Detaljerad information för diarienr 2007-663
Besl. instans:
U
Ämnesområde:
Effektstudier
Beslutsdat:2007-05-25
Namn:
Gustavsson, Bernt
Titel:Professor Kön:Man
Univ./Institution:Örebro universitet - Pedagogiska Institutionen
Projekttitel:
Folkbildningens nytta: en studie om kapitalformer i folkbildande
verksamhet
The benefit of voluntary adult education: a study of different forms of
Project title:
capital in voluntary adult educational activities
Värdhögskola:
Örebro universitet
SCBPedagogik, Statskunskap, Etnologi
klassificering:
Beviljat(SEK):
Bidragsform/Finansieringskälla 2007
2008
2009
Projektbidrag/
231255018500001449900
Vetenskapsrådet,
utbildningsvetenskaplig forskning
Beskrivning:
I detta projekt undersöker vi de mekanismer i vilken folkbildande
verksamhet kan antas generera nytta för medborgarna och samhället.
För att komma åt denna nytta utgår vi från ett vidgat kapitalbegrepp
som rör inte endast ekonomiskt kapital, utan även hälsokapital, socialt
kapital byggt på tillit, teknokulturellt kapital och institutionellt kapital.
Under lång tid har det funnits antaganden om vad folkbildning bidrar
med för samhället, men vilken slags nytta den har på ett samlat sätt är
inte undersökt. Vad denna kostnad har för effekter tillbaka för samhället
i sin helhet finns inte kunskap om. Därför behövs en undersökning som i
mindre skala undersöker hur dessa förhållanden kan te sig i en kommun,
en begränsad enhet som ligger högt i anslagsgivning och i vilken det är
möjligt att se resultaten av verksamheten. Betydelsen av en sådan
undersökning ligger i att detta blir belyst och kommer fler intressenter
till del, dels för beslutsfattare, dels för alla inom utbildningssystemet,
kultursfären och arbetsmarknaden. De olika delområdena i
undersökningen omfattar socialt kapital såsom det utvecklats inom
statsvetenskapen, i vilket människors tillit till varandra och samhället
visas ha ekonomiska effekter för samhället i sin helhet. Utbildning är en
faktor som ligger högst i dessa undersökningar, men är inte undersökt
vad gäller folkbildning. Vad innebär den verksamheten när det gäller
individuell utveckling, förstärkning av offentligheten, representation och
självstyre? Det andra delmomentet undersöker teknokulturellt kapital,
såsom det utvecklats inom feministiskt orienterad teknovetenskap där
sociomateriella relationer mellan människor och IKT/nya digitala medier
fokuseras. Idag är de flesta bekanta med Internet och mobiltelefoni,
mediaspelare är vanliga och digital tv är här; vi är i allt högre grad
uppkopplade mot omvärlden. Här undersöks det omvända förhållande
som innebär att unga människor använder denna teknik på ett sätt som
går utöver den förmåga som lärare och institutioner besitter kunskap
om. Vad innebär tillgången till detta teknokulturella kapital inom
folkbildande verksamhet och hur möts det av folkbildningens
bildningstraditioner där boken, läsandet och skrivandet är en hörnsten?
Det tredje delområdet utgår från hälsonytta, i vilket hälsa förstås i så vid
mening att den utgörs av vår förmåga att omformulera sina livsmål, att
kunna utföra handlingar utifrån de möjligheter som min hälsa ger och de
begränsningar min ohälsa ger. Vi vet att folkbildning bidrar till
människors välbefinnande men inte hur det går till och inte heller hur
det förändrar människors vardagsliv. Hur kan folkbildning skapa
förutsättningar för lärande och hälsa? Det fjärde delområdet,
institutionell nytta, utgår från deltagares och instituti-oners användning
av symboliskt kapital. Olika institutioner i termer av verksamhetsfält
utvecklar olika värden, kapital. Många som går kurser på folkbildande
institutioner förbereder sig för studier på högskolor och universitet. De
kapitalformer de förvärvar inom folkbildningen kan när de omsätts inom
universitet innebära intressanta konverteringsprocesser. Vilka
kapitalinsatser erkänns som funktionella i den nya miljön? Vi undersöker
hur de olika kapitalen ser ut mellan folkbildning och högre utbildning
samt vilken nytta konverteringspraktikerna genererar för inblandade
parter. Det ekonomiska kapitalet omsättning studeras i form av de
satsningar som stat, kommun och landsting gör, hur det omvandlas i
verksamhet i en kommun och hur det står i relation till de andra
formerna av kapital. Genom de empiriska undersökningarna av de olika
delområdena om hur dessa olika former av kapital genereras, vilka
mekanismer som åstadkommer det och hur det omsätts i en kommun,
kan vi få kunskap om folkbildningens samhälleliga betydelse och nytta.
Dessa resultat kommuniceras till alla med intresse för folkbildningen.
Resultaten i de olika delområdena presenteras i en gemensam volym. I
denna gemensamma volym anges indikatorer för och relationer mellan
de olika kapitalformerna, användbara för vidare undersökningar.
Detaljerad information för diarienr 2007-568
Besl. instans:
U
Ämnesområde:
Utbildningssystem
Beslutsdat:2007-05-25
Namn:
Svedberg, Lars
Titel:Professor Kön:Man
Univ./Institution:Ersta Sköndal högskola - Sköndalsinstitutets forskningsavdelning
Projekttitel:
Studieförbund och civilsamhälle
Project title:
Swedish Study Associations and Civil Society
Värdhögskola:
Ersta Sköndal Högskola
SCBStatsvetenskap, Sociologi, Pedagogik
klassificering:
Beviljat(SEK):
Bidragsform/Finansieringskälla 2007
2008
2009
Projektbidrag/
203715018500002218050
Vetenskapsrådet,
utbildningsvetenskaplig forskning
Beskrivning:
Studieförbund och civilsamhälle Civilsamhället är de ideella
organisationer, föreningar och folkrörelser där människor verkar frivilligt
och oavlönat för egna idéer och andras väl. Svensk folkbildning kan
förstås som en del av det civila samhället. Historiskt uppstod
folkhögskolor och studieförbund ur olika sociala skikts intressekamp
kanaliserade bl.a. i de stora folkrörelserna för kommunalt inflytande och
utveckling av jordbruket, för religiös frihet, nykterhet och bättre
arbetsvillkor. Också dagens folkbildning är nära lierad till folkrörelserna
och föreningslivet. Det civila samhället utgör en förutsättning för en
deltagande demokrati. En grund för den är att medborgarna har
möjlighet att mötas, utbyta erfarenheter och bilda opinioner för att
förändra både sig själva och samhället. Studieförbunden, deras
medlemsorganisationer och verksamhet erbjuder offentligheter där
människor kan mötas, samtala och agera. Emellertid har den fri- och
frivillighet som av tradition sagts vara folkbildningens främsta
kännetecken reglerats av stat och kommuner i samband med att det fått
offentligt stöd och påverkats av att den alltmer kommit att konkurrera
på en öppen marknad av aktiviteter och utbildning som en aktör bland
andra. Studieförbundens civila karaktär har därmed blivit alltmer
kringskuren. Ett antagande är att civilsamhällets karakteristika är mer
framträdande på verksamhetsnivån än den är för medlemsorganisationer
och föreningar och på förbundsnivån. I föreliggande studie prövar vi i
vilken grad studieförbunden är en del av civilsamhället. Hur förhåller sig
deras verksamhet, medlemsorganisationer och ledning till stat, näringsoch föreningsliv samt till deltagarnas vardagsliv sedan nya relationer till
stat och marknad etablerades genom en ny folkbildningsförordning 1991
då staten införde målstyrning och den öppna utbildningsmarknaden
expanderade samtidigt som människor fritid i allt högre grad kommit i
fokus. Huvudsakliga forskningsfrågor är: På vilka sätt kan
studieförbunden förstås om vi granskar dem med de kriterier vi vanligen
har för hur ideella organisationens agerar? Och hur förstår de sig själva?
Hur förhåller sig studieförbunden till sina medlemsorganisationer och
vad kännetecknar dessa? Hur ser relationen ut till studieförbunden, är de
demokratiska organ för medlemsorganisationerna eller agerar de mer
som ”ägare”? Hur ser medlemsorganisationerna själva på sin relation till
studieförbunden? Det tredje sättet att pröva om studieförbunden kan
förstås som element i ett civilt samhälle är att betrakta dem ur ett
verksamhets- och deltagarperspektiv. Kan kulturarrangemang och
studiecirklar förstås som medborgerliga mötesplatser som kännetecknas
av det civila samhällets relativa frihet från reglering och tvång, av
jämlikt utbyte mellan medverkande och deltagare; Studiecirklarna tycks
utgöra en slags egen offentlighet för dem som deltar. Som sådan skulle
de vara en arena mellan familjelivets intimsfär och arbetslivets
institutionaliserade sociala interaktion. Genom att betrakta
studieförbunden, deras organisationer och verksamhet, ur ett
civilsamhällsperspektiv förväntar vi oss att lämna ett nytt bidrag till
förståelsen av vad svensk folkbildning är för något idag. I början på
2000-talet inleddes en ännu pågående diskussion om svensk
folkbildnings särskilda kännetecken, dess särart. Vår studie blir ett
bidrag till denna diskussion på samhällsvetenskaplig grund. Den kommer
också att fylla funktionen att öka förståelsens av vilket bidrag
studieförbunden lämnar till den deltagande demokratin som tar sin
utgångspunkt i det medborgerliga mötets och samtalet. Också för
studieförbundens egen självförståelse, för staten och kommunerna som
bidragsgivare och för medlemsorganisationerna och deltagarna i
verksamheterna kommer en ökad förståelse av relationen mellan
studieförbunden och civilsamhället att ha betydelse. Resultaten kommer
att löpande redovisas För att fortlöpande kommunicera studiens arbete
och resultat med relevanta målgrupper kommer texter att publiceras
löpande och resultaten kommuniceras till såväl studieförbunden,
medlemsorganisationerna och till Folkbildningsrådet samt ett samarbete
etableras med andra forskarmiljöer med liknande inriktning. Studien
skall publiceras i sin helhet under senare delen av 2010. I samband med
publiceringen hålls seminarier för forskare, praktiker och beslutsfattare
för att omsätta studiens resultat i ett fortsatt samtal om den svenska
folkbildingens särart och framtid
