Till
Integrations- och Jämställdhetsdepartementet
103 33 Stockholm
[email protected]
Stockholm den 15 november 2010
Remissvar avseende Bortom fagert tal (Ds 2010:20)
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) har beretts tillfälle att yttra sig över
rubricerad promemoria. NHR är en landsomfattande organisation av och för personer
med neurologiska sjukdomar och skador. Sådana sjukdomar och skador kan ibland
behandlas, men sällan botas. De ger upphov till livslånga funktionsnedsättningar där
rörelsehinder förekommer i mycket stor utsträckning. En byggd miljö utan hinder är
därför en förutsättning för NHR:s medlemmar att kunna ta del av de rättigheter, skyldigheter och möjligheter som vi i vårt samhälle förknippar med medborgarrätt.
I promemorian föreslås att en ny bestämmelse om bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning skall tillföras Diskrimineringslagen. Bestämmelsen avser situationer där någon missgynnas genom att man underlåter att vidta skäliga åtgärder för att skapa tillgänglighet, som gör att personer med funktionsnedsättning
kommer i en situation, som kan jämföras med den för personer utan funktionsnedsättning. Diskrimineringsförbudet skall omfatta hela Diskrimineringslagens område
och avser således alla samhällsområden, både offentlig och privat verksamhet.
Förslaget omfattar åtgärder för tillgänglighet som är skäliga och utredaren pekar på
ett antal faktorer som bör vägas in vid skälighetsbedömningen. Dit hör åtgärder som
borde vidtas redan mot bakgrund av andra bestämmelser, t. ex. i PBL. Dit hör också
nyttan av åtgärderna för personer med funktionsnedsättning. Man kan tänka sig att
nyttan kan vara väsentligt större av tillgänglighet till en skola än till en tobaksaffär och
att därför skarpare krav ställs på skolan. Verksamhetens möjlighet att bära kostnaderna för åtgärderna skall också vägas in.
Utredaren föreslår att den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen, som sedan flera
årtionden finns etablerad i Sverige, skall tillämpas. Det innebär att den som ansvarar
för verksamheten också skall ansvara för tillgängligheten. Ett undantag kan vara att
en fastighetsägare lägger hinder i vägen för en verksamhetsansvarig att vidta nödvändiga tillgänglighetsåtgärder. I så fall föreslås att ansvaret för tillgängligheten skall
falla på fastighetsägaren.
Enligt förslaget kommer också bostäder att omfattas av diskrimineringsförbudet. Enligt NHR:s uppfattning är detta en viktig punkt, eftersom en mycket stor andel av det
befintliga bostadsbeståndet är inrymt i otillgängliga fastigheter. Dessutom kommer
det att innebära att en fastighetsägare inte längre kommer att kunna vägra kommunen att göra en bostadsanpassning, vilket idag förekommer alltför ofta.
Helt i enlighet med det miljörelaterade funktionshinderbegreppet avstår utredaren
från att definiera funktionsnedsättning och tillgänglighet. Varje situation måste således bedömas utifrån sina förutsättningar om huruvida det föreligger bristande tillgänglighet eller inte.
Den som bryter mot diskrimineringsförbudet skall kunna dömas att utge en diskrimineringsersättning till den drabbade. Enligt EU-direktiv skall en sådan ersättning vara
effektiv och kännbar. Avsikten med detta är att förmå den som är ansvarig för verksamheten att undanröja de hinder som orsakar diskrimineringen. Det är också NHR:s
förhoppning att när bristande tillgänglighet införs i diskrimineringslagen så kommer
det att påskynda tillgänglighetsarbetet. Lagstiftningen om enkelt avhjälpta hinder har
inte gett det resultat man hade anledning att förvänta sig.
Utredaren gör en förtjänstfull genomgång av hur frågorna om tillgänglighet och
diskriminering tidigare har behandlats i Sverige och internationellt och analyserar de
konventioner, direktiv och överenskommelser som Sverige förbundit sig att följa och
som tillsammans gör det nödvändigt att införa ett förbud mot diskriminering i form av
bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
I promemorian föreslås också att ett arbete bör påbörjas för att åstadkomma ett perspektivskifte från åtgärder riktade till personer med funktionsnedsättning till ett universellt utformat samhälle som tillgodoser behoven hos så många som möjligt.
NHR vill med detta uttrycka sin tillfredsställelse över det arbete som redovisas i promemorian Bortom fagert tal (Ds 2010:20) och stödjer i alla delar de förslag som läggs
av utredaren.
Med vänliga hälsningar
Neurologiskt Handikappades Riksförbund
