Ryggradslösa djur - Andreas undervisning

RYGGRADSLÖSA DJUR
Biologi årskurs 7
Vårterminen 2017
Biologiboken s. 16-29 och 50
Svampdjur Nässeldjur Kammaneter Rundmaskar
10 000 arter 11 000 arter
100 arter
20 000 arter
Leddjur
1 300 000 arter
Plattmaskar Ringmaskar
Blötdjur
25 000 arter 12 000 arter 130 000 arter
Tagghudingar
7 000 arter
Kambriska explosionen för 540 miljoner år sedan
Första flercelliga djuren för 700 miljoner år sedan
Ryggsträngsdjur
48 000 arter
SVAMPDJUR
-
Sitter fast på underlaget.
10 000 arter.
Lever i vatten, de flesta i havet.
Lever på stora djup och klarar sig bra i
mörker.
Består av celler som samarbetar med
varandra.
Första flercelliga djuren på jorden.
Utvecklades för 600-700 miljoner år sedan.
Har inte gett upphov till några andra
djurgrupper.
UPPBYGGNAD
-
Enkel byggnad.
Inga organ.
Celler med olika uppgifter.
Äter och andas genom att
vatten pumpas in.
- En form av yttre skelett.
- Bildar gifter för att inte bli
uppätna.
FORTPLANTNING
- Tvåkönade (hermafroditer) =
både hane och hona samtidigt.
- Könlig förökning genom att
könsceller släpps ut och möts i
vattnet.
- Könlös förökning genom
delning.
NÄSSELDJUR
-
Lever i vatten.
11 000 arter.
Maneter.
Koralldjur.
Hydror.
Utvecklades för 570 miljoner år sedan.
Har inte gett upphov till några andra
djurgrupper.
UPPBYGGNAD
- Giftiga nässelceller.
- Mun där födan går in och resterna
går ut.
- Magen tar upp en stor del av
kroppens inre.
- Muskler gör att armarna kan röras.
- Kan uppfatta ljus.
- Syret tas upp direkt från vattnet.
FORTPLANTNING
- Lever i två former.
- Fastsittande polyper med
könlös förökning.
- Frisimmande medusor med
könlig förökning.
MANETER
-
Simmar fritt i vattnet.
Nedåtriktad mun.
Rovdjur.
Består till 95 % av vatten.
KORALLDJUR
-
Sitter fast på havets botten.
Uppåtriktad mun.
Havsanemoner lever ensamma.
Stenkoraller bildar kolonier = korallrev.
Lever bara som polyper med både
könlös och könlig fortplantning.
HYDROR
- En del lever i sötvatten.
- Lever bara som polyper.
- Håller sig fast med en klibbig
fotskiva.
- Normalt endast könlös
fortplantning.
KAMMANETER
- Påminner om maneter, men tillhör
inte nässeldjuren.
- Saknar nässelceller.
- Kanske de första djuren på jorden.
RUNDMASKAR
-
Slät hud och rund kroppsform.
20 000 arter.
Finns både i vatten och på land.
Finns i mycket stort antal.
Många är viktiga nedbrytare i naturen.
Tar upp syre genom huden.
Skildkönade eller hermafroditer.
Könlig fortplantning eller jungfrufödsel.
PARASITER
-
Springmasken lever som parasit i tarmen.
Vanlig hos barn.
Kan spridas via otvättade händer.
Spolmasken lever som parasit i tarmen.
Kan spridas genom smutsigt vatten och
dåligt sköljda grönsaker.
- Trikiner lever som parasiter i muskler.
- Kan spridas genom otillräckligt tillagat
griskött.
LEDDJUR
-
Kräftdjur.
Spindeldjur.
Insekter.
Mångfotingar.
1 300 000 arter.
Utvecklades för 550 miljoner
år sedan.
- Trilobiterna dog ut för 250
miljoner år sedan.
- Liknade nutida dolksvansar.
LEDDJUR
-
Hårt och tåligt yttre hudskelett.
Skyddar mot fiender och uttorkning.
Uppdelat i flera delar = segment.
Mjuka leder gör att djuren kan röra
sig.
- Muskler sitter fast i hudskelettet.
- Hudskelettet kan inte växa och måste
därför bytas.
- De flesta är skildkönade med inre
befruktning.
KRÄFTDJUR
-
Nästan alla lever i vatten.
Minst tio ben.
Många har klor.
Andas genom huden eller med gälar.
Fyra antenner.
En del är mycket små och lever som
plankton.
SPINDELDJUR
- Åtta ben.
- Saknar antenner.
- Spindlar.
- Kvalster.
- Skorpioner.
- De flesta lever på land.
SPINDLAR
- De flesta har en kropp i två
delar.
- De flesta har åtta ögon.
- Rovdjur med giftiga tänder.
- Spindeltrådar används som
fångstnät, vid förflyttning och
för att skydda äggen.
- Andas med boklungor som
sitter på bakkroppen.
KVALSTER
- Oftast mycket små.
- Kroppen är inte uppdelad i fram- och
bakkropp.
- Rovdjur, växtätare, nedbrytare eller
parasiter.
- Fästingen är en parasit som kan sprida
sjukdomar som borrelia och
hjärninflammation (TBE).
SKORPIONER
- Finns inte i Sverige.
- Rovdjur.
- Kraftiga klor längst fram.
- Giftig tagg längst bak.
INSEKTER
- Kroppen består av huvud, mellankropp
och bakkropp.
- Sex ben.
- De flesta har vingar och kan flyga, vilket
inga andra ryggradslösa djur kan.
- Man känner till ungefär 1 000 000 arter.
- Finns nästan överallt på land och i
sötvatten.
INSEKTER
- Två stora fasettögon för att se
bilder.
- Små punktögon för att uppfatta
ljus.
- Två antenner används som
känselspröt och för att lukta med.
- Andas med ett nätverk av tunna
luftrör som kallas trakéer.
- Syret tas in genom andningshål på
bakkroppen.
INSEKTER
- Lägger ägg med sega
skal.
- Ofullständig förvandling
hos t.ex. gräshoppor,
vårtbitare, bärfisar och
trollsländor.
- Fullständig förvandling
hos de flesta insekter,
t.ex. myror, bin, getingar,
fjärilar och skalbaggar.
MÅNGFOTINGAR
-
Minst 18 ben.
Två antenner.
Enkelfotingar har två ben på varje segment och är rovdjur.
Dubbelfotingar har fyra ben på varje segment och är växtätare.
PLATTMASKAR
-
25 000 arter.
Virvelmaskar.
Bandmaskar.
Sugmaskar.
Platt kroppsform.
Tar upp syre genom huden.
Rör sig långsamt.
De flesta är hermafroditer.
VIRVELMASKAR
- De flesta är frilevande i
söt- eller saltvatten.
- Rovdjur eller asätare.
- Tarmsystem i hela
kroppen.
- Munnen sitter på
undersidan av kroppen.
BANDMASKAR
- Lever enbart som
tarmparasiter.
- Binnikemasken kan leva i
människans tarm.
- Kan bli över 10 meter lång.
- Kan spridas genom rått kött
från gris eller fisk.
SUGMASKAR
- De flesta lever som yttre
parasiter på fisk.
- Fäster sig på huden med
hjälp av sugskålar.
RINGMASKAR
-
12 000 arter.
Lever i vatten och på land.
Daggmaskar.
Iglar.
Havsborstmaskar.
Kroppen uppdelad i smådelar = segment.
Kroppen är vanligtvis långsträckt.
Utvecklades för 540 miljoner år sedan.
DAGGMASKAR
- Lever i fuktig jord.
- Nedbrytare av växtdelar.
- Andas genom huden som måste
vara fuktig.
- Hermafroditer = tvåkönade.
- Byter spermier och befruktar
varandras ägg när de parar sig.
IGLAR
- Rovdjur eller parasiter.
- De flesta lever i sötvatten.
- Suger sig fast med sugskålar som
finns längst fram och längst bak
på kroppen.
- Blodigeln kan suga blod från
människan.
- Kan användas inom sjukvården.
HAVSBORSTMASKAR
- Lever i havet – både i djupa
havsbottnar och på grunda
stränder.
- Andas med gälar som tar upp
syret från vattnet.
- Viktig föda för många djur.
BLÖTDJUR
-
Snäckor.
Musslor.
Bläckfiskar.
Mjuk kropp.
Många har hårda skal som innehåller kalk.
Finns i nästan alla miljöer.
Utvecklades för 540 miljoner år sedan.
Nära släkt med ringmaskarna.
130 000 nu levande arter.
Skildkönade eller hermafroditer med könlig
fortplantning.
SNÄCKOR
-
Landlevande andas med enkla lungor.
Vattenlevande andas med gälar.
Ett skal = snäckor.
Skalet skyddar mot uttorkning på land och mot
rovdjur i vatten.
Inget skal = sniglar (på land) eller nakensnäckor (i
havet).
Förflyttar sig med en muskelrik krypsula.
Många är växtätare, andra är asätare.
Munnens sträva rivtunga skrapar av födopartiklar.
MUSSLOR
- Lever i vatten.
- Två skal.
- Saknar huvud.
- Använder en kraftig fot för att
krypa eller gräva.
- Gälar för andning och
planktonfilter.
BLÄCKFISKAR
-
Delas in i åttaarmade och tioarmade bläckfiskar.
Lever i havet.
De flesta har skalet inne i kroppen.
Foten är omvandlad till fångstarmar eller tentakler.
Kan simma snabbt genom att spruta ut vatten genom
tratten.
Kan vid fara spruta ut en bläckfärgad vätska.
Rovdjur som äter bl.a. fiskar, musslor och kräftdjur.
Välutvecklade ögon och hjärna.
Andas med gälar.
TAGGHUDINGAR
-
Lever i havet.
Mer eller mindre taggiga.
Kalkplattor skyddar kroppen.
Saknar hjärna och huvud.
Unikt vattenkärlsystem för
transport, andning och rörelse.
7 000 arter.
Skildkönade med yttre befruktning.
Utvecklades för 540 miljoner år
sedan.
De ryggradslösa djur som är
närmast släkt med ryggradsdjuren.
SJÖSTJÄRNOR
- Platta, oftast fem armar.
- Mun mitt på
undersidan.
- I spetsen av varje arm
sitter ett öga.
- Sugfötter på armarnas
undersida.
- Rovdjur som äter
snäckor och musslor.
ORMSTJÄRNOR
- Liknar små sjöstjärnor med
långsmala och böjliga
armar.
- Äter smådjur eller döda
växt- och djurdelar.
- Tillhör havets nedbrytare.
SJÖBORRAR
- Klotformade med långa rörliga
taggar.
- Taggarna används som styltor vid
förflyttning på botten.
- Sugfötter används vid klättring.
- Kraftiga tänder runt munnen.
- Växtätare eller rovdjur.
SJÖGURKOR
- Munnen är omgiven av tentakler
och sitter i framänden.
- Äter partiklar ur bottenmaterialet
eller plankton som fångas med
tentaklerna.
SJÖLILJOR
- Kroppen liknar en bägare och
sitter fast på botten.
- Från kroppens övre del
sträcker sig förgrenade armar.
- Munnen sitter mitt på
ovansidan.
- Äter plankton och små delar av
döda växter och djur.