Folkbildningen
Introduktionskurs i kulturpolitik
Karlstad 20 september 2016
Folkbildning
o
o
o
o
o
Har sitt ursprung i folkrörelsernas studieverksamhet.
Fri och frivillig, dvs. fri från statlig styrning och frivillig för
deltagarna.
Central roll i samhällets utbildnings- och kulturpolitik.
Studieförbund.
Folkhögskolor.
Studieförbunden
o
o
o
o
o
o
o
o
ABF (1912)
Bilda (Frikyrkliga studieförbundet 1947)
Folkuniversitetet (1947)
Ibn Rushd (2008)
Kulturens Bildningsverksamhet (2010)
Medborgarskolan (1940)
NBV (1971), ursprung i bl.a. IOGT:s studieförbund (1894)
Sensus (2002), ursprung i KFUK-KFUM:s studieförbund
(1929), Sveriges Kyrkliga Studieförbund, SKS (1930) och
Tjänstemännens bildningsverksamhet, TBV (1935)
Studieförbunden
o
o
Studiefrämjandet (1959)
Vuxenskolan (1967), ursprung i Svenska Landsbygdens
Studieförbund, SLS, (1930) och Liberala studieförbundet
(1948)
Länsbildningsförbund och Studieförbunden
o
o
Länsbildningsförbunden – samarbetsorganisationer för
studieförbunden på regional nivå.
Studieförbunden (från första januari, tidigare
Folkbildningsförbundet) – samarbetsorganisation för
studieförbunden på nationell nivå; bransch- och
intresseorganisation.
Statens mål för folkbildningspolitiken
”Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra
öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och
delaktighet i samhället.”
(Prop. 2013/14:172)
Syftet med statens stöd till folkbildningen
Riksdagen har gett folkbildningen i uppdrag att:
o Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla
demokratin.
o Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor
att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i
samhällsutvecklingen.
o Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildningsoch utbildningsnivån i samhället.
o Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i
kulturlivet.
(Förordning 1991:977 om statsbidrag till folkbildningen)
Politiskt ansvar
q
o
o
Nationell nivå: Riksdagen, utbildningsdepartementet
Regional nivå: Landstingens/regionernas kulturnämnder eller
motsvarande
Lokal nivå: Kommunernas kulturnämnder eller motsvarande.
Folkbildningsrådet
o
o
Folkbildningsrådet fördelar statsbidraget till studieförbunden
och folkhögskolorna, följer upp och utvärderar
folkbildningens verksamhet och lämnar budgetunderlag och
årsredovisningar till regeringen.
En ideell förening med tre medlemmar: Studieförbunden,
som representerar studieförbunden, SKL, som representerar
de landstingsdrivna folkhögskolorna, och
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO, som
representerar de folkhögskolor som har andra huvudmän.
Verksamhetsformer
Studiecirkel
o Kulturprogram
o Annan folkbildningsverksamhet
Studiecirkeln är basen i verksamheten och ska utgöra minst
hälften av verksamheten räknat i studietimmar.
o
Studiecirkel
Studiecirkeln är en liten grupp människor som bedriver studier
och söker kunskap utifrån sina behov och intressen.
q Den är öppen för alla, utan krav på formella förkunskaper.
o Deltagaren själv avgör om han/hon vill delta.
o Deltagarna har inflytande över innehåll och upplägg.
o Den leder till ett lärande vars syfte är utveckling och
förändring.
o Kunskap söks gemensamt och samtal och diskussion är en
viktig del.
o Det finns tid för reflektion och eftertanke mellan
sammankomsterna.
Kulturprogram
Ett kulturprogram är en öppen verksamhet i form av föreläsning,
teater, sång, musik, dans, dramatisk framställning, filmvisning,
tvärkulturell verksamhet eller utställning som framförs eller visas
inför publik.
Ideologisk profilering, förmågan att nå nya grupper, att skapa
arbetstillfällen för kulturarbetare och publika möten med
professionell kultur är angelägna utgångspunkter liksom att
bereda amatörer möjlighet att framträda för publik. Samverkan
med lokala och regionala kulturinstitutioner kan vara en del av
inriktningen på verksamheten.
Annan folkbildningsverksamhet
I annan folkbildningsverksamhet kan studieförbundet genomföra
folkbildande verksamhet i fria och flexibla former. Verksamhet i
annan folkbildning ska ge studieförbundet möjlighet att pröva
nya former och utveckla nyskapande folkbildningsverksamhet.
Några frågeställningar
o
o
o
o
o
o
o
o
Verksamhetsformerna styr verksamheten.
Bidragssystemet konserverar.
Minskade offentliga bidrag – och ökad volym.
Kvalitet – kvantitet.
Öppen – icke öppen verksamhet.
Medlemsorganisationer och samarbetsorganisationer.
Bilden av studieförbunden.
Bildning – utbildning – uppdrag.
