Trygghet och frihet

Trygghet och frihet
I år är det val. Väljarna kommer att få säga sitt om hur Göteborg ska styras de närmaste fyra åren. Vi presenterar här
kristdemokraternas förslag till budget.
Trygghet och frihet är ledord i kristdemokratisk politik. Trygghet för oss innebär att man skall kunna befinna sig var som helst
staden, när som helst på dygnet, utan att behöva känna oro eller rädsla, att alla människor skall ha tak över huvudet och en dräg
livssituation, att människor som har det svårt eller mår dåligt skall kunna få den hjälp de behöver, när de behöver den. Det bety
äldre som inte längre kan eller vill bo kvar hemma skall kunna känna sig trygga i vetskapen att det finns plats på äldreboende n
behöver det.
Frihet för oss innebär att låta barnfamiljerna få bestämma hur de vill ordna sin barnomsorg, att låta elever välja vilken skola de
i, att låta äldre få välja sitt boende och att funktionshindrade har samma rättigheter och möjligheter som alla andra.
Vi vill under den kommande mandatperioden införa barnomsorgspeng, skolpeng och hemtjänstpeng. Då kommer fler beslut at
vid köksbordet och verklig valfrihet tillskapas. Genom att makten flyttas till göteborgarna kommer det inte att behövas lika må
stadsdelsnämnder som idag. Därför föreslår den borgerliga alliansen att stadsdelsnämndernas antal minskas till elva. En särskil
skärgårdsdelegation kommer att finnas för att företräda det unika i Södra Skärgården.
Socialdemokraterna har år efter år gett löften som inte uppfylls. Efter tolv år vid makten står fler än 500 barn i kö till plats inom
barnomsorgen. I skolan saknas lärare och nära en fjärdedel av eleverna går ut nian utan att vara godkända i alla ämnen. Inom
äldreomsorgen ligger personaltätheten vid skammens gräns och många äldre, både på äldreboenden och i hemmen, får inte den
och omsorg de behöver. Med vår politik får göteborgarna en bättre förskola och skola, högre kvalitet inom äldreomsorgen och
tryggare och vackrare Göteborg. Därför är det dags för förändring för att förbättra Göteborg!
Vi vill ha ett Göteborg där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter.
Carina Liljesand Kommunalråd för Kristdemokraterna
Det goda samhället
Den kristdemokratiska ideologin är grundad på den kristna människosynen. Enligt denna har alla människor samma absoluta o
okränkbara värde. Detta innebär att ingen människa får behandlas kränkande eller diskrimineras på grund av till exempel kön,
social status, etnisk tillhörighet, sexuell identitet eller religion. Det är den absoluta respekten för alla människors lika och unika
som ger det goda samhället. Människovärdet utgör grunden för det demokratiska samhället och garantin för mänskliga fri- och
rättigheter.
Att alla människor är unika innebär att det inte finns några universallösningar som passar alla. Vad som är bäst för en person, b
inte nödvändigtvis vara bäst för en annan. Av den anledningen är det viktigt att alla människor får möjlighet att själva bestämm
sin vardag.
Det gemensamma bästa
Människan är till sin natur social. Olika former av gemenskaper är nödvändiga för vår personliga utveckling. En gemenskap
kännetecknas av att den bildas kring ett gemensamt ändamål och kan vara allt från den närmaste familjen, släkten och vännern
grannskapet, intresseföreningar, organisationer eller andra sammanslutningar. Dessa gemenskaper - det civila samhället - utgö
samhällets bas.
Ett rikt föreningsliv är av stor betydelse för hela samhället. Det är en förutsättning för en levande demokrati, men även för sam
ekonomiska utveckling. Engagemang i föreningslivet ger en demokratisk fostran och främjar det personliga ansvarstagandet.
Dessutom fungerar det som en mötesplats där sociala kontakter skapas och utvecklas.
Kommunens uppgift är att verka för det gemensamma bästa, det vill säga underlätta för dessa gemenskaper att fungera fritt och
att deras syften och ändamål inte krockar med varandra. Den skall inte frånta dem bestämmanderätten över det som de själva k
sköta. Det är kommunen som är till för människorna och deras gemenskaper – inte tvärtom.
Familjen
Det är i familjen som våra grundläggande värderingar, normer samt tilliten till och respekten för andra människor grundläggs.
mest effektiva sättet att förebygga och minska stora samhällsproblem som våld, kriminalitet och drogmissbruk är att stödja fam
En harmonisk, positiv och väl fungerande hemmiljö ger bäst förutsättningar i livet. Familjer idag kan se olika ut, men familjen
likväl samhällets viktigaste byggsten. Fungerar inte familjerna som bas, fungerar inte heller samhället som helhet.
Vårt samhälle är utformat utifrån vuxna människors behov. Kristdemokraterna vill vända på detta perspektiv och sätta barnen
Trygga barn ger en trygg framtid. Därför måste föräldrarollen uppvärderas och familjepolitiken möjliggöra för föräldrar att till
mer tid med barnen. Det är föräldrarna som vet vad som är bäst för deras barn och som bäst kan förmedla de normer och värde
det goda samhället vilar på.
Trygghet
Göteborg är generellt sett en trygg stad. Men det hindrar inte det faktum att många göteborgare allt oftare känner sig otrygga.
Göteborgare drabbas av kränkningar eller misshandel på grund av etnisk tillhörighet, religion eller sexuell identitet. Många yn
uppger att de känner en rädsla för att utsättas för brott, framförallt på helgnätterna. Även på skolorna upplever många, både ele
personal, otrygghet, våld och ett kränkande språk. Många, inte minst äldre, drar sig för att röra sig ute på vissa platser och vid
tider. Även hemmet är för många kvinnor en otrygg plats, då förövaren ofta är en närstående man när kvinnor utsätts för missh
och våldtäkt. Alltför många upplever utanförskap och otrygghet på grund av boendesegregation och hemlöshet.
Ingen skall behöva vara rädd för att gå ut – oavsett tid på dygnet. För att det skall vara möjligt krävs att vi alla tar vårt ansvar. D
inte att luta sig tillbaka och förlita sig på att någon annan ordnar det. Vi är alla ansvariga för att skapa det samhälle vi vill leva
Pluralism
Det pluralistiska samhället ställer krav på respekt och tolerans för olikheter. Alla människor, oavsett etnisk eller religiös bakgr
skall ha rätt och möjlighet att leva i enlighet med sina kulturella traditioner så länge dessa inte strider mot svensk lag eller resp
för alla människors lika värde. Det skall därför vara möjligt för olika etniska grupper att starta egna förskolor, skolor och
äldreboenden.
Valfrihet
För kristdemokraterna är valfriheten självklar. För en familj innebär valfrihet till exempel att kommunen inte går in och bestäm
familjens ställe hur man skall ordna sin barnomsorg. Vi är övertygade om att det är föräldrarna som vet vad som är bäst för der
Det offentliga skall inte styra familjernas val mot en viss barnomsorgsform, utan ge föräldrarna verklig och ekonomisk möjligh
välja det som är bäst för just dem.
På samma sätt skall elever och föräldrar, genom införande av skolpeng, ges ökad möjlighet att fritt välja skola. Äldre som bor
skall, genom införande av hemtjänstpeng, fritt kunna välja vilka tjänster man vill köpa och utav vilken utförare. Och äldre som
längre kan eller vill bo kvar hemma skall ha rätt att fritt välja boendeform, oavsett utförare. All äldreomsorg, liksom skola och
förskola, skall vara fortsatt gemensamt och solidariskt finansierad genom skatter, men med valfrihet mellan olika utförare.
Solidaritet
Det är kommunens skyldighet att se till att alla dess invånare lever under drägliga förhållanden. Men vi har även alla ett ansvar
medmänniskor. Kristdemokratisk ideologi betonar solidaritet. Denna solidaritet gäller inte bara inom den egna gruppen eller in
geografiska gränser, utan omfattar såväl de svaga i vårt eget samhälle som medmänniskor i den internationella gemenskapen.
Solidariteten är grunden för social rättvisa, det vill säga ambitionen att utjämna strukturella orättvisor och att skapa en rättvis
fördelning inom det goda samhället. Hur man behandlar och tar hand om de svagaste i samhället är ett mått på hur gott det är.
som känner solidaritet med svaga och utsatta behandlar dem också med värme och medkänsla.
Jämställdhet
Principen om alla människors lika värde är grunden för jämställdhet mellan män och kvinnor. Jämställdhet kräver likvärdiga v
för män och kvinnor, både formellt och informellt. För att detta skall bli möjligt måste vi erkänna och undanröja traditionella
föreställningar, fördomar och strukturer som förhindrar eller försvårar jämställdheten. Detta gäller inom familjen, på arbetet lik
samhället i övrigt.
Jämställdhet börjar i hemmet. Barn lär sig av sina föräldrars beteende. Det är därför viktigt att ansvaret och det praktiska arbet
hemmet delas. Fortfarande är det oftast kvinnan som bär huvudansvaret för arbetet i hemmet.
För att underlätta för män och kvinnor att förena yrkesliv med familj och fritid skall Göteborgs Stad som arbetsgivare erbjuda
arbetstid. Även genom att erbjuda olika former av hemservice som löneförmån kan man underlätta för många barnfamiljer med
ständig brist på tid.
Mäns fysiska och psykiska våld mot kvinnor är det yttersta uttrycket för bristande jämställdhet och för den obalans som råder i
maktförhållandet mellan kvinnor och män.
Mycket av arbetet med att öka jämställdheten handlar om attitydförändring och opinionsbildning. Detta arbete måste börja tidi
Varken förskolan eller skolan skall vara värdeneutral, utan konsekvent och målmedvetet arbeta med att förändra attityder och
motverka uttryck för stereotypa könsroller samt fysiska och verbala kränkningar.
Jämställdhetsperspektivet skall vara integrerat i hela kommunens verksamhet och hänsyn skall tas till jämställdhetsaspekter vid
lönesättning och rekrytering samt vid planering, genomförande och uppföljning av beslut.
För att få en jämnare könsfördelning på arbetsplatser dominerade av män eller kvinnor skall det, så långt som möjligt, vid
anställningsintervjuer finnas med en man och en kvinna som skall avgöra den sökandes lämplighet.
Som stor arbetsgivare är det viktigt att Göteborgs Stad är ett föredöme på jämställdhetsområdet. Att lönerna för typiskt
kvinnodominerade yrkesgrupper inom kommunen som till exempel undersköterskor och barnskötare är betydligt lägre än för
likvärdiga arbeten inom traditionellt mansdominerade yrken är inget gott betyg för jämställdhetsarbetet. Genom att det numera
fler arbetsgivare att välja mellan för i synnerhet undersköterskor har möjligheten för den enskilda undersköterskan att få en hö
ökat.
Miljö
Ett ansvarsfullt förvaltande av natur och miljö är hörnpelare i den kristdemokratiska ideologin. Förvaltarskapstanken innebär e
förpliktelse att förebygga och bekämpa miljöförstöring och att bevara och förbättra miljön för kommande generationer. Götebo
skall därför bedriva en progressiv miljöpolitik.
Medvetenheten om vårt gemensamma ansvar för miljön måste grundläggas tidigt i livet. Förskola och skola har en viktig roll a
att lära barn och ungdomar en miljömedveten livsstil och beteende.
Utmaningar för Göteborg
Göteborg är en attraktiv stad att bo och leva i och uppfattas av många som den trevligaste staden i Sverige. Men det innebär in
skall vara nöjda. Tvärtom. Att ligga på topp och behålla sin tätposition är ett ständigt arbete. Det kräver mod att välja, mod att
prioritera och mod att fokusera på det som är gott och långsiktigt. Här är kombinationen av ett bra ledarskap och ett personligt
avgörande. Utan alla göteborgares delaktighet och personliga ansvar för en hushållning av våra gemensamma resurser, för vår
gemensamma miljö, för vår stadsbild och den allmänna bilden av Göteborg kan inte ledarskapet lyckas.
Globalisering
Globaliseringen påverkar även förutsättningarna för Göteborg. Vår konkurrensbild är helt annorlunda än tidigare. Göteborgs S
konkurrerar inte bara med kommuner och regioner i Sverige, utan med helt andra delar av världen. Enligt flera undersökningar
funderar många företag i Västsverige på att flytta hela eller delar av sin produktion till andra länder. Detta kan, om det blir ver
slå hårt mot arbetstillfällen och den gemensamma skattebasen och i förlängningen därmed hota vår välfärd. För att möta denna
utveckling måste vi bli bättre på att se på oss själva i ett internationellt perspektiv. Vi måste förbättra förutsättningarna för de f
vi har idag och vi måste bli bättre på att stimulera ny företagsamhet.
Tillväxt
För att staden skall utvecklas krävs tillväxt. I huvudsak är stadens utvecklingspotential beroende av utvecklingen inom den pri
sektorn. I Göteborg med omnejd finns en blandad industri- och företagsstruktur. Blandningen mellan högteknologisk forskning
tung industri å ena sidan och mixen mellan små, medelstora och stora företag å andra sidan gör att förutsättningarna är goda. D
dock att förvalta och förbättra dessa förutsättningar genom att stimulera och uppmuntra till entreprenörskap.
En god infrastruktur är grundläggande för tillväxt. Därför måste vi hitta lösningar på dagens och framtidens stora trafikstörning
Finansieringen av Västlänken och en ny älvförbindelse måste få en snar lösning. Planering och byggnation av Göta Älvbrons n
upplaga måste prioriteras. Förbindelserna för transporter till och från Göteborgs Hamn måste få en långsiktigt hållbar lösning.
Planeringen kring den så kallade Götalandsbanan måste fortsätta och ta ny fart.
Dessa satsningar, tillsammans med en förbättrad kollektivtrafik, är nödvändiga för att staden och Göteborgsregionen skall forts
utvecklas.
Tillväxten är också beroende av hur vi använder Göteborg som turiststad. Just nu bromsas utvecklingen av turistnäringen av fö
skatter och avgifter. Vi ser en stor utvecklingsmöjlighet inom turistnäringen i Göteborg. Evenemangsstråket måste till exempe
utnyttjas mer.
Sysselsättning
Socialdemokraternas löfte att pressa tillbaka arbetslösheten har inte uppnåtts. Att låta människor gå arbetslösa är ett slöseri me
resurser. Vi måste bli bättre på att utnyttja den potential som finns bland göteborgarna. Speciellt oroande är att arbetslösheten b
ungdomar fortsätter att vara hög.
För yngre arbetslösa kan lärlingssystem och introduktionsanställningar underlätta för att komma in på arbetsmarknaden. Det är
viktigt med ett förbättrat samarbete mellan arbetsförmedling, näringsliv, gymnasier och högskola/universitet. Det bedrivs mång
och nyskapande verksamheter för att stödja och uppmuntra utvecklingen på detta område. Problemet är att mycket av verksam
bedrivs i projektform med kortsiktig extern finansiering från EU eller regeringen. Göteborg behöver bli bättre på att tillvarata d
erfarenheterna när projekten löper ut. Vi avsätter därför medel för att kunna implementera de nya arbetssätt och idéer som visa
fungera, i den ordinarie verksamheten. Vi vill bland annat inleda ett kommunalt ”jobbcoaching-projekt” som anpassar insatser
enskildes förutsättningar att få jobb. Vi måste också bli bättre på validering, ”översättning”, av en persons kunskaper och erfar
från andra länder. Det är ett stort slöseri med mänskliga resurser att inte få använda sin kompetens.
Det måste också bli lättare för dem som idag saknar gymnasiekompetens att genom vuxenutbildningen skaffa sig detta.
Vid sidan av fördomar är otillräckliga språkkunskaper en vanlig orsak till att många med invandrarbakgrund har svårt att komm
arbetsmarknaden. Därför bör sfi-undervisningen individualiseras och anpassas efter utbildningsnivåer och andra kunskaper.
Utbildningen skall så långt det är möjligt kombineras med arbete eller praktikplats. Det skall även finnas yrkesspecifik
språkundervisning.
Det behövs ett samlat grepp om sjukskrivningar, försörjningsstöd, arbetsmarknadsstöd med mera. I detta arbete kan
samordningsförbundens verksamhet utvecklas och effektiviseras.
Minska ohälsan
Ohälsotalen är fortsatt höga i Göteborg. De många och långa sjukskrivningarna vittnar bland annat om behovet av en förbättra
arbetsmiljö. Bakom varje siffra i statistiken finns en människa med problem i behov av lösning. Problemen är individuella och
också mötas med individuellt anpassade, flexibla lösningar.
En generell arbetstidsförkortning skulle inte lösa problemen med ohälsa och sjukskrivningar. Det viktiga är istället att varje pe
möjlighet att påverka förläggningen av sin egen arbetstid. Vi ser därför positivt på möjligheter för enskilda att korta sin arbetst
skall även finnas förutsättningar för dem som önskar att ersätta löneökning med arbetstidsförkortning. Vi vill även framhålla d
positiva effekterna av att allt fler arbetsgivare erbjuder olika former av friskvård för sina anställda.
Tillvarata mångfalden
Göteborg är idag en stad som präglas av mångfald. Drygt 20 procent av stadens befolkning är födda utomlands. För att alla mä
i realiteten skall ha lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk eller kulturell bakgrund måste segregationen, diskrimineringe
främlingsfientligheten motverkas kraftfullt.
Den höga arbetslösheten bland människor med utländsk bakgrund är en av de viktigaste orsakerna till segregationen. Står man
arbetsmarknaden förlorar man en naturlig plattform för att lära sig det svenska språket och knyta sociala kontakter. Det skall d
finnas särskilda ”jobbguider” som har till uppgift att hitta arbete till människor med utländsk bakgrund.
En förutsättning för att kunna minska segregationen är att personer med invandrarbakgrund känner till hur det svenska samhäll
fungerar och vilka rättigheter och skyldigheter man har. På så sätt ökar delaktigheten och utanförskapet minskar. Det skall därf
anordnas regelbundna introduktionsmöten för alla nyinflyttade i Göteborg, både svenskar och invandrare. Vid dessa skall man
exempel få information om kommunen, näringslivet, föreningar och svenskundervisning.
Folkhälsa
Våra levnadsvillkor och vår livsstil har stor betydelse för vår hälsa. Den framtida fysiska och psykiska hälsan grundläggs tidig
vilket gör det viktigt med tidiga och förebyggande insatser.
Ansvaret för folkhälsan ligger både på Göteborgs Stad och på Västra Götalandsregionen. Det är därför, som vid allt delat ansv
mycket viktigt med en väl fungerande samverkan.
Generellt sett har hälsan, livsvillkoren och levnadsvanorna förbättrats i Sverige. Trots det har sjukskrivningarna, framförallt av
psykiska eller psykosomatiska orsaker, ökat markant de senaste åren. Detta har till stor del sin orsak i högt levnadstempo och s
Tiden räcker inte till för att ta hand om och bry oss om oss själva, våra barn, anhöriga, vänner och övriga medmänniskor. Det f
inte tid för läraren att ägna sig åt elever som halkar efter eller för undersköterskan att göra det lilla extra som skapar högre kva
vården. Denna stress tar till slut ut sin rätt i form av till exempel utbrändhet eller andra psykiska eller fysiska problem.
Uppväxtmiljön
Sambandet mellan barns hälsa och föräldrarnas ekonomiska, sociala och psykiska situation är tydligt. Det förebyggande
folkhälsoarbetet skall inriktas på att tidigt identifiera barn och ungdomar i riskzonen och att stödja utsatta familjer. För detta ar
krävs en helhetssyn och ett nära samarbete mellan till exempel mödravård, barnavårdscentral och socialtjänst, något som unde
genom att samla dessa under samma tak i form av så kallade familjecentraler. För de äldre barnen spelar skolhälsovården en st
för det förebygga ohälsa.
Övervikt och fetma
Övervikt och fetma orsakar många svåra hälsoproblem och det är särskilt allvarligt att det går ner i åldrarna eftersom det är svå
komma tillrätta med fetma grundlagd tidigt i livet.
Den ökade övervikten och fetman beror framförallt på försämrade matvanor och för lite fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten
barn och ungdomar måste öka, både under skoltid och på fritiden. I grundskolan skall därför minst 30 minuter per dag ägnas åt
form av fysisk aktivitet. För att uppmuntra elever till fysisk aktivitet även på fritiden är det viktigt med väl utvecklade samarbe
mellan skolor och idrottsföreningar.
Skolan skall även arbeta aktivt med att lära ut vikten av att äta nyttigt. För att undvika att elever hoppar över skolmaten och kö
snabbmat eller annat onyttigt är det viktigt att den mat som serveras i skolorna inte bara är näringsrik och nyttig, utan även att
smakar gott och serveras på ett aptitligt sätt. Skolorna bör inte heller ha försäljning av godis och läsk på skolans område. Även
förskolorna är det viktigt att se över vilka rutiner man har kring mat, mellanmål och godis. Personalen på förskolan skall vara e
till föräldrarna i att ge barnen goda vanor.
Alkohol och droger
Alkohol, narkotika och tobak utgör hot mot folkhälsan. Därför är det oroväckande att alkoholkonsumtionen ökar, inte minst bl
unga. Den så kallade ANT-undervisningen i skolorna skall därför inriktas på att motverka en för tidig alkoholdebut, minska alk
konsumtion och rökning bland unga samt motarbeta den drogliberala trend som leder till att fler och fler unga provar narkotika
öka möjligheten till tidig upptäckt skall det finnas möjlighet för skolorna att, efter föräldrarnas medgivande, göra oanmälda dro
på eleverna.
Sex och samlevnad
Attityden bland ungdomar till sex har förändrats. Efter ett antal år av ökad medvetenhet om risken för sexuellt överförbara sjuk
minskar nu riskmedvetandet och användningen av kondom. Detta riskbeteende förstärks av att många har sex under påverkan a
alkohol, vilket ytterligare ökar risken för oskyddat sex med oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar som följ
visar sig bland annat i den kraftiga ökningen av klamydia, unga som smittats av HIV, samt ett stort antal tonårsaborter.
Det sexuella riskbeteendet märks även i att sexdebuten går ner i åldrarna, antalet partners ökar och unga flickor söker hjälp på
av sexuellt relaterade skador. Även den ökade förekomsten av gruppvåldtäkter visar på en farlig, destruktiv syn på sex. Det är
att denna utveckling hejdas och att varningssignalerna tas på allvar. Arbetet med att ge ungdomar en sund syn på sex och saml
måste prioriteras. Genom att samhället blir alltmer sexualiserat ökar pressen på ungdomar, i synnerhet flickor, att tidigt bli sex
aktiva. Det är därför viktigt att de ungdomar som väljer att vänta med att ha sex känner att det också är okej. I centrum för dett
står skolornas sex- och samlevnadsundervisning och ungdomsmottagningarna. Skolundervisningen skall utgå från den verkligh
ungdomar lever i och ungdomsmottagningarna skall ha god tillgänglighet. Det skall även finnas särskilda dagar med mottagnin
enbart för killar.
Det är i tonåren de flesta blir medvetna om sin egen sexualitet och sexuella identitet. Det är därför viktigt att skolornas sex- oc
samlevnadsundervisning inte ger en fördomsfull eller fördömande bild av homosexualitet eller andra sexuella identiteter.
Det finns ungdomar som på grund av sin religion eller kulturella tradition, kan uppleva det svårt att diskutera frågor om sex oc
samlevnad med någon som inte har insikt i den egna kulturen. Det skall därför finnas alternativa ungdomsmottagningar i stade
personal som har denna kunskap och erfarenhet.
Försäljning av godis och läsk på skolorna skall tas bort.
I grundskolorna skall minst 30 minuter per dag ägnas åt någon form av fysisk aktivitet.
Skolorna skall, efter föräldrars medgivande, kunna göra oanmälda drogtester på eleverna.
Familjen
I vår politik sätts barnen främst. Därför vill vi forma en politik som möjliggör för familjerna att känna att de hinner med varand
jobben och hemmet. Det gäller att hitta lösningar för att hämta och lämna på förskola, kunna vara hemma med vård av sjukt ba
samtidigt känna att man hinner med sitt arbete. Att ge familjerna möjligheter att skapa trygga miljöer för barnen är allra viktiga
Familjer kan se olika ut, men den utgör likväl samhällets viktigaste byggsten.
Idag lever många barn med enbart en förälder. Ensamstående föräldrar är ofta en utsatt grupp, inte bara ekonomiskt utan även
Vi vill att det i Göteborg ska finnas ett speciellt Stödcentrum för ensamstående föräldrar dit de kan vända sig med sina frågor e
slussas vidare till någon annan som kan svara om allt ifrån juridik till ekonomi. Skolbarnomsorg ska erbjudas alla barn t o m d
barnet är tolv år. Då skulle barn till ensamstående slippa gå hem till en tom lägenhet.
Valfrihet och rättvisa inom barnomsorgen
Det skall vara självklart att föräldrar har rätt att fritt välja barnomsorg. Kommunens stöd till barnomsorgen måste då fördelas r
och innebära verkliga valmöjligheter för familjerna. Det betyder att även de som inte kan eller vill nyttja den kommunala
barnomsorgen också skall ha rätt till ekonomiskt stöd. Vi arbetar därför för en lagändring som gör det möjligt att införa ett kom
vårdnadsbidrag som utgår till de föräldrar som väljer att själva ordna sin barnomsorg.
Förskola är inte självklart det bästa alternativet för alla barn. Istället för att som idag utgå ifrån att det bara finns en form av
barnomsorg – förskolan – måste man använda sig av de olika alternativ som faktiskt finns. Med en större öppenhet för alternat
lösningar ökar inte bara valfriheten, utan även möjligheten att komma till rätta med de långa köerna inom Göteborgs barnomso
som vänstermajoriteten begränsa nyttjanderätten för barn till arbetssökande och föräldralediga är fel väg att gå för att korta köe
barnomsorgen. Det är fler platser som behövs, inte skiftgång på dem som redan finns. En utbyggd barnomsorg som inkluderar
nativa lösningar skulle även resultera i mindre barngrupper. Kommunen skall därför underlätta för alternativa lösningar som ti
exempel familjedaghem, föräldrakooperativ, trefamiljssystem och möjlighet att bli dagbarnvårdare även åt sina egna barn. För
underlätta ökad valfrihet inom barnomsorgen och ge de olika alternativen lika villkor vill vi införa en förskolepeng. En sådan p
till det alternativ som föräldrarna väljer för sig och sina barn.
Det behövs även fler språkförskolor som kan erbjuda barn med utländsk bakgrund möjligheten att lära sig svenska och därmed
sig dubbelspråkig kompetens redan innan de börjar skolan. Det ger även föräldrar möjlighet att tillsammans med sina barn utve
sina egna språkfärdigheter.
En annan viktig fråga som vi Kristdemokrater vill trycka på är arbetet med jämställdheten. Inom barnomsorgen kan man med s
medel göra verksamheten mer jämställd. Därför är det viktigt att personalen inom barnomsorgen uppmärksammar och jobbar m
frågan om de behandlar flickor och pojkar olika. Det handlar om allt ifrån att uppmuntra flickor att vara med och sparka boll ti
låta killar få bli ledsna och gråta.
Kommunal barn- och familjeombudsman
FN:s barnkonvention skall enligt beslut i Göteborgs kommunfullmäktige genomsyra arbetet i alla kommunala verksamheter. D
finns det ingenstans man kan vända sig om man som barn eller förälder anser att konventionen åsidosatts. För detta ändamål kr
lättillgänglig instans som är fristående i förhållande till förvaltningar och verksamheter i övrigt, en kommunal barn- och
familjeombudsman.
Barn i riskzonen
Barn som lever i dysfunktionella familjer behöver extra hjälp och stöd. Det kan till exempel handla om barn som bevittnat våld
hemmet, barn till föräldrar med missbruksproblem eller psykisk sjukdom eller barn vars förälder/föräldrar avtjänar eller har av
fängelsestraff. Det är viktigt att det finns tillgång till särskild hjälp, som till exempel familjerådgivning, utredningslägenheter o
multiprofessionella arbetsteam, för dessa familjer. Stödet måste ges med respekt för familjernas integritet och med barnet i cen
Gränser mellan olika huvudmän får inte utgöra hinder för hjälp till dessa barn. Socialtjänsten får idag alltför sent del i ansvaret
många av dessa barn och ungdomar. Ofta är problemen då också mer eller mindre befästa och svårare att komma tillrätta med.
Skolhälsovården har en viktig roll i att tidigt upptäcka barns problem. Det skall därför finnas psykologisk kompetens kopplad t
skolhälsovården. Det är även viktigt att kommunen stödjer och tar tillvara det ideella arbete som utförs av olika föreningar för
barn.
Inrätta fler familjecentraler
På familjecentraler bedrivs förebyggande hälsofrämjande verksamhet riktad till föräldrar och barn genom att olika aktörer sam
sina resurser. Basen är den allmänna mödra- och barnhälsovården i samverkan med öppna förskolan samt en förebyggande
socialtjänst. Men även kurator, logoped, familjerådgivning och ungdomsmottagning kan knytas till verksamheten. Genom den
samverkan under ett tak ökar möjligheten att tidigt identifiera barn i riskzonen och sätta in det stöd och hjälp familjen behöver.
Eftersom kommunen har ett övergripande ansvar för att tidigt stötta utsatta barn och familjer behöver man centralt gå in och st
verksamheten. För familjer med äldre barn och ungdomar vill vi inrätta familjestationer. I familjestationernas regi ska moderna
föräldrautbildningar ges. Familjestationerna ska också erbjuda så kallade ”supernannies” så att familjer genom hembesök, dire
vardagssituation kan få praktisk vägledning.
Ta till vara ta det civila samhället
”Det krävs en hel by för att fostra ett barn” heter ett ordspråk och i Göteborg måste vi ta vara på det civila samhället för att ta h
våra barn. Både när det gäller barn i riskzonen, familjecentraler och familjestationer är det viktigt att olika frivilligorganisation
med. Ideella föreningar och religiösa samfund spelar en viktig roll för att skapa mötesplatser för att barn och ungdomar ska få
start i livet. Det skall också finnas möjlighet att som volontär engagera sig som läxläsningsstöd, eller exempelvis klassmorfar.
Kön till barnomsorgen skall försvinna.
Mindre barngrupper i förskolan.
Skapa fler familjecentraler och familjestationer.
Äldreomsorg
De äldre utgör en tillgång för samhället. För att Göteborg ska fortsätta att vara en vital och växande stad måste vi bli bättre på
tillvara äldre människors erfarenheter och kompetens. Kristdemokraterna tycker att andra partiers politiker talar för mycket om
personer som problem. Vi vill förändra synen på äldre och åldrande. Vi vill släppa loss seniorkraften och därför tar vår politik
helhetsgrepp om äldrefrågorna.
Vår vision är att äldre göteborgare ska bemötas med respekt och värdighet, att de ska få fortsätta att vara individer och att de sk
att de behövs. De äldre ska också kunna vara trygga i vetskapen om att de om behovet skulle uppstå snabbt kan få stöd och om
från det offentliga.
Äldreomsorgen i Göteborg skall vara utformad så att de äldre ges inflytande över hela sin livssituation. Denna valfrihet skall o
möjligheten att få den hjälp och det stöd i hemmet man faktiskt behöver, samt rätten att, när man inte längre kan eller vill bo k
hemma, få plats på äldreboende.
För att ge de äldre större inflytande över sin egen omsorg vill vi införa en hemtjänstpeng. Detta innebär att kommunen beviljar
bistånd och den äldre väljer därefter själv vem som skall utföra tjänsten. Det skall finnas flera alternativa utförare att välja mel
sikt vill vi också införa detta system vid val av äldreboende.
Bland äldre, framförallt med invandrarbakgrund, finns det många som inte får den hjälp de behöver eftersom de eller deras anh
inte känner till kommunens skyldigheter. Kommunen skall därför arbeta med uppsökande verksamhet i gruppen över 75 år och
behov upprätta en individuell vårdplan.
Benskörhet orsakar stort lidande och kostar mycket pengar. Det vårdprogram för osteoporos som utarbetats i Västra
Götalandsregionen måste också nå äldre inom den kommunala omsorgen. Det fallpreventionsprojekt som pågår skall leda till
bestående arbetsmetoder och kunskapsutveckling när det gäller fallprevention inom Göteborgs äldreomsorg. En förebyggande
för att förhindra benskörhet är att få röra sig mer. Det kan handla om alltifrån sittgympa till att få komma ut på stärkande prom
Inför en värdighetsgaranti
Med värdighetsgaranti menar vi kristdemokrater ett dokument som tydligt anger vad göteborgarna kan förvänta sig av äldreom
Anser vårdtagare eller anhörig att verksamheten inte infriar de krav som värdighetsgarantin anger, ska man kunna vända sig til
instans för klagomål.
Äldreteam
En del äldre får inte den hjälp de behöver på grund av bristande samverkan mellan olika huvudmän. För att förbättra samverka
det inrättas så kallade äldreteam, främst riktade till multisjuka över 75 år. Dessa kan bestå av till exempel läkare, sjukskötersko
rehabiliteringspersonal och vårdbiträden. Ett äldreteam känner till den enskilde äldres hälsa och kan följa den fysiska och psyk
hälsoutvecklingen samt skapa en kontinuitet i kontakten med sjukvården. På så sätt ökar tryggheten för den äldre och den med
överblicken för vårdpersonalen. Studier visar att äldre ofta har läkemedel förskrivna från flera olika håll. Detta utgör en risk ef
vårdtagaren kan få i sig olyckliga kombinationer av läkemedel. Kristdemokraterna vill därför att en och samma läkare ska ha a
för den äldres läkemedelsbehandling.
Kommunal äldreombudsman
Det skall vara enkelt att komma i kontakt med äldreomsorgen och få reda på vilka rättigheter man har. Det skall finnas en kom
äldreombudsman till vilken man själv eller anhöriga kan vända sig för att få information om vilken vård och omsorg man har r
men också för att kunna anmäla vanvård eller andra brister i omvårdnaden. Äldreombudsmannen skall vara fristående i förhåll
förvaltningar och verksamhet i övrigt.
Äldrelotsen
Kristdemokraterna drev länge förslaget att införa en servicetelefon för äldre dit de kan ringa dygnet runt för att ställa frågor. D
kallade äldrelotsen blev till slut verklighet och infördes på prov i några stadsdelar. Verksamheten visar att tjänsten varit mycke
uppskattad och lett till en ökad känsla av trygghet bland de äldre. Kristdemokraterna vill därför att äldrelotsen så snabbt som m
sprids till samtliga stadsdelar.
Stöd anhörigvårdarna
Uppemot två tredjedelar av det totala vård- och omsorgsarbetet utförs av anhöriga. Den som vårdar en anhörig i hemmet skall
praktisk och ekonomisk hjälp samt handledning. Det stöd och den hjälp, till exempel i form av avlastningsplatser, avlösning oc
dagverksamhet som finns måste utökas så att tillgängligheten förbättras. Försök med nattvård där den äldre erbjuds vård under
skall genomföras.
Äldrecentra
Många äldre drabbas av social isolering vilket påverkar såväl den fysiska som den mentala hälsan. Det påverkar även lusten at
och att äta mat, vilket gör att många inte får i sig den näring de behöver. Det skall därför, gärna i anslutning till äldreboenden,
så kallade äldrecentra, eller grannskapscentra, där äldre som bor hemma kan träffas för att äta tillsammans och få hälsoråd. De
även vara möjligt att delta i andra aktiviteter som till exempel gymnastik, estetisk verksamhet, utflykter eller studiecirklar.
Senioranpassade boenden
En del äldre tvingas att flytta då deras bostad inte är anpassad för de behov de har. Det kan handla om att huset saknar hiss elle
bostaden behöver handikappanpassas. För att äldre skall kunna bo kvar hemma längre måste kommunen, i samarbete med de p
fastighetsägarna arbeta med att handikapp- eller senioranpassa lägenheter samt att underlätta lägenhetsbyten inom fastighetern
Inom kort kommer var tredje göteborgare vara senior. Därför är det viktigt att byggandet av nya senioranpassade hyres- och
bostadsrätter i det ordinarie bostadsbeståndet prioriteras. Seniorbostäder, vilka även ibland kallas 55+ bostäder, är vanliga läge
som är anpassade till äldres behov. Ofta har de tillgång till gemensam matservering och samlingslokaler för aktiviteter och
hobbyverksamhet. Meningen är att man som yngre pensionär ska kunna flytta in i ett boende där man vet att man kan bo kvar l
Då ökar tryggheten och den äldre kan lägga kraft på att njuta av livet istället för att oroa sig för framtiden.
Mer personal inom äldreomsorgen
Idag är personaltätheten i regel för låg på våra äldreboenden. De anställda tvingas därför jobba under stark tidspress. Både pers
och de äldre blir lidande av underbemanningen. Personalen utsätter sig för hög belastning och stress, medan de gamla sällan få
omsorg än den allra nödvändigaste. Med fler personer anställda vid varje äldreboende skulle de äldre få mer guldkant på tillvar
skulle det finnas tid till promenaden eller den extra kaffestunden. Kostnaderna för sjukskrivningar och skador bland personalen
samtidigt minska.
Hemtjänst
Genom ett brett utbud av tjänster och service inom hemtjänsten och en mer generös biståndsbedömning ökar möjligheten för ä
bo kvar hemma längre. Restriktivitet i beviljandet av och utbudet inom hemtjänsten kan leda till otrygghet och ett ökat eller
tidigarelagt behov av vård och omsorg.
Vi vill att personer äldre än 75 år ska erbjudas upp till tolv timmars service i månaden. En sådan
tolvtimmarsgaranti skulle avlasta biståndsbedömarna från onödigt arbete samtidigt som den ökar de äldres
känsla av trygghet.
Om äldre skall kunna bo kvar hemma längre kommer kraven på medicinsk kompetens hos
hemtjänstpersonalen att öka. En orsak till problemen med nyrekrytering av utbildad personal inom
hemtjänsten är att en stor del av tiden idag upptas av andra uppgifter än de som kräver medicinsk
utbildning. Genom att låta städpatruller utföra rena städuppgifter skulle kvaliteten för vårdtagarna öka,
både med avseende på vård och omsorg samt på den utförda städningen. Samtidigt skulle
arbetsförhållandena för hemtjänstpersonalen förbättras med minskat antal sjukskrivningar som följd.
Sammantaget innebär detta att arbetets status ökar, vilket underlättar rekrytering av utbildad personal.
Kommunfullmäktige har beslutat att personalen inom hemtjänsten skall bära legitimation. Trots detta är det
vanligt med olegitimerad personal. Hemtjänsten skall därför omedelbart införa dessa rutiner i sitt arbete.
Äldreboenden
De allra flesta äldre vill bo kvar hemma så länge som möjligt. En förutsättning är emellertid att man får den
hjälp i hemmet man behöver. Det är även viktigt att man känner trygghet i vetskapen om att när man inte
längre kan eller vill bo kvar hemma kommer man att få en plats på ett äldreboende inom rimlig tid.
Generositeten i beviljandet av bistånd i form av plats på äldreboende skall därför öka. För gruppen som
fyllt 85 år ska ansökningarna beviljas utan att någon utredning behöver göras.
Boende på äldreboenden har ofta ett kvalificerat vårdbehov. Det är viktigt att personalen har den utbildning
som krävs samt att det finns läkare med god kunskap om åldrande och äldres sjukdomar kopplade till äldreboendena. Kännedomen om patienterna skall vara hög och läkarkontakt skall ske regelbundet. Det är även
viktigt att det finns tillräckligt med personal för att kunna garantera den medicinska och omsorgsmässiga
kvaliteten.
På äldreboenden ska det finnas omvårdnadsjournaler. I dessa kan personalen fylla i om t.ex. den äldre har
fått vara ute i friska luften, fått ha en pratstund, eller deltagit i fysisk aktivitet
Att äldre skall ha möjlighet att regelbundet komma ut och delta i olika aktiviteter är en självklarhet. Tyvärr
innebär personalens arbetsbelastning att det ofta saknas tid för detta. Här kan volontärer vara ett
komplement till den ordinarie personalen.
Alla boende på äldreboende skall ha rätt till eget rum. Ingen skall heller mot sin vilja behöva bo ensam.
Vård i livets slutskede
Vården i livets slutskede skall utformas utifrån den enskildes behov och önskemål. För att kunna ge
människor ett värdigt slut måste personalen ha tid att visa medmänsklighet och omsorg samt ha den kunskap som krävs för att kunna ge smärtlindring och rätt vård och omsorg. Ingen skall behöva dö i ensamhet
eller med ångest och onödig smärta.
Äldre skall informeras om möjligheten att tillbringa den sista tiden på hospice.
Dietistkompetens
I Göteborg lider många äldre av undernäring, vilket naturligtvis är oförsvarligt. Detta är ett särskilt stort
problem bland äldre som bor hemma, bland annat beroende på att många själva inte klarar av att sköta
matlagningen. Det skall därför vara möjligt att abonnera på måltider under hela dygnet på samma sätt och
till samma kostnad som på äldreboendena. Dessutom vill vi tillföra dietistkompetens till äldreomsorgen.
Inför äldrepeng, hemtjänstpeng och fler alternativa driftsformer.
Inför en värdighetsgaranti.
Skapa äldreteam främst riktade till multisjuka över 75 år.
Följ upp läkemedelsförskrivningen.
Sprid äldrelotsen till samtliga stadsdelar.
Utveckla stödet till anhöriga.
Inrätta fler äldrecentra.
Bygg fler seniorbostäder.
Mer personal inom äldreomsorgen.
Bevilja automatiskt alla över 75 år upp till tolv timmars service i månaden.
Äldre som inte kan eller vill bo kvar hemma skall få plats på äldreboende inom rimlig tid.
Biståndsbeviljandet skall vara mer generöst.
Fler volontärer inom äldreomsorgen.
Inför dietistkompetens inom äldreomsorgen.
Funktionshinder
En förutsättning för att funktionshindrade skall kunna ha en så väl fungerade vardag som möjligt är att de
har tillgång till de hjälpmedel och det stöd de behöver. Det är därför viktigt att behovet av hjälpmedel för
personer med fysiska, psykiska eller intellektuella funktionshinder tidigt uppmärksammas och tillgodoses.
Arbete och sysselsättning
Personer med funktionshinder, skall så långt det är möjligt, kunna förvärvsarbeta eller studera. Det är
arbetsgivarens ansvar att tillse att eventuella funktionshinder inte innebär att man utesluts från en
arbetsplats. Göteborgs Stad som arbetsgivare skall vara en förebild i detta avseende, vilket bland annat
innebär att antalet anställda med funktionshinder i Göteborgs Stad skall öka.
De personer vars funktionsnedsättning innebär att de inte kan arbeta eller studera, skall trots det kunna ha
en meningsfull tillvaro. De skall därför erbjudas annan lämplig sysselsättning.
Personliga ombud
Personliga ombud fungerar som ett stöd till framförallt psykiskt funktionshindrade. Syftet är att hjälpa
dessa att uppnå bättre livskvalitet med större delaktighet i samhället och makt över sitt eget liv. De
personliga ombudens insats är oerhört betydelsefull och skall därför utvidgas. De skall även kunna fungera
som stöd till barn till psykiskt eller intellektuellt funktionshindrade föräldrar.
Bostäder
De personer som på grund av sitt funktionshinder är i behov av bostad med särskilt stöd skall kunna få
detta. Det är kommunens ansvar att det råder full behovstäckning på detta område. Vuxna människor skall
inte behöva bo hemma hos sina föräldrar och ingen under 65 år skall behöva bo på äldreboende.
För att kunna motsvara det behov som finns krävs att det skapas ett varierat bostadsutbud. Det behövs fler
servicebostäder och lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet så att boenden med särskilt stöd inte upptas
av personer som kan bo i vanliga lägenheter.
Det måste vara självklart att man tar hänsyn till funktionshindrades behov av god tillgänglighet vid
utformningen av offentliga inrättningar, kommunikationer, anläggningar och informationssystem.
Funktionshindrade barn
Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt barn med funktionshinder eftersom dessa sällan kan hävda sina
rättigheter med samma kraft som vuxna. Exempelvis är det viktigt att barn inte diskrimineras när det gäller
personlig assistans och färdtjänst. Även när det gäller hjälpmedel är det viktigt att kommunen tar hänsyn
till barns särskilda behov.
Psykiska funktionshinder
Långt ifrån alla funktionshinder är synliga. Detta ska emellertid inte påverka utformningen av samhällets
stöd som oavsett funktionsnedsättningens karaktär ska vara anpassat och effektivt. Människor med ej
synliga funktionsnedsättningar har samma rätt till stöd från samhället som de med fysiskt betingade
funktionsnedsättningar. Kommunen har också ett ansvar att verka mot de fördomar och skamkänslor som i
allt för stor utsträckning präglar attityderna till psykiska sjukdomar.
Färdtjänsten
Färdtjänsten skall vara en del av den ordinarie kollektivtrafiken. För att klara framtidens färdtjänst måste
andelen funktionshindrade som utnyttjar den konventionella kollektivtrafiken öka. Men ett minskat
nyttjande av färdtjänsten får inte ske på bekostnad av att funktionshindrades rörelsefrihet begränsas. Den
ordinarie kollektivtrafiken behöver därför i större utsträckning anpassas för att leva upp till kravet på
tillgänglighet för funktionshindrade.
För att minska användandet av färdtjänsten är det även viktigt att personer med funktionshinder som kan
använda egen bil ges ekonomiskt stöd för handikappanpassning av fordonet samt att antalet
parkeringsplatser för funktionshindrade i centrala staden ökar.
De som beviljas färdtjänst skall, lika lite som personer som använder den ordinarie kollektivtrafiken,
behöva få sina resor begränsade. Utgångspunkten i beviljandet av färdtjänst skall vara ett obegränsat antal
resor. Beviljandet av ledsagare skall göras utifrån behov även i anslutning till resan och inte, som idag,
enbart baserat på behovet under själva resan.
Fler personliga ombud.
Fler bostäder anpassade till funktionshindrade.
Fler parkeringsplatser för funktionshindrade i centrala Göteborg.
Utgångspunkten i beviljandet av färdtjänst skall vara obegränsat antal resor.
Beviljandet av ledsagare görs utifrån behov även i anslutning till resan.
Hemlöshet
Göteborgs Stad är skyldig att säkerställa att alla göteborgare har tak över huvudet. Trots detta finns det idag
ett antal personer i staden som sover mer ute än inne. De övernattningsplatser som finns är inte tillräckliga,
utan måste öka.
Frivilligorganisationerna fyller här en viktig funktion. Att det är kommunens ansvar innebär inte att
kommunen ensamt skall bedriva verksamhet.
Frivilligorganisationernas engagemang och erfarenheter måste tas tillvara. De oklara och krångliga regler
och rutiner som försvårar deras verksamhet måste rätas ut och administrativa hinder för att bevilja
boendebistånd undanröjas. Till dags dato är det frivilligorganisationerna och inte kommunen som bäst
lyckats nå ut till de hemlösa.
Situationen är särskilt svår för bostadslösa kvinnor på grund av risken för utnyttjande. Utbudet av alternativa boenden enbart för kvinnor är mycket litet. Den dagverksamhet som finns behöver kompletteras
med övernattningsplatser.
Många hemlösa har inte bara missbruksproblem, utan lider även av psykiska problem, så kallad
dubbeldiagnos. Ansvaret för dessa människor ligger både hos Göteborgs Stad och Västra
Götalandsregionen. Det krävs därför ett väl fungerande samarbete med en tydlig ansvarsfördelning dem
emellan. Det behövs till exempel fler avgiftningsplatser. Hemlösa skall även erbjudas kontakt med ett
personligt ombud.
Skapa fler övernattningsplatser för hemlösa.
Hemlösa skall erbjudas kontakt med ett personligt ombud.
Stöd frivilligorganisationerna.
Utbildning
Utgångspunkten i kristdemokratisk skolpolitik är att alla är olika och därför lär på olika sätt och under olika
lång tid. Skolan måste kunna ge förutsättningar för varje enskild elev att utveckla sina talanger och att ge
elever i behov av särskilt stöd den hjälp de behöver.
Problem med mobbning, våld, rasism och antisemitism har ökat i hela samhället, även i skolan. Här
behöver hela vuxenvärlden mobiliseras för att visa på goda föredömen. Det är inte bara skolpersonalens
ansvar, utan även föräldrars medverkan är nödvändig. En kombination av medmänsklighet, normer och
tydlig gränssättning skapar en lugn och harmonisk arbetsmiljö. Alla tendenser till våld, mobbning,
kränkande tillmälen och uttryck för främlingsfientlighet och rasism skall motverkas med konsekvens och
tydlighet på ett tidigt stadium. Vid varje skola skall det finnas handlingsplaner för att förhindra mobbning
och annan kränkande behandling. Rektor har ansvar för att dessa regelbundet följs upp och utvärderas.
Det är viktigt att elever får kunskap om andra levnadsförhållanden än de egna, samt vilka politiska och
historiska skeenden som skapat dem. Skolan skall i sin undervisning förmedla ett internationellt perspektiv
och att solidaritet med sina medmänniskor inte stannar vid det egna landets gränser.
Lärare och övriga vuxna i skolan har en viktig uppgift i att bekräfta och förstärka vänlighet, omtanke om
andra, ärlighet och pålitlighet. Eleverna skall lära sig att man skall stå för vad man gör och att man skall
behandla andra som man själv vill bli behandlad. Respekt för demokratiskt beslutade lagar och förståelse
för vad ett rättssamhälle är och vad det kräver av medborgarna skall betonas. Arbetet med värdegrunden
skall ingå i undervisningen och finnas med i skolornas kvalitetsredovisningar. Elevinflytande skall finnas
på så många områden som möjligt och öka i takt med elevernas mognad.
Valfrihet och lika villkor
Rätten att välja skola är en demokratisk självklarhet i ett pluralistiskt samhälle. Denna rätt slås bland annat
fast i Europakonventionen och omfattar även konfessionella friskolor.
Men rätten att välja skola blir bara teoretisk om det inte finns skolor med skilda inriktningar. Mångfalden
av skolor ger den enskilde eleven möjlighet att få en utbildning som passar just honom eller henne.
Friskolor stimulerar till pedagogisk och organisatorisk förnyelse, ökar flexibiliteten och ger större valfrihet
för eleverna. För varje skola, fristående såväl som kommunal, är undervisningens kvalitet och skolans
förmåga att skapa en utvecklande och trygg miljö för eleverna det centrala, inte huvudmannaskapet.
Förutsättningarna för att bedriva skolverksamhet måste också vara rättvisa, lätta att överblicka och
långsiktiga. Tyvärr uppfylls inte dessa krav gentemot friskolorna som missgynnas ekonomiskt i förhållande
till den kommunala skolan. Vi kommer därför att fortsätta att arbeta för likvärdiga villkor för kommunala
och fristående skolor, samt för att kommunen skall inta en mer positiv hållning gentemot de senare.
För att öka elevers och föräldrars valfrihet och samtidigt säkerställa resurser till skolan vill vi införa en
skolpeng. Skolpengen innebär att en grundsumma följer eleven och tillfaller den skola han eller hon väljer
att gå i. Utöver grundpengen skall en tilläggsresurs betalas ut för elever med särskilda behov. Med
skolpeng garanteras att pengarna bara går till skolan.
Göteborg skall tillämpa Göteborgsregionens modell för ersättning till fristående gymnasier. På sikt är det
önskvärt att Göteborgsregionens prislista skall gälla för både fristående och kommunala gymnasieskolor.
Lugn och ro i skolan
Trygghet, arbetsro och ordning i skolan är grundläggande förutsättningar för en god lärandemiljö. Det är
viktigt att skolpersonal reagerar när elever skolkar, kommer för sent till lektioner eller stör under lektioner.
Utan tydliga regler riskerar värdegrunden att luckras upp. Det råder idag osäkerhet hos rektorer och övrig
skolpersonal kring vilket handlingsutrymme de har vid störande eller hotfulla situationer. Det behöver
därför tas fram centrala rutiner som tydliggör på vilket sätt skolpersonal kan ingripa vid störande eller
hotfulla situationer.
Fler vuxna i skolan
För att skapa mindre klasser och mer tid för varje enskild elevs behov behövs fler vuxna i skolan. Det
behövs inte bara fler lärare, utan minst lika viktig är tillgång till elevvårdspersonal som specialpedagoger,
skolsköterskor, kuratorer och psykologer. Med mer tid för personalen att se varje individ kan mobbning,
skolk och stökiga miljöer undvikas i skolan. Det skall finnas möjlighet att som volontär engagera sig som
läxläsningsstöd, eller exempelvis klassmorfar. En klassmorfar ersätter inte lärare eller någon annan av
skolans personal, utan utgör ett socialt stöd för eleverna.
Betyg
Alla har behov av respons på sitt arbete. Det gäller även elever. Elever har rätt till ett kvitto på hur väl de
lyckats tillgodogöra sig undervisningen. Många elever har vittnat om att de först i årskurs åtta, när de fått
det första betyget, förstått att de inte kommer att nå målen i nian. Då är det ofta för sent att sätta in det stöd
som behövts. Vi vill därför införa betyg i en sexgradig skala från årskurs sex. Men betyg kan aldrig vara
det enda måttet på elevers kunskap. Utvecklingssamtal är viktiga för att utveckla och betona samarbetet
mellan föräldrarna och skolan. Föräldrar skall informeras om att de har rätt till skriftlig information om
elevens kunskap och utveckling från årskurs ett.
Allt fler elever går ur skolan med underkända betyg i kärnämnena. Detta medför att många saknar
behörighet till gymnasiet och på så vis utestängs från de nationella programmen. För en växande grupp
ungdomar innebär detta en känsla av hopplöshet och utanförskap. Studiesvaga elever som riskerar
underkänt i kärnämnena måste tidigt uppmärksammas och stöttas i större utsträckning än idag.
Elever och lärares hälsa
Barns hälsa, framför allt den psykiska, har försämrats under senare år. Många barn känner sig stressade och
lider av till exempel huvudvärk och magont. Försämringen av barns psykiska hälsa har pågått samtidigt
som stora neddragningar har gjorts inom elevvården. Skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer får
ansvar för allt fler elever och samtidigt växer köerna till de barnpsykiatriska avdelningarna. Med bättre
kvalitet inom elevvården skulle fler barn med problem kunna få hjälp tidigare, vilket skulle leda till att
färre barn tvingas söka barnpsykiatrisk vård. Skolhälsovården skall även genomföra regelbundna
hälsokontroller och hälsosamtal för att tidigt kunna identifiera barn i riskzonen för ohälsa.
En annan orsak till försämrad arbetsmiljön i skolorna är buller. Många lärare har problem med tinnitus.
Eleverna får en stökig arbetsmiljö. Det finns många olika sätt att komma tillrätta med detta. Ett första steg
tycker vi är att ta fram gemensamma riktlinjer hur man ska jobba med denna fråga i förskolor och skolor i
Göteborg.
Modersmålslärarna – en länk mellan skolan och hemmet
En outnyttjad resurs inom skolan är modersmålslärarna. Dessa har ofta gedigen utbildning som borde vara
ett tillskott för skolan. Modersmålslärarna kan arbeta med studiehandledning och ämnesundervisning på
elevens modersmål. Föräldrarna får också en naturligare och direkt kontakt med skolan genom att de kan
kommunicera på sitt modersmål med läraren.
Grundskola
Eftersom alla barn är olika och lär på olika sätt och under olika lång tid vill vi ha flexibel skolgång. Det är
inte tiden i skolan, utan kunskaperna som är det viktiga. Varje elev ska få den tid han eller hon behöver för
att nå tillräckliga kunskaper. Alla behöver inte exakt nio år. En del behöver mer, andra mindre. Därför skall
övergången mellan grundskola och gymnasium vara flexibel. Ytterligare ett år skall kunna erbjudas vid
behov.
Det är viktigt att skolan kvalitetssäkras. Med tydliga kunskapsmål som ska uppnås till ett visst betyg och
tydliga mål vad alla elever i respektive årskurs ska kunna för att gå vidare till nästa årskurs säkerställs
kvalitén i skolan. Att redan i de tidiga årskurserna införa sk kunskapskontroller skulle också öka kvalitén
eftersom man då tidigt kan se vad barnen har lärt sig. Det ska finnas en individuell studieplan för varje
elev. Lärarnas främsta uppgift är att förmedla kunskap till eleverna. Skolan skall prioritera de
grundläggande kunskaperna. Ingen elev skall lämna skolan utan att kunna läsa, skriva och räkna.
Varje elev skall ha en individuell planering som utgår från den enskilde elevens specifika behov och
förutsättningar. Elever har olika intressen och olika talanger. Några är mer teoretiskt lagda, andra mer
praktiskt. Dessa förmågor måste värderas lika och de praktiska ämnena uppvärderas.
Skolan skall uppmärksamma elever med särskilda inlärningsproblem, men även elever med snabb
uppfattningsförmåga så att var och en får uppgifter som stimulerar deras utveckling både kunskapsmässigt
och socialt.
Alla elever skall ges möjlighet att lära sig simma. För de elever som saknar simkunnighet skall skolan
arrangera eller anvisa utbildning i simning.
Läromedel inom skolan är ett eftersatt område. Vi avsätter därför extra resurser för inköp av olika former
av läromedel.
Gymnasieskola
Gymnasieskolan skall utgå från elevernas intressen och präglas av mångfald och flexibilitet. Ett brett utbud
av både teoretiska och praktiska utbildningar skall erbjudas. De praktiska och estetiska ämnena skall
uppvärderas och kraven på högskolebehörighet på alla program tas bort. Dessutom skall
lärlingsutbildningar införas.
Kommunala och fristående gymnasier ska ha lika villkor.
Kvaliteten inom gymnasieskolan beror i stor utsträckning på lärarnas kompetens. Vill man höja kvaliteten i
gymnasieskolan måste man satsa på lärarna. Vi vill göra detta genom att locka högutbildade lärare till gymnasierna med hjälp av ett ökat antal tjänster knutna till lektorat samt genom att erbjuda redan verksamma
lärare kvalificerad kompetensutveckling. Karriärvägar baserade på hög ämnesdidaktisk och ämnesteoretisk
kompetens måste i högre grad genomsyra gymnasieväsendet.
Vuxenutbildning
Vuxenutbildningen skall svara både mot individens och mot arbetsmarknadens behov. Den skall
tillhandahålla både praktiskt inriktade program med till exempel lärlingsplatser och studieförberedande
teoretiska program. De områden som skall prioriteras är sfi-undervisning, validering, grundskolekompetens
och kvalificerad yrkesutbildning. Målet skall vara att alla som har ofullständiga gymnasiebetyg skall ges
möjlighet att komplettera dessa. Även folkhögskolorna utgör en viktig del av vuxenutbildningen.
Särskola
Antalet elever i särskolan har ökat kraftigt de senaste åren. En bidragande orsak till detta är
nedskärningarna inom skolan. Brist på resurser i skolan gör att vissa föräldrar väljer att placera sitt barn i
särskola när de inte fått den hjälp de behöver i den ordinarie skolan. Sannolikt skulle många av dessa elever
ha klarat grundskolans krav om de fått extra stöd. Denna utveckling är oacceptabel. Placering i särskola får
aldrig vara en resursfråga. Ett alternativ för vissa kan vara individuell integrerad undervisning. Detta
innebär att en elev är särskoleplacerad och följer särskolans kursplan, men går kvar i sin grundskoleklass.
Förändringen blir då mindre för den enskilde eleven, samtidigt som skolan får extra resurser för eleven.
Likvärdiga villkor för fristående och kommunala skolor.
Inför skolpeng som följer eleven.
Ta fram centrala rutiner för hur skolpersonal kan ingripa vid störande eller hotfulla situationer.
Fler skolsköterskor, kuratorer och psykologer i skolan.
Inför flexibel skolgång, t ex vid skolstart och mellan grund- och gymnasieskola.
Ett tryggare Göteborg
Alla göteborgare skall kunna röra sig tryggt i hela staden, i alla miljöer och alla tider på dygnet. Det vi vill
för Göteborg är inte fästningens kalla säkerhet, utan det öppna, mänskliga samhällets verkliga trygghet.
Övervakningskameror i all ära, men vi är övertygade om att människor ger bättre trygghet än maskiner.
Tyvärr har polisen inte längre vare sig resurser eller en verksamhetsinriktning som gör det möjligt för dem
att i tillräcklig omfattning patrullera ute på gatorna. Vi vill därför införa en egen kommunal uniformerad
organisation, en ”stadsvakt”, som genom sin närvaro kan skänka trygghet och motverka brott, visa turister
tillrätta och ringa polisen om det behövs. En sorts ”värdar” för Göteborg. Kommunen bör även uppmuntra
arbetet med vuxna på stan, så kallade nattvandrare.
Nedskräpning och klotter skapar en känsla av otrygghet och otrevnad i staden. Fler papperskorgar och
hårdare tag mot klotter krävs.
Tryggare och Mänskligare Göteborg
Rådet för Tryggare och Mänskligare Göteborgs skall lyfta fram och främja goda initiativ på
trygghetsområdet, samt förmedla fördjupad kunskap om faktorer som påverkar människors benägenhet att
begå brott. Deras verksamhet är viktigt i arbetet med att göra Göteborg till en trygg stad. Projektet, som är
följden av en kristdemokratisk motion, skall därför permanentas. Vi vill även att de tar fram en skrift med
goda exempel på hur man arbetar med trygghetsfrågor runt om i staden. De goda exempel som finns på hur
små lokala initiativ har lyckats att vända en negativ trend i vissa stadsdelar kan inspirera andra.
Det skall finnas lokala brottsförebyggande råd i alla delar av staden.
Trygghet för de mest utsatta
Vad som skapar otrygghet är olika för olika grupper. Vi vet till exempel att våld mot kvinnor främst sker
inom hemmets väggar och ofta av en närstående förövare. Många unga kvinnor upplever otrygghet på
vägen hem nattetid och för unga män kan krogkön vara en särskild riskmiljö. Våld eller hot om våld på
grund av etnisk bakgrund eller sexuell identitet är fortfarande en verklighet i vår stad. I jämförelse med
andra städer i landet är homo-, bi- och transpersoner en speciellt utsatt grupp i Göteborg. Många äldre å sin
sida känner otrygghet inför att gå ut kvällstid. Rätten att känna sig trygg gäller alla, utan undantag.
För att öka tryggheten krävs konkreta åtgärder för varje utsatt grupp som exempelvis ökat stöd till
kvinnojourer och åtgärder i den fysiska miljön som till exempel väl upplysta gångvägar. Gratis
överfallslarm till unga kvinnor är ytterligare ett förslag som tål att diskuteras för att fler ska känna sig
trygga i Göteborg.
Inför stadsvakter.
Prioritera arbetet mot klotter och nedskräpning.
Permanenta rådet för Tryggare och Mänskligare Göteborg.
Stadsbyggnad
Trygghetsaspekterna skall ha en framträdande roll vid stadsplanering, stadsbyggnad och underhåll av
parker. Ljus, öppenhet och folk i rörelse ger trygghet där mörker, slutenhet och ödslighet skapat otrygghet.
Även bevarandet av äldre bebyggelse, landmärken och grönområden skänker trygghet och identitetskänsla
där storskalighet och rå betong kan ha motsatt effekt.
Vid utarbetandet av detaljplaner finns regler i plan- och bygglagen som föreskriver att en
miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas om planförslaget får omgivningspåverkan på den fysiska
miljön. Men lagen saknar instruktioner som kräver att kommunerna i sin planering beaktar och föreskriver
åtgärder som syftar till att öka tryggheten och säkerheten i bostadsområdet eller stadsmiljön i övrigt. Det
finns inget som hindrar att kommunen gör mer än vad lagen kräver. Vi vill att Göteborgs Stad på eget
initiativ inför trygg- och säkerhetsbeskrivningar i planprocessen. Även vid överlåtelse av mark skall krav
ställas på att det byggs tryggt och säkert.
Bostadsområden skall utformas på ett sätt som inbjuder till social samvaro och ett gemensamt ansvar för
den yttre miljön. Detta skapar både trivsel och trygghet för de boende. Det är även viktigt att områdets yttre
och inre miljö utformas så att människor med olika funktionsnedsättningar utan svårigheter kan bo och ta
sig fram. Vid planeringen av nya bostadsområden bör även miljöhänsyn samt närhet till kollektivtrafik
särskilt beaktas. Fler bostäder kan skapas genom förtätning och höga hus på lämpliga platser i centrala eller
halvcentrala lägen.
Stadens expansion skall ske på ett sådant sätt att staden växer inifrån och ut. Samtidigt måste behovet av ny
bebyggelse vägas mot värdet av den mark man tar i anspråk.
Den kulturhistoriska miljön
Göteborgs bebyggelse speglar vår historia och vårt kulturarv och skall därför behandlas varsamt. Rivningar, kraftfulla renoveringsintrång och nybyggnation måste ses utifrån perspektivet att stadens historia
även fortsättningsvis skall finnas levande mitt ibland oss. Vi förordar därför varsamma förändringar av
stadsbilden och att ny bebyggelse skall ske med stor hänsyn till omgivningen.
Kommunens markinnehav
Delar av det åkermarkinnehav som införskaffades under 1960- och 70-talen skall avyttras. De gamla
planerna för stadens utveckling är sedan länge orealistiska och det kommunala ägandet av markerna kan
därför ifrågasättas. Marken bevaras och förvaltas bättre om ägandet återgår till arrendatorerna eller till
andra som är intresserade av att bruka marken. Kulturlandskapet, med åkrar och betesmark, förvaltas bättre
för framtiden om den ägs och brukas av aktiva lantbrukare.
Södra Älvstranden
Södra Älvstranden skall utvecklas till en oas för göteborgarna med parker, caféer, restauranger och butiker.
Fordonstrafiken skall minimeras och de körbanor som är nödvändiga skall placeras så att de inte hindrar
tillgängligheten till kajen och området däromkring. Den bebyggelse som skall prioriteras är bostäder,
handel och småskalig service, medan kontorsbyggnader skall undvikas. I planberedningen skall även
förutsättningarna för bad i området inarbetas.
Även förutsättningarna för att ta bort trafiken på Norra Hamngatan och skapa en publik miljö med nära
anknytning till bland annat Historiska museet bör ses över. Här kan caféer med fördel kombineras med
uppläggning/utställning av båtar av den typ som en gång trafikerade kanalen. I kanalen finns också
utrymme för en intressant restaurangmiljö.
Närhet till kommersiell och offentlig service
Närheten till daglig service är viktig för de flesta medborgare, men framförallt för äldre och
funktionshindrade. Etableringar av nya stora handelsområden utanför staden riskerar att konkurrera ut den
nära handeln och dessutom styra människor från kollektivtrafik till bil. Vid planeringen av nya
handelsområden måste tillgänglighet via kollektivtrafiken tas i beaktande. Kommunen skall även samarbeta
med den lokala handeln för att säkerställa de små torgens överlevnad.
En del av dagens torg är fortfarande i behov av upprustning. Det kan handla om allt från en allmän
uppfräschning till ökad trygghet genom förbättrad belysning och översyn av gångvägar till och från torget.
Trygg- och säkerhetsbeskrivningar skall ingå i detaljplanearbetet.
Värna kulturhistoriskt intressant bebyggelse.
Avyttra den under 1960- och 70-talen införskaffade åkermarken.
Handel och service vid de små, lokala torgen skall underlättas och främjas.
Bostäder
Göteborgs bostadsområden skall präglas av olika former av upplåtelseformer och blandad bebyggelse. De
kommunala bostadsbolagen skall arbeta för att öka andelen hyresrätter i de delar av staden som domineras
av villor och bostadsrätter. På samma sätt är det viktigt att öka bostadsrätter (och andelen villor där så är
möjligt) i de områden som domineras av hyresrätter. I framförallt de nordöstra stadsdelarna skall en
omfattande satsning på fler friliggande småhus och radhus ske. Prisnivån för kommunal mark i de
nordöstra stadsdelarna skall anpassas till medborgarnas möjligheter att här förverkliga sina drömmar om ett
eget hem. En särskild satsning på tomter för självbyggeri bör också genomföras.
För att fler skall få möjlighet att förverkliga drömmen om att bygga och äga sitt eget hus skall kommunen
utveckla den så kallade egnahemsidén. För dem som vill köpa fri sin tomträtt skall rimliga möjligheter
erbjudas.
Det hårda trycket som är på bostadsmarknaden medför att många väljer att söka sig till andra kommuner
för att få en bostad. Det är en trend som kan brytas genom att bostadsbyggandet för såväl småhus/radhus
som hyreslägenheter ökar. Vi föreslår att öka bostadsbyggandet till minst 2 500 bostäder per år under
planperioden. Även studenters behov av billiga bostäder, inte minst i centrala stan, skall prioriteras. För
detta krävs inte bara nya lägenheter, utan även att man inte river befintliga fastigheter med låga hyror.
Kommunen bör också initiera ett projekt om konvertering av befintliga kontor till bostäder. Även
omvandling av outnyttjade äldreboenden till studentbostäder skall prövas.
De kommunala bostadsbolagen
De kommunala bostadsbolagen har tillkommit för att kunna erbjuda medborgarna bra och billiga bostäder.
Hyreslagens regelverk om så kallad bruksvärdeshyra innebär att de allmännyttiga företagens hyresnivå
skall vara styrande för den samlade hyresmarknaden. Inte minst av denna anledning är det viktigt att dessa
bolag drivs på ett kostnadseffektivt sätt.
Den kommunalt ägda Framtidenkoncernen har en så omfattande dominans på Göteborgs hyresmarknad att
en försäljning av vissa delar av koncernens fastighetsbestånd måste övervägas. De fastigheter där
bostadsbolaget tar ett aktivt ansvar för tryggheten i området och för hyresgästernas sociala situation skall
inte säljas.
Vid såväl nybyggnation som ombyggnation är det viktigt att hyresgästerna har möjlighet att påverka
standarden i sin lägenhet. Hyresgäster skall även uppmuntras att bilda så kallade självförvaltningsområden,
där en stor del av fastighetens och närmiljöns underhåll och service sköts av de boende.
Bättre villkor för tomträtter
När tomträtten infördes var syftet att erbjuda människor med lägre inkomster möjligheterna att hyra tomt
av kommunen för att kunna bo billigare i egna hus. Den principen tycks inte längre gälla. Tomträtten har
istället blivit en mjölkkossa där kommunen nu pumpar tomträttsinnehavare på pengar. Vi vill vända denna
utveckling. Tomträttsavgälderna måste därför sänkas och frikopplas från taxeringsvärdena. Vi ser hellre en
koppling till konsumentprisindex snarare än till taxeringsvärdena.
Vi vill erbjuda dem som vill friköpa sin tomträtt möjligheten att göra det till 65% av marktaxeringsvärdet
tomträtten hade vid 2003 års taxering. Stadskansliet tillsammans med fastighetskontoret får i uppdrag att
skyndsamt återkomma med förslag rörande förslag till likvärdiga villkor för flerbostadshus med tomträtt.
Avskaffa fastighetsskatten
Den statliga fastighetsbeskattningen har inneburit kraftigt ökade kostnader för boende, inte minst i
Göteborg. Fastighetsskatten är orättvis eftersom den inte tas ut efter bärkraft, utan är kopplad till ett
hypotetiskt marknadsvärde precis som om fastigheten gav en löpande avkastning. Dessutom bidrar den till
att Göteborg tappar skatteintäkter när göteborgare flyttar till andra kommuner i regionen för att kostnaderna
för boendet är för höga i kommunen. Vi kristdemokrater vill avskaffa fastighetsskatten och ersätta den med
en kommunal fastighetsavgift.
Öka mångfalden av upplåtelseformer.
Bygg i genomsnitt minst 2 500 lägenheter per år.
Underlätta konvertering av hyresrätter i allmännyttan till bostadsrätter.
Undvik rivning av fastigheter med billiga lägenheter.
Inled försök med omvandling av outnyttjade äldreboenden till studentbostäder.
Sänk tomträttsavgälderna och underlätta friköp.
Avskaffa fastighetsskatten.
Kultur och fritid
Människans kulturella verksamhet genom historien visar att hon inte kan reduceras enbart till en biologisk
varelse med uteslutande materiella behov. I den människosyn som kristdemokraterna bygger på betonas
vikten av att anlägga ett helhetsperspektiv på människan, där också hennes andliga behov tas på allvar.
Kultur är ett mångfacetterat begrepp som berör många områden. I vardagligt tal avses kanske främst konst,
teater, musik och annan konstnärlig verksamhet, men kulturen berör fler områden. Vår gemensamma
kultur- och stadsmiljö är ett exempel. Genom kulturen får vi tillgång till vår historia, mening i nuet,
visioner för framtiden och möjlighet att ingå i ett sammanhang.
Vi vill lyfta fram betydelsen av att barn och ungdomar tidigt kommer i kontakt med kultur i skolan. Det är
viktigt att barn och ungdomar inte enbart konsumerar kultur, utan att de också ges möjlighet att själva
skapa. Även för boende på stadens äldreboenden skall kulturen göras mer tillgänglig.
Vi har alla ett gemensamt ansvar att förvalta tidigare generationers kulturella arv. Men vi har även ett
ansvar att själva bidra till en kulturell utveckling. Detta förutsätter ett brett deltagande i stadens kulturliv
och därför är det viktigt att Göteborgs Stad stödjer utövandet av kultur. Genom att uppmuntra människor
till att utveckla och förverkliga sina intressen och talanger skapas förutsättningar för en levande kultur.
Kulturen skall vara tillgänglig för alla göteborgare. På så sätt ökar förutsättningarna för att utanförskap
bryts och att förståelsen mellan människor ökar.
De ideella föreningarna utgör en central del av Göteborgs kulturliv. Även trossamfunden förvaltar ett rikt
kulturarv, inte minst inom musiken. Vi vill se ett utökat samarbete mellan kommunen och fria kulturutövare på t ex skolor och äldreboenden. För att kulturlivet inte skall vara alltför beroende av offentligt stöd
skall alternativa finansieringskällor sökas.
I en god kulturpolitik ingår det att förvalta det materiella arv som Göteborgs kulturhistoriska bebyggelse
utgör.
Det göteborgska kulturarvet har alltid berikats av människor med annan kulturell bakgrund än den svenska.
Det är därför en viktig uppgift att stödja minoriteters egna insatser att bevara och utveckla de kulturella
drag de själva anser viktiga.
Bibliotek
Biblioteken är en av de mest utnyttjade kulturinstitutionerna. Den unika plats för läsning, informations- och
kunskapsökning, folkbildning och möten som biblioteken utgör skall värnas. För att förbättra helhetssynen
och få en jämnare kvalitet över hela staden skall dock biblioteken organisatoriskt underställas
kulturnämnden.
Museer
Göteborg har ett rikt utbud av museer. För att museernas verksamhet i större utsträckning skall komma
göteborgarna till del krävs att de arbetar utåtriktat och pedagogiskt med exempelvis temautställningar.
Samarbetet med skolorna måste öka, för att barn och ungdomar ska få ta del av museerna.
Göteborgshumorn är med sin genuina och säregna framtoning ett av de främsta kännetecknen för vår stad.
Göteborg har en lång tradition av framstående humorister och nöjesprofiler som har satt sin prägel, inte
bara på ”göteborgshumorn”, utan även på bilden av staden. Vi vill därför inrätta ett humor- och
nöjesmuseum i Göteborg.
Evenemangsstråket
Inte många städer i världen kan uppvisa ett stråk med en nöjespark i världsklass och en arena med kapacitet
för närmare 50 000 åskådare inom gångavstånd. I närheten finns även andra anläggningar som erbjuder
stora möjligheter. Dessa förutsättningar skall vi ta vara på och utnyttja genom att söka fler internationella
och nationella arrangemang till dessa anläggningar. Även om stora evenemang initialt kostar pengar ger de
en direkt eller indirekt avkastning till staden som kan användas till annan verksamhet.
Vi ska fortsätta att profilera Göteborg som evenemangs- och turiststad.
Förenings- och fritidsfrågor
Både samhällsekonomin och den levande demokratin är beroende av ett vitalt föreningsliv. Det är inom
denna civila sfär som demokratiska normer överförs mellan generationer. Utan det ansvarstagande och det
ideella engagemang som odlas i föreningslivet skulle vårt samhälle inte fungera.
Det skall vara lättare för ideella organisationer att nyttja kommunens lokaler. Det är ett resursslöseri att
många skolor står tomma under helger, kvällar och skollov.
Det offentliga föreningsstödet skall i första hand inriktas mot barn- och ungdomsverksamhet. Det är viktigt
att man i beslutsprocessen lyssnar till ungdomars olika behov och önskemål. Vid utformningen av stödet är
det viktigt att flickor och pojkar ges likvärdiga förutsättningar för fritidsaktiviteter. Hälften av stödet till
idrottsrörelsen ska gå till flickors och kvinnors idrottande.
En viktig aspekt av föreningsstödet är möjligheten att motverka segregation. Göteborgs Stad skall därför
särskilt stödja föreningar som arbetar med integrationsfrämjande verksamhet.
De nordöstra stadsdelarna har en ung befolkning och de har länge varit eftersatta när det gäller antalet
idrottsanläggningar. Kristdemokraterna vill därför bygga ut antalet idrottsanläggningar i nordost.
Idrotten är en av våra största folkrörelser. Grunden för idrotten som folkrörelse utgörs av ett stort antal
personers ideella insatser. Kommunen skall uppmuntra och stödja dessa ideella föreningar i deras arbete.
Särskilt viktigt för stadens ungdom är det arbete som ledarna inom ungdomsidrotten utför. Dessa fungerar
ofta som förebilder för ungdomarna och kan verka som ett stöd även i det privata livet. Vi vill därför lägga
extra kraft vid att stödja rekryteringen och utbildningen av ungdomsledare.
Äldres idrott och friskvård ska uppmärksammas. Tillgängligheten på våra idrottsanläggningar måste bli
bättre. Olika riktade satsningar ska stimulera äldres idrottande.
Idrotts- och föreningslivet fyller en viktig roll när det gäller att påverka främst ungdomars attityder till
alkohol. Denna uppgift måste förtydligas och utvecklas.
Kommunen måste kunna erbjuda ungdomar meningsfull fritidssysselsättning. Det gäller verksamhet i
kommunal regi, såväl som verksamhet med kommunala bidrag. I varje stadsdel skall det finnas
fritidsgårdar, replokaler eller andra lämpliga lokaler där ungdomar får en möjlighet att prova på eller ägna
sig åt det de är intresserade av. Det skall finnas något att göra även för ungdomar som är för gamla för
fritidsgårdarna, samtidigt som de är för unga för att komma in på pubar och klubbar.
Inrättas ett humor- och nöjesmuseum.
Öka användandet av kommunens lokaler på kvällar och helger.
Bygg ut antalet idrottsanläggningar i de nordöstra stadsdelarna.
Öka tillgängligheten till våra motionsanläggningar för äldre motionärer.
50% av stödet till idrottsrörelsen ska gå till flickors och kvinnors idrottande.
Skapa fler fritidsgårdar, replokaler och andra lokaler för ungdomar.
Trygg trafik
Arbetet med att öka tryggheten för de mest utsatta trafikanterna, det vill säga fotgängare och cyklister skall
fortsätta. Gång- och cykeltrafik skall i så stor utsträckning som möjligt skiljas åt. Det krävs även fler och
bättre markerade övergångsställen, framförallt i de centrala delarna av staden. Dessutom skall hastighetsdämpande vägbulor i centrala staden i möjligaste mån kombineras med övergångsställen. Vid förskolor,
skolor, skolbusshållplatser och äldreboenden skall hastighetsbegränsningar till max 30 km/tim vara regel.
Fler gårdsgator
I de centrala delarna av staden skall fler gator omvandlas till gårdsgator. Detta skall ske i samförstånd med
berörda fastighetsägare, handlare, boende i området samt ansvariga nämnder. De gårdsgator som redan är
etablerade uppfattas som något positivt. Konceptet bör kunna spridas till fler gator i cityområdet.
Bättre underhåll
En trygg trafik kräver ett vägnät som uppfyller vissa minimikrav på kvalitet. Göteborgs vägnät har under
flera år inte fått det underhåll som krävs, vilket har inneburit att många vägar är undermåliga och måste
repareras.
Ny Göta Älvbro
Göta Älvbron behöver ersättas. Arbetet med att planera för en ersättning är i behov av en skyndsam
hantering. Både planprocessen och byggnationen tar tid. Den nya bron måste klara framtidens krav som
kollektivtrafiken, biltrafiken, gång- och cykeltrafiken och sjöfarten ställer. Vi hoppas att både staten och
regionen inser brons strategiska betydelse och att de är beredda att ta sitt ansvar för denna stora investering.
Flexibla hållplatser på natten
Många göteborgare känner otrygghet när dom kliver av bussen på väg hem nattetid. Ofta är det långt
mellan hållplatserna utanför centrala staden och vägen hem är många gånger folktom och dåligt upplyst.
För att minska känslan av otrygghet vill vi på försök införa flexibla busshållplatser under nattrafiken. Detta
innebär att resenärerna själva kan välja var bussen skall stanna för att minska avståndet mellan hållplatsen
och hemmet.
Gratis buss för vuxen med barnvagn
Att åka buss med barn i barnvagn kan vara en utmaning. Eftersom barnvagnen skall lyftas på i den bakre
delen av fordonet och betalning sker framme hos föraren tvingas man lämna barnvagnen för att gå fram
och betala. Detta är både krångligt och otryggt. Vuxen med barn i barnvagn skall därför åka gratis med
kollektivtrafiken i Göteborg.
Utveckla spårvägen
Spårvagnen är inte bara ett pittoreskt inslag i stadsmiljön, utan framförallt en miljövänlig form av
kollektivtrafik. Trafiken behöver emellertid utvecklas och fler eller alternativa spårdragningar utredas,
bland annat för att bygga bort trafikstörningar. En sådan utredning skall även se över om det finns skäl att
på vissa sträckor ersätta spårvagnen med pendeltåg. Med fler möjligheter till tvärförbindelser med spårvagn
ökar systemets tillförlitlighet, vilket i sin tur innebär att spårvagnens konkurrenskraft förbättras.
Den så kallade Operalänken skall byggas, vilket innebär spårdragning på Södra Älvstranden, förbi
Packhusplatsen och Operan för anslutning till övriga spår vid Lilla Bommen.
All spårvagnstrafik i Göteborg skall, så långt det är möjligt, skiljas från annan trafik genom egna körfält
och färre mötesplatser då dessa stör övrig trafik, men framförallt då de utgör en potentiell trafikfara.
Skolungdomar har länge varit helt eller delvis befriade från avgifter på kollektivtrafiken. Vi vill se över
möjligheterna att införa detta även för pensionärer. Formerna för en reducerad pensionärsavgift skall
utredas och belysas utifrån kollektivtrafikens möjligheter och utbud samt till övriga intressenters i
Västtrafik åsikter kring en lägre avgift för pensionärer.
Södra skärgården
För södra skärgårdens framtida utveckling krävs bättre förbindelser och fler parkeringsmöjligheter på
fastlandet. Det är orimligt att de boende på öarna, som idag, skall behöva vänta i 20 år på en
parkeringsplats. För att minska belastningen på Saltholmen kan det finnas anledning att se över
möjligheterna att dela skärgårdstrafiken mellan Saltholmen och Fiskebäck.
Även förbindelserna mellan öarna måste förbättras. Eventuellt kan det vara aktuellt med ytterligare
broförbindelser mellan vissa öar. När det gäller godstransporter till södra skärgården skall samma villkor
gälla som vid transporter till Öckerö kommun, vilket betyder att staten skall ta sitt fulla ansvar. Vi ser det
som orimligt att skärgårdsborna ensidigt ska drabbas av höjda fraktkostnader för den nya fraktterminalen i
Fiskebäck.
Vi vill se en bred skärgårdsutredning med medverkan av berörda statliga myndigheter, Västra
Götalandsregionen, Göteborgs Stad och skärgårdens näringsliv för att belysa södra skärgårdens framtida
utveckling ur ett brett perspektiv.
Nej till trängselavgifter
Det är inte aktuellt att under överskådlig tid införa någon form av biltullar eller trängselavgifter i Göteborg.
Detta sätt att ytterligare beskatta göteborgare slår hårdast mot de med låga inkomster och som är beroende
av bil. Samtidigt innebär trängselavgifter att affärerna i centrala Göteborg får än svårare att möta
konkurrensen med de stora köpcentra som finns utanför staden.
Ja till infartsparkeringar med busskoncept
Ett bra sätt att minska biltrafiken i innerstaden är att etablera så kallade infartsparkeringar. Att parkera vid
en infartsparkering för att därefter ta bussen in till Göteborg kan på så sätt vara ett konkurrensmässigt
alternativ till att ta bilen in till staden. En förutsättning för detta är emellertid att parkeringarna är säkra för
både bilar och bilister, samt att restiden till staden inte förlängs.
Parkeringar och parkeringsavgifter
För att Göteborgs stadskärna skall behålla sin puls, sin handel och sin utvecklingspotential är det viktigt
med en fungerande parkeringssituation, vilket kräver fler parkeringsplatser i nära anslutning till centrala
staden.
Parkeringar och parkeringsavgifter skall inte enbart vara en miljöregulator och en kommunal mjölkkossa.
De har även stor betydelse för stadens attraktivitet och tillgänglighet för både göteborgare och besökare.
Det finns därför anledning att på vissa ställen sänka parkeringsavgifterna.
Även den tillåtna parkeringstiden måste öka. Att som idag begränsa parkeringstiden till 30 minuter på flera
platser i centrala staden försvårar för handelns och serviceföretagens utveckling i området.
I städer jämförbara med Göteborg är boendeparkeringskostnaderna avsevärt lägre. Det finns ingen
anledning för Göteborgs Stad att ta ut en högre avgift än vad som görs i till exempel Stockholm. Avgifterna
för boendeparkering skall därför sänkas.
Dessutom är skillnaderna i parkeringskostnad för boende i olika områden i Göteborg alltför stora. Även om
det är motiverat med högre avgifter inom vissa områden är det viktigt att skillnaderna inte är oskäliga.
Boendeparkeringsavgifter i framförallt centrala staden är orimligt höga.
Åtgärda det eftersatta underhållet av vägarna.
Genomför försök med flexibla busshållplatser för nattrafiken.
Gratis kollektivtrafik för resande med barn i barnvagn.
Utred fler och alternativa spårdragningar för spårvagn och pendeltåg.
Fler parkeringsplatser i anslutning till centrala staden.
Förläng den tillåtna parkeringstiden i centrala staden.
Sänk parkeringsavgifterna.
Miljö
Miljöförstöring går inte att avgränsa geografiskt. Det är i huvudsak ett globalt problem som kräver
gemensamma lösningar. Arbetet med att värna och förbättra vår miljö upphör därför inte vid stadsgränsen
eller nationsgränsen. Vårt miljöarbete måste därför koordineras med såväl nationella som internationella
insatser.
Avfallsfrågor
Källsortering, återvinning och kompostering måste öka och leda till att avfallsmängderna minskar samtidigt
som kretsloppstänkandet ökar.
Den enskildes medverkan till en effektiv och god avfallshantering är helt avgörande. All källsortering,
återvinning och kompostering måste uppfattas som meningsfull och genomtänkt för att bli effektiv. Det är
först då som människorna tar uppdraget på allvar. Därför måste de små och nära återvinningsstationerna
tömmas och städas regelbundet.
Fler försök med avfallskvarnar välkomnas som ett komplement till den misslyckade
komposteringsanläggningen vid Marieholm. Rationalisering och effektivisering av Kretsloppskontorets
verksamheter skall ständigt eftersträvas. Upphandling av sophämtning skall ske på ett sådant sätt att mindre
bolag inte missgynnas i förhållande till större.
Det är viktigt att kontinuerligt följa upp de åtgärder som gjorts för att hindra läckage från befintliga och
avslutade deponier till grundvattnet. I takt med att befintliga deponier fasas ut måste Göteborgs Stad och
Göteborgsregionen arbeta för att gemensamt hitta hållbara lösningar. Likaså måste man i
Göteborgsregionen finna en lösning för att behandla förorenade jordmassor. I första hand skall sådan
teknik användas som innebär att jordmassorna behandlas på plats så att onödiga transporter kan undvikas.
Utsläppsfrågor
Luftföroreningarna i Göteborg är ett problem vi måste ta på allvar. Arbetet med att stimulera till bättre
miljöval av transporter måste fortgå. Vi ser att stimulans är bättre än tvång.
I dagsläget svarar fordonstrafiken för en stor del av utsläppen. Minskningen kan bland annat ske genom att
den totala fordonsflottan förnyas och fler bilar med miljömässigt bättre motorer släpps ut på marknaden.
Men det kräver bättre insatser från riksdag och regering. Göteborgs kommun måste ta en aktiv roll i att
påverka den statliga nivån vid dessa viktiga beslut. En stor del av utsläppsproblemen från trafiken orsakas
av äldre bilar som saknar katalysatorer. Det är därför viktigt att dessa bilar snarast försvinner från
bilparken. Ett sätt att snabba på denna utveckling är att höja skrotningspremien för dessa bilar.
Göteborgs Stad måste vidta åtgärder för att minska luftföroreningar orsakade av utsläpp och bilavgaser.
Detta gäller särskilt i vissa utsatta områden i centrala staden. Ett led i detta arbete är att stödja utvecklingen
och användningen av elbilar och andra miljövänliga fordon genom till exempel lägre parkeringsavgifter
och fler laddningsstationer. Ökade satsningar på en attraktiv kollektivtrafik är nödvändig, ett ansvar som
staten inte tagit under senare år. Ett annat sätt att stimulera kollektivtrafikanvändningen är genom så
kallade samåkningspooler. Övriga utsläpp måste hållas i schack. Stadens vattenreningsverk, Göteborgs
Hamn och andra aktörer är viktiga i detta arbete. Staden måste vara en aktiv part för att säkra Göta Älv som
färskvattenkälla för sin invånare.
Energiförsörjning
Göteborg Energi AB är motorn i energisystemet i och kring Göteborg. En del av verksamheten är
monopoliserad, andra delar är konkurrensutsatta. Vi vill i första hand satsa på bolagets kärnverksamheter.
Övriga delar av bolagets verksamhet kommer vi att pröva. Det kan bli aktuellt med försäljning eller annan
utveckling.
Buller och ”tysta zoner”
Buller är ett stort miljöproblem och utgör därmed en hälsorisk. Därför är det viktigt att prioritera
skyddsåtgärder för boende och utreda möjligheten att minska tung trafik på vissa gator nattetid. Problem
med buller från ventilationsanläggningar, både inom- och utomhus, måste uppmärksammas i större
utsträckning. Det är också viktigt att hänsyn tas till göteborgarnas behov av ”tysta zoner”.
Organisation och ekonomi
Vår ambition är att flytta så många beslut som möjligt från de kommunala korridorerna och
sammanträdesrummen till göteborgarnas köksbord och vardagsrum. När utvecklingen har kommit dithän
att det nuvarande stadsdelsnämndssystemet inte kan leverera de möjligheter till egna val som vi eftersträvar
måste organisationen ändras. Stadens organisation kan aldrig vara ett mål i sig, målet måste alltid vara
göteborgarnas bästa.
Nytt SDN-system med införande av eget val
Dagens organisation lider av flera problem: Göteborgare blir olika behandlade beroende på var man bor.
Vissa verksamheter är för små för att drivas effektivt i varje stadsdelsnämnd (SDN). Kommungemensamt
stöd för kompetens, samordning och uppföljning är otillräckligt. Fristående verksamhet har svårt att
etablera sig. Ansvarsfördelningen mellan kommunledning och SDN är oklar för medborgarna.
Vi vill ge göteborgarna likvärdig service över hela staden och större inflytande över verksamheterna. Vi
vill därför införa eget val som stärker medborgarinflytandet, ökar möjligheterna för fler utförare och ändrar
villkoren för SDN. Antalet nämnder ska därför minskas.
För att bidra till likställighet och fokus på utvecklingsfrågor vill vi också skapa delegationer under
Kommunstyrelsen. Dessa skall svara för kommungemensamma riktlinjer inom respektive sakområde och
ge stöd åt kvalitetsutvecklingen. För att renodla SDN-arbetet och förbättra förutsättningarna för små
verksamheter vill vi minska antalet resursnämndsuppgifter, överföra folkbiblioteken till Kulturnämnden
samt inrätta en Välfärdsnämnd och en Specialpedagogisk nämnd.
Kommunstyrelsen skall återkomma med förslag enligt ovan. Minskningen av antalet SDN och valet av
Välfärdsnämnd bör dock göras vid årsskiftet. Kommunfullmäktige föreslås välja elva stadsdelsnämnder.
SDN-politikernas representativitet säkerställs genom att antalet ersättare ökar från dagens sex till elva.
Många nämnder kommer i början att förfoga över 2-3 förvaltningar. Samordning och organisation av dessa
görs av respektive nämnd under mandatperioden. En stadsdelsnämnd kan ha fler än ett socialt utskott.
SDN Styrsös förutsättningar är annorlunda än övriga nämnders. Den nya nämnden skall därför utse en
särskild delegation för Södra Skärgården. Denna delegation behåller de befogenheter som SDN Styrsö idag
har, vilket skrivs in i nämndreglementet.
De nya stadsdelsnämnderna med nya förändrade ansvarsuppgifter blir:
1 Lärjedalen och Gunnared
2 Kortedala och Bergsjön
3 Örgryte och Härlanda
4 Centrum
5 Linnéstaden och Majorna
6 Högsbo och Frölunda
7 Tynnered, Älvsborg och Södra Skärgården
8 Askim
9 Torslanda
10 Lundby och Biskopsgården
11 Backa, Tuve-Säve och Kärra-Rödbo
Välfärdsnämnden
I välfärdsnämnden koncentreras mycket av det sociala arbetet som bäst hanteras på central nivå i
kommunen. Det handlar i huvudsak om de tidigare resursnämndsuppgifterna som bland annat fokuserar
kring funktionshinderfrågor samt individ- och familjeomsorg.
Nämnden för Specialpedagogik
De resursnämndsuppgifter med inriktning på specialpedagogik som tidigare var utlagda på
stadsdelsnämnderna koncentreras till en kommunövergripande specialpedagogisk nämnd. På så sätt
koncentreras arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra verksamheten inom området.
Inrätta ett servicekontor
För att kunna erbjuda lättillgänglig information om kommunal service som har med kommunens
”affärsverksamhet” att göra skall ett servicekontor inrättas. Där skall kompetens från Konsumentnämnden,
Kretsloppsnämnden, Göteborgs Energi samt Boplats Göteborg med flera samlas. Genom att samla
informationen under ett tak kan man tillhandahålla en bättre service gentemot göteborgarna, samtidigt som
förvaltningar och bolag gör samverkansvinster.
Även kommunens budget- och skuldrådgivning skall koncentreras till servicekontoret.
Utvärdering
All offentligt finansierad verksamhet skall löpande utvärderas. Strävan efter att förbättra kvaliteten på
verksamheten, pressa kostnaderna, öka delaktigheten och stimulera de egna valen måste vara ledord i alla
utvärderingar.
I vårt förslag kommer en större andel av den kommunala servicen att utföras av andra än kommunen vilket
ställer högre krav på kommunens upphandlingar. Vi avsätter därför en reservationspost under ofördelade
medel för granskning, kontroll och utvärdering.
Inför kommunal tjänstegaranti
All verksamhet som kommunen bedriver skall utgå från medborgarnas behov. Den kommunala servicen
kan och skall organiseras på ett sådant sätt att kommunen underlättar för människor att göra sina egna val.
Den kommunala servicen är till människorna, inte tvärtom. Vi kristdemokrater vill att detta synsätt ska
genomsyra hela den kommunala organisationen. Vi vill att kommunen gör utfästelser rörande vad
medborgarna kan förvänta sig av den kommunala servicen. Skulle kommunen inte leva upp till den
utlovade utfästelsen ska brukaren kompenseras, på något sätt. Denna form av tjänstegaranti är ett led i
arbetet med att förbättra och förnya den kommunala servicen.
Alternativa driftsformer
En stor del av den kommunala verksamheten kan och ska bedrivas av andra utförare än kommun själv. Inte
i första hand för att spara pengar utan för att verksamheten ofta är mycket bättre. Det civila samhället är
enligt vårt synsätt bärare av vårt välstånd. Det är endast med en gemensamt finansierad välfärd i
kombination med alternativa driftsformer som välfärd kan fortsätta att utvecklas.
Vi vill utveckla den potential som de ideella organisationerna idag svarar för. Vi kommer bland annat att
inrätta en stödfunktion på stadskansliet, direkt underställd kommunstyrelsen och starta en mer öppenhjärtig
dialog.
Kommunala bolag
Kommunens verksamhet skall bedrivas i nämndform såvida inte särskilda skäl talar för att annan
associationsform är att föredra. Inriktningen måste dock vara att inte driva verksamhet som med fördel kan
drivas av annan huvudman. Kommunen skall undvika att ge sig in som aktör på en fungerande och
konkurrensutsatt marknad.
Det finns kommunala bolag som med fördel skulle kunna drivas i annan regi. Vissa kommunala bolag bör
därför bli föremål för försäljning. Som ett första steg vill vi att de kommunala bolagen värderas.
Värderingen skall därefter ligga till grund för eventuella utförsäljningsbeslut. Det kapital som frigörs vid
försäljningar skall användas för att minska stadens skulder.
Personal
Stadens personal är en viktig faktor i stadens utvecklingsarbete. Personalen måste erbjudas möjligheten till
delaktighet och initiativtagande. Det är endast genom personalens insatser som kvalitén inom den
kommunala servicen kan förbättras.
Arbetet med att minska ohälsotalen, förbättra arbetsmiljön mm måste fortsätta. Vi avsätter medel för att tex
kunna erbjuda skyddskläder till traditionellt kvinnodominerade yrkesgrupper, vilka idag saknar sådana
självklarheter.
Personalsammansättningen i kommunen skall spegla samhället i övrigt. Göteborgs Stad skall därför arbeta
aktivt, både kortsiktigt och långsiktigt, för att öka andelen anställda med utländsk bakgrund på alla nivåer,
även chefs- och ledarnivån. Mångfaldsaspekter skall beaktas vid planering, genomförande och uppföljning
av beslut och arbetet skall vara integrerat i hela verksamheten.
Ekonomi
Det totala skattetrycket på medborgare och företagande är för stort. Ett för högt skattetryck hämmar en god
utveckling av företagandet, för enskilda och därmed för det gemensamma bästa. Vi vill se ett Göteborg där
gemensamma åtaganden hålls på en rimlig nivå, samtidigt som kommunen erbjuder sina invånare
möjligheter att själva påverka sin vardag. Det ekonomiska utrymmet gör det möjligt att för budgetåret 2007
sänka den kommunala skatten med motsvarande 25 öre. Vår ambition är att under planperioden kunna
justera skatten nedåt ytterligare. Huruvida ytterligare sänkningar av skatten under planperioden är möjliga
beror på den ekonomiska utvecklingen i allmänhet och i Göteborg i synnerhet. Med en långsiktigt god ekonomisk kontroll ges göteborgarna en kvalitetssäkrad service med stora möjligheter till egna val samtidigt
som skattetrycket hålls på en rimlig nivå.
Det är lagstiftningens krav på kärnverksamhet tillsammans med de inriktningsbeslut och uppdrag som
beslutas av kommunfullmäktige som skall prioriteras av stadens nämnder och styrelser. Nämnder och
styrelser är skyldiga att hushålla med skattebetalarnas pengar på bästa sätt.
Ekonomisk sammanställning 2007-2009, Mkr
2007
2008
2009
RESULTATRÄKNING
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
7 403
-25 544
-620
7 417
-26 664
-640
6 304
-27 433
-660
Verksamhetens nettokostnader
-18 761
-19 887
-21 789
19 895
-134
21 000
-113
21 911
-122
1 000
1 000
0
29 400
7 200
36 600
31 200
7 200
38 400
33 000
7 200
40 200
Eget kapital
Årets resultat
SUMMA EGET KAPITAL
Avsättning till pensioner m m
SUMMA AVSÄTTNINGAR
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
SUMMA SKULDER
SUMMA EGET KAPITAL,
5 248
1 000
6 248
900
900
20 450
9 002
29 452
6 248
1 000
7 248
1 030
1 030
20 900
9 222
30 122
7 248
0
7 248
1 150
1 150
22 600
9 202
31 802
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
36 600
38 400
40 200
Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning m m
Finansiellt netto
Årets resultat
BALANSRÄKNING
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Ekonomiska ramar, tkr
2007
Kommunstyrelsen; Förskola
Barnomsorgspeng
Barn 1-3 år
117 800 kr 1
Barn 4-5 år
78 000 kr 1
2 149 500
Stadsdelsnämnder
Lärjedalen/Gunnared
Kortedala/Bergsjön
Örgryte/Härlanda
Centrum
Linnéstaden/Majorna
Högsbo/Frölunda
Tynnered/Älvsborg/Skärgården
Askim
Torslanda
Lundby/Biskopsgården
Backa/Tuve-Säve/Kärra-Rödbo
Summa stadsdelsnämnder
Nämnder med särskild inriktning
Byggnadsnämnden
Fastighetsnämnden
Färdtjänstnämnden
Idrotts- och föreningsnämnden
Konsumentnämnden
Kulturnämnden
Lokalförsörjningsnämnden
Miljönämnden
Nämnden för MedicHus
Nämnden för specialpedagogik
Park- och naturnämnden
Trafiknämnden
Utbildningsnämnden
Valnämnden
Vuxenutbildningsnämnden
Välfärdsnämnden
Överförmyndarnämnden
Nämnder med taxefinansierad verksamhet
Kretsloppsnämnden
Va-nämnden
Särskilda budgetposter
Arkivnämnden
1
varav skola
593 741
351 607
270 888
139 118
269 323
158 217
483 225
215 784
217 430
399 250
384 595
3 483 178
1 658 331
1 313 620
1 214 572
916 926
1 185 528
893 625
1 300 452
525 560
456 013
1 556 794
1 147 167
12 168 588
76 929
-185 485
180 589
281 215
7 863
338 066
-123 603
39 586
-69 099
201 263
124 076
973 671
1 381 120
832
317 418
449 636
12 039
-
13 145
Fristående utförare erhåller utöver angivna belopp momskompensation med 6% (alternativt 5%/18%)
Ekonomiska ramar, tkr
Fastighetsnämnden; transfereringar
Göteborg & Co Träffpunkt AB
Idrott- och föreningsnämnden; studieförbunden
Keillers park
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg
Överförmyndarnämnden; arvoden
2007
43 815
53 084
20 000
463
260 608
7 245
Kommunstyrelsens poster
Arbetsmarknadsinsatser
Kommunledning
Lokalsekretariatet
Personal-/kompetensförsörjning
60 000
233 827
24 200
50 000
Ofördelade medel
Alkohol- och drogfrågor
Effektivare lokalutnyttjande
Familjecentraler
Förstärkt granskning och uppföljning
Hemlöshet
Humormuseum
Mångfald och språk
Skolhälsovård
Skyddskläder
Särskilda insatser funktionshinderområdet
Trygg och snygg stad
Ungdomssatsning
Validering och jobbcoaching
Äldreomsorg; förbättringar
Äldreomsorg; nutrition
5 000
-20 000
15 000
3 000
8 000
2 000
5 000
5 000
10 000
15 000
48 500
10 000
30 000
26 000
4 000
Totalt ekonomiska ramar
19 257 091