En programpunkt var fältvandringen med Hans Larsson, föreningen Allkorn och Lars Olrog på Hushållningssällskapet Väst.
En rad olika sorter fanns att studera och Hans berättade om de specifika egenskaperna som sorterna uppvisar i odling.
Demonstrationsfälten var mycket frodiga och fina och var bra reklam för odling av lantsorter.
FOTO: LARS OLROG
Samling kring lant- och kultursorterna
Stort intresse i hela kedjan från odlaren till konsumenten över bagaren
FAKTA BEVARANDESORTER
Lantsort Gammal sort framodlad av lantbrukare i
ett visst område, t ex Hallands lantvete, Ölandsvete,
Bohushavre.
Kultursort Samlingsnamn för intressanta äldre
sorter, t ex enkornsvete, sorter av emmervete, speltvete, lantsorter samt äldre marknadssorter som
Hansa och Aros.
Bevarandesort Äldre sort som tas upp på en internationell lista över sorter som Jordbruksverket bedömer som viktiga att hålla kvar i odlingen.
Marknadssort En saluförd förädlad sort upptagen
på en nationell sortlista
18 | EKOLOGISKT LANTBRUK 6/2013
om forskningen vad gäller odlingsåtgärder, bakning och näringsinnehåll,
samt diskussioner kring olika marknadsföringskoncept.
Naturlig anpassning
En bevarandesort är en lantsort eller
en annan sort som har odlats länge i
Sverige och som är naturligt anpassad till den plats och den region som
den funnits i. Förutom de goda och
lämpliga odlingsegenskaperna för
ett visst område utmärks lantsorten
också av kulturella kopplingar till
närområdet med en specifik historia
om upprinnelse och orsaken till sortens lokalitet. Det är en gammal sort
och kallas också bevarandesort hos
Jordbruksverket. Under senare år
har odlarföreningar bildats runt om
i landet som Gutekorn på Gotland
och Wästgötarna i Västergötland.
Föreningen Allkorn är paraply och
intresseorganisation för odlingen.
Föreningarna är kontaktnät för
marknadsföring och kunskapsdelning.
I modern odling
Gamla sorter har många spännande
egenskaper som gynnar hela växtföljden. Äldre sorter uppvisar stora
skillnader mellan arter och sorter
och ger nya möjligheter i en traditionell växtföljd. Lantsorterna skiljer
sig i odlingsegenskaper som till ex-
empel lägre näringsbehov, långt strå
och välutvecklat rotsystem som passar väl i ekologisk odling. Att utnyttja detta mer i den gängse växtodlingen är viktigt. Ju fler goda egenskaper hos de olika arterna man kan
få in ju friskare och mindre sårbar
blir växtföljden.
FOTO: MARTA GÖRANSSON
G AMLA SPANNMÅLSSORTER har
många spännande egenskaper som
gynnar hela växtföljden. De uppvisar stora skillnader mellan arter och
sorter och ger nya möjligheter i en
traditionell växtföljd. Näringskvaliteten är hög liksom smakupplevelsen, vilket passar väl ihop med det
nya intresset för mat med ursprung.
Inte undra på att uppslutningen var
stor från både Danmark, Finland,
Norge och Sverige när den årliga
nordiska konferensen om lant- och
kultursorter arrangerades på naturbruksgymnasiet i Dingle i juli. Jämte
skolan var odlarföreningen
Wästgötarna och länsstyrelsen i
Västra Götaland värdar
Konferensdagarna innehöll ett
välfyllt program med senaste rön in-
Den glade bagaren är Sture Nilsson
som hade med sig ett helt mobilt bageri till konferensen i Dingle. Gissa om
bullarna var goda!
Kvalitet
En rad olika kvalitetsegenskaper
som man kan använda vid bakning
brukar framhållas. Mjöl av många
kultursorter har visat sig passa bra
för bakning på vanligt sätt men är
också särskilt lämpligt för bakning i
stenugn och till surdegsbak. Mjölet
är särskilt lämpligt för hemmabakning. Även kärnans näringssammansättning och innehåll av spårämnen är i regel högre i de äldre sorterna. Det är skäl som konsumenter-
na allt oftare nämner när de talar om
varför de vill använda just mjöl från
lantsorter.
Äldre kultursorter är inte bara ett
kulturarv utan också ett konkret arbete för den biologiska mångfalden,
säger Marta Göransson på länsstyrelsen i Västra Götaland som deltog
på konferensen.
KATARINA HOLSTMARK,
Jordbruksverket Skara
LÄS MER
Fältförsök med äldre spannmålssorter i
jämförelse med moderna marknadssorter i ekologisk odling, Rapport 1–2011,
Hushållningssällskapet i Väst.
Finns att ladda ner som PDF på http://
hs-vast.hush.se/?p=17119&m=5331
Rapporten är en redovisning av ett
flertal fältförsök och demonstrationsodlingar på Naturbruksskolan i Dingle
sedan 2005.
Föreningen Allkorns hemsida
www.allkorn.se
FOTO: NICKLAS DAGMAN
Att råg sällan har ogräsproblem är
allmänt känt men att det också finns
liknande egenskaper hos våra gamla
lantsorter är inte lika välkänt. Den
allelopatiska aktiviteten är högre i
äldre sorter. Allelopati innebär att
växten har en hämmande eller en
stimulerande verkan på andra växter. Detta är något som vi nu kan utnyttja och använda oss mer av både i
den ekologiska och konventionella
växtodlingen.
Är det en sprutmista? – Nej det är en såmista!
Bilden visar Ölandsvete där baldersbrån inte grott medan
det i såmistan är riklig förekomst. De ämnen som utsöndras vid vetets groning har förmodligen varit ogynnsamt för baldersbrån, ett exempel på s k allelopatisk
effekt. Att hitta de samverkansfaktorerna som bidrar till
positiva effekter i en växtföljd är mycket spännande och
behöver studeras mer i forskningssammanhang menar
Katarina Holstmark.
Spara inte en krona. Tjäna tre!
)BISTRATIDERËRDETNATURLIGTATTVARAEXTRAFÚRSIKTIGMEDSINAKOSTNADER Men det är ändå inte säkert att det är rätt
lösning. Sanningen är den att man måste våga satsa och investera för att nå sina mål. I slutänden så är det betalningen för
dina produkter som ger resultatet. Rätt kraftfoder i foderstaten ger mer mjölk i tanken. En smart investering.
+ONTAKTAOSSOMDUVILLVETAMEROMVÍRAFODEROCHHURDEGERBËSTUTBYTEIJUSTDINFODERSTAT
3VENSKA&ODER!"sBox 673 s531 16 Lidköping s6XL 0510-828 00
[email protected] s www.svenskafoder.se
EKOLOGISKT LANTBRUK 6/2013
| 19
