Hälsa på lika villkor?

advertisement
Hälsa på lika villkor?
Självskattad hälsa hos HBHO*-personer i Mellansverige 2012
*homo-,bi- och heterosexuella och personer som är osäkra på sin läggning
En ögonöppnare i skrivandet av denna rapport
har varit att utgångspunkten för vårt sätt att se
på oss själva, vår kunskap om oss själva och vår
omgivning är heteronormativ.
En grundläggande förutsättning blir därför att öka
kunskapen om och förståelsen för hur detta påverkar
oss på olika sätt och vilka konsekvenser det får när vi
möter varandra.
En normkritisk ansats innebär att vilja se detta och att vilja
vara med och bidra till en förändring där varje människa
har den okränkbara rättigheten att vara sig själv, definiera
sig själv och bli respektfullt bemött som den den är.
2
2
Förord
”Öppna Örebro län – för ett hbt-vänligt landsting”.
I oktober 2010 antogs landstingets hbt-program. Det övergripande målet är att alla ska behandlas likvärdigt
oberoende av könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning. För att uppnå syftet och uppfylla
programmets intentioner behöver hbt-perspektivet finnas med i planering och beslutsfattande och vara
synligt i vår information och kommunikation. Det kanske allra viktigaste är att vårt bemötande upplevs
respektfullt och inkluderande och att den vård och det stöd vi erbjuder ges med god kunskap om hbtpersoners livsvillkor och livssituation.
Därför har denna rapport kommit till. Tanken är att den ska vara en kunskapskälla och användas
som underlag för fortsatta diskussioner och kunskapsutveckling samt spridas till våra beslutsfattare och
samverkansparter. Förhoppningen är också att den kan vara en utgångspunkt i det fortsatta arbetet med
insatser och åtgärder anpassade till och utformade tillsammans med och utifrån målgruppens behov och
situation.
Vi har använt data från den nationella befolkningsundersökningen ”Hälsa på lika villkor?” 2012.
Undersökningen sker i samverkan med landstingen i Uppsala, Sörmland, Västmanland och Örebro.
Tillsammans hoppas vi kunna arbeta vidare med att förverkliga målet om ett hbt-vänligt landsting.
Jihad Menhem
Landstingsråd och Ordförande
i nämnden för folkhälsa
Örebro läns landsting
Thomas Falk
Chef Samhällsmedicinska enheten
Örebro läns landsting
3
3
Syfte
Uppdraget att ta fram denna rapport kom till för att beskriva
hälsosituationen hos hbt- personer i vår region. Tanken är att
använda resultatet som diskussionsunderlag och utgångspunkt
för fortsatta insatser och åtgärder. Dessa anpassas till och
utformas utifrån målgruppens behov och situation.
Bakgrund
En god och jämlik hälsa på lika villkor
En god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen är
det övergripande folkhälsomålet. I folkhälsoplanen, ”En god och
jämlik hälsa i Örebro län 2012–2015”, beskrivs hur den goda och
jämlika hälsan ska främjas genom långsiktig samverkan mellan
olika parter. Planen utgår från hälsans bestämningsfaktorer och
inriktas på åtgärder för alla människors rätt till goda livsvillkor,
hälsa och livskvalitet. Planen är gemensam för hela länet och belyser vad landstinget tillsammans med kommunerna prioriterar
under åren 2012–2015.
För att kunna följa upp om de åtgärder och insatser som genomförs har avsedd effekt bör man mäta och analysera hälsotillståndet i befolkningen. Det är även viktigt att beskriva ojämlikheten i hälsa och på vilket sätt olika grupper är särskilt utsatta för att
kunna åtgärda denna ojämlikhet.
Kunskapen om hbt-personers, homo- bi och trans-personers,
hälsosituation har varit begränsad. Mot denna bakgrund gav regeringen Folkhälsoinstitutet (FHI) i uppdrag att undersöka och
analysera målgruppens hälsa och lämna förslag till åtgärder. I undersökningarna ”Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland
hbt-personer” samt ”Vem får man vara i vårt samhälle - om transpersoners psykosociala situation och psykiska hälsa” ser vi att en
övervägande del av målgruppen har en god hälsa. Det är dock en
betydligt större andel av homosexuella, bisexuella och transpersoner som har en sämre hälsa än befolkningen i sin helhet. Folkhälsoinstitutet har utifrån dessa undersökningar dragit slutsatsen
att det råder en tydlig ojämlikhet i hälsa mellan hbt-personer och
övriga befolkningen och också gett förslag för att åtgärda detta.
Med anledning av detta har vi valt att använda data från
befolkningsundersökningen, ”Hälsa på lika villkor?” 2012, för att
undersöka hur hälsosituationen ser ut för hbt-gruppen i vår region.
Ett hbt-vänligt landsting
Denna rapport har tillkommit som en del av landstingets hbtarbete som har sin utgångspunkt i det hbt-program som antogs
2010, ”Hbt-program – på väg mot ett hbt-vänligt landsting”.
Grunden för detta är alla människors lika värde och rättigheter.
Som landsting, vårdgivare och arbetsgivare har vi ett ansvar
att bidra till ett öppet och inkluderande klimat för medborgare,
patienter och deras anhöriga samt för anställda i landstinget. Förverkligandet av hbt-programmet ska därför vara en naturlig del av
landstingets arbete med folkhälso-, kvalitets-, arbetsmiljö-, personal-, ledarskap-, utbildnings-, jämställdhets-, mångfalds-, och
likabehandlingsfrågor.
Syftet med hbt-programmet är att skapa ett gemensamt förhållningssätt för att kunna behandla alla likvärdigt oberoende
av könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning. Viktiga
framgångsfaktorer för detta är en ökad kunskap och medvetenhet
om hbt-personers livsvillkor och livssituation, vidsynthet för att
kunna tänka utanför det heteronormativa mönstret samt öppenhet för att kunna och våga se möjligheter i våra olikheter.
För att uppnå syftet och uppfylla programmets intentioner ska
vi göra hbt-perspektivet synligt i planer, strategier och beslut. Det
ska även vara synligt när vi informerar och kommunicerar med
både medborgare och olika patient- och personalgrupper. Det
kanske allra viktigaste är att vårt bemötande ska upplevas respektfullt och inkluderande och den vård och det stöd vi erbjuder ska
ges med god kunskap om hbt-personers livsvillkor och livssituation.
Att ha en god och väl underbyggd kunskap om hur hälsosituationen ser ut blir därför en grundläggande förutsättning och
utgångspunkt.
5
5
Beskrivning
av materialet
I denna rapport vill vi beskriva hälsan, framförallt med fokus på
det psykiska och sociala välbefinnandet, hos hbt-personer varför
vi använt variabeln sexuell läggning som utgångspunkt. Det finns
flera metodologiska problem vid statistiska studier av homosexuella, bisexuella och transpersoner som beror på att det är små andelar av totalpopulationen i Sverige som i enkäter uppger sig ha en
annan sexuell läggning än heterosexuell. I den nationella folkhälsoenkäten från 2005 uppgav drygt två procent att de hade en ickeheterosexuell läggning. Det gör det svårt att bryta ned resultat på
olika bakgrundsfaktorer.
Om undersökningen ”Hälsa på lika villkor?”
Befolkningsundersökningar i samarbete mellan landstingen i
Uppsala (C), Sörmland (D), Västmanland (U) och Örebro (T)
genomförs vart fjärde år sedan år 2000. Undersökningen 2012 är
en del av den nationella undersökningen ”Hälsa på lika villkor?”.
Den ger information om befolkningens livsvillkor, levnadsvanor,
hälsa och kontakter med vården.
En enkät har skickats till cirka 63 800 slumpmässigt utvalda
personer i åldern 16–84 år i CDUT-regionen. Dessa personer representerar befolkningen i 39 kommuner med drygt 900 000 invånare i den åldersgruppen. Svarsfrekvensen i undersökningen var
51 procent. Totalt har 32 548 personer besvarat frågeformuläret.
Vart tog transpersonerna vägen?
Den statistik som presenteras i denna rapport är kategoriserad
utifrån uppgiven sexuell läggning. Vi redovisar alltså resultat för
homo-, bi- och heterosexuella personer samt personer som är osäkra på sin läggning. Vår avsikt var att även undersöka hur de som
uppgett könsidentitet och könsuttryck som orsak till kränkande
behandling svarat på de frågor som vi tittat på, för att även få en
bild av hur de upplever sin hälsa. Antalet personer som svarat på
frågan var få, varför vi avstått från att undersöka detta. För mer
kunskap om transpersoners psykosociala situation och psykiska
hälsa hänvisas till Folkhälsoinstitutets ”Vem får man vara i vårt
samhälle?”.
Det är värt att notera att det sannolikt skulle vara fler transpersoner som svarar om man ställer frågor om könsidentitet och
könsuttryck och har andra svarsalternativ på frågan om kön.
Om bakgrund till frågorna
Självskattad hälsa bygger på frågan ”Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?”. De svarande kunde välja mellan svarsalternativen: mycket bra, bra, någorlunda, dåligt samt mycket dåligt. De som svarat mycket bra eller bra allmänt hälsotillstånd,
bedömdes i analysen ha ett bra allmänt hälsotillstånd och de som
svarat att de hade dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd,
bedömdes i analysen ha ett dåligt allmänt hälsotillstånd.
För att beskriva psykisk hälsa och välbefinnande används det
validerade frågeinstrumentet GHQ12 (General Health Questionnaire) som består av 12 frågor. Frågorna avser mäta psykiska
reaktioner på påfrestningar. De frågor som ställs är om man de senaste veckorna kunnat koncentrera sig på allt man gjort, om man
haft svårt att sova p.g.a. oro, om man upplevt att man gjort nytta,
om man kunnat fatta beslut i olika frågor, om man ständigt känt
sig spänd, om man inte kunnat klara av sina problem, om man
känt att man kunnat uppskatta det man gjort, om man kunnat
ta itu med sina problem, om man känt sig olycklig och nedstämd,
om man förlorat tron på sig själv, tyckt att man varit värdelös eller
om man känt sig någorlunda lycklig.
De svarande har även fått svara på om de haft självmordstankar
eller försökt ta sitt liv.
Om val av frågor
De undersökningar som gjorts tidigare visar att ojämlikheten i
hälsa mellan hbt-personer och övriga befolkningen i stor utsträckning handlar om det psykiska och sociala välbefinnandet samt om
riskbruk av alkohol, droger och tobak. Hbt-personer utsätts i högre
grad för kränkande behandling och bemötande samt våld och hot
om våld och uppger större otrygghet, avsaknad av emotionellt stöd
och brist på tillit till andra människor.
I denna rapport beskrivs hälsoläget bland homosexuella, bisexuella och personer som är osäkra på sin sexuella läggning i vår
region. Syftet är att få en bild av situationen och hitta eventuella
likheter och skillnader jämfört med tidigare undersökningar. Här
tar vi upp variabler som det allmänna hälsotillståndet, det psykiska
välbefinnandet, dagligrökning och riskkonsumtion av alkohol samt
sociala relationer, trygghet, utsatthet och förtroende för omgivning
av samhälle.
6
6
Centrala begrepp
Sexuell läggning
Bisexualitet – att kunna bli förälskad i och/eller
sexuellt attraherad av personer oavsett kön.
Heterosexualitet – att kunna bli förälskad i och/eller
sexuellt attraherad av personer av motsatt kön än
det som man själv identifierar sig med.
Homosexualitet – att kunna bli förälskad i och/eller
sexuellt attraherad av personer av samma kön som
man själv identifierar sig med.
Vi har även valt att ta med frågor om rökning och alkoholkonsumtion. När det gäller rökning är det dagligrökare som
vi tittat på. För alkohol används måttet riskkonsumtion som
bygger på frågeinstrumentet AUDIT (Alcohol Use Disorder
Identification Test). Detta har utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) i syfte att identifiera personer vars alkoholkonsumtion kan skada deras hälsa. En annan fråga identifierar
berusningsdrickande.
För att beskriva det sociala välbefinnandet har vi använt
frågor om trygghet och sociala relationer. Frågorna om trygghet handlar om, om hurvida man har avstått från att gå ut
på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat
sätt ofredad och om man har utsatts för våld och hot. För att
beskriva sociala relationer har vi tittat på frågor som handlar
om, om man har blivit behandlad på ett sätt som gjort att man
känt sig kränkt och vad man tror är orsaken till detta, om man
har någon att anförtro sig åt och att dela sina innersta känslor
med och om man kan få hjälp av någon om man har praktiska
problem eller är sjuk. För att beskriva ekonomiskt utrymme
har man tillfrågats om huruvida man kan skaffa fram femtontusen kronor på en vecka i en oförutsedd situation. Dessutom
ställs frågor om vilken tillit man har för personer i sin omgivning genom att fråga om man tycker att man kan lita på
de flesta människor och det omgivande samhället med frågor
om huruvida man har förtroende för institutionerna; sjukvård,
äldreomsorg, barnomsorg, skola, polis, socialtjänst. Slutligen
ställs frågor om förtroendet för politiker i kommun, landsting
och region.
Könsidentitet
Könsidentitet handlar om det kön man själv
definierar sig som. Vanligen identifierar man sig
med det kön man föds med, men det gäller inte
alla. Kön kan i korthet sägas bestå av olika delar
där biologiskt kön, socialt kön och mentalt kön
ingår. Summan av dessa variabler avgör en persons
könsidentitet som beskriver hur just den människan
uppfattar sig själv.
Könsuttryck
Kläder, kroppsspråk, frisyr, smink, accessoarer och
annat som används för att ge uttryck åt det sociala
könet.
Transperson
Ett samlingsbegrepp som vanligtvis avser individer
vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis
eller alltid skiljer sig från normen för det kön som
registrerades för dem vid födseln.
Heteronormativitet
Att tänka heteronormativt innebär att utgå från
att alla är heterosexuella, att alla är det kön som de
ser ut att vara och att alla trivs i den kropp som de
föds i. Det vill säga att uppfatta heterosexualitet
och traditionella könsroller och könsidentiteter
som normala, givna och förväntade och annat som
avvikande och därmed riskera att exkludera och
i vissa fall diskriminera personer som bryter mot
normen.
Sexuell hälsa
Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt,
känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande
i relation till sexualitet. Det handlar inte enbart
om frånvaro av sjukdom, handikapp eller
svaghet. Sexuell hälsa förutsätter en främjande
och respektfull inställning till sexualitet och
sexuella relationer, och möjliggörande av säkra
och lustfyllda sexuella erfarenheter utan tvång,
diskriminering och våld.
Resultat
Om de som svarat
I enkäten ”Hälsa på lika villkor?” 2012 har 29 534 personer i CDUTregionen besvarat enkätfrågan om sexuell läggning. 28 490 (96 %)
har svarat att de är heterosexuella, 509 personer (knappt 2 %)
har svarat att de är osäkra på sin läggning, 375 personer (drygt
1 %) har svarat att de är bisexuella och 160 personer (0,5 %) att de
är homosexuella.
Om relationsstatus
Att bo med en partner har visat sig vara en skyddsfaktor för såväl
den allmänna som den psykiska hälsan. Det är vanligast bland
heterosexuella att bo med en partner och minst vanligt bland homosexuella och de som är osäkra på sin läggning.
Om diagrammen
Samtliga diagram anger procent och skalorna i diagrammen är
antingen upp till 30 eller 60 procent.
Under varje fråga redovisas inledningsvis hur alla i regionen
svarat. Därefter redovisas hur man svarat beroende av vilken sexuell
läggning man angett. Diagrammen visar kvinnor och män ihop.
Om kön
Det är 29 534 personer som svarat på frågan om vilket kön man
har. 13 461, (46 %) har svarat att de är män och 16 073 (55 %)
att de är kvinnor. 18 personer har inte besvarat denna fråga. Diagrammen i rapporten presenteras för samtliga oavsett om de svarat
på frågan om kön. När det finns könsskillnader redovisas dessa i
anslutning till varje fråga.
Allmänt hälsotillstånd
Hur människor upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig
vara ett bra mått på hälsa.
Det finns tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. På frågan ”Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?”
har 5 procent svarat att de bedömer sitt hälsotillstånd som dåligt
eller mycket dåligt. Av de som uppgett att de är osäkra på sin läggning och av de bisexuella är det 8 procent, av de homosexuella är
det 7 procent och av de heterosexuella är det 5 procent som svarat
att de bedömer sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt.
I gruppen homosexuella är det vanligare att män uppgett ett
dåligt eller mycket dåligt allmäntillstånd. Bland bisexuella är detta vanligare bland kvinnor.
Om ålder
Åldersfördelningen skiljer sig något åt mellan grupperna med
olika sexuell läggning. Andelen som är 16–29 år är klart högre i
gruppen med bisexuella. Den gruppen är även störst bland homosexuella och osäkra. Den största gruppen bland heterosexuella är
personer 45–64 år. Bland osäkra är gruppen 65–84 år näst störst,
vilket inte är fallet bland grupperna med annan sexuell läggning.
Den skiftande åldersfördelningen återspeglas även i medelåldern
som är 39 år bland bisexuella, 45 år bland homosexuella samt 54
år bland osäkra på sin läggning och heterosexuella. Då materialet
tyvärr är för litet för att ta hänsyn till skillnader i åldersfördelning
mellan grupper med olika sexuell läggning bör man ändå ha detta
i åtanke när man läser rapporten.
%
60
%
60
50
50
40
40
30
16-29
30-44
45-64
65-84
16-29
30-44
45-64
65-84
30
50
25
50
35
25
25 19
20
10
19
0
20
35
30
20
10
0
%
Andel som bedömer sitt hälsotillstånd som
dåligt eller mycket dåligt.
33
30
30
33
25
23
18
25
10
6
33
23
26
26
18
22
22
24 33
24
15
21
10
21
Homosexuell
Bisexuell
Homosexuell
Osäker på
sin läggning
Osäker på
sin läggning
7
8
5
5
10
6
Bisexuell
8
0
Heterosexuell
Heterosexuell
8
8
Bisexuell
Homosexuell
Osäker på
sin läggning
Heterosexuell
På frågan ”Har du besvär av ängslan, oro eller ångest?” har 31
procent svarat att de har lätta till svåra besvär av ängslan, oro eller
ångest. Det är en betydligt större andel av de som uppgett att de är
osäkra på sin läggning och bland de som är homo- och bisexuella
som svarat att de har besvär av ängslan, oro eller ångest.
Kvinnor uppger i större utsträckning än män besvär av ängslan, oro eller ångest i samtliga grupper utom bland homosexuella
där dessa besvär är något vanligare bland män.
Psykisk hälsa och välbefinnande
Psykisk ohälsa ses som ett folkhälsoproblem både i Sverige och internationellt med långtgående konsekvenser för både den enskilda
individen och samhället. Bland invånarna i regionen har de flesta
ett gott psykiskt välbefinnande. Det är dock betydligt vanligare
med ett lågt psykiskt välbefinnande bland de som uppgett att de är
homo- eller bisexuella och bland de som är osäkra på sin läggning.
Kvinnor har i större utsträckning ett lågt psykiskt välbefinnande i samtliga grupper utom i gruppen homosexuella.
%
Andel som har ett lågt psykiskt välbefinnande.
%
60
60
50
50
40
30
46
30
30
24
20
16
10
Bisexuell
Homosexuell
Osäker på
sin läggning
0
Heterosexuell
En god sömn är central för hälsan bl.a. för att sömnen är livsnödvändig för kroppslig och mental återhämtning. På frågan ”Har du
sömnsvårigheter?” har 32 procent svarat ja. Av de homosexuella
har 46 procent svarat att de har sömnsvårigheter, av de som är
osäkra på sin läggning är det 41 procent, av de bisexuella 39 procent och av de heterosexuella är det 31 procent.
Det finns ingen större könsskillnad bland homosexuella och
bland de som är osäkra på sin läggning. Bland hetero- och bisexuella är sömnsvårigheter vanligare bland kvinnor.
Bisexuell
Homosexuell
Osäker på
sin läggning
Heterosexuell
Hur man reagerar på stress är olika mellan enskilda individer och
det finns även skillnader mellan olika åldersgrupper och kön. På
frågan ”Känner du dig för närvarande stressad?” svarar 13 procent ganska mycket eller väldigt mycket. Av de bisexuella har 23
procent svarat att de känner sig ganska mycket eller väldigt mycket stressade, av de som är osäkra på sin läggning är det 22 procent,
av de homosexuella är det 18 procent och av de heterosexuella är
det 12 procent.
Det är vanligare i samtliga grupper att kvinnorna känner sig
stressade utom bland de homosexuella där det är fler män än kvinnor som svarat att de känner sig stressade.
Andel som uppger att de har sömnsvårigheter.
%
Andel som uppger att de känner sig stressade.
30
60
50
40
46
32
10
%
48
40
31
20
0
Andel som uppger att de har lätta till svåra besvära av
ängslan, oro eller ångest.
23
46
41
39
20
18
31
30
22
12
10
20
10
0
Bisexuell
Homosexuell
Osäker på
sin läggning
0
Heterosexuell
Bisexuell
Homosexuell
Osäker på
sin läggning
Heterosexuell
9
9
Självmordstankar och självmordsförsök
På frågan ”Har du under de senaste 12 månaderna kommit i den
situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv?” har sex procent
svarat ja. Det är en betydligt större andel av de bi- och homosexuella
och av de som är osäkra på sin läggning som övervägt att ta sitt liv.
Bland de homosexuella är det betydligt vanligare bland män att
ha övervägt att ta sitt liv och bland de bisexuella och osäkra är det
något vanligare bland kvinnor.
En procent av alla har svarat ja på frågan ”Har du under de
senaste 12 månaderna försökt ta ditt liv?” Det är 5 procent som
svarat ja bland homosexuella och bland de som är osäkra på sin
läggning. Av de som är bisexuella är det 4 procent och av de heterosexuella är det 1 procent. Bland de homosexuella är det betydligt vanligare bland män att ha övervägt att ta sitt liv och bland de
bisexuella och osäkra är det något vanligare bland kvinnor.
%
Alkoholkonsumtion
Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige sen i mitten av
nittiotalet. Globalt rankas alkohol som den tredje riskfaktorn för
ohälsa. Sju procent av alla som svarat har riskabla alkoholvanor. Av
de bisexuella har 14 procent riskabla alkoholvanor, av de homosexuella 12 procent, av de som uppgett att de är osäkra på sin läggning är
det 8 procent och av de heterosexuella är det 7 procent.
Det är lika vanligt med riskabla alkoholvanor bland heterosexuella män och kvinnor. I de övriga grupperna är det vanligare
att kvinnor har riskabla alkoholvanor än att män har det.
Alkoholförgiftning och skador på grund av olycksfall och våld
hänger nära samman med berusningsdrickande. Dessutom orsakar alkohol stora sociala problem även för dem som inte dricker.
12 procent har druckit sig berusad minst två gånger i månaden
de senaste 12 månaderna. Av de bisexuella är andelen dubbelt så
stor, av de som uppgett att de är osäkra på sin läggning är det 16
procent, av de homosexuella 13 procent och av de heterosexuella
är det 12 procent. Berusningsdrickandet är vanligare bland män
än bland kvinnor. Bland homosexuella finns ingen större skillnad
mellan könen.
Andel som allvarligt övervägt att ta sitt liv
de senaste 12 månaderna.
30
20
20
17
30
16
25
10
20
5
0
Andel som har riskabla alkoholvanor.
%
15
Bisexuell
Homosexuell
Osäker på
sin läggning
Heterosexuell
14
12
10
8
7
Osäker på
sin läggning
Heterosexuell
5
0
Rökning
Rökning är fortfarande en av de största folkhälsoriskerna i Sverige –
även om det minskat betydligt sedan åttiotalet. Många sjukdomar
orsakas eller förvärras av rökning. På frågan ”Röker du dagligen?”
har 12 procent svarat ja. Av de som är bisexuella är det 21 procent
som röker dagligen, av de homosexuella 15 procent, av de som uppgett att de är osäkra på sin läggning är det 12 procent och av de
heterosexuella är det 11 procent som röker dagligen.
Bland de heterosexuella är det ingen större skillnad på dagligrökning bland män och kvinnor. Bland bi- och homosexuella är det
betydligt vanligare bland män och bland de osäkra är det något fler
män som är dagligrökare.
Andel som röker dagligen.
%
30
20
21
15
12
10
0
Bisexuell
Homosexuell
Osäker på
sin läggning
11
Heterosexuell
10
10
Bisexuell
Homosexuell
På frågan ”Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt
för fysiskt våld?” har tre procent svarat ja. En betydligt större andel av de bisexuella, nästan var tionde person, har blivit utsatt för
våld under det senaste året. Även bland de som uppgett att de
är osäkra på sin läggning och bland de homosexuella är andelen
större. I gruppen homosexuella är andelen män som blivit utsatta
för våld betydligt större än andelen kvinnor.
Hot, våld och kränkande behandling
Våld är ett folkhälsoproblem som får långtgående konsekvenser
för hälsan. Att utsättas för kränkande behandling och diskriminering påverkar också hälsan negativt.
På frågan ”Händer det att du avstår från att gå ut ensam av
rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad?”
har 21 procent svarat ja. Av de som uppgett att de är osäkra på sin
läggning är det 33 procent, av de bisexuella 29 procent, av de homosexuella 22 procent och av de heterosexuella är det 21 procent.
Kvinnor i alla grupper avstår i betydligt större utsträckning
från att gå ut ensamma av rädsla för att bli överfallna, rånade eller
på annat sätt ofredade.
%
%
Andel som utsatts för fysiskt våld under det senaste året.
30
25
20
Andel som avstår från att gå ut ensamma av rädsla
för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad.
15
60
10
9
50
40
30
5
5
33
29
0
22
Bisexuell
Homosexuell
21
20
7
3
Osäker på
sin läggning
Heterosexuell
10
På frågan ”Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt
för hot eller hotelser om våld så att du blivit rädd?” har fyra
procent svarat ja.
Dubbelt så hög andel bland de bi- och homosexuella och
bland de som uppgett att de är osäkra på sin läggning har blivit
utsatta för hot eller hotelser om våld så att de blivit rädda.
Kvinnor uppger i större utsträckning rädsla på grund av hot
och hot om våld bland bi- och homosexuella och bland de som
är osäkra.
På frågan ”Har du under de senaste tre månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt?” har 19 procent
av alla svarat ja.
Av de homosexuella och bisexuella är det 34 procent som blivit
behandlade eller bemötta på ett sätt så att de känt sig kränkta, av
de som uppgett att de är osäkra på sin läggning är det 28 procent
och av de heterosexuella är det 18 procent.
I samtliga grupper är det vanligare att kvinnor blivit behandlade eller bemötta på ett sätt så att de känt sig kränkta.
Alla som svarat ja har också fått ange en eller flera orsaker till
detta. Den vanligaste anledningen som man uppgett som orsak är
ålder och därefter kön och utseende. Funktionsnedsättning och
etnisk tillhörighet uppges också. Ett fåtal personer har även uppgett hudfärg, könsidentiet eller uttryck och sexuell läggning.
Bland de som är osäkra på sin läggning är kön den vanligaste
orsaken, bland de som är homosexuella har nästan hälften angett
just sexuell läggning som orsak till att de upplevt sig kränkta.
Andel som utsatts för hot eller hotelser
om våld så att de blivit rädda.
Andel som blivit behandlade eller bemötta på ett sätt
så att de känt sig kränkta.
0
Bisexuell
%
Homosexuell
Osäker på
sin läggning
Heterosexuell
%
30
60
25
50
20
40
15
30
10
8
8
0
4
Bisexuell
Homosexuell
Osäker på
sin läggning
34
28
18
20
8
5
34
10
0
Heterosexuell
Bisexuell
Homosexuell
Osäker på
sin läggning
Heterosexuell
11
11
Sociala relationer
Sociala relationer har en hälsofrämjande effekt. Att man har ett
socialt nätverk som kan ge stöd och att man finns i ett socialt sammanhang där man känner tillit till personer i sin omgivning och
det omgivande samhället, bidrar till en bättre hälsa. Välintegrerade
individer har en ökad kapacitet att återhämta sig från sjukdom.
Studier har även visat att integrerade individer med starka band
till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa.
Tillit till andra människor
På frågan ”Tycker du i allmänhet att man kan lita på de flesta
människor?” har 26 procent svarat för det mesta inte eller aldrig.
Av de som uppgett att de är osäkra på sin läggning är det 48 procent som svarat för det mesta inte eller aldrig, av de homosexuella
34 procent, av de bisexuella 42 procent och av de heterosexuella
är det 26 procent.
Bland homosexuella och de som är osäkra på sin läggning är
det en större andel kvinnor än män som svarat för det mesta inte
eller aldrig.
Emotionellt stöd
På frågan ”Har du någon du kan dela dina innersta känslor med
och anförtro dig åt?” har 11 procent svarat nej. 32 procent av de
som är osäkra på sin läggning, 16 procent av de homosexuella, 14
procent av de bisexuella och 11 procent av de heterosexuella har
svarat att de inte har någon att dela sina innersta känslor med.
Bland män i alla grupper är det vanligare att inte ha någon att dela
sina innersta känslor med.
%
Andel som inte tycker att de kan lita
på de flesta i sin omgivning.
%
60
48
50
42
40
Andel som inte har någon att dela sina
innersta känslor med och anförtro sig åt.
34
30
25
20
60
10
50
0
40
32
Bisexuell
Homosexuell
Osäker på
sin läggning
Heterosexuell
30
20
16
14
0
Ekonomi
Dålig ekonomi påverkar hälsan negativt. På frågan ”Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka
måste skaffa fram 15 000 kronor, skulle du klara det?” har 21 procent svarat nej. Av de som är osäkra på sin läggning har 42 procent
svarat nej, av de bisexuella är det 39 procent, av de homosexuella är
det 29 procent och av de heterosexuella är det 20 procent.
11
10
Bisexuell
Homosexuell
Osäker på
sin läggning
Heterosexuell
Praktiskt stöd
På frågan ”Kan du få hjälp av någon/några personer om du har praktiska problem eller är sjuk?” har 5 procent svarat att de för de mesta
inte eller aldrig kan få hjälp om de har praktiska problem eller är sjuka. 17 procent av de som uppgett att de är osäkra på sin läggning, 12
procent av de homosexuella, 8 procent av de bisexuella och 5 procent
av de heterosexuella har svarat att de för de mesta inte eller aldrig kan
få hjälp om de har praktiska problem eller är sjuka.
Det är något vanligare bland män att för det mesta inte eller
aldrig kunna få hjälp om de har praktiska problem eller är sjuka.
%
60
50
40
10
0
17
12
8
5
5
0
Bisexuell
Homosexuell
Osäker på
sin läggning
20
10
25
15
29
20
30
20
42
39
30
Andel som inte kan få hjälp om man har
praktiska problem eller är sjuk.
%
Andel som inte kan skaffa fram 15 000 kronor på en vecka,
om de skulle hamna i en oförutsedd situation.
Heterosexuell
12
12
Bisexuell
Homosexuell
Osäker på
sin läggning
Heterosexuell
På frågan ”Vilket förtroende har du för socialtjänsten?” har 39
procent svarat inte särskilt stort eller inget förtroende alls. Av de
bisexuella är det 47 procent, av de homosexuella är det 42 procent,
av de osäkra är det 40 procent och av de heterosexuella är det 39
procent som svarat inte särskilt stort eller inget förtroende alls.
Könsskillnader är små i samtliga grupper. Det är vanligare
bland män att sakna förtroende bland hetero- och bisexuella medan det är vanligare bland kvinnor i gruppen homosexuella och
bland de som är osäkra på sin läggning.
Även för frågor om förtroendet för äldreomsorg, skola och
barnomsorg ser vi ett liknande mönster; d.v.s. att det är något vanligare bland bi- och homosexuella och de som är osäkra på sin
läggning att sakna förtroende för dessa samhällsinstitutioner.
Förtroende för samhällets institutioner
På frågan ”Vilket förtroende har du för sjukvården?” har 26 procent svarat inte särskilt stort eller inget alls. Av de homosexuella är
det 34 procent som svarat inte särskilt stort eller inget alls, av de
som uppgett att de är osäkra på sin läggning är det 31 procent, av de
bisexuella 28 procent och av de heterosexuella är det 26 procent som
svarat att de inte har särskilt stort eller inget förtroende alls.
Det är vanligare att inte ha särskilt stort förtroende eller att helt
sakna förtroende för sjukvården bland homosexuella män, bisexuella kvinnor och bland kvinnor som är osäkra på sin läggning.
%
Andel som inte har särskilt stort eller inget
förtroende alls för sjukvården.
60
50
%
60
40
30
34
28
31
50
26
40
39
Osäker på
sin läggning
Heterosexuell
20
Bisexuell
Homosexuell
Osäker på
sin läggning
Heterosexuell
10
0
På frågan ”Vilket förtroende har du för polisen?” har 27 procent
svarat inte särskilt stort eller inget förtroende alls. Av de som är
bisexuella är det 33 procent, av de homosexuella är det 30 procent
och av de som är osäkra på sin läggning och av de heterosexuella
är det 27 procent som svarat att de inte har särskilt stort eller inget
förtroende alls.
Det är vanligare att män inte har särskilt stort förtroende eller helt saknar förtroende för polisen i alla grupper utom bland
de som är osäkra på sin läggning, där man inte ser någon större
könsskillnad.
Andel som inte har särskilt stort eller inget
förtroende alls för polisen
50
33
30
30
27
27
%
20
60
10
50
0
40
Bisexuell
Homosexuell
Osäker på
sin läggning
Bisexuell
Homosexuell
Förtroendet för kommun- landstings- och regionpolitiker
På frågan ”Vilket förtroende har du för politikerna i ditt landsting/
region?” har 51 procent svarat att de inte har särskilt stort eller helt
saknar förtroende för sina politiker. Av de homosexuella är det 52
procent, av de heterosexuella är det 51 procent, av de bisexuella är det
49 procent och av de som är osäkra på sin läggning är det 44 procent.
Det är något vanligare bland män i samtliga grupper att sakna
förtroende för politiker i landsting och region utom i gruppen homosexuella där fler kvinnor uppger detta.
På frågan ”Vilket förtroende har du för politikerna i din kommun?” syns ett liknande mönster utifrån sexuell läggning. Det är
dock något vanligare bland män att sakna förtroende bland heterooch bisexuella medan det är något vanligare bland kvinnor i gruppen
homosexuella och bland de som är osäkra på sin läggning.
60
40
42
30
10
%
47
40
20
0
Andel som inte har särskilt stort eller inget förtroende alls
för socialtjänsten.
Heterosexuell
Andel som inte har särskilt stort eller inget förtroende
för politiker i sitt landsting/region.
49
52
51
44
30
20
10
0
Bisexuell
Homosexuell
Osäker på
sin läggning
Heterosexuell
13
13
Sammanfattande
diskussion
Utgångspunkten för uppdraget att ta fram denna rapport var att
beskriva hur hälsan ser ut bland hbt-personer i vår region. Utifrån tidigare studier fanns en medvetenhet om svårigheterna att
få ett representativt urval. Tanken om att beskriva transpersoners
hälsa, genom att titta på hur de transpersoner som uppgett sig ha
blivit behandlade och bemötta på ett kränkande sätt mår, fick
vi tidigt släppa på grund av att numerären var alldeles för liten.
Därför redovisas resultatet för hetero- homo och bisexuella samt
för de som svarat att de är osäkra på sin läggning.
Resultaten ligger i linje med tidigare undersökningar som
gjorts. Det är fortsatt viktigt att framhålla att de allra flesta i de
här grupperna mår bra. Det ska inte betraktas som en riskfaktor
i sig att ha en sexuell läggning eller könsidentitet som inte motsvarar normen. Detta kan inte nog understrykas. Genom att ensidigt fokusera på ohälsa och riskfaktorer riskerar man att skapa
föreställningar som motverkar snarare än möjliggör de förutsättningar som måste finnas för att man ska kunna bli begriplig som
den man definierar sig som och accepterad och inkluderad som
just denne.
Samtidigt visar resultatet att det bland bi- och homosexuella
och personer som är osäkra på sin läggning finns en större andel
personer med ett sämre psykiskt och socialt välbefinnande än hos
den övriga befolkningen. Denna skillnad syns i samtliga av de
frågor som vi valt att titta på. Det är nödvändigt att utveckla
kunskapen om varför det är så och vad vi behöver åstadkomma
för att förändra det.
Det blir därför också viktigt att fortsatt fokusera på de faktorer som främjar den psykiska hälsan och förebygger ohälsan och
att motverka exkludering och diskriminering.
Det är en ögonblicksbild av situationen i vår region år 2012 och
det är viktigt att inte dra alltför långtgående slutsatser av resultatet. I tidigare undersökningar har vi sett att resultaten från
CDUT-regionen stämmer väl överens med hur det ser ut i vårt
län. Det finns ingen anledning att anta att det ser annorlunda ut
i detta material.
Likheter och skillnader 2005 och 2012
Vilka likheter och skillnader ser vi mellan FHI:s resultat från
2005 och resultaten i vårt material?
Det är inte möjligt att jämföra materialen fråga för fråga, då
frågorna och svarsalternativen inte är helt identiska. Däremot kan
man se vilka resultat som ger en liknande bild och på vilket sätt
de skiljer sig åt.
I FHI:s rapport är det lika vanligt att ha ett bra hälsotillstånd
bland homo- och/eller bisexuella män som bland män i övriga
befolkningen medan det fanns stora skillnader bland kvinnor. I
vårt material är det en högre andel som har ett sämre allmäntillstånd bland bi- och homosexuella och bland de som är osäkra på
sin läggning. I samtliga grupper är den självskattade hälsan något
bättre bland män utom bland de homosexuella.
I båda materialen var andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande dubbelt så stor bland homo- och/eller bisexuella personer
som i övriga befolkningen. I vår region finns det i samtliga grupper även en könsskillnad då kvinnor mår sämre än män utom
bland de homosexuella där männen mår sämre.
Även i vår region hade en större andel bland homo- och/eller
bisexuella personer än i den övriga befolkningen besvärats av svår
ängslan, oro eller ångest. I vårt material fanns det dock en skillnad i gruppen homosexuella där det var en större andel män än
kvinnor. Det var också betydligt vanligare bland homo- och/eller
bisexuella personer att vara mycket stressade än i övriga befolkningen. Även här fanns en skillnad i gruppen homosexuella där
det var en större andel män än kvinnor. I FHI:s rapport uppgav
en större andel bland homo- och/eller bisexuella personer, framför
allt kvinnor, än i den övriga befolkningen, att de hade svåra sömnbesvär. Även i vårt material är det bi- och heterosexuella kvinnor
som i större utsträckning uppger sömnsvårigheter.
I båda materialen var det betydligt vanligare att någon gång
övervägt att ta sitt liv bland homo- och/eller bisexuella personer
än i övriga befolkningen. Det gäller även för de som är osäkra på
Är resultaten tillförlitliga?
Utifrån tidigare befolkningsstudier som gjorts vet vi att många
olika faktorer såsom ålder, kön, boende, socioekonomi, etnicitet
samverkar och påverkar varandra. Vi vet att vi med hänsyn tagen
till samtliga dessa faktorer skulle få en mer fördjupad och nyanserad bild. Dessa resultat visar endast hur de olika frågorna påverkats av vilken sexuell läggning man har. Vid tolkningen av resultaten har vi endast kontrollerat om det finns skillnader mellan
män och kvinnor. Materialet är för litet för att ta hänsyn till andra
faktorer då skillnader mellan grupperna med olika sexuell läggning
tolkas. Detta bör man ha i åtanke när man läser rapporten.
14
14
”Jag ä
r h emli
gt bi fö
rädd fö
r at t ja
r vad v
g är
ä
n n e r sk
rädd fö
a sä g a
r at t d
, och
e sk a m
f r y sa u
o b ba m
t mig s
ig oc h
å ja g in
at t u m
te ha r
g ås m e
n
åg on
d.”
Cita
t från ”
Hälsa p
sin läggning. En skillnad finns dock även här i vårt material bland
de homosexuella männen där en något större andel någon gång
övervägt att ta sitt liv.
I båda materialen var det vanligare bland homo- och bisexuella män än bland kvinnor att röka dagligen. Det gäller även för
de som är osäkra på sin läggning.
Att vara riskkonsument av alkohol var vanligare bland homooch/eller bisexuella personer än i övriga befolkningen. Bland
homo- och/eller bisexuella kvinnor var andelen riskkonsumenter
av alkohol betydligt större än bland kvinnor i den övriga befolkningen i båda materialen. Gruppen osäker på sin läggning skiljer
sig dock inte från övriga befolkningen i vårt material.
Att ha blivit utsatt för hot och våld var vanligare bland homooch/eller bisexuella personer än i den övriga befolkningen. I vårt
material är det en mindre skillnad bland homo- och heterosexuella
medan det är en större andel bland de bisexuella och osäkra som
blivit utsatta för hot och hot om våld. Både i FHI:s rapport och i
vårt material var det mycket vanligare bland homo- och/eller bisexuella personer att ha avstått från att gå ut ensam av rädsla för att
bli överfallen, rånad eller ofredad på annat sätt än i övriga befolkningen. Det var också betydligt vanligare bland kvinnor än bland
män i alla grupper.
I båda materialen är det mycket vanligare bland homo- och/
eller bisexuella personer att ha utsatts för kränkande behandling
eller bemötande än i övriga befolkningen. Detta gällde även gruppen osäkra i vårt län. I vårt material var det dessutom vanligare
bland kvinnor i samtliga grupper.
I FHI:s rapport var brist på tillit till andra personer vanligare
bland homo- och/eller bisexuella män i åldrarna 30–44 år och
kvinnor i åldrarna 16–29 samt 45–64 år än bland personer i den
övriga befolkningen. Det var vanligare bland bisexuella personer
att inte lita på andra människor än bland homosexuella. Så ser det
ut även i vårt material. I vårt material har nästan hälften av de som
är osäkra på sin läggning uppgett brist på tillit till andra.
I FHI:s material framkom inga större skillnader vad gäller förtroendet för samhällets institutioner. I vårt material fanns en del
smärre skillnader. Det var vanligare med ett bristande förtroende för samhälleliga institutioner bland bi- och homosexuella och
osäkra personer, medan det inte fanns några större skillnader när
det gällde förtroende för politiker.
å lika v
illkor?”
2012
I FHI:s material fanns även frågor om hur öppen man är med
sin sexuella läggning. De visade att bisexuella män var mindre
öppna med sin sexuella läggning än homosexuella personer och bisexuella kvinnor. De bisexuella männen var mindre öppna i uppväxtfamiljen, bland vänner och i skolan/arbetsliv och öppenheten
minskade kraftigt med personens ålder på alla tre arenorna. I vårt
material har denna fråga inte ställts.
Våra resultat visar att homosexuella män i större utsträckning
bedömer sitt hälsotillstånd som dåligt och att de även har ett sämre
psykiskt välbefinnande. I våra resultat har dessutom en större andel homosexuella män svarat att de besväras av ängslan, oro, ångest och stress och även i större utsträckning haft självmordstankar.
Vad detta beror på är oklart och behöver studeras närmare. Man
har tidigare sett att det hos män i gles- och avfolkningsbygder,
med dålig socioekonomi och låg utbildningsnivå, finns en större
ohälsa. Är det möjligen så att det finns ett samband mellan dessa
variabler, ålder, huruvida man är öppen och har tillgång till ett socialt kontaktnät, i det vi ser hos gruppen homosexuella män i vårt
material? Är det så att det lokala könskontraktet, d.v.s. hur man
får vara och uttrycka sig som man och kvinna och konsekvenserna
av att bryta mot detta, skiljer sig i en liten landsortskommun med
delvis andra spelregler än i storstäder och universitetsorter, och att
detta återspeglas i det vi ser hos gruppen homosexuella män i vårt
material?
Vi kan också konstatera att en stor ohälsa finns i gruppen osäker
på sin läggning. Det behövs en fördjupad analys av vilka de osäkra
är och vad deras ohälsa beror på. Något som i sig är en svårighet. Att
man är osäker på sin läggning innebär också med största sannolikhet att man inte är öppen med det och därmed kanske inte beredd
att prata om det, vilket gör det svårt att beskriva gruppen och kunna
utveckla kunskapen. Det blir viktigt att hitta alternativa metoder
för detta. Det är nödvändigt att ha kunskapen om vad det kan tänkas innebära för att kunna koppla det till både mer generella insatser
i form av ett aktivt diskriminerings- och normkritisk arbete, men
också riktade insatser till de grupper som är i behov av detta.
15
15
Risk- och skyddsfaktorer
I länets strategier för sexuell hälsa och ANDT (alkohol, narkotika,
doping och tobak) identifieras både strategier, preventionsgrupper, arenor och aktörer i arbetet med HIV/STI-prevention och
ANDT, varför detta inte närmare beskrivs här.
I vår egen fokusrapport om ungas psykiska ohälsa, ”Tonåringars psykiska hälsa”, ser vi att familjen och boendeförhållanden är
viktiga skyddsfaktorer. Vilken etnisk bakgrund man har och vilken utbildning och sysselsättning föräldrarna har påverkar också
välbefinnandet. Ytterligare en aspekt är hur relationen till föräldrarna ser ut. Även kontakterna med kamrater och trivseln i skolan
är viktiga – precis som man ser samband mellan vuxnas arbetstrivsel och hälsa. Kränkningar, mobbing och diskriminering bidrar
till en sämre hälsa.
I ”Liv och hälsa i Mellansverige 2012” har motion, goda kostvanor, tillgång till personligt stöd, att känna sig trygg och känna
tillit till andra människor, förtroende för sin omgivning, utbildning och goda ekonomiska förhållanden använts som exempel på
skyddande faktorer som visat sig vara goda indikatorer för hälsan.
Att röka dagligen, att dricka sig berusad minst två gånger per månad, att ha svårt att klara löpande utgifter och att bli nedlåtande behandlad, har använts som riskfaktorer. Ju fler skyddsfaktorer man
har desto bättre hälsa har man. Det finns starka samband mellan
antalet skyddsfaktorer och hälsa och riskfaktorer och ohälsa.
I Ungdomsstyrelsens undersökning ”Hon Hen Han – en analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar
samt för unga transpersoner” och även i studien ”Homo- och bisexuella ungdomars tankar och upplevelser av suicidhandlingar
– en studie av riskfaktorer och skyddande faktorer” ser vi att flertalet av de hbt-ungdomar som mår dåligt saknar viktiga skyddsfaktorer, som en familj som förstår och inkluderar, tillit till och
förtroende för omgivning och samhälle. De är i större utsträckning utsatta för våld och kränkande behandling. I rapporten ser
man att familjens förståelse, accepterande och stöd har en central
betydelse, så även att ha vänner som man kan anförtro sig åt och
känna sig trygg med, men också andra vuxna. Att ha tillgång till
trygga och säkra miljöer där man kan visa vem man är och leva
som den man är, samt att de professionella man möter har hbtkunskap, är skyddande faktorer.
Resultaten visar att en större andel i vårt material saknar dessa
skyddande faktorer. Det behövs fördjupade studier om risk- och
skyddsfaktorers betydelse utifrån ett hbt-perspektiv.
Att komma ut – men till vad?
I dessa rapporter lyfts behovet och vikten av att under de identitetsskapande åren bli bekräftad och sedd. Under komma-ut-processen behöver man mötas av förståelse och bli begriplig för sig
själv och omgivningen i stället för att exkluderas och diskrimineras på grund av den man är.
Ökad kunskap kring identitetsskapande processer och vilken
betydelse det har för ungdomarna själva – hur de upplever att de
blir bemötta och behandlade utifrån sin identitet och sin läggning
i mötet med skola och det omgivande samhället och vad de själva
efterfrågar och tror är viktiga förutsättningar i denna process –
är fortsatta utvecklingsområden. Den kunskap som redan finns
behöver bli en integrerad del i skolundervisning och kompetensutveckling för yrkesgrupper som möter ungdomar i sitt arbete.
I FHI:s rapport framgår också att en stor andel hbt-personer
är öppna med sin läggning. Att fortsätta utveckla kunskap om vad
som främjar öppenhet och vad som är viktiga faktorer i kommaut-processen för den som ska komma ut, men också vilka förutsättningar som behöver finnas i den omgivning som man kommer
ut till, är viktigt i det fortsatta arbetet.
I rapporten ser man att huruvida man är öppen med sin läggning är något som har förändrats över tid och att det finns en
betydligt större andel äldre, främst män, som inte är öppna.
Vi behöver veta mer om denna grupp och hur olika samband
kring hälsa och ohälsa ser ut. Detta blir ett viktigt perspektiv att
lyfta in i arbetet med äldrefrågor och i formandet av vård och omsorg för målgruppen.
16
16
”Hälsa på lika villkor?”
Befolkningsundersökningar i samarbete mellan landstingen
i Uppsala (C), Sörmland (D), Västmanland (U) och Örebro (T)
genomförs vart fjärde år sedan år 2000. Undersökningen 2012
är en del av den nationella undersökningen ”Hälsa på lika
villkor?”. Den ger information om befolkningens livsvillkor,
levnadsvanor, hälsa och kontakter med vården.
En enkät har skickats till cirka 63 800 slumpmässigt utvalda
personer i åldern 16–84 år i CDUT-regionen. Dessa personer
representerar befolkningen i 39 kommuner med drygt
900 000 invånare i den åldersgruppen. Svarsfrekvensen i
undersökningen var 51 procent. Totalt har 32 548 personer
besvarat frågeformuläret.
På landstingens hemsidor finns mer information om
undersökningen ”Hälsa på lika villkor?”. Här finns även länkar
till tidigare rapporter och vetenskapliga publikationer som
bygger på befolkningsundersökningarna Liv & hälsa 2000,
2004 och 2008.
Vad behöver
vi göra?
Fortsatt arbete
Med anledning av resultaten är det angeläget att främja den psykiska hälsan genom att stärka skyddsfaktorer och att förebygga
den psykiska ohälsan genom att minska riskfaktorer samt att motverka diskriminering och våld. Vi behöver arbeta vidare med att
uppfylla målen i landstingets hbt-program:
Ökad kunskap
• kunskapen om hbt-personers hälsa och livsvillkor
behöver utvecklas och fördjupas genom fortsatt
forskning och kunskapsutveckling.
• frågor om könsidentitet och könsuttryck och andra
svarsalternativ på enkätfrågor om kön behöver utvecklas.
• hbt-perspektivet ska vara synligt i strategier,
planer och beslut.
• fördjupade studier om risk- och skyddsfaktorers
betydelse utifrån ett hbt-perspektiv.
• landstingets information, kommunikation och
bemötande i vården ska upplevas inkluderande
och respektfullt.
• kunskapen behöver spridas och finnas tillgänglig för
allmänhet, politiker, tjänstemän och personal som i
sitt arbete möter hbt-personer.
• vård, service och stöd erbjuds utifrån en god kunskap
om hbt-personers livsvillkor och situation.
• kunskapen behöver öka genom fortsatta
utbildningsinsatser, både generella och riktade
till särskilda yrkesgrupper.
Spridning
Ett första steg för att sprida resultaten i denna rapport är genom
workshops på Stockholms och Örebros Pridefestivaler 2013. Syftet är att tillsammans med målgrupperna problematisera och diskutera tänkbara orsaker bakom resultaten, att hitta konstruktiva
lösningar för framtida utvecklingsarbete. Dokumentationen från
dessa tillfällen är tänkta att bli en del av det fortsatta arbetet och
också en del i återrapportering till politiker.
Mötesplatser
Tillsammans behöver vi också skapa fler trygga och säkra mötesplatser för hbt-personer så att unga hbt-personer får förebilder och
ges tillfällen till erfarenhetsutbyte. Detta bör ske i samverkan och
dialog med intresseorganisationer och målgruppens representanter.
18
18
Lästips
Arenor för fortsatt arbete
Med arena i folkhälsoarbetet menas de platser där en grupp av
människor samlas och träffas och har gemensamma intressen och
därigenom också kan nås och påverkas till ett mer hälsosamt liv.
Exempel på arenor är förskolan, skolan, bostadsområdet, arbetsplatsen, hälso- och sjukvården, fritidsmiljöer och föreningsliv.
Utifrån resultaten och de utvecklingsområden som lyfts fram
är det viktigt att göra hbt-perspektivet synligt på olika arenor.
Några exempel är:
• att i förskola och skola prata om kön och könsidentitet
och hur olika typer av familjer kan se ut.
• att det i skol- och fritidsmiljön, inom elevhälsan och i
skolans mångfalds- och diskrimineringsarbete, finns en
normkritisk ansats och ett tydligt hbt-perspektiv.
• att det finns kunskap om vad det innebär att komma
ut och att de förutsättningar som krävs för att den som
kommer ut blir väl mottagen som den är finns på samtliga arenor.
• att det i föräldrastödjande verksamhet, på barna- och
mödravårdsmottagningar finns kunskap om beredskap
för att möta olika typer av familjer.
• att man när man behöver tillgång till samhällets service
och stöd möts av professionella med hbt-kompetens.
• att det på arbetsplatsen finns ett öppet och inkluderande
klimat som främjar en hbt-vänlig arbetsmiljö och att
företagshälsovården har hbt-kompetens.
• att det på samtliga arenor genomförs kraftfulla insatser
mot diskriminering och homofobi.
• att det inom hälso- och sjukvårdens verksamheter finns
god kunskap om hbt-personers hälsa och livsvillkor.
• att fortsätta hbt-certifiera fler enheter och sprida
goda exempel från de enheter som i dag är certifierade.
• att kunskap om äldre hbt-personer finns inom äldrevård
och omsorg.
• att utveckla våra sociala medier och bredda perspektivet
från att i dag främst ha information utifrån riskgrupper,
till en mer främjande ansats kring hbt och hälsa.
• att fortsatt utveckla samverkan med ideella sektorn
och frivilligorganisationer såsom RFSL för att hitta
gemensamma strategier och arenor.
Hälsa på lika villkor?
Hälsa och livsvillkor bland HBT-personer. FHI 2006:08
Vem får man vara i vårt samhälle?
Om transpersoners psykosociala situation
och psykiska hälsa. FHI 2008:25
Hon hen han
En analys av hälsosituationen för homosexuella och
bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner.
Ungdomsstyrelsen 2010:2
Homo- och bisexuella ungdomars tankar och
upplevelser av suicidhandlingar – en studie av
riskfaktorer och skyddande faktorer
Karolinska institutet, Annelie Svensson 2010
Jag ska inte behöva outa mig själv
varje gång jag har ett samtal
Rapport om bemötande av lhbtq-personer i Västra
Götalandsregionen. Rättighetskommitténs kansli
Andra rapporter
Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål 2012-2015
I folkhälsoplanen beskrivs de folkhälsopolitiska mål
och de områden som vi behöver arbeta med för
att uppnå det övergripande målet om en god och
jämlik hälsa.
Liv och hälsa i Mellansverige 2012
Är den rapport som vi använt som underlag till
denna rapport – här kan man läsa mer om hälsan
hos hela befolkningen i CDUT och mer om hur
hälsan är fördelad och om risk och skyddsfaktorers
betydelse för hälsan.
Handlingsplan för HIV/STI-prevention
och sexuell hälsa i Örebro län 2012-2015
Den sexuella hälsan har en central betydelse i detta
sammanhang. Landstingets och centrala aktörers
arbete beskrivs närmare i denna strategi.
Länsstrategi för ANDT-förebyggande arbete i
Örebro län 2013-2015
Länets strategi för förebyggande arbete kring
alkohol, narkotika, dopning och tobak.
Jämställdhetsstrategi 2012-2015
Hur vi ser på, diskuterar och dagligen gör/uttrycker
kön (genus) är ett centralt perspektiv även för
hbt-området. Målen för detta arbete beskrivs i
landstingets jämställdhetsstrategi.
HBT-program för Örebro läns landsting
Anger de mål och aktiviteter som landstinget ska
arbeta med för ett hbt-vänligt landsting.
Liljedals.com Tryck: Prinfo Welins, Örebro, 2013
Örebro läns landsting 2013
Denna rapport har sammanställts på Örebro läns landstings
samhällsmedicinska enhet. Statistiken i rapporten har tagits
fram och bearbetats av Leif Carlsson, assistent. Under arbetets
gång har innehållet diskuterats med Thomas Falk, enhetschef,
Maria Norlin, ansvarig för område sexuell hälsa och Anna Swift
Johannisson, ansvarig för område genus och jämställdhet och
RFSL Örebro. Den har granskats av Carina Persson, statistiker och
Margareta Linden Boström, epidemiolog. Lilian Iwarson Sporrong,
utredningssekreterare har skrivit texten. Layout och formgivning
har gjorts av Liljedal Communication AB.
www.orebroll.se
Postadress: Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro
Besöksadress: Eklundavägen 2, Örebro. E-post: [email protected]
Telefon: 019-602 70 00, telefax 019-602 70 08
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards