Inledningen till skriften:
”Att bilda ett samhälle – texter kring mångkultur
och folkbildning”
Bakgrund
Utgivare av denna skrift är Föreningen för folkbildningsforskning.
Föreningen har som en av sina bärande verksamhetsformer att återkommande arrangera seminarier
kring ämnen och teman av relevans för forskning om och verksamhet inom folkbildningen, och med
deltagande från såväl forsknings- som verksamhetsfältet.
Skriften utgör en tillbakablickande sammanfattning, fördjupning och utveckling av innehållet i en
serie om tre årligen återkommande tvådagarsseminarier kring mångkultur och folkbildning, som
föreningen anordnade på Tollare folkhögskola under april månad åren 2008, 2009 och 2010.
Upprinnelsen till seminarieserien står att finna i ett initiativ från föreningens förre ordförande och
dess nuvarande hedersordförande Gösta Vestlund. Han gjorde sitt väldokumenterade intresse för frågor
som rör folkbildning i relation till integrations- och ungdomsfrågor påmint, och pekade också på ett
anordnandestöd som stod att söka i en fond i hans namn för dessa ändamål ingående i och utdelat
inom ramen för Kempe-Carlgrenska fonden.
I det första seminariet 2008, som samlade ett tjugotal deltagare, gavs teoretiska forskarperspektiv på
och utbyttes folkbildares erfarenheter kring folkbildning i ett mångkulturellt perspektiv. Seminariet
pekade på tematikens bredd och komplexitet.
De omfattande utgångspunkter för och erfarenheter av tematiken som gavs ledde till behov av och
önskemål om fortsatt seminarieverksamhet.
Med stöd av fonden kunde i första hand två ytterligare seminarier genomföras, nu med ett fördubblat
deltagarantal. Det första av dessa seminarier, alltså det andra i serien, genomfördes påföljande år 2009
och gick i linje med det inledande. Det rymde dels en perspektivvidgning som framför allt rörde
integrationspolicy, dels ytterligare fördjupningar av företrädare främst från studieförbund kring
folkbildningens sätt att tänka och verka i frågor som rör bildningsarbete i ett mångkulturellt samhälle.
Det tredje seminariet i april 2010 kom sedan att fokusera speciellt starkt på en fördjupning där
etnicitet relaterades till en uttalad generationsaspekt i så måtto att ungdom och folkbildning sattes i
centrum för det mångkulturella perspektivet.
I det tredje seminariet gick Tollare folkhögskola, som utgjort en fruktbar konferensmiljö för de två
inledande seminarierna, in som samverkande arrangör med Föreningen för folkbildningsforskning.
Detta utifrån sin kompetens i ungdomsfrågor med längre och kortare kurser bl a i samarbete med
Fryshuset. (Denna samverkan fortsätter för övrigt i ytterligare semiarieverksamhet kring en tematik
som rör ungdom, ungdomskultur och folkbildning inom och utanför ramarna.)
Stockholm 2011-04-29
Föreningen för folkbildningsforskning (www.folkbildning.net/fb-forskning)
1 (x)
inledningen till skriften ”att bilda ett samhälle”
Den föreliggande skriften skall således ses som en tematisk redovisning, avstämning och problematisering utifrån en serie om tre tematiska seminarier. Tematiken i dessa seminarier har fördjupats
genom att frågor som rör etnicitet, mångkultur, integration och arbete med invandrade satts i relation
till folkbildning som idé och praktisk verksamhet.
Skriftens titel, Att bilda ett samhälle, har en dubbel innebörd.
Dels vill den anspela på folkbildningens uppdrag att genom studier bidra med ökad kunskap om det
mångkulturella Sveriges förutsättningar och möjligheter - den bildande och folkbildande uppgiften.
Dels vill den antyda att folkbildningen i dessa frågor därutöver har en opinionsbildande och
mobiliserande uppgift för att på humanistisk grund bidra till ett inkluderande och demokratiskt
samhälle där alla som vistas ges resurser, röst och rättigheter - den samhällspåverkande uppgiften.
Innehåll
Inför det inledande seminariet i april 2008 ombads folkbildningsforskaren Lisbeth Eriksson att
medverka som föreläsare och seminarieledare. Detta eftersom hon publicerat ett flertal studier,
däribland en doktorsavhandling, med bäring på seminariets tematik kring folkbildning i relation till
etnicitet, invandrade och integration, och därmed var en sakkunnig medverkande, väl förtrogen med
kunskapsområdet. Hon kom sedan att ingå som aktiv också i den grupp som ansvarade för planering
och genomförande av de följande två seminarierna våren 2009 och 2010.
Lisbeth Eriksson har författat två avsnitt, det första och det sista, i denna skrift.
I det första sammanfattar hon de studier hon gjort som förelåg som en kunskapsgrund inför
seminarierna. Studierna rör dels strategier för och resultat av folkbildningsarbete med invandrade i
folkhögskolor och studieförbund sett ur ett integrationsperspektiv, dels frågor kring framväxten av
nya statsbidragsberättigade studieförbund och folkhögskolor på initiativ av och under huvudmannaskap av muslimska och romska organisationer, dels också lokal utveckling i invandrartäta storstadsområden under större eller mindre medverkan av folkhögskolor och studieförbund. I det avslutande
avsnittet samlar hon sedan tankar kring de perspektiv som seminarierna tillfört, och resonerar kring
möjligheter och hinder för att utveckla folkbildningen med beaktande av de behov som ett mångkulturellt Sverige borde tillgodose.
De två avsnitten däremellan utgår från de tre seminariernas innehåll.
Det första av dessa avsnitt skildrar i sammanfattning vad som ägde rum vid seminarierna med
tyngdpunkten lagd vid vad de medverkande forskarna och folkbildningsverksamma uttryckte inom
ramen för seminarieprogrammen. Referaten återgår på de rapporter från seminarierna som
publicerats i den periodiska tidskrift som Föreningen för folkbildningsforskning ger ut ett par gånger
per år.
I ett påföljande avsnitt följer fördjupande texter kring seminarieseriens tematik författade av de fyra
medverkande plenarföreläsare, som hämtats utanför folkbildningsforskningens och folkbildningsverksamhetens domäner. De är alla verksamma som forskare i skilda ämnen och vid olika universitet.
Deras seminariebidrag har setts som särskilt angelägna att samla, vidareföra och sprida i denna skrift,
Stockholm 2010-04-29
Föreningen för folkbildningsforskning (www.folkbildning.net/fb-forskning)
2 (x)
inledningen till skriften ”att bilda ett samhälle”
detta med tanke på att de verksamma inom folkbildningen som skriften i stor utsträckning vänder sig
till annars inte så lätt nås av dessa texter.
Två av texterna härrör från det första seminariet. Den vid Linköpings universitet verksamme
litteraturvetaren Stefan Jonssons text är identisk med hans framförda föreläsning. Den har rubriken
”Apans bildningsresa – Om förhållandet mellan europeiska bildningsidéer och postkolonial teori” och
behandlar med utgångspunkt från en litterär text den vite mannens under kolonialismen utvecklade
syn på Den Andre som annorlunda och underlägsen, en hållning vars kvardröjande konsekvenser
sitter kvar och på ett olyckligt sätt påverkar samtidens möten mellan människor av olika ursprung på
ett sätt som bidrar till ojämlikhet mellan och skiktning av människorna.
Etikdocenten Hans Ingvar Roth, professor i pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm, medverkade
vid det första seminariet utifrån sin forskning om mångkultur med en fyllig betraktelse kring hur man
kan se på kulturmöten teoretiskt, praktiskt och politiskt. Här har han i en kortare text valt att
fokusera på ett annat för seminarieserien relevant tema, genom att belysa folkhögskolans goda
förutsättningar att utgöra en gynnsam miljö för utbildning i ett mångkulturellt samhälle.
Masoud Kamali, professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet, var huvudföreläsare vid det andra
seminariet. Han tog där ett grepp på den svenska invandrarpolitiken och delade med sig av sin syn på
dess utgångspunkter och genomförande utifrån ett ifrågasättande och kritiskt perspektiv. I sin text
sammanfattar han de bärande tankarna i denna kritik med utgångspunkt i begreppet strukturell
diskriminering, ett begrepp som han i egenskap av såväl forskare och utredare som samhällsdebattör
är en stark bärare av.
Ungdomsforskaren Ove Sernhede, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, medverkade som
huvudföreläsare vid det tredje seminariet. Han beskrev där det bostadssegregerade Göteborg med
tyngdpunkten lagd vid sina studier av och sitt fältarbete med invandrarungdom i förorterna och den
hip-hop-kultur som många av dem företräder.
I en längre artikel utreder han hur denna hip-hop-kulturens lärgemenskap kontrasterar mot den
svenska skolans utformning och visar hur skolan som lärmiljö missgynnar invandrarungdomarna.
Som nämnts avslutas sedan skriften med att Lisbeth Eriksson återkommer med en sammanfattande
betraktelse kring de årligen återkommande tre seminariernas innehåll, vilka tankar de ger upphov till
och vilka konsekvenser de skulle kunna föra med sig i forskning och folkbildning.
Från Föreningen för folkbildningsforskning vill vi rikta ett varmt tack till medverkande och deltagare
i seminarierna och inte minst till Kempe-Carlgrenska fonden, som genom sin fond i Gösta Vestlunds
namn generöst bidragit till att inte bara göra seminarierna möjliga att genomföra, utan också till att
denna skrift kan utges. Vår förhoppning är att den såväl för dem som deltog i seminarierna som för
tillkommande intresserade skall utgöra en tankeväckande läsning som erinrar om ett ur
folkbildningssynpunkt angeläget område för fortsatta studier och genomtänkt verksamhetsutveckling.
Stellan Boozon
Lisbeth Eriksson
Anita Lundin
Alvar Svensson
Stockholm 2010-04-29
Föreningen för folkbildningsforskning (www.folkbildning.net/fb-forskning)
3 (x)
