Specialkoster
Specialkoster ges till dem som av någon anledning inte kan äta den vanliga kosten
eller av en annan anledning bör äta en annan kost. Att bli ordinerad en specialkost
kan innebära en stor förändring för patienten och ordinationen görs av behörig
personal på avdelningen. Olika verksamheter har sina rutiner för detta.
Specialkoster kan bli aktuellt vid ett flertal olika tillstånd. De som tas upp här är några
exempel ur Näring för god vård och omsorg utgiven av Socialstyrelsen 2011.
Olika typer av specialkoster
Fettreducerad kost
Den fettreducerade kosten är avsedd för patienter med t.ex. Crohn´s sjukdom i
tunntarmen, strålskadad tarm och steatorré (fettdiarré). Vid normal kost är intaget av
fett ca 100 gram/dag. För den fettreducerade kosten är målet 40 gram/dag fördelat
på dagens alla måltider. Vissa kan tolerera en större mängd fett och fettinnehållet i
maten bör därför individanpassas beroende på sjukdomstillstånd och tolerans.
Fett ger mycket energi och den fettreducerade kosten är inte avsedd att användas för
viktnedgång eftersom personer som är ordinerade fettreducerad kost tvärtom kan ha
ett högre energibehov än vanligt.
För att kompensera den mindre mängden fett innehåller den fettreducerade kosten
en högre andel kolhydrat t.ex. potatis, ris, pasta och bröd som gör att kosten får en
större volym d.v.s. större portioner. Detta kan betyda att de med sämre aptit får
svårare att få i sig tillräckligt med mat/energi och det blir då viktigt att dela upp
dagens energiintag på flera måltider. Det kan bli nödvändigt att använda socker och
söta livsmedel för att nå upp till energibehovet. Observera att många söta livsmedel
som t.ex. kaffebröd också är relativt feta och därmed ofta inte lämpliga. Söta matbröd
och t.ex. maränger är däremot bättre alternativ. Fettmängden i den fettreducerade
kosten är lägre än vad som annars rekommenderas. Det är viktigt att det fett som
ingår i maten har en hög andel omättade- och fleromättade för att se till att intaget av
fettlösliga vitaminer och livsnödvändiga fettsyror inte blir för lågt. Exempel livsmedel
med hög andel omättade- och fleromättade fetter är flytande margarin och oljor.
Proteinreducerad kost
Proteinreducerad kost ordineras av läkare i njurmedicin i samarbete med leg. dietist.
Kosten är avsedd att användas till personer med kronisk njursvikt som har symptom
på uremi. Symtomen är klåda, trötthet, dålig aptit och trötthet. Minskas mängden
protein i måltiderna minskar dessa symtom. Viktigt att tänka på är dock att maten
måste innehålla tillräckligt mycket energi så att kroppen inte bryter ned sitt eget
protein. Bryter kroppen ned sitt eget protein reagerar kroppen på samma sätt och
symtomen kvarstår. Hos personer med njursjukdom har kroppen sämre förmåga att
göra sig av med nedbrytningsprodukter från protein.
Kostens energiinnehåll är normalt sätt lite högre än NNR-kost minst 125-150 kJ (3035 kcal). Proteinet i maten är lägre än NNR-kost. Proteinet bör däremot inte vara
lägre än 40 gram protein per dygn. Mängden 40 gram motsvarar ca 160 gram
kött/fisk/kyckling. För att kompensera den mindre mängd protein innehåller den
proteinreducerade kosten en högre andel fett och kolhydrat. Det är bra att i
möjligaste mån välja fett med hög andel omättade- och fleromättade fetter t.ex.
flytande margarin och olja samt att öka mängden kolhydrater i from av t.ex. potatis,
ris, bröd och pasta.
Glutenfri kost
Den glutenfria kosten ordineras till personer med glutenintolerans (celiaki) och
dermatitis herpatiformis som är en hudsjukdom. Gluten finns i spannmålen; vete, råg
och korn. Havre skiljer sig från de övriga spannmålen och kan ingå i den glutenfria
kosten dock är det viktigt att det är ”ren havre”. Ren havre, är havre som odlas,
hanteras och packas helt separat från andra spannmål som innehåller gluten.
Det finns specialprodukter för glutenintoleranta t.ex. gluten fri pasta, bröd och kakor.
Produkterna kan märkas glutenfri och mycket låg glutenhalt. Inom EU finns det
gemensamma regler för hur mycket de produkter som märks glutenfria och mycket
låg glutenhalt får innehålla.
Glutenhalten får inte överstiga 20 mg gluten/kg i produkter som är märkta
glutenfria.
Glutenhalten får inte överstiga 100 mg gluten/kg i produkter märkta mycket låg
glutenhalt.
På grund av den skadade tarmslemhinnan vid celiaki kan personer med nyupptäckt
celiaki ha en sekundär laktosintolerans. När tarmslemhinnan läkt tolererar dessa
personer laktos igen. Läs mer om laktosintolerans under laktosfri-/reducerad kost.
Viktigt att tänka på är att byta ut de livsmedel som innehåller gluten mot glutenfria
alternativ.
Den livsmedelsgrupp där vi finner huvuddelen av vårt glutenintag är bröd, pasta,
flingor, olika matgryn som t.ex. couscous och bulgur. Rena grönsaks-, frukt-, bär-,
rotfrukter- och potatisprodukter är glutenfria. Även ris och quinoa är glutenfritt. Rent
kött-, fisk-, fågel och ägg är glutenfria. Rena mejeriprodukter är även de glutenfria,
t.ex. mjölk, filmjölk, yoghurt och crème fraiche. De livsmedelsgrupper man bör se upp
och noga läsa innehållsdeklarationen för är hel- och halvfabrikat av olika slag som
t.ex. välling, pulversoppor, pulversåser och charkprodukter samt helfabrikat som t.ex.
fiskgratänger.
Laktosfri- /reducerad kost
Laktosfri kost är avsedd för dem med laktosintolerans. Laktos är mjölksockret som
finns i mjölk och andra mejeriprodukter. Att äta en laktosfri-/reducerad kost innebär
att man helt utesluter eller minskar intaget av livsmedel med laktos. Symtom på
laktosintolerans kan vara bl.a. smärta från mag-tarmkanalen, gaser och uppblåsthet.
Symtomen beror på att laktos inte bryts ned i tunntarmen. Laktas är det enzym i
kroppen som finns i tunntarmen som bryter ned laktos så att det kan tas upp av
tunntarmen, har man brist på eller helt saknar laktas av någon anledning ger det
laktosintolerans.
De flesta vuxna med laktosintolerans tål 2-5 gram laktos per måltid. Olika
mejeriprodukter innehåller olika mängder laktos se exempel i tabell nedan.
OBS! Var noga med att skilja på laktosintolerans och mjölkproteinallergi. Vid
laktosintolerans tål man mjölkprotein.
Tabell 1. Förteckning över livsmedel grupperade efter laktosinnehåll per 100 g
>6 gram
>3 gram
3-1 gram
1-0,1 gram
<0,1 gram
Mesost
Glass
Vispgrädde
Kaffebröd
Smältost
Messmör
Mjölk
Creme fraiche
Smör
Hårdost
Pulver till viss
Getmjölk
Keso
Margarin
Mögelost
Filprodukter
Färskost
Fetaost (svensk)
Fetaost (grekisk)
Kaffegrädde
Lättmajonnäs
Majonnäs
Gräddersättning
Gräddfil
Leverpastej
Låglaktosprodukter
Mjölkfritt margarin
välling och gröt
Potatismospulver
Kvarg
Övrig allergi och livsmedelsöverkänslighet
Kost vid allergi och/eller födoämnesöverkänslighet är avsedd för dem som inte kan
äta någon av de andra övriga kosterna. Exempel på matallergi och
födoämnesöverkänslighet är mjölkproteinallergi, veteallergi, fiskallergi. Det är viktigt
att inte utesluta fler livsmedel än nödvändigt.
Skonkost
Skonkosten är avsedd för dem som har t.ex. förträningar eller motorikrubbningar i
mag- och tarmkanalen eller efter mag- och tarmoperation. Skonkosten är en mjuk
och lättsmält kost utan trådiga livsmedel, fruktskal, kärnor och hinnor. Den är även
fiber- och laktoslåg. Rökt, panerad och hårt stekt mat bör också undvikas.
Röntgenkost
Röntgenkost är avsedd för dem som t.ex. ska genomgå en röntgenundersökning och
endast får inta flytande slaggfri kost t.ex. buljonger och klara drycker. En måltid
består av någon form av buljong och saftsoppa till dessert. Kosten har ett lågt energioch näringsinnehåll och är inte avsedd att stå på under en längre tid.
Transplantationskost
Transplantationskost är avsedd för de patienter som är skyddsisolerade och
infektionskänsliga. Syftet är maten ska vara så bakteriefri som möjligt. I princip kan
man äta det mesta men det finns restriktioner. OBS! Det kan förekomma lokala
riktlinjer/bestämmelser för den enskilde patienten. Det mesta handlar god hantering
av maten d.v.s. förvaring, förberedelser för tillagning, tillagning, servering osv.
Olämpliga livsmedel:
Rått kött, ägg, fisk och skaldjur
Lufttorkad skinka
Opastöriserade mjölkprodukter samt mjölkprodukter med levande
bakteriekultur
Dessertostar
Glass som mjukglass, kulglass
Färdiglagad mat som inte värmts upp tillräckligt t.ex. risgrynsgröt, färdiga
köttbullar
