckliga personalresurser till
rörlighetscentrumen, och öka deras kapacitet enligt resultaten av riskanalysen. Ett
analytiskt rapportsystem bör upprättas för att uppskatta det totala antalet georgiska
medborgare som återvänder till Georgien (frivilligt, på grund av utvisning eller genom
återtagande).
Öka informationskampanjerna på regional nivå, lokal nivå och på alla nivåer om de
georgiska medborgarnas rättigheter och skyldigheter enligt ett framtida viseringsfritt
system.
2.2.3 Asylpolitik
Georgien har på relativt kort tid infört en stabil rättslig ram för asyl. Genom lagen om
flyktingar och humanitär status inrättas den nödvändiga institutionella ramen samt rättsliga
förfaranden och principer, och lagen överensstämmer i stor utsträckning med internationella
och europeiska normer. Lagen genomförs generellt på ett tillfredsställande sätt. Förfarandet
för fastställande av flyktingstatus är i stort sätt lämpligt.
Ett temporärt id-kort infördes och beviljas alla asylsökande från och med den 15 november
2014. En enhet för information om ursprungsland har inrättats och fungerar väl. Avsevärda
framsteg har gjorts med integration av utländska medborgare, t.ex. genom att garantera dem
samma behandling som georgiska medborgare när det gäller sjukvård och sysselsättning.
Riktmärket för asyl anses vara delvis uppfyllt, med goda utsikter till ytterligare
framsteg. Följande rekommendationer lämnas till de georgiska myndigheterna:
Fortsätta arbetet med att utforma förfaranden för utfärdande av viseringar av
humanitära skäl.
Inrätta ett system för att övervaka kvaliteten i beslutsprocessen rörande
asylansökningar, på grundval av tydliga kvalitetsindikatorer.
Utforma en strategi för att hantera den ackumulerade eftersläpningen i handläggningen
av ärenden samt ett beredskapsplaneringssystem vid plötsliga tillströmningar.
Tillräckliga personalresurser och ekonomiska medel bör göras tillgängliga.
Garantera, i lagen och praktiken, att ministeriet för internflyktingar från de ockuperade
territorierna, boende och flyktingar kan fatta motiverade beslut i ärendena, på ett
oberoende sätt och endast enligt individuella meriter. Ge sökande som fått avslag eller
deras juridiska ombud åtminstone minimal åtkomst till inrikesministeriets information
som den negativa rekommendationen angående säkerhetsaspekter grundades på, så att
4
beslutet kan bestridas i domstol i en rättvis rättegång.
Utforma ett nationellt standardutbildningsprogram för såväl ny som erfaren personal.
Införa en databas för information om ursprungsland samt rapporter som finns
tillgängliga för alla handläggare. Utbilda handläggare i de grundläggande principerna
för information om ursprungsland. Göra en tydlig åtskillnad mellan information om
ursprungsland och politiska aspekter. Inrätta rutiner för samarbete med enheter för
information om ursprungsland i andra länder.
Vidta åtgärder för att bedöma hur handläggningstiden i överklagandefasen kan
förkortas och införa en rimligare tidsgräns för överklagande till domstol, eftersom den
nuvarande tidsfristen på tio dagar är för kort.
Införa ett statligt finansierat system för kostnadsfri rättshjälp för
överklagandeförfarandena, som är lättillgängligt, oberoende och av hög kvalitet.
Fortsätta arbetet för att garantera att flyktingar som vill bli georgiska medborgare har
tillgång till förfarandet för förvärvande av medborgarskap i praktiken.
Förutom de framsteg som redan gjorts, utforma en lokal integrationsstrategi med en
handlingsplan med tydliga delmål. Anslå tillräckliga statliga medel och inrätta en
ändamålsenlig samordningsmekanism.
2.3 Grupp 3: Allmän ordning och säkerhet
2.3.1 Förebyggande och bekämpning av organiserad brottslighet, terrorism och
korruption
2.3.1.1 Förebyggande och bekämpande av organiserad brottslighet
De lagstiftningsändringar, organisatoriska reformer och åtgärder som genomförts för att stärka
de brottsbekämpande organens kapacitet och samarbetet och samordningen mellan dem har
möjliggjort effektiva åtgärder mot organiserad brottslighet. Tack vare den moderna
lagstiftningen om organiserad brottslighet och penningtvätt, inklusive beslag av vinning av
brott, har det varit möjligt att ta itu med de mest framträdande organiserade brottsliga
grupperna. Informationsprogrammet om organiserad brottslighet har vänt opinionen mot
sådan brottslighet.
Samordningen mellan brottsbekämpande och rättsliga myndigheter är god och fungerar väl.
Samordningen sker bland andra kanaler via det myndighetsövergripande samordningsrådet för
bekämpning av organiserad brottslighet, som är ett ändamålsenligt forum för
informationsutbyte och ansvarsfördelning. Samordningsrådet ser också till att den nationella
strategin och handlingsplanen för bekämpning av organiserad brottslighet genomförs
ordentligt. De resurser som Georgien har avsett för insamling och analys av brottsinformation
möjliggör en grundlig bedömning av hot.
Riktmärket för organiserad brottslighet anses vara uppfyllt.
2.3.1.2 Människohandel
Georgien har gjort betydande framsteg med att bekämpa människohandel. Lagstiftningen är
omfattande och infrastruktur för att sammanföra viktiga aktörer och anslå tillräckliga medel
har inrättats. Det finns ett åtagande om att tillhandahålla fortbildning för yrkesverksamma och
5
genomföra ett heltäckande och landsomfattande informationsprogram riktat till allmänheten.
Det finns dock stora brister när det gäller att tillgodose sårbara offers behov, särskilt barn. Ett
arbetsinspektionssystem med lagstadgade befogenheter saknas, vilket begränsar möjligheterna
att bekämpa människohandel för tvångsarbete. Fallen är få men ökar, vilket ger upphov till
oro, och detsamma gäller underlåtandet att tillämpa lagstiftningen för användare av de tjänster
som finns tillgängliga för offer för människohandel.
Riktmärket för människohandel anses vara delvis uppfyllt, med goda utsikter till
ytterligare framsteg. Följande rekommendationer lämnas till de georgiska myndigheterna:
Se över tillhandahållandet av tjänster, särskilt organisationen och driften av befintliga
härbärgen för offer för människohandel, för att säkerställa att behoven hos personer
med medföljande barn tillgodoses på lämpligt sätt.
Se över tillhandahållandet av psykologiska, medicinska och juridiska stödtjänster för
att säkerställa att alla identifierade och misstänkta offer kan få tillgång till sådana
tjänster.
Se över arbetsinspektionsavdelningens status, ansvarsområde och befogenheter för att
se till att den kan identifiera och agera mot olagligt utnyttjande av arbetskraft och
tvångsarbete.
Vidta åtgärder för aktiva och underrättelsestyrda utredningar av alla former av
utnyttjande.
Utforma en heltäckande strategi för att agera mot köpare av kvinnor som är offer för
människohandel för kommersiellt sexuellt utnyttjande och utnyttjande som arbetskraft,
med de gemensamma målen att se till att de kan vittna samt motverka efterfrågan på
sådana tjänster.
Se över och förbättra insamlingen och analysen av uppgifter från de organisationer
som är verksamma inom detta område i landet för att mer exakt definiera antalet offer,
kön, ålder, etnicitet och typ av utnyttjande.
Se över de olika larmnumren för att maximera rapporteringen från allmänheten och
offren.
Öka samarbetet och partnerskapen med de länder som Europol har identifierat som
viktiga destinationer och källor, t.ex. Turkiet, Azerbajdzjan, Kirgizistan, Uzbekistan
och Armenien.
2.3.1.3 Förebyggande och bekämpande av korruption
Ett avsevärt antal åtgärder för att stärka den institutionella och rättsliga ramen för
korruptionsbekämpning har antagits eller håller på att antas. I november 2014 antog
regeringen en plan för reform av den offentliga förvaltningen. I februari 2015 antog Georgien
den nationella korruptionsbekämpningsplanen och handlingsplanen 2015–2016. I januari
2015 inrättades en specialiserad enhet för korruptionsbekämpning inom den allmänna
åklagarmyndigheten. Enheten har i uppdrag att utreda och lagföra ärenden rörande korruption
på hög nivå. Beslut om utnämning och uppsägning av chefsåklagaren måste fattas på ett
öppet, meritbaserat, objektivt och transparent sätt, utan otillbörligt politiskt inflytande. De
redan förbättrade garantierna mot eventuellt missbruk av uppgörelser som undertecknats av
personer medan de suttit anhållna bör förbättras ytterligare, särskilt med tanke på
överträdelserna före 2012. Förfarandena för återinsättande av tjänstgörande domare vars
tioåriga mandatperiod löper ut måste övervakas noggrant, eftersom detta kan påverka
6
rättssystemets funktion i allmänhet. Återinsättande bör ske om det inte finns faktiska skäl som
skulle motivera avsättande av en tjänstgörande domare.
Riktmärket för korruption anses vara delvis uppfyllt, med goda utsikter till ytterligare
framsteg. Följande rekommendationer lämnas till de georgiska myndigheterna:
Fortsätta med reformen av den offentliga förvaltningen genom att anta en lag om
offentlig förvaltning enligt internationell praxis och fastställa omfattningen av och
normerna för en yrkesmässig och avpolitiserad offentlig förvaltning. Införa ytterligare
garantier för uppsägning av chefen för förvaltningskontoret i lagen.
Införa en systematisk kontroll av redovisningar av tillgångar, som stöds av ett
påföljdssystem för att hindra oredovisat berikande, intressekonflikter och
oförenligheter. Införa grundliga kontrollförfaranden i den nya lagstiftningen om
kontroll av redovisning av tillgångar så att orättmätiga förmögenheter,
intressekonflikter och oförenligheter kan identifieras. Införa lämpliga avskräckande
påföljder. Inrätta ett kontor för tillsyn av kontrollerna, eller ge ett befintligt kontor
uppgiften att göra detta.
Se till att reglerna om när offentliga upphandlingar får genomföras utan
anbudsförfarande tydligt anger de exakta omständigheterna när detta är tillåtet och de
förfaranden som ska följas. Förfarandena måste meddelas offentligt och sökande
måste ha rätt att bli hörda. Beslut om när offentliga upphandlingar får genomföras utan
anbudsförfarande bör kräva ett oberoende godkännande av kontoret för statlig
upphandling.
Ytterligare förstärka det praktiska skyddet av visselblåsare genom att införa regler och
förfaranden för säker rapportering och ytterligare öka medvetandet bland offentliga
tjänstemän om systemet för visselblåsare.
Fortsätta arbetet med att genomföra alla rekommendationer från Europarådets grupp
av stater mot korruption (Greco).
2.3.1.4 Penningtvätt och finansiering av terrorism
Georgien har gjort avsevärda framsteg under det senaste året. Den rättsliga ramen är nu nästan
i linje med EU:s normer och internationella normer, och arbetet med den institutionella
ramen, det myndighetsövergripande samarbetet och den administrativa kapaciteten är nästan
slutfört. Genomförandet av strategin och handlingsplanen för bekämpning av penningtvätt och
finansiering av terrorism bör fortsätta enligt planerna. Den praktiska erfarenheten av
finansiering av terrorism är fortfarande begränsad, men de georgiska myndigheterna förefaller
vara beredda att hantera sådana frågor om så krävs. Den utbredda användningen av
uppgörelser medför en risk för att brottslingar kan undvika förverkande av olagliga tillgångar.
Riktmärket för penningtvätt anses vara nästan uppfyllt. Följande rekommendationer
lämnas till de georgiska myndigheterna:
Stärka den rättsliga ramen för gränsöverskridande kontantöverföringar och förbättra
genomförandet.
Utnyttja den befintliga ramen för förverkande av tillgångar som härrör från brott på ett
bättre sätt.
Tillsätta de återstående vakanserna vid finansunderrättelseenheten.
7
Se till att inspektionsenheten för metodologi och fjärrinspektioner vid Georgiens
centralbank inleder verksamheten med full personalstyrka, och att en separat enhet för
fjärrövervakning vidden statliga övervakningstjänsten för försäkringar inrättas.
Öka den uppsökande verksamheten och medvetenheten hos rapporterande enheter som
inte utarbetar rapporter eller endast utarbetar få rapporter.
2.3.1.5 Narkotika
Avsevärda framsteg har gjorts när det gäller genomförandet av den nationella strategin och
handlingsplanen mot narkotika, som antogs av det myndighetsövergripande samordningsrådet
för bekämpning av narkotikamissbruk. Man har särskilt gjort framsteg med att minska
efterfrågan på narkotika och dess skadliga effekter samt i fråga om behandling och
rehabilitering. Flera projekt och program har bidragit till att öka ungdomars medvetenhet om
narkotikans skadliga effekter och farorna med att använda narkotika. För att minska tillgången
på narkotika har betydande resurser lagts på brottsbekämpande åtgärder och förbättrat
samarbete mellan berörda organ. Anmärkningsvärda framgångar har nåtts, främst genom att
införa arbetsrutiner, processer och databaser för brottsbekämpande organ och tillhandahålla
nödvändig utrustning och utbildning.
Trots dessa framsteg är den nationella politiken för narkotikabekämpning dock mer inriktad
på straffåtgärder än avhjälpande åtgärder.
Riktmärket för narkotikabekämpning anses vara delvis uppfyllt, med goda utsikter till
ytterligare framsteg. Följande rekommendationer lämnas till de georgiska myndigheterna:
Ytterligare förstärka de efterfrågeminskande åtgärderna i den nationella politiken för
narkotikabekämpning, bland annat genom att slutföra lagändringarna för att införa en
åtskillnad i den rättsliga ramen mellan innehav av narkotika för personligt bruk och för
försäljning.
Överväga att införa rättslig kontroll av oplanerade narkotikatester som utförs av
polisen.
2.3.2 Straffrättsligt samarbete
Georgiens genomförande av den rättsliga och institutionella ramen är tillräckligt starkt för att
landet ska vara en stabil och tillförlitlig partner i det internationella straffrättsliga samarbetet.
De rättsliga instrumenten – både nationella och internationella – i denna ram har uppdaterats
och tillämpas på ett sätt som även möjliggör internationellt samarbete om bekämpning av
allvarliga brott. Förberedelserna för ingåendet av ett operativt samarbetsavtal med Eurojust är
långt framskridna.
Riktmärket för straffrättsligt samarbete anses vara uppfyllt.
2.3.3 Brottsbekämpande samarbete
De brottsbekämpande organen samarbetar i kampen mot brott. Arbetet utförs på ett integrerat
och sektorsöverskridande sätt (genom det brottsförebyggande rådet, kommittéer och
myndighetsövergripande samordning). Samverkan mellan utredare och åklagare är god och
8
samarbetet mellan organen är lämpligt. De georgiska myndigheterna förfogar över avancerad
utrustning till stöd för utredningar och åtal. Inrikesministeriets kriminaltekniska
huvudavdelning och det nationella kriminaltekniska kontoret har avsevärd kriminalteknisk
kapacitet. Det bilaterala internationella samarbetet med EU fördjupas genom ingående av
samarbetsavtal med medlemsstaterna.
Riktmärket för straffrättsligt samarbete anses vara nästan uppfyllt. Följande
rekommendationer lämnas till de georgiska myndigheterna:
Börja utarbeta en regelbunden bedömningsrapport om alla övergripande hot, inklusive
framtidstendenser och nya hot, grundat på underrättelsestyrt polisarbete och
kontinuerlig utvärdering.
Genomföra ett informationsprogram inom polisen och den allmänna
åklagarmyndigheten, även ute i regionerna, om möjligheter till internationellt
samarbete på operativ nivå.
2.3.4 Uppgiftsskydd
Georgien genomför lagstiftningen om skydd av personuppgifter på ett tillfredsställande sätt
inom de offentliga och privata sektorerna genom att se till att den oberoende
tillsynsmyndigheten för skydd av personuppgifter fungerar effektivt. Landet har anslagit
nödvändiga personalresurser och ekonomiska medel, genomfört utbildningsprogram och ökat
medvetenheten om uppgiftsskydd. Förberedelserna för ingåendet av ett operativt
samarbetsavtal med Eurojust är långt framskridna.
Riktmärket för straffrättsligt samarbete anses vara uppfyllt.
2.4 Grupp 4: Yttre förbindelser och grundläggande rättigheter
Georgien har på kort tid gjort anmärkningsvärda framsteg på detta område. Den nödvändiga
rättsliga ramen för medborgarskap, rörelsefrihet (migration) och icke-diskriminering antogs
2014.
2.4.1 Fri rörlighet inom Georgien
En ny rättslig ram med stora förändringar av utlänningars och statslösa personers ställning
antogs 2014. Tack vare lagändringarna kan utländska medborgare som lever i Georgien
lagligen stanna kvar i landet. Rörelsefriheten inom Georgien för landets medborgare,
utlänningar som lagligen vistas i landet och statslösa personer anses vara garanterad, och
hindras varken av omotiverade begränsningar eller diskriminerande åtgärder.
Riktmärket för rörelsefrihet anses vara uppfyllt.
2.4.2 Villkor och förfaranden för utfärdande av rese- och identitetshandlingar
Alla georgiska medborgare, inklusive kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning,
internflyktingar, minoriteter och andra utsatta grupper, har fullständig och faktisk tillgång till
rese- och identitetshandlingar.
9
Riktmärket för utfärdande av rese- och identitetshandlingar anses vara uppfyllt.
2.4.3 Medborgerliga rättigheter, inklusive skydd av minoriteter
Genomförandet av lagstiftning och politik mot diskriminering byggs gradvis upp och görs
effektivt genom rättspraxis och precedensfall, även om få diskrimineringsärenden tas upp i
domstol för närvarande. Detta område har utvecklats sedan ikraftträdandet om lagen mot
diskriminering samt dess genomförandeåtgärder, som utgör den rättsliga ramen för att
garantera jämställdhet och icke-diskriminering, och där ombudsmannen för mänskliga
rättigheter spelar en viktig roll.
Det är nödvändigt att övervaka vissa bestämmelser i lagen om diskriminering för att se till att
det finns ett lämpligt och ändamålsenligt skydd mot diskriminering i praktiken, och att
eventuella undantag tillämpas enligt principerna om nödvändighet och proportionalitet enligt
internationella normer och EU-normer.
När det gäller genomförandet av den nationella strategin och handlingsplanen för mänskliga
rättigheter har sekretariatet för mänskliga rättigheter inom premiärministerns kansli full
personal och samtliga verksamheter som planerades för 2014 har genomförts. Avsevärda
framsteg har också gjorts de senaste åren för att skydda etniska minoriteter och främja deras
integration i samhället.
Georgien har inlett förberedelser för att underteckna den europeiska stadgan om landsdelseller minoritetsspråk och harmonisera den georgiska lagstiftningen enligt stadgans
bestämmelser. Dessutom pågår förberedande arbete för att anta en lag om statens officiella
språk.
Riktmärket för medborgerliga rättigheter anses vara nästan uppfyllt. Följande
rekommendationer lämnas till de georgiska myndigheterna:
Öka och upprätthålla insatserna för att öka medvetenheten bland företrädare för staten
och samhället i stort om jämställdhet, tolerans och mångfaldsfrågor, intensifiera
insatserna för att öka minoritetsgruppers medvetenhet om sina medborgerliga
rättigheter och vilka statliga tjänster och förmåner som finns tillgängliga, införa en ny
strategi och handlingsplan för främjande av tolerans och samhällsintegration med
fullständigt beaktande av erfarenheterna från genomförandet av den föregående
handlingsplanen, anslå lämplig finansiering för ett effektivt genomförande och
upprätta lämpliga övervakningssystem med riktmärken och indikatorer.
Fortsätta utbildningen av jurister och rättsväsende i nära samarbete med det civila
samhället, internationella organisationer och givare, med beaktande av
lagstiftningsförslag som läggs fram av ombudsmannen för mänskliga rättigheter.
3. ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING OCH NÄSTA STEG
Kommissionen har utifrån den fastställda metoden bedömt Georgiens genomförande av
riktmärkena för handlingsplanens andra fas, baserat på utvärderingsuppdrag och uppgifter och
dokument som Georgien har lämnat.
10
EU har fortsatt att övervaka Georgiens framsteg med handlingsplanen för
viseringsliberalisering genom EU:s och Georgiens gemensamma kommitté för förenklade
viseringsförfaranden, EU:s och Georgiens gemensamma kommitté för återtagande och EU:s
och Georgiens gemensamma underkommitté för rättvisa, frihet och säkerhet, samt i
människorättsdialogen. Dialogen och samarbetet mellan EU och Georgien anses vara långt
framskridna inom alla dessa kommittéer.
Georgien har gjort avsevärda framsteg med handlingsplanens fyra grupper. Detta visar
Georgiens starka åtagande och stora insatser. Genomförandet och resultaten av de reformer
som har införts av Georgien har analyserats grundligt. Analysen visar att den rättsliga och
politiska ramens funktion och integriteten i fråga om institutionella och organisatoriska
principer och förfaranden i de fyra grupperna generellt uppfyller bästa europeiska och
internationella normer. Kommissionen anser därför att Georgien i stort sett uppfyller
riktmärkena för handlingsplanens andra fas.
Med tanke på de avsevärda framsteg som Georgien har gjort under de senaste månaderna är
kommissionen beredd att tidigarelägga nästa rapport, under förutsättning att de snabba
framstegen enligt riktmärkena fortsätter och det nuvarande läget bibehålls enligt
beskrivningen i denna rapport och i det åtföljande arbetsdokumentet. Georgien måste
emellertid göra ytterligare framsteg enligt rekommendationerna i denna rapport. Det är också
viktigt att landet fortsätter att anordna riktade informationskampanjer för att förklara de
rättigheter och skyldigheter som följer av viseringsfria resor och de regler som styr tillgången
till EU:s arbetsmarknad.
Genom att vidta de åtgärder som krävs enligt denna rapport kan Georgien slutföra samtliga
riktmärken i handlingsplanens andra fas. Kommissionen kommer att fortsätta sin övervakning
och göra sitt yttersta för att stödja Georgien. Den kommer att rapportera om framstegen i
slutet av 2015.
11
