K U R SGU I D E
FT1200 For tsättningsk urs i t eoret isk fi l os ofi • Hös t t erm in en 2 0 1 4
utfall
Kursguiden är en dokumentation av kursen så som den ges hösten 2014. Guiden består av
beskrivningar av delmoment, schema, litteratur, läsanvisningar och kursplan. Därigenom ger
guiden en god dokumentation av kursen som kan vara till hjälp i framtiden vid eventuella
tillgodoräknanden eller om den skall ingå i en examen i ett annat ämne än filosofi. Mycket av det
som står här finns även på Göteborgs universitets lärplattform (GUL), men eftersom GUL inte
kommer att arkiveras under en längre tid så rekommenderar vi dig att spara den slutgiltiga
versionen av denna guide för framtida bruk.
Fortsättningskurs i teoretisk filosofi HT 2014
På fortsättningskursen fördjupar vi oss i fyra teoretisk-filosofiska områden: metafysik, logik,
språkfilosofi och medvetandefilosofi. Första halvan av terminen ägnar vi oss åt formell logik och
modern metafysik, andra halvan av terminen består av medvetandefilosofi och språkfilosofi.
Medventandefilosofin examenineras genom författande av en kort text av ”Analysis-format”, dvs
en koncentrerad artikel på max 3000 ord.
Metafysik 7,5 hp
I denna delkurs ges en introduktion till den moderna debatten i metafysik/ontologi. Kursen är
uppdelad i tre huvudsakliga delar. I kursens första del behandlas frågor i s.k. ”metametafysik”.
Under denna rubrik introduceras (den ganska oklara) distinktionen mellan metafysik och
ontologi, samt några av de olika sätt varpå metafysikens respektive ontologins natur och innehåll
har betraktats. I anslutning till detta behandlas även en typ av kritik som ofta riktats mot både
metafysik och ontologi, och enligt vilken det är omöjligt eller åtminstone av någon anledning
meningslöst att ägna sig åt filosoferande på dessa områden. Vår utgångspunkt här är den typ av
kritik som Carnap en gång formulerade mot metafysiken, hans moderna efterföljares versioner av
denna kritik, samt några av de olika sätt varpå metafysikens försvarare idag väljer att bemöta
kritiken. I kursens andra del introduceras det metodologiska ramverk inom vilket den mesta
1
metafysiken idag bedrivs, och som också kommer att fungera som det ramverk inom vilket
metafysiska frågor kommer att behandlas här. Centrala begrepp som i detta sammanhang
kommer att introduceras och förklaras är begreppet om ”sanningsgörare”, om ”grundande”, samt
om ”metafysiska förklaringar”. I kursens avslutande del behandlar vi ett urval av de mest centrala
debatterna i modern metafysik. Denna termin inkluderar dessa debatten om ting och deras
egenskaper, debatten om tidens natur och om objektens existens (och identitet) över tid, samt
debatten om hur vi bäst ska förstå den verklighet som ligger till grund för sanningar rörande vad
som är möjligt respektive nödvändigt (s.k. ”modala” sanning). Vid delkursens seminarier
behandlas texter med anknytning till dessa teman, men även frågor rörande filosofisk metod i
allmänhet, och det filosofiska (skriv-) hantverket i synnerhet.
Lärare
Anna-Sofia Maurin: [email protected] och Susanna Salmijärvi: [email protected]
Schema och läsanvisningar
Delkursen består av sammanlagt tio föreläsningar (F), och fyra seminarier/övningar (S). Nedan
beskrivs innehållet i dessa helt kort. Dessutom ges utförliga läsanvisningar till varje tillfälle. I
läsanvisningarna framgår det också att viss litteratur är ”bakgrundsläsning”. Dessa texter behöver
ni inte läsa för att klara kursen. Vi rekommenderar dock att ni läser dem, i synnerhet i de fall då
de berör ämnet för era examinationsuppgifter. Tallant Metaphysics – An Introduction är kursens
enda monografi, och också den text vi kommer att använda oss allra mest av. Övriga texter kan
delas upp i originalartiklar (O), översiktsartiklar (Ö), och textutdrag (T). Originalartiklarna kan
laddas ned via internet (i vissa fall krävs att du är inloggad på GU), översiktsartiklarna finns även
de på nätet, och textutdragen finns samlade i ett textkompendium som går att köpa på repro,
humanisten. URL till originalartiklar och översiktsartiklar finner du i litteraturlistan i sektion 6,
detta kompendium.
3/9, 13-15 (C360)
F1: Metafysikens natur & möjlighet
Förutom en kort introduktion till delkursen som helhet, samt en del praktisk information, utgörs
detta tillfälle huvudsakligen av en historisk introduktion till frågan om metafysikens möjlighet.
Läsanvisningar:
Inför föreläsningen ska följande läsas igenom (Maurin är bakgrundläsning).
Loux, M. J., 2002, Metaphysics – A Contemporary Introduction, 2nd edition, Routledge: New
York, (7-22 i T). Lowe, E. J., 2002, A Survey of Metaphysics, Oxford University Press: Oxford,
(T).
Maurin, A-S, 2013, “Metametaphysics”, Oxfordbibliographies in Philosophy (O).
Van Inwagen, P. (and D. W. Zimmerman), 1998, Metaphysics – The Big Questions, Blackwell:
Oxford, (T).
4/9, 10-12 (T340)
F2: Språk & ontologi
Föreläsningen som utgår från en nu klassisk diskussion mellan Carnap och Quine om
metafysikens natur och möjlighet, samt den moderna diskussion denna gett upphov till.
Vid detta tillfälle delas också delkursens första examinationsuppgift ut.
2
Läsanvisningar:
En bra introduktion till dagens ämne ges i Maurin (i synnerhet sektionen ”Metaontology”). Läs
även igenom Hirsch och Quine inför denna föreläsning. Carnap är bra, men ej obligatorisk,
läsning. Sider läses endast av den riktigt intresserade.
Carnap, R., 1950, “Empiricism, Semantics, and Ontology,” Revue Internationale de Philosophie
4: 20-40, (O). Hirsch, Eli, 2011, Quantifier Variance and Realism – Essays in Metaontology,
Oxford University Press: Oxford, (T).
Maurin, A-S, 2013, “Metametaphysics”, Oxfordbibliographies in Philosophy (O).
Quine, V. W. O., 1953, ‘‘On What There Is’’, i: From a Logical Point of View, Harper & Row,
s. 1-19 (O). (Sider, T., 2011, Writing the Book of the World, Clarendon Press: Oxford, (T)).
4/9, 13-15 (T219)
S1: Praktisk argumentationshantering 1: introduktion
Under det första seminariet kommer vi i huvudsak att arbeta med och diskutera Portmore’s text
som handlar om hur man skriver filosofiska texter, samt Björnsson et. al.’s korta introduktion till
hur man läser filosofiska texter. Syftet med seminariet är att arbeta fram ett slags metodologisk
”check-lista” som sedan kommer att användas praktiskt framförallt under kommande seminarier
och som stöd vid skrivandet av hemtentamen.
Björnsson, G., et al., 2009, Argumentationsanalys: färdigheter för kritiskt tänkande, Natur och
Kultur: Stockholm, (T).
Portmore, D. W., 2001 (revised 2012), ”Tips on Writing a Philosophy Paper”, (O).
11/9, 10-12 (C360)
F3: Neo-Aristotelisk metafysik
I den här föreläsningen diskuterar vi frågan – Varför metafysik? – i ljuset av de kritiska
synpunkter som framkommit i tidigare föreläsningar. Dags att låta ”den andra” sidan föra talan. I
fokus för denna föreläsning finner vi den s.k. Neo-Aristoteliska synen på det metafysiska
uppdraget. Vi börjar också att så smått introducerar begrepp som ”sanningsgörare”, ”grund”, och
”(metafysisk) förklaring” (för vidare utredning nästa gång).
Läsanvisningar:
Dagens huvudtext är Schaffer. Lowe är en god representant för det metafysikvänliga laget. Beebee
& Dodd och Tallant introducerar sanningsgörarteorin. Maurin (i synnerhet sektionen
”Metametaphysics”) fungerar i första hand som (ej obligatorisk) bakgrundläsning.
Beebee. H. & J. Dodd, 2005, Truthmakers – The Contemporary Debate, Oxford University
Press: Oxford, (T). Lowe, E. J., 2002, A Survey of Metaphysics, Oxford University Press: Oxford,
(T).
Maurin, A-S, 2013, “Metametaphysics”, Oxfordbibliographies in Philosophy (O).
Schaffer, J. (2009), “On What Grounds What”, in: Metametaphysics: New Essays on the
Foundations of
Ontology, D. Chalmers, D. Manley, and R. Wasserman (eds.), Oxford: Clarendon (se i
synnerhet s. 347-354 och s. 366-377), (O).
Tallant, J., Metaphysics – An Introduction, Continuum: London, kapitel 1 (Monografi, s. 1-16).
18/9, 10-12 (C402)
F4: Sanningsgörarteorin
3
I denna föreläsning zoomar vi in på den s.k. sanningsgörarteorin (och näraliggande teorier om
”grundande” och om metafysiska förklaringar). Vi tittar också närmre på hur sanningsgörarteorin
kan sättas i ”praktiskt” metafysiskt arbete.
Vid detta tillfälle delas också delkursens andra examinationsuppgift ut.
Läsanvisningar:
Beebee & Dodd och Tallant är dagens huvudtexter. Maurin kan även vid detta tillfälle betraktas
som (ej
obligatorisk) bakgrundsläsning.
Beebee. H. & J. Dodd, 2005, Truthmakers – The Contemporary Debate, Oxford University
Press: Oxford, (T).
Maurin, A-S, 2013, “Metametaphysics”, Oxfordbibliographies in Philosophy (O).
Tallant, J., Metaphysics – An Introduction, Continuum: London, kapitel 1-3 (Monografi, s. 1-64
(kapitel 2 kan läsas kursivt)).
18/9, 13-15 (C452)
S2: Praktisk argumentationshantering 2: Quine
Under det andra seminariet närläser vi Quines text ”On What There Is” (1997[1948]) (OBS! En
förutsättning för att få ut så mycket som möjligt av detta seminarium är att man läst igenom
Quines text minst en gång innan seminariet!) Vi kommer att diskutera substantiellt innehåll i
Quines text, men också öva på att urskilja tes(er) och argument i texten samt formulera egna
tesförslag och argument. Arbetet sker i grupper. Några huvudtermer som kan fungera som lässtöd
och som är centrala för seminariediskussionen är: ontological committment, Plato’s beard,
Ockham’s Razor, Russell’s theory of descriptions, bound variables, samt distinktionen
meaning/naming.
Läsanvisningar:
Huvudtext är Quine, men även Björnsson är central. I Björnsson ges tips på hur man tar fram tes
och argument i en text (samt skiljer dem åt) och hur man gör en enklare argumentationsanalys.
Björnsson, G., et al., 2009, Argumentationsanalys: färdigheter för kritiskt tänkande, Natur och
Kultur: Stockholm, (T).
Portmore, D. W., 2001 (revised 2012), ”Tips on Writing a Philosophy Paper” (O).
Quine, V. W. O., 1997 [1948], “On What There Is,” i: From a Logical Point of View, Harper &
Row, s. 1-19 (O).
25/9, 10-12 (T116)
F5: Egenskaper
I denna föreläsning lämnar vi frågan om metafysikens metod och möjlighet bakom oss, och
fokuserar istället på en av de ärevördigaste diskussionerna i metafysiken själv, den rörande
egenskapers existens och, inte minst, natur. Fokus kommer att ligga på den klassiska debatten
mellan s.k. universalierealister (Aristoteles och Platon är klassiska exempel) och nominalister
(företrädda av bland annat en majoritet av de medeltida tänkarna, men även av en rad moderna
filosofer, inklusive bland andra Quine).
Läsanvisningar:
Föreläsningens huvudtext är Tallant. Artikeln i The Stanford Encyclopedia är att betrakta som (ej
4
obligatorisk) bakgrundsläsning för den särskilt intresserade. Vi kommer inte heller att gå in på
detaljer i Armstrongs text.
Armstrong, D. M. (1975), “Towards a Theory of Properties: Work in Progress on the Problem of
Universals”, Philosophy, 50(192): 145-155, (O).
Swoyer, C. and F. Orilia, “Properties”, The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Winter 2011
Edition), E. N. Zalta (ed.), (Ö).
Tallant, J., 2011, Metaphysics – An Introduction, Continuum: London, kapitel 5 (Monografi, s.
93-118).
2/10, 10-12 (C360)
F6: Ting
I den här föreläsningen tar vi upp diskussioner som förts inom metafysiken rörande (konkreta)
objekts existens och, inte minst, natur. Viktiga positioner som kommer att diskuteras är den s.k.
substratteorin och dess rival ”bundle”-teorin. I samband med att problem med dessa respektive
teorier tas upp kommer vi även att komma in på sådant som vad ett (oändligt) regress-argument
är, och hur det bäst värderas.
Vid detta tillfälle delas också delkursens tredje examinationsuppgift ut.
Läsanvisningar:
Föreläsningens huvudtext är Tallant. Maurin är ej obligatorisk läsning, men rekommenderas som
bakgrundsläsning till diskussionen om s.k. regresser.
Maurin, A-S, 2012, “Bradley’s Regress”, Philosophical Compass, 7(11): 794-807, (O)
Tallant, J., 2011, Metaphysics – An Introduction, Continuum: London, kapitel 6 (Monografi, s.
118-141).
2/10 13-15 (C452)
S3: Praktisk argumentationshantering 3: Schaffer vs. Quine
Delkursens tredje seminarium knyter an både till seminariet om Quine (S2) och till föreläsningen
om Neo- Aristotelisk metafysik (F3). Under seminariet står Schaffers text ”On What Grounds
What” i centrum för diskussionen. Snarare än en närläsning av Schaffers text, är syftet med
seminariet av jämförande karaktär. Quines syn på metafysik (dess syfte och metod) kommer att
ställas emot Schaffers syn på metafysik – vad för typ av frågor är egentligen metafysiska frågor och
hur ska metafysiska studier bedrivas?
En jämförande studie med fokus på de argument som kan urskiljas i Quine och Schaffer görs i
grupper och presenteras och diskuteras i helklass.
Läsanvisningar:
Portmore, D. W., 2001 (revised 2012), ”Tips on Writing a Philosophy Paper” (O).
Quines, V. W. O., 1997 [1948], “On What There Is,” i: From a Logical Point of View, Harper
& Row, s. 1-19 (O). Schaffer, J. (2009), “On What Grounds What”, i: Metametaphysics: New
Essays on the Foundations of Ontology,
D. Chalmers, D. Manley, and R. Wasserman (eds.), Clarendon Press: Oxford, (O).
9/10, 10-12 (T116)
F7: Tid
I den här föreläsningen ser vi närmre på de dominerande metafysiska teorierna om tid, samt de
olika problem som dessa teorier stöter på.
5
Läsanvisningar:
Huvudtexten för denna och nästa föreläsning är kapitel 7-8 i Tallant. Bra bakgrundsläsning hittar
du i artikeln från The Internet Encyclopedia.
Dowden, B., “Time,” The Internet Encyclopedia of Philosophy, URL:
http://www.iep.utm.edu/time/, (Ö).
Tallant, J., 2011, Metaphysics – An Introduction, Continuum: London, kapitel 7-8 (Monografi,
s. 142-186).
16/10, 10-12 (C402)
F8: Identitet över tid
I den här föreläsningen ser vi närmre på de dominerande metafysiska teorierna om identitet över
tid, och de problem som dessa teorier stöter på. Eventuellt diskuteras också olika kombinationer
av teorier om tid med teorier om identitet över tid samt möjligheter och problem med dessa.
Läsanvisningar:
Huvudtexten för denna, liksom föregående, föreläsning är kapitel 7-9 i Tallant. En bra bakgrund
tes i Dowden.
Parfits text är även den relevant – dock i synnerhet för eftermiddagens seminarium!
Dowden, B., “Time,” The Internet Encyclopedia of Philosophy, URL:
http://www.iep.utm.edu/time/, (Ö). Parfit, D., 1971, “Personal Identity,” The Philosophical
Review, 80(1): 3-27, (O).
Tallant, J., 2011, Metaphysics – An Introduction, Continuum: London, kapitel 7-8 (Monografi,
s. 142-186).
16/10, 13-15 (C402)
S4: Praktisk argumentationshantering 4: Parfit
I det fjärde och sista seminariet görs ett nedslag i en specifik fråga som rör objekts identitet över
tid, nämligen personers identitet över tid. I centrum för diskussionen är Parfits text ”Personal
Identity”. Under seminariet görs en grov argumentationsanalys av Parfits text (i grupper), och vi
diskuterar de argument Parfit framför i artikeln i relation till generella frågor om identitet över
tid.
Läsanvisningar:
Parfit, D., 1971, “Personal Identity,” The Philosophical Review, 80(1): 3-27, (O). Portmore, D.
W., 2001 (revised 2012), ”Tips on Writing a Philosophy Paper” (O).
Tallant, J., 2011, Metaphysics – An Introduction, Continuum: London, kapitel 8 (monografi, s.
166-186).
23/10, 10-12 (T116)
F9: Möjliga världar
I denna och nästa föreläsning tittar vi närmre på frågan vad som kan tänkas fungera som
sanningsgörare för påståenden om vad som kunde, kan, och måste vara fallet. Vårt främsta
studieobjekt blir David Lewis teori om konkreta möjliga världar, men vi kommer även att beröra
alternative teorier (inklusive s.k. ”Platonism” rörande möjliga världar, samt mer deflationistiska
uppfattningar).
Läsanvisningar:
Dagens huvudtexter är Tallant och Lewis. Parents encyclopedi-artikel fungerar mer som (ej
6
obligatorisk) bakgrundsläsning.
Lewis, D., 1986, On the Plurality of Worlds, Blackwell: Oxford (T).
Parent, T., “Modal Metaphysics,” The Internet Encyclopedia of Philosophy, URL:
http://www.iep.utm.edu/mod- meta/, (Ö).
Tallant, J. 2011, Metaphysics – An Introduction, Continuum: London, kapitel 4 (Monografi, s.
65-92).
23/10, 13-16 (C402)
F10: Möjliga världar
Under eftermiddagen avslutar vi vår genomgången av teorier om möjlighet och nödvändighet.
Dagens sista timme (15-16) ägnar vi åt att tala om kursens examinationsuppgift.
Vid detta tillfälle delas också delkursens fjärde och sista examinationsuppgift ut.
Läsanvisningar:
Lewis, D., 1986, On the Plurality of Worlds, Blackwell: Oxford, pp. 1-5, (T).
Parent, T., “Modal Metaphysics,” The Internet Encyclopedia of Philosophy, URL:
http://www.iep.utm.edu/mod- meta/, (Ö).
Tallant, J. 2011, Metaphysics – An Introduction, Continuum: London, kapitel 4 (Monografi, s.
65-92). Inför examinationsuppgiften:
Portmore, D. W., 2001 (revised 2012), ”Tips on Writing a Philosophy Paper” (O).
Examination
Kursen examineras med hemtentamen. Hemtentamen består av fyra examinationsuppgifter.
Kurslitteratur
Kurslitteraturen består av en huvudbok (Tallant 2011), ett antal originalartiklar, några
översiktsartiklar (framförallt från Stanford Encyclopedia of Philosophy och The Internet Encyclopedia
of Philosophy), samt ett textkompendium med utdrag ur böcker/artiklar. Textkompendiet finns
att köpa på repro, humanisten. Litteraturlista, samt utförliga läsanvisningar (inklusive länkar till
viss litteratur) finner du i kurskompendiet.
Logik 7,5 hp
Lärare: Martin Kaså Rum T244, Olof Wijksgatan 6.
Litteratur
Huvudbok
• Volker Halbach: The Logic Manual, Oxford UP
• Webbsida: http://logicmanual.philosophy.ox.ac.uk/
• Exercises Booklet: http://logicmanual.philosophy.ox.ac.uk/exercises/exercises.pdf
Internet Encyclopedia of Philosophy
• Logical Consequence http://www.iep.utm.edu/logcon/
• Deductive-Theoretic Conceptions of Logical Consequence
http://www.iep.utm.edu/logcon-d/
• Model-Theoretic Conceptions of Logical Consequence http://www.iep.utm.edu/logconm/
7
Artikel
• Alfred Tarski: ”Truth and Proof”, Scientific American 220:6 June 1969
Bredvidläsning
• Dag Westerståhl: ”Mening och Logik”, Filosofisk Tidskrift 1994:1
http://www.bokforlagetthales.se/filosofisktidskrift/artiklar/DW_Mening.pdf
• Alfred Tarski: ”The Semantic Conception of Truth and The Foundations of Semantics”,
Philosophy and Phenomenological Research 4:3 (1944)
•
Jstor: http://www.jstor.org/stable/pdfplus/2102968.pdf
Schema och föreläsningsplanering
Tid/Plats
Tis 2 sep
10.15-12.00
sal K333
Mån 8 sep
10.15-12.00
sal K333
Tis 9 sep
10.15-12.00
sal K332
Mån 15 sep
10.15-12.00
sal D411
Tis 16 sep
10.15-12.00
sal D411
Mån 22 sep
13.15-15.00
sal K333
Ons 24 sep
13.15-15.00
sal K332
Fre 26 sep
10.15-12.00
sal K333
Mån 29 sep
10.15-12.00
sal C430
tis 30 sep
10.15-12.00
sal K333
Mån 6 okt
10.15-12.00
sal K333
Tis 7 okt
10.15-12.00
Innehåll
Litteratur
Introduktionsföreläsning
Introduction + 1.5, 1.6
http://www.iep.utm.edu/logcon/
Satslogik: syntax och semantik
Kapitel 2
Formaliseringar i satslogik
Kapitel 3
Övning
Arbetsblad 1
Predikatlogik: intro och syntax
Kap 1.1-1.4, 4.1-4.3
Predikatlogik: formalisering
Kap 4
Övning
Arbetsblad 2
”Truth and Proof”
Att definiera sanning
Predikatlogik: semantik
Kap 5
http://www.iep.utm.edu/logcon-m/
Övning
Arbetsblad 3
Naturlig deduktion 1: satslogik
Kap 6.1
Naturlig deduktion 2
Kap 6
http://www.iep.utm.edu/logcon-d/
8
sal K333
Mån 13 okt
10.15-12.00
sal K333
Tis 14 okt
10.15-12.00
sal T116
Mån 20 okt
10.15-12.00
sal C402
Tis 21 okt
10.15-12.00
sal C402
Mån 27 okt
10.15-12.00
sal C430
Ons 29 okt
09.00-13.00
sal T307
Fre 5 dec
09.00-13.00
sal T340
Övning
Arbetsblad 4
Predikatlogikens semantik,
deduktion och naturligt språk
Kap 7
Identitet
Kap 8
Övning
Exempeltenta
Avslutning och frågestund
Tentamen
Allt!
Omtenta
Allt igen!
Språkfilosofi, 7,5 hp
I momentet behandlas filosofiska problem, teorier och begrepp som diskuteras i samtida
språkfilosofisk forskning. De texter som diskuteras inom samtida forskning är en utgångspunkt
för kursen, men en viss historisk tillbakablick aktualiseras eftersom den har relevans för den
samtida diskussionen. I den historiska tillbakablicken tar vi avstamp i det tidiga 1900-talet och
teorier om mening och referens hos Frege, Russell och de logiska positivisterna och fortsätter med
diskussioner om språklig mening hos Quine, Wittgenstein, Austin och Strawson. I del två
koncentrerar vi oss på samtida diskussioner om distinktionen mellan semantik och pragmatik och
börjar med att läsa några texter av Grice om vad som sägs, implikatur och samtalsmaximer för att
fortsätta med indexikalism, kontextualism och minimalism där vi läser: Stanley, Wilson & Sperber,
Recarnati, Borg och Cappelen & Lepore.
Ansvariga lärare:
Anders Tolland (e-post: [email protected]) (AT)
Stellan Petersson (e-post: [email protected]) (SP)
Litteratur
Kursboken är Alex Millers The philosophy of language (Routledge 2007). Från Repro ska Du
införskaffa det kompendium med originaltexter som, tillsammans med texter Du själv ska
ladda ner, också utgör kurslitteratur. Texter nedan markerade med * finns i detta
kompendium. För de nedladdade texter som anges nedan gäller att där inget annat sägs så
9
finns de i e-versioner av de tidskrifter som anges. I många fall måste du gå via inloggning på
UBs hemsida för att få fram dem men ibland kan texten direkt googlas.
Schema och preliminär planering
Del 1:
3 november 13.30-16 |C402| AT
Föreläsning 1. Introduktion samt Frege, Russell & positivisterna.
Tidiga teorier om mening och referens hos Frege, Russell o positivisterna (verifikationism)
tillsammans med några senare alternativ presenteras och diskuteras.
Läs: Miller kap 1-3
1 0 n o v e m b e r 1 3 .3 0 -1 6 |C 4 0 2 | A T
Föreläsning 2. Mot mening.
Två kritiker (Quine och Wittgenstein) av traditionella meningsteorier presenteras och
diskuteras.
Läs: Miller kap 4 o 5
17 november 13.30-16 |C402| AT
Föreläsning 3. För mening.
Försvar mot Wittgensteins kritik presenteras.
Läs: Miller kap 6
J L Austin ”Truth” & P F Strawson ”Truth” (Båda texterna ur ‘Symposium: Truth’ i
Proceedings of the Aristotelian Society. Supplementary Volume 24 (1950) [e-tidskrift UB]
C Wright ur Truth & Objectivity (stencil)
25 november 9.15-12 |T116| AT
Föreläsning 4. AT Mening, sanning & metafysik.
Ytterligare några meningsteorier (bl a Davidson) presenteras o diskuteras.
Läs: Miller kap 8 o 9
Del 2:
1 december 13-16|C402|SP
Gruppövning 1. ”Vad som sägs”, ”implikatur” och ”samtalsmaximer”.
Vi diskuterar Grices inflytelserika idéer och distinktioner.
Läs:
Grice, H.P. 1975. Logic and conversation. In: Speech acts. Syntax and semantics 3, Cole, P.,
Morgan, J. (eds) Academic Press, pp. 41-58
*Grice, H.P. 1975. Prolegomena. I:Studies in the way of words, sid. 3-22. Harvard University
10
Press.
Miller kap. 7
8 december 13-16 |C456| SP
Gruppövning 2. Kritik av Grices program.
Vi diskuterar två texter som kritiserar Grices förslag.
Läs:
Bach, Kent 1994. Conversational impliciture. Mind and Language, 9(2):124–162.
Travis, Charles, 1985. ‘On What Is Strictly Speaking True’, Canadian Journal of Philosophy,
vol. 15, no. 2, s. 187–229.
15 december 13-16| C402 | SP
Gruppövning 3. Indexikalism.
Vi diskuterar två texter som med delvis formella metoder försöker redogöra för
kontextkänslig betydelse.
Läs:
Stanley, J, 2000, ‘Context and logical form’, Linguistics and Philosophy 23:391-434.
Stanley, J and Szabó, Z, 2000, ‘On quantifier domain restriction’, Mind & Language
15:219-61.
5 januari|Gruppdiskussion via GUL (inlämning senast 17:00)|SP
Gruppövning 4. Kontextualism (SP).
Vi diskuterar två texter som presenterar en lösning till de problem vi tidigare diskuterat i
termer av pragmatisk snarare än språklig kunskap. Obs. att denna övning sker via Internet.
Wilson, Deirdre & Sperber, Dan, 2002. ‘Truthfulness and Relevance’, Mind, vol. 111, no.
443, s. 583–632.
Recanati, François, 2007. ‘It is raining (somewhere)’, Linguistics and Philosophy, vol. 30, no.
1, s. 123–46.
12 januari 13-16| C452|SP
Gruppövning 5. Minimalism (SP).
Vi tittar närmare på artiklar där alla tidigare presenterade försök att hantera kontextkänslighet
kritiseras.
11
Läs:
Borg, Emma 2012. Semantics without pragmatics. I: The Cambridge Handbook of
Pragmatics. Allen, K. & Jaszczolt, K. Cambridge: CUP. Kan laddas ner
från: http://www.reading.ac.uk/AcaDepts/ld/Philos/borg/borg.htm
Cappelen, Herman & Lepore, Ernie, 2005. ‘Radical and Moderate Pragmatics: Does Meaning
Determine Truth Conditions?’, i Zoltán Gendler Szabó, utg., Semantics versus Pragmatics,
Oxford, Clarendon Press, s. 45–71. Kan laddas ner från:
http://ruccs.rutgers.edu/tech_rpt/TR70_Lepore_Cappelen.pdf
Lyssna gärna på intervjun med Emma Borg som du finner här:
http://hwcdn.libsyn.com/p/1/3/c/13c598711c91325e/Emma_Borg_on_Language_and_Contex
t.mp3?c_id=6637534&expiration=1409127555&hwt=c6a9c29980cc4ab8e9b66861b22609bb
Tema: medvetande, 7,5 hp
Lärare: Helge Malmgren
I det här momentet studeras olika centrala strömningar inom modern medvetandefilosofi. I
centrum för kursen står intentionalitetsbegreppet. Centrala frågeställningar rör intentionalitetens
natur, dess relation till fenomenella tillstånd och perceptuell intentionalitet. Kursen består av tre
delar. I den första delen introduceras en medvetandefilosofisk begreppsapparat, centrala problem
och teoribildningar. Del två och tre presenterar några centrala teorier om intentionalitet
respektive qualia. I den uppsats som skall skrivas i anslutning till kursen, skall ett problem som är
centralt för endera intentionalitet eller qualia diskuteras.
I den andra delen presenteras tre klassiska teorier om intentionalitet och några moderna varianter
av desamma: Meinongs objekt-teori om intentionalitet, Russells teori att intentionalt innehåll
består av de egenskaper och objekt som tanken handlar om, och Husserls teori om en strikt
åtskillnad mellan det intentionala innehållet och det intentionala objektet.
I den tredje delen diskuteras några olika teorier om fenomenellt medvetande (qualia) och hur
detta förhåller sig till intentionalitet. Fokus kommer här att ligga på teorier som hävdar att det
finns någon form av specifik metafysisk förbindelse mellan fenomenella tillstånd och intentionala
tillstånd. Tre sådana teorier kommer att studeras, dels teorin att fenomenella tillstånd i själva
verket är intentionala tillstånd, dels teorin att fenomenella tillstånd grundar intentionala tillstånd
och dels teorin att intentionala tillstånd grundar fenomenella tillstånd.
Kursen är en uppsatsförberedande kurs. Det här innebär att ett av dess syften är att förbereda
studenterna för filosofisk uppsatskrivning. Det här i sin tur innebär att undervisning inte endast
består av traditionella föreläsningar, utan också av textseminarier, där inte bara innehållet i de
studerade texterna, utan också deras struktur och uppläggning diskuteras.
Studenterna kan välja att vinkla sin uppsats endera mot intentionalitet eller mot qualia.
12
Examination
Kursen examineras genom att studenterna författar en kortare uppsats (ca 3000 ord – ”Analysis”format) och presenterar den på ett uppsatsseminarium. Uppsatsen skall presentera ett problem
som har diskuterats under kursen och en tes som återfinns i kurslitteraturen som en lösning på
problemet samt kritiskt diskutera argument för och emot tesen. Deltagande i minst två av
litteraturseminarierna är också obligatoriskt för godkänd kurs.
Schema
1) tisd 11/11 13-16, sal H423
Intro plus översikt: Vad är medvetandefilosofi? Olika medvetandebegrepp, intentionalitet,
fenomenella tillstånd m.m.
Litteratur: Malmgren 2014 kap. 1 och 3
2) onsd 12/11 13-16, sal H423
Intentionalitet 1: Brentanos problem och Meinongs lösning
Litteratur: Smith 1975 eller Marek 2013
Referens: Föllesdal 1978
3) onsd 19/11 13-16, sal H423
Intentionalitet 2: Fenomenologi, empirism med mera.
Litteratur: Nes 2008, Crane 2008, Russell 1911, Föllesdal 1969
Referens Almäng 2012, Föllesdal 1990, Smith 1979
4) månd 24/11 13-15, sal C402 (seminarium 1)
Seminarium 1: Intentionalitet
Litteratur: Se "Valfri för intentionalitetsstudenter" nedan.
5) onsd 26/11 13-15, sal H423
Qualia 1: Higher order vs One-Level, Varieties of One-Level accounts
Litteratur: Chalmers 2004, Thomasson 2000
Referens: Crane 2003, Farkas 2008, Horgan and Kriegel 2008, Thomasson 2008
6) onsd 3/12 13-16, sal C360
Qualia 2: Varieties of One-Level accounts
Litteratur: Smith 2008
Referens: Crane 2003, Farkas 2008, Horgan and Kriegel 2008, Thomasson 2008
7) onsd 10/12 13-16, sal C423 (seminarium 2)
Seminarium: Qualia och fenomenellt medvetande
Litteratur: Se "Valfri för qualia-studenter" nedan.
8) onsd 17/12 13-15, sal C360
Ämne ej bestämt.
9) onsd 7/1 13-15, sal H423 (seminarium 3)
13
Seminarium 3: Hur hänger allt ihop?
10) onsd 14/1 13-17, sal C456 (uppsatsseminarium)
Studentseminarium: Uppsatsventilering
Kurslitteratur
Obligatorisk, gemensam för alla
Chalmers, D. (2004), “The Representational Character of Experience”, in B. Leiter The Future
for Philosophy, Oxford: Oxford University Press, online here:
http://consc.net/papers/representation.html
Crane, T. (2008) “Reply to Nes”, Analysis 68:215-218
Föllesdal, D. (1969), “Husserl’s Notion of Noema”, The Journal of Philosophy 66:680-687
Malmgren, H. (2014), Medvetandet (bokmanus), kap. 1 och 3.
Marek, Johann, (2013) "Alexius Meinong", The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Summer
2013 Edition), Edward N. Zalta (ed.), URL =
<http://plato.stanford.edu/archives/sum2013/entries/meinong/>.
Nes, A. (2008), “Are only Mental Phenomenon Intentional”, Analysis 68:205-215
Russell, B. (1911), “Knowledge by Acquaintance and Knowledge by Description”, Proceedings of
the Aristotelian Society 11:108-128
Smith, AD (2008), “Translucent Experiences”, Philosophical Studies 140:197-212
Thomasson, A. (2000). “After Brentano. A one Level Theory of Consciousness”, European
Journal of Philosophy 8:190-209
Dessutom rekommenderas följande artikel (kan med fördel ersätta eller komplettera Marek):
Smith, DW (1975), Meinongian Objects, Grazer Philosophische Studien vol 1 1975
Valfri för intentionalitetsstudenter
Almäng, J. (2012), “Russellian Propositions and Properties”, Metaphysica 13:7-25
Föllesdal, D. (1978), ”Brentano and Husserl on Intentional Objects and Perception”, Grazer
Philosophische Studien 5: 83-94
Föllesdal, D. (1990), “Noema and Meaning in Husserl”, Philosophy and Phenomenological
Research 50: 263-271
Montague, M. (2010), “Recent Work on Intentionality”, Analysis 70:765-782
Smith, DW (1979), ”The Case of the Exploding Perception”, Synthese 41:239-269
Valfri för qualia-studenter
Crane, T. (2003), “The Intentional Structure of Consciousness”, in A. Jokic and Q. Smith (eds)
Consciousness: New Philosophical Perspectives, New York: Oxford University Press Finns online här
http://sas-space.sas.ac.uk/221/1/The%20intentional%20structure.pdf
Farkas, K. 2008. Phenomenal intentionality without compromise. The Monist 91: 273–93.
Horgan, T. and Kriegel U. (2008), ”Phenomenal Intentonality meets the Extended Mind”, The
Monist 343-373
Thomasson, A. (2008), “Phenomenal Consciousness and the Phenomenal World”, The Monist
91:191-214
14
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH
VETENSKAPSTEORI
FT1200
Teoretisk filosofi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng
Theoretical Philosophy: Intermediate Course, 30 higher education credits
Grundnivå / First Cycle
Fastställande
Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2010-02-16 och senast
reviderad 2014-08-22 av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Den
reviderade kursplanen gäller från och med 2014-09-01, höstterminen 2014.
Utbildningsområde: Humanistiskt 100 %
Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Inplacering
Kursen ges som fristående kurs.
Grundnivå
Huvudområde
Fördjupning
Teoretisk filosofi
G1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp
kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs godkänt resultat från Teoretisk filosofi: Grundkurs
(FT1100 eller TF1000) eller motsvarande.
Mål
Kunskap och förståelse
Studenten skall efter avslutad kurs kunna
• i muntlig och skriftlig form räkna upp
och beskriva de mest centrala problemområdena, liksom de viktigaste positionerna,
inom modern analytisk metafysik,
• redogöra för centrala begrepp inom klassisk logik, t.ex. sanning, giltighet och
härledning, samt hur dessa begrepp förhåller sig till varandra,
2/ 3
• med formella metoder belysa grundläggande filosofiska frågeställningar kring
språklig mening, sanning och argumentation,
• benämna, beskriva och kontrastera centrala språkfilosofiska begrepp och teorier,
• redogöra för huvuddragen i och förklara sambanden mellan centrala
medvetandefilosofiska begrepp och teorier,
Färdighet och förmåga
Studenten skall efter avslutad kurs kunna
• självständigt författa en mindre text där ett begränsat problemområde beskrivs, en
tes med bäring på problemområdet presenteras och argument för och emot tesen
diskuteras,
• analysera vilka konsekvenser teoretiska ställningstaganden på ett filosofiskt område
får för andra filosofiska områden,
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten skall efter avslutad kurs kunna
• uttrycka självständiga och nyanserade bedömningar av kvaliteten hos filosofiska
argument och teorier,
• värdera argument för och emot olika centrala filosofiska teoribildningar.
Innehåll
Kursen består av fyra obligatoriska moment.
Logik 7,5 hp
Momentet ger en introduktion till modern formell logik och dess plats inom analytisk
filosofi och relaterade vetenskaper. Centrala begrepp som behandlas är sanning,
giltighet, satisfierbarhet och bevisbarhet. Vikt läggs vid både teori och färdighetsträning.
Metafysik 7,5 hp
Inom ramen för momentet studeras en uppsättning centrala frågeställningar i modern
metafysik, inklusive frågor rörande verklighetens grundläggande konstitution (s.k.
ontologi). En del behandlar även frågor rörande metafysikens metod och möjlighet (s.k.
metametafysik).
Språkfilosofi 7,5 hp
I momentet behandlas filosofiska problem, teorier och begrepp som diskuteras i samtida
språkfilosofisk forskning. De texter som diskuteras inom samtida forskning är en
utgångspunkt för kursen, men en viss historisk tillbakablick kan aktualiseras i den mån
den har relevans för den samtida språkfilosofin.
Tema: Medvetande 7,5 hp
FT1200 Teoretisk filosofi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng / Theoretical Philosophy: Intermediate Course,
30 higher education credits
Grundnivå / First Cycle
3/ 3
I det här momentet studeras olika centrala strömningar inom modern
medvetandefilosofi. Fokus ligger på akademiskt skrivande och examinationen tränar
särskilt förmågan till skriftlig argumentation.
Former för undervisning
Undervisningen ges i form av föreläsningar, och/eller övningar, seminarier och enskilt
arbete eller arbete i grupp, med tillgång till lärarens handledning, samt redovisning av
uppgifterna för övriga deltagare i kursen. Obligatorisk närvaro kan gälla för vissa
kursmoment, i synnerhet seminarier.
Kursen examineras genom aktivt deltagande, skriftliga eller muntliga prov.
Undervisningsspråk: engelska och svenska
Former för bedömning
Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma
examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och
skall vara skriftlig. Antal provtillfällen är begränsade till fem stycken.
Betyg
På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 15 av 30
högskolepoäng och betyget Godkänt på resterande poäng.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt
och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingar i olika former ligger till
grund för kursens utformning.
Övrigt
Kursen får ej tillgodoräknas/ingå i examen tillsammans med kursen TF3000.
FT1200 Teoretisk filosofi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng / Theoretical Philosophy: Intermediate Course,
30 higher education credits
Grundnivå / First Cycle
