Rasismen göds genom historielösheten | Debatt | svt.se
2014-03-25 13:25
Rasism
Gustav Fridolin inför internationella minnesdagen för slavhandeln:
Rasismen göds genom
historielösheten
Publicerad 24 mars, 2014 - 15:40
AFROFOBI Vi åtgärdar inte de orättvisor som inte syns – afrofobin i
samhället kan därför bara utrotas om vi synliggör dess ursprung. Till
exempel måste svenska elever lära sig att Sverige inte var någon
passiv åskådare till slavhandeln.
Imorgon, tisdagen den 25 mars, kommer att uppmärksammas särskilt på
många håll i världen. Men i Sverige kommer det förmodligen att gå de flesta
förbi att det i dag är den av FN utlysta dagen för att minnas ett av de största
människorättsövergreppen i världens historia, vars konsekvenser fortfarande
syns i fattigdom, rasism och diskriminering: den transatlantiska slavhandeln.
FN:s utlysning av dagen har inte enbart historiska skäl. Afrofobin är fortsatt
ständigt närvarande.
I Sverige tar den sig uttryck i strukturell diskriminering på bostadsoch arbetsmarknaden, i fortsatt spridning av rasistiska stereotyper
Rekommendera
Tweet
115
887
60
kommentarer
Svara på artikeln
Skriv själv på Debatt
Senaste debattartiklar
Kan kvinnokroppar bara få vara
kroppar?
Killarna förtjänar sin plats i solen
SVT bekräftar fördomar om
ridsporten
Rasismen göds genom
historielösheten
Vi vet för lite om tidig
betygsättning
och i hatbrott.
http://debatt.svt.se/2014/03/24/rasismen-gods-genom-historielosheten/
Sida 1 av 15
Rasismen göds genom historielösheten | Debatt | svt.se
2014-03-25 13:25
Den fruktansvärda och uppmärksammade rasistiska misshandeln av en
pappa inför sitt barn på en gångbro i Malmö är bara ett exempel på det våld
som denna rasism, likt annan rasism, tar sitt mest extrema uttryck i.
I spåren av den europeiska krisen växer rasismen i Europa. Men precis
som rasismens andra uttryck i form av till exempel antiziganism och
antisemitism så är afrofobin inget som uppstått ur krisen. Den är som ett
virus som ligger latent, och som bara kan utrotas om vi blottlägger dess
ursprung.
För även om två av det förra århundradets viktigaste
medborgarrättskamper, den i USA och den i Sydafrika, gällde
kampen mot afrofobin så är ordet knappt existerande.
Martin Luther King och Nelson Mandela är två av den västliga kultursfärens
största moraliska ikoner, men den orättvisa de utsattes för är ändå för så
många människor namnlös.
Vi kommer aldrig klara att åtgärda orättvisor som förblir osynliga.
Alla de medborgerliga rättigheter vi har i dag har införts som en följd
av att diskrimineringen beskrivits, lyfts fram i ljuset och namngetts.
Rösträtt för kvinnor dök inte upp förrän kvinnor krävde rösträtt, det fria
ordet uppkom genom att människor pratade fritt, gav ut tidningar och
tryckte böcker, framgångarna för HBTQ-rörelsen vinns när garderobsdörrar
ställs på vid gavel och de som stängs in får kraft att ta sin rätt.
När jag för några år sedan gjorde en dokumentärserie om svensk rasisms
historia så insåg jag hur mycket av Sveriges egen del i rasismens historia
som förblivit dold. Alla känner till slavhandeln som gick från Afrika till
Amerika, men den historien börjar allt för ofta på en strand vid kanten av en
djungel.
Det ser dramatiskt ut, men det döljer en viktig del av historien. Vid den
transatlantiska slavhandelns utbrott så bestod Afrika, precis som Europa och
Asien, av civilisation: Av statsbildningar, kultur och vetenskap. Afrika var
civiliserat på samma sätt som Europa var civiliserat. Vid tiden för
slavhandelns inledning var Europas teknologiska försprång inte stort.
Rasismen uppstod först när politiska och ekonomiska makthavare
behövde den för att legitimera slavhandeln, och hur människor
behandlades.
Under de sekel slavhandeln upprätthölls var det den afrofoba rasismen som
kunde motivera varför afrikanska människor kunde behandlas på ett sätt de
europeiska upplysningsidealen klargjorde att ingen europé skulle acceptera
att behandlas.
Sverige var ingen passiv åskådare till slavhandeln. Drottning Kristina
och Louis de Geer tog exempelvis aktiv del i slavhandeln genom Svenska
Afrikanska Kompaniet och handeln i nuvarande Ghana. Den svenska kolonin
Saint-Barthélemy i Västindien fungerade efter det brittiska förbudet mot
slavhandel, enligt Gustaf III:s statuter, som transithamn och handelsplats för
mindre nogräknade handelskompanier.
Det är sannolikt inte fel att påstå att svenska staten därigenom
förlängde slavhandeln.
http://debatt.svt.se/2014/03/24/rasismen-gods-genom-historielosheten/
Sida 2 av 15
Rasismen göds genom historielösheten | Debatt | svt.se
2014-03-25 13:25
När slavhandeln till slut blev ohållbar, då protester från vad vi kan beskriva
som Europas första egentliga folkrörelse fick först Storbritannien och senare
andra länder att införa förbud, hade afrofobin och dess föreställningsvärld
blivit en del av Europas uppfattning om omvärlden. Och är det än i dag.
Ska vi göra oss kvitt rasistiska föreställningar måste vi dra undan ridån
och se bakom den. När 12 miljoner människor skeppades över från Afrika till
Amerika så skapades inte bara ett apartheidsamhälle i det gryende USA, det
krossade också mycket av de förflyttades historia och kultur. Detta är något
vi fortfarande lever med i dag.
Afrofobin är ett stort problem i vardagen som begränsar många
människors livsmöjligheter och frihet, och dess botten och gödning
är historielösheten.
Därför måste Afrikas historia, och Sveriges del i Afrikas historia vara en del
av skolans historieundervisning. Dessutom måste kraven från bland annat
Afrosvenskarnas riksförbund på att uppmärksamma minnesdagen och
upprätta minnesmonument i Sverige över detta ett av historiens värsta brott
hörsammas.
Gustav Fridolin (MP), språkrör och folkhögskollärare
115
kommentarer
Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material
Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är
själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s
regler och villkor för kommentarer.
×
Det går inte längre att kommentera i denna tråd.
74 Kommentarer
Logga in
Sortera efter Äldsta
Dela
Patrick Soeder
•
Favoritmärk
för en dag sedan
"Till exempel måste svenska elever lära sig att Sverige inte var
någon passiv åskådare till slavhandeln."
Att afrikanska kungar deltog i, och tjänade pengar på, den
transatlantiska slavhandeln och att både slavhandel och
slaveri hade/har mångtusenåriga rötter i Afrika - bör det ingå
i utbildningsplanen? Eller är det ett exempel på "godartad"
historielöshet?
197
Nisse Hult
• Dela ›
•
för en dag sedan
Hela din artikel är vinklad till att skuldbelägga vita
människor. Du använder Amerika, vilket för många är
synonymt med USA. Amerika består av Nord och Syd
Amerika.
http://debatt.svt.se/2014/03/24/rasismen-gods-genom-historielosheten/
Sida 3 av 15
