Rasism, diskriminering och fördomar. Sociologiska, psykologiska

Förklaringar till rasism,
diskriminering &
fördomar
Sociologiska, psykologiska och
historiska förklaringar
PD Mika Helander
Xenofobi





Handlar om rädsla för det främmande.
Utlänningar, invandrare och representanter för etniska minoriteter
upplevs som ett hot.
Enligt Julia Kristeva har detta sitt ursprung i rädslan för det
främmande inom oss själva, dvs. för vårt okontrollerade
undermedvetna.
Enligt Agnes Heller (fenomenolog) har xenofobin sitt ursprung i ett
upplevt hot mot oifrågasatta alldagliga rutiner och praktiker som
identiteten bygger på. Det främmande ifrågasätter dessa rutiners
självklarheter genom att representera andra rutiner, normer och
praktiker.
Socialpsykologer (Kritiska teorin: Theodore Adorno) har presenterat
teorin om den auktoritära personligheten, som har svårt med att
klara av osäkerhet och tenderar förenkla pga. detta (leder till svartvita uppfattningar och lösningsmodeller).
Socioekonomiskt och kulturellt hot
En rädsla att ”den andre” tar ”våra arbeten,
bostäder, kvinnor” och förändrar vår kultur.
 I Finland och i andra nordiska länder har det
socioekonomiska hotet upplevts mest bland
lågutbildade arbetare (Jaakkola).
 En ”rationell” attityd i situationer av konkurrens
om begränsade resurser.
 Closure är då vanligt, dvs. monopolisering av
bestämda uppgifter till specifika grupper mao.
stänger man ut andra från konkurrensen
(Weber)

Relativ deprivation






Individens relativa ställning är otillfredsställande (Samuel Stouffer:
The Americal Soldier).
Skillnad mellan vad som önskas och vad som förverkligas.
Leder till en ”hackordning”, där individen ”hämnas” sin dåliga
situation på de som befinner sig lägre ner i hierarkin.
Sammanhänger ofta med en osäker ekonomisk situation och
sjunkande status. (Hernes & Knudsen: Svart på vitt)
Tidigare ett medelklassproblem, numera ett arbetarklassproblem.
Ett vanligt uttryck (speciellt i medelklassen) är symbolisk rasism, där
”de andra” påstås bryta mot allmänt accepterade symboler och
normer
Propaganda och mediapåverkan
Kvällstidningarna och skräpjournalismen skapar
konflikter – problem, hotbilder och rädsla säljer.
 Populistiska politiska partier som framför sitt
budskap i media.
 Blir starkare ifall propaganda inte motarbetas av
opinionsledare & Tyst majoritet.
 Kontakthypotesen modifierat: Ifall kontakten
mellan grupperna sker endast i medierad form,
utan personliga, jämlika kontakter, blir risken
större för negativa uppfattningar.

Modernitet: Ängslan och aggression






Sociala bindningar försvagas som ett resultat av individualiseringen i
det moderna samhället. Resultatet blir isolering, vilket skapar
ängslan och osäkerhet.
Individen söker efter ny identifikation i det nationella samhället, som
definieras negativt i relation till det främmande som ”tillhör
annanstans”.
Nya bindningar mellan individen och nationen skapas genom
rasismen som identifierar ”den andre” som ett hot.
Extremhögern erbjuder politiska program och organisationer som
erbjuder ny identifikation och säkerhet.
Nationalismen blir en ny ”civil religion” (R. Bellah)
Parsons: Aggressivitets tes – Det moderna samhället är funktionellt
uppspjälkt (arbetsdelning mellan män och kvinnor) och maskulina
roller tillåter inte expressivitet och känslor. Leder till aggressivitet
som riktas mot ”den andre”.
Cykliska och historiska teorier
Förekommer mera under ekonomiska
lågkonjunkturer, som kännetecknas av
arbetslöshet och medelklassens sjunkande
positioner.
 En ideologi bland andra ideologier: Rasismen
finns alltid närvarande och kan bli överaktiv i
bestämda situationer (Miles)
 Historiska förtrycksrelationer (genom vilka
ekonomisk vinning erhålls) institutionaliseras
som rasrelationer – rasialisering (Miles)
(förekommer oftast i koloniala sammanhang)

Rasism, diskriminering och
fördomar kan förklaras på
många olika sätt och en
tvärvetenskaplig ansats är
ofta fruktbar!