Lektionsanteckningar tisdagen den 3 september Ekologi beskriver samspelet mellan organismer och deras omgivning. Allt i naturen hänger samman och alla organismer är beroende av varandra. Om en liten del i samspelet förändras kan det få stora och oanade effekter. Ett ekosystem är ett tydligt avgränsat naturområde. Ekosystemet består av ett växtsamhälle, ett djursamhälle samt abiotiska faktorer (ickelevande faktorer/miljöfaktorer såsom väder, vind, tillgång till vatten, berggrund, temperatur, m.m) Växtsamhället och djursamhället består av flera olika arter som lever sida vid sida i samma område. En population är antalet djur eller växter av samma art i ett område. Två djur är av samma art om de tillsammans kan få levande ungar som kan föda levande ungar. (ex. Häst och åsna är två olika arter. De kan få ungar, mulor, men dessa är sterila och kan inte få egna barn.) I ett ekosystem råder en ständig konkurrens mellan och inom varje art. Konkurrensen handlar främst om tillgång till mat, men även tillgång till vatten, boplatser, partner att skaffa ungar med, m.m. Det råder ständigt brist på mat för någon i ekosystemet. Så länge det finns tillräckligt med mat kommer en art att fortsätta växa. Näringskedjor beskriver samspelet i ett ekosystem. En växt (producent) växer upp och blir till mat för ett växtätande djur (förstahandskonsument) som behöver energin från växten. Detta djur är i sin tur föda för köttätande rovdjur (andrahandskonsument). Ibland kan rovdjur själva bli uppätna av större rovdjur. De djur som är sist på näringskedjan kallas för toppkonsumenter. I ett ekosystem finns även nedbrytare (destruenter) såsom svampar, maskar och bakterier. De bryter ner döda djur och växter till små partiklar. Den näring som finns kvar i de döda resterna återförs på så vis till jorden och ger nya växter extra näring. Näringsämnen går således runt i ett kretslopp från jorden till växt, till bytesdjur, till rovdjur och åter till jorden. En näringsväv består av flera näringskedjor som länkas samman genom att vissa djur äter flera olika växter eller blir uppätna av flera olika rovdjur 85-90% av den energi som djur får i sig går åt till att hålla värmen och röra sig. Resterande 10-15% används till att växa och lagras i kroppen. Det är bara växterna som tillför energi i näringskedjan. Därför finns det inte mycket energi kvar i varje bytesdjur för de rovdjur som lever i toppen på näringskedjan. Detta kan visas i en s.k. näringspyramid. När antalet födda och döda av en viss art är ungefär lika stort har det uppstått balans inom arten. Obalans uppstår om det plötsligt börjar födas fler än vad som dör, eller dör mer än vad som föds. Obalans i en art får alltid konsekvenser för övriga arter i näringskedjan. När populationen växer ökar konkurrensen och när maten inte räcker till slutar populationen att växa. Det finns alltid betydligt fler bytesdjur än rovdjur då rovdjuren är i behov av ett stort antal bytesdjur för att få i sig tillräckligt med energi. Obalans kan uppstå: 1) naturligt t.ex. genom sjukdom eller klimat 2) genom människans påverkan (medvetet eller omedvetet). Exempel på medveten påverkan är jakt, fiske, skogsavverkning, dammbygge. Omedveten påverkan är t.ex. spridning av djur, växter, insekter och bakterier till nya världsdelar som kan skapa förändring i ekosystemet. Exempel på naturlig förändring i balansen: Rävskabb under 1980-talet dödade många rävar. Detta gjorde att antalet harar ökade kraftigt. Det stora antalet harar innebar att ugglorna (som också äter harar) kunde öka betydligt på grund av den ökade tillgången på mat. När rävarna så småningom återhämtade sig från rävskabben och växte i antal blev hararna färre och då blev konkurrensen om mat mellan ugglor och rävar större och allt fler ugglor dog. Till slut var antalet rävar, harar och ugglor tillbaka i sin naturliga balans. Obalans i ett ekosystem påverkar både uppåt, neråt och i sidled i en näringsväv. Konkurrens leder till anpassning. Den bäst anpassade överlever. Detta kallas ”det naturliga urvalet”. För att anpassa sig kan djur och växter specialisera sig eller anamma en ekologisk nisch (inriktning). Exempel på hur ett träd med en speciell nisch kan överleva: Både granar och tallar trivs bäst i soliga, näringsrika sluttningar med lagom mycket vatten. Om naturen får härja fritt så kommer granplantorna att dominera över tallplantorna på dessa sluttningar då de är starkare. Tallen har dock en fördel. Den har långa rötter och kan således överleva högre upp på berget och nere i vårmarkerna. Genom att klara av att leva i mera svårtillgängliga områden överlever tallen trots att granen annars är starkare. OBS! Anpassning sker inte för att individer har en ”vilja” att anpassas. Detta sker naturligt genom att alla som har sämst förutsättningar för att leva dör ut medan de med bäst förutsättningar fortplantar sig och för sina ”vinnande anlag” vidare till nya generationer.