RYGGRADSLÖSA DJUR Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 16-29 och 50 Svampdjur Nässeldjur Kammaneter Rundmaskar 10 000 arter 11 000 arter 100 arter 20 000 arter Leddjur 1 300 000 arter Plattmaskar Ringmaskar Blötdjur 25 000 arter 12 000 arter 130 000 arter Tagghudingar 7 000 arter Kambriska explosionen för 540 miljoner år sedan Första flercelliga djuren för 700 miljoner år sedan Ryggsträngsdjur 48 000 arter SVAMPDJUR - Sitter fast på underlaget. 10 000 arter. Lever i vatten, de flesta i havet. Lever på stora djup och klarar sig bra i mörker. Består av celler som samarbetar med varandra. Första flercelliga djuren på jorden. Utvecklades för 600-700 miljoner år sedan. Har inte gett upphov till några andra djurgrupper. UPPBYGGNAD - Enkel byggnad. Inga organ. Celler med olika uppgifter. Äter och andas genom att vatten pumpas in. - En form av yttre skelett. - Bildar gifter för att inte bli uppätna. FORTPLANTNING - Tvåkönade (hermafroditer) = både hane och hona samtidigt. - Könlig förökning genom att könsceller släpps ut och möts i vattnet. - Könlös förökning genom delning. NÄSSELDJUR - Lever i vatten. 11 000 arter. Maneter. Koralldjur. Hydror. Utvecklades för 570 miljoner år sedan. Har inte gett upphov till några andra djurgrupper. UPPBYGGNAD - Giftiga nässelceller. - Mun där födan går in och resterna går ut. - Magen tar upp en stor del av kroppens inre. - Muskler gör att armarna kan röras. - Kan uppfatta ljus. - Syret tas upp direkt från vattnet. FORTPLANTNING - Lever i två former. - Fastsittande polyper med könlös förökning. - Frisimmande medusor med könlig förökning. MANETER - Simmar fritt i vattnet. Nedåtriktad mun. Rovdjur. Består till 95 % av vatten. KORALLDJUR - Sitter fast på havets botten. Uppåtriktad mun. Havsanemoner lever ensamma. Stenkoraller bildar kolonier = korallrev. Lever bara som polyper med både könlös och könlig fortplantning. HYDROR - En del lever i sötvatten. - Lever bara som polyper. - Håller sig fast med en klibbig fotskiva. - Normalt endast könlös fortplantning. KAMMANETER - Påminner om maneter, men tillhör inte nässeldjuren. - Saknar nässelceller. - Kanske de första djuren på jorden. RUNDMASKAR - Slät hud och rund kroppsform. 20 000 arter. Finns både i vatten och på land. Finns i mycket stort antal. Många är viktiga nedbrytare i naturen. Tar upp syre genom huden. Skildkönade eller hermafroditer. Könlig fortplantning eller jungfrufödsel. PARASITER - Springmasken lever som parasit i tarmen. Vanlig hos barn. Kan spridas via otvättade händer. Spolmasken lever som parasit i tarmen. Kan spridas genom smutsigt vatten och dåligt sköljda grönsaker. - Trikiner lever som parasiter i muskler. - Kan spridas genom otillräckligt tillagat griskött. LEDDJUR - Kräftdjur. Spindeldjur. Insekter. Mångfotingar. 1 300 000 arter. Utvecklades för 550 miljoner år sedan. - Trilobiterna dog ut för 250 miljoner år sedan. - Liknade nutida dolksvansar. LEDDJUR - Hårt och tåligt yttre hudskelett. Skyddar mot fiender och uttorkning. Uppdelat i flera delar = segment. Mjuka leder gör att djuren kan röra sig. - Muskler sitter fast i hudskelettet. - Hudskelettet kan inte växa och måste därför bytas. - De flesta är skildkönade med inre befruktning. KRÄFTDJUR - Nästan alla lever i vatten. Minst tio ben. Många har klor. Andas genom huden eller med gälar. Fyra antenner. En del är mycket små och lever som plankton. SPINDELDJUR - Åtta ben. - Saknar antenner. - Spindlar. - Kvalster. - Skorpioner. - De flesta lever på land. SPINDLAR - De flesta har en kropp i två delar. - De flesta har åtta ögon. - Rovdjur med giftiga tänder. - Spindeltrådar används som fångstnät, vid förflyttning och för att skydda äggen. - Andas med boklungor som sitter på bakkroppen. KVALSTER - Oftast mycket små. - Kroppen är inte uppdelad i fram- och bakkropp. - Rovdjur, växtätare, nedbrytare eller parasiter. - Fästingen är en parasit som kan sprida sjukdomar som borrelia och hjärninflammation (TBE). SKORPIONER - Finns inte i Sverige. - Rovdjur. - Kraftiga klor längst fram. - Giftig tagg längst bak. INSEKTER - Kroppen består av huvud, mellankropp och bakkropp. - Sex ben. - De flesta har vingar och kan flyga, vilket inga andra ryggradslösa djur kan. - Man känner till ungefär 1 000 000 arter. - Finns nästan överallt på land och i sötvatten. INSEKTER - Två stora fasettögon för att se bilder. - Små punktögon för att uppfatta ljus. - Två antenner används som känselspröt och för att lukta med. - Andas med ett nätverk av tunna luftrör som kallas trakéer. - Syret tas in genom andningshål på bakkroppen. INSEKTER - Lägger ägg med sega skal. - Ofullständig förvandling hos t.ex. gräshoppor, vårtbitare, bärfisar och trollsländor. - Fullständig förvandling hos de flesta insekter, t.ex. myror, bin, getingar, fjärilar och skalbaggar. MÅNGFOTINGAR - Minst 18 ben. Två antenner. Enkelfotingar har två ben på varje segment och är rovdjur. Dubbelfotingar har fyra ben på varje segment och är växtätare. PLATTMASKAR - 25 000 arter. Virvelmaskar. Bandmaskar. Sugmaskar. Platt kroppsform. Tar upp syre genom huden. Rör sig långsamt. De flesta är hermafroditer. VIRVELMASKAR - De flesta är frilevande i söt- eller saltvatten. - Rovdjur eller asätare. - Tarmsystem i hela kroppen. - Munnen sitter på undersidan av kroppen. BANDMASKAR - Lever enbart som tarmparasiter. - Binnikemasken kan leva i människans tarm. - Kan bli över 10 meter lång. - Kan spridas genom rått kött från gris eller fisk. SUGMASKAR - De flesta lever som yttre parasiter på fisk. - Fäster sig på huden med hjälp av sugskålar. RINGMASKAR - 12 000 arter. Lever i vatten och på land. Daggmaskar. Iglar. Havsborstmaskar. Kroppen uppdelad i smådelar = segment. Kroppen är vanligtvis långsträckt. Utvecklades för 540 miljoner år sedan. DAGGMASKAR - Lever i fuktig jord. - Nedbrytare av växtdelar. - Andas genom huden som måste vara fuktig. - Hermafroditer = tvåkönade. - Byter spermier och befruktar varandras ägg när de parar sig. IGLAR - Rovdjur eller parasiter. - De flesta lever i sötvatten. - Suger sig fast med sugskålar som finns längst fram och längst bak på kroppen. - Blodigeln kan suga blod från människan. - Kan användas inom sjukvården. HAVSBORSTMASKAR - Lever i havet – både i djupa havsbottnar och på grunda stränder. - Andas med gälar som tar upp syret från vattnet. - Viktig föda för många djur. BLÖTDJUR - Snäckor. Musslor. Bläckfiskar. Mjuk kropp. Många har hårda skal som innehåller kalk. Finns i nästan alla miljöer. Utvecklades för 540 miljoner år sedan. Nära släkt med ringmaskarna. 130 000 nu levande arter. Skildkönade eller hermafroditer med könlig fortplantning. SNÄCKOR - Landlevande andas med enkla lungor. Vattenlevande andas med gälar. Ett skal = snäckor. Skalet skyddar mot uttorkning på land och mot rovdjur i vatten. Inget skal = sniglar (på land) eller nakensnäckor (i havet). Förflyttar sig med en muskelrik krypsula. Många är växtätare, andra är asätare. Munnens sträva rivtunga skrapar av födopartiklar. MUSSLOR - Lever i vatten. - Två skal. - Saknar huvud. - Använder en kraftig fot för att krypa eller gräva. - Gälar för andning och planktonfilter. BLÄCKFISKAR - Delas in i åttaarmade och tioarmade bläckfiskar. Lever i havet. De flesta har skalet inne i kroppen. Foten är omvandlad till fångstarmar eller tentakler. Kan simma snabbt genom att spruta ut vatten genom tratten. Kan vid fara spruta ut en bläckfärgad vätska. Rovdjur som äter bl.a. fiskar, musslor och kräftdjur. Välutvecklade ögon och hjärna. Andas med gälar. TAGGHUDINGAR - Lever i havet. Mer eller mindre taggiga. Kalkplattor skyddar kroppen. Saknar hjärna och huvud. Unikt vattenkärlsystem för transport, andning och rörelse. 7 000 arter. Skildkönade med yttre befruktning. Utvecklades för 540 miljoner år sedan. De ryggradslösa djur som är närmast släkt med ryggradsdjuren. SJÖSTJÄRNOR - Platta, oftast fem armar. - Mun mitt på undersidan. - I spetsen av varje arm sitter ett öga. - Sugfötter på armarnas undersida. - Rovdjur som äter snäckor och musslor. ORMSTJÄRNOR - Liknar små sjöstjärnor med långsmala och böjliga armar. - Äter smådjur eller döda växt- och djurdelar. - Tillhör havets nedbrytare. SJÖBORRAR - Klotformade med långa rörliga taggar. - Taggarna används som styltor vid förflyttning på botten. - Sugfötter används vid klättring. - Kraftiga tänder runt munnen. - Växtätare eller rovdjur. SJÖGURKOR - Munnen är omgiven av tentakler och sitter i framänden. - Äter partiklar ur bottenmaterialet eller plankton som fångas med tentaklerna. SJÖLILJOR - Kroppen liknar en bägare och sitter fast på botten. - Från kroppens övre del sträcker sig förgrenade armar. - Munnen sitter mitt på ovansidan. - Äter plankton och små delar av döda växter och djur.