Farmakologi under Biomedicin och allmän

advertisement
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Sjuksköterske- och Röntgensjuksköterskeprogrammen, 180 hp
Stig Jacobsson, Farmakologi &
klinisk neurovetenskap
Studieguide för farmakologi
under kursen Biomedicin och
allmän farmakologi, 7,5 hp
2011-01-31
Farmakologi under Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp
Lärare:
Stig Jacobsson, universitetslektor, docent
Adress:
Farmakologi & klinisk neurovetenskap, Umeå universitet
Telnr:
090-785 2713
Faxnr:
090-785 2752
E-post:
[email protected]
Välkommen!
Jag heter Stig Jacobsson och är ansvarig för farmakologimomentet under den här kursen. Jag är
farmakolog och forskar kring toxikologiska effekter på nervsystemets utveckling och funktion. Jag är
lärare och handledare inom flera olika program och vidareutbildningar vid Umeå universitet där
farmakologi är ett viktigt huvudämne, t ex Läkarprogrammet, Tandläkarprogrammet,
Biomedicinprogrammet, Receptarieprogrammet och nu också Sjuksköterske- och
Röntgensjuksköterskeprogrammet.
Kursmomentets innehåll och förväntade studieresultat
Under Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 högskolepoäng, ingår farmakologi som ett delmoment.
Farmakologi är läran om hur kemiska substanser, främst läkemedel, interagerar med levande
organismer för att åstadkomma en funktionsändring. Ett läkemedel kan definieras som ett kemiskt
ämne som vid invärtes eller utvärtes bruk förebygger, lindrar, botar eller påvisar sjukdom eller
sjukdomssymtom.
Då kunskapen om olika växters medicinska effekter har använts sedan urminnes tider, kan man säga
att farmakologi är en av de äldsta vetenskaperna. Men det var först på 1600- och 1700-talen som en
mer vetenskaplig syn på sambandet mellan växter och farmakologisk effekt etablerades. I början av
1800-talet kunde den unge apotekaren Friedrich Sertürner för första gången rena fram den aktiva
substansen morfin från opiumvallmon och sedan dess har mängder av aktiva ämnen isolerats från
växter. Numera är det i huvudsak syntetiskt framställda substanser som utvecklas till nya läkemedel
och i Sverige idag finns närmare 9 000 godkända läkemedel fördelade på ca 1 600
läkemedelssubstanser.
För alla som verkar inom vården är det viktigt att känna till de grundläggande begreppen och
principerna inom farmakologi, men som sjuksköterska är läkemedelshantering en mycket viktig och
omfattande del av ditt ansvarsområde och du kommer att ansvara för att patienten får rätt läkemedel
vid rätt tidpunkt och på rätt sätt. Eftersom du finns nära patienten är det också du som kan observera
på vilket sätt läkemedlet verkar, om önskade effekter uppstår eller om patienten utvecklar
läkemedelsbiverkningar.
Under detta farmakologimoment kommer du främst att lära dig grundläggande farmakodynamik och
farmakokinetik. Ordet farmakodynamik kommer från grekiskans pharmakon (~läkemedel) och
dynamis (~kraft) och beskriver hur läkemedel utövar sin verkan, eller ”vad läkemedel gör med
kroppen”. Farmakokinetik består av det grekiskans kineo (~rörelse) och beskriver läkemedlets öde i
organismen, eller ”vad kroppen gör med läkemedel”. Du kommer också att lära dig om hur
biverkningar och läkemedelsinteraktioner uppstår och kan undvikas, vilka olika former av
Sid 1 (6)
Sid 2 (6)
läkemedelsberedning och administreringsvägar som finns, samt grundläggande läkemedelshantering
och FASS-kunskap.
Enligt de förväntade studieresultaten ska du efter genomförd utbildning kunna redogöra för:
•
redogöra för och förstå läkemedels väg från absorbtion till utsöndring och läkemedels verkan i
kroppen och använda de definitioner som används i allmän farmakologi och
läkemedelstillverkning
•
olika administreringsvägar, läkemedelsformer och dess betydelse för att uppnå avsedd effekt,
vilket är nödvändigt för att förstå de olika behandlingsalternativen vid speciella
sjukdomstillstånd
•
redogöra för ett läkemedels påverkan och effekt på människokroppen
•
använda FASS som informationskälla
•
symboler för läkemedelsförvaring samt regler/rutiner för hållbarhet
•
redogöra för innehåll i författningar och andra relevanta styrdokument, som har med
patientsäkerhet vid läkemedelshantering att göra
Kurslitteratur
Den viktigaste källan för de farmakologikunskaper som du kommer att förvärva under kursen finns i
kurslitteraturen Illustrerad farmakologi 1, Principer och tillämpningar av Simonsen m fl,
Natur&Kultur 2001, ISBN 9127077152
Som alternativ eller extra litteratur rekommenderas Farmakologi av Norlén m fl, Liber 2009, ISBN
9147093935, eller Farmakologi och farmakologisk omvårdnad av Nordeng & Spigset,
Studentlitteratur AB 2009, ISBN 978-91-44-05058-4.
Andra viktiga informationskällor är senaste utgåvan av FASS (Farmaceutiska specialiteter i Sverige)
vilken finns på www.fass.se, samt Läkemedelsboken (senaste utgåvan) som finns på
http://www.apoteketfarmaci.se/NyheterOchFakta/Medicine.aspx.
Övergripande studietips och kursmaterial
Under farmakologimomentet kommer du att arbeta självständigt med stöd av målbeskrivning och
läsanvisningar till Illustrerad farmakologi 1, samt hänvisningar till relevanta videoföreläsningar och
animeringar (se Studieguide nedan). Kursmomentet inleds med en introducerande föreläsning på
respektive studieort (se aktuellt schema för tid och plats) med ansvarig farmakologilärare. Du har
fr o m kursstart tillgång till Farmakologiwebben (se länk i Cambro). Där finns bl a korta
videoföreläsningar, föreläsningskompendium och animationer. Under kursmomentet erbjuds en
frågestund i Umeå (som videolänkas till Skellefteå och Örnsköldsvik). Senast två dagar innan
frågestunden skall varje basgrupp skicka in sina frågor till [email protected] Påminnelse
om detta kommer att utgå från Cambro. Du kan under hela kursen ställa frågor via e-post, eller telefon
(090-785 2713).
Sid 3 (6)
Studieguide med inläsningstips
Här följer en detaljerad studieguide med målbeskrivning och sidhänvisningar till kursboken
Illustrerad farmakologi 1.
Farmakodynamik (kapitel 5, 11)
Du ska kortfattat kunna
förklara följande:
Sidor
Kommentarer
• Olika typer av målproteiner
som läkemedel interagerar
med.
46-50
• Receptorbegreppet samt de
fyra huvudgrupperna av
receptorer.
56-59
Detta finns inte klart beskrivet i kursboken, men
avhandlas i föreläsningar.
Proteinerna som avses är jonkanaler, enzymer,
transportproteiner och receptorer.
Receptorerna delas in i ligand-reglerade
jonkanaler, G-proteinkopplade jonkanaler,
tyrosinkinaskopplade receptorer och intracellulära
kärnreceptorer.
• Förhållande mellan dos och
respons, samt begreppen
potens och efficacy.
50-53
60-62
• De farmakologiska
definitionerna av agonist,
partiell agonist och
antagonist, samt begreppen
affinitet och egenaktivitet
52-55
• Skillnaden mellan en
kompetitiv, icke-kompetitiv
och irreversibel antagonist.
50
54-55
• Kvantal dos-responskurva,
samt begreppen terapeutiskt
index (TI), ED50, TD50 och
LD50?
60-64
• Vad menas med terapeutiskt
index(TI)?
• Begreppen tolerans och
takyfylaxi samt
orsaksmekanismer?
Diagrammen på sidorna 51 och 53 kallas
graderade dos-responskurvor eftersom de
beskriver förhållandet mellan dos eller
koncentration av ett läkemedel och dess effekt på
en cell, organ eller vävnad. Responsen är
graderad, dvs kan vara allt från noll till maximal
effekt och uttrycks ofta som % av maximal effekt.
Du kommer också få tillgång till en animerad
laboration på kurswebben där du själv kan
konstruera en dos-responskurva och lära dig
avläsa ett läkemedels potens och efficacy.
Diagrammen på sidorna 61 och 63 är kvantala
eftersom de beskriver hur många individer (i %)
som får effekt eller biverkningar av ett läkemedel
vid olika doser eller koncentrationer. Kvantalt
betyder ”allt-eller-intet”, dvs man kan antingen få
effekt eller inte få effekt – inget däremellan, vilket
skiljer sig från den graderade dos-responsen där
svaret kan vara vad som helst mellan noll till max.
125-127
Farmakokinetik (kapitel 6 och 17)
Du ska kortfattat kunna
förklara följande:
• Plasmakoncentrationskurvan
samt begreppen
absorptionsfas, Cmax, Tmax,
distributionsfas,
eliminationsfas, samt areaunder-kurvan (AUC).
Sidor
Kommentarer
Avhandlas under föreläsningar
Sid 4 (6)
• Faktorer som påverkar
absorptionen av ett
läkemedel.
72-74
75-77
102-103
• Faktorer som påverkar
distributionen av ett
läkemedel, samt begreppen
plasmaproteinbindning och
distributionsvolym (Vd)
72-82,
240-241
• Faktorer som påverkar
läkemedelsmetabolismen,
Fas 1- respektive Fas 2reaktioner och involverade
enzymsystem, samt
begreppen enterohepatiskt
kretslopp, bioaktivering,
enzyminhibition och
enzyminduktion.
83-89
242-244
• Faktorer som påverkar
utsöndringen av ett
läkemedel samt begreppet
clearance (Cl)
72
92-94
• Biologisk halveringstid och
den kliniska betydelsen av 1:a
respektive 0:e ordningens
(mättnads-) kinetik.
70-72
83-85
89-91
• Jämviktskoncentration i
plasma (steady state; Css)
samt tiden till Css vid
konstant dosering.
94-98
Clearance kan relateras till olika organ, t ex njurar
och lever. Vanligast är att man talar om
plasmaclearance som avser total clearance
(oavsett utsöndringsväg).
Notera att clearance definieras som den volym per
tidsenhet som helt befrias från ett ämne och inte
mängden läkemedel utsöndras per tidsenhet.
Administrering och beredningar av läkemedel (kapitel 7)
Du ska kortfattat kunna
förklara följande
Sidor
• Definition av begreppet dos.
Kommentarer
Svaret är ”Den mängd läkemedel som krävs vid en
given tidpunkt för att producera en eftersökt
biologisk respons”
• Skillnaderna mellan enteral,
parenteral och lokal
administrering.
101-102
• Beredningsformer för peroral
(per os) administering av
läkemedel, samt för- och
nackdelar med peroral
administrering.
102-104
Sid 5 (6)
• Beredningsformer för rektal
administrering av läkemedel,
samt för- och nackdelar med
rektal administrering
104-105
• Beredningsformer för
injektioner och infusioner av
läkemedel.
105-108
• Beredningsformer för
inhalation, dermal,
transdermal, optikal och
vaginal administrering.
108-111
• Läkemedels håll- och
blandbarhet.
111-112
Interaktioner och biverkningar av läkemedel
Du ska kortfattat kunna
förklara följande
Sidor
• Indelning av
läkemedelsbiverkningar i
dosberoende (typ A) och
icke-dosberoende (typ B)
biverkningar, samt exempel
på biverkningar från olika
vävnader och organsystem.
144-154
• Begreppen placebo och
nocebo
64-65
• Indelning av
läkemedelsinteraktioner i
farmakodynamiska och
farmakinetiska interaktioner.
134-135
137
• Definitionerna av agonistisk
(additiv, synergistisk, eller
potentierande) interaktion
och antagonistisk (kemisk,
fysiologisk och
farmakokinetisk) interaktion.
135-137
51
• Principerna för interaktioner
vid absorption, distribution
och utsöndring, samt
metabola interaktioner.
137-142
Kommentarer
Sid 6 (6)
FASS-kunskap och författningar
Du ska kunna följande:
Sidor
• Symboler och tecken i FASStext.
Kommentarer
Se boken FASS eller www.fass.se
• Söka läkemedel utifrån
handelsvarunamn,
substansnamn och utifrån
ATC-grupp.
261-262
• Söka information om ett
läkemedels indikation,
kontraindikation, dosering,
farmakodynamik,
biverkningar,
farmakodinetik, samt antidot
vid överdosering.
263
Se boken FASS eller www.fass.se
• FASS-klassificering av
läkemedel (i kategorierna A,
B:1, B:2, B:3, C eller D) efter
risker vid användning under
graviditet.
Se Läkemedel i samband med graviditet och
amning i FASS
• Hitta och orientera dig kring
de lagar som styr
läkemedelshantering.
Se även Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2001:17
http://www.fass.se/LIF/produktfakta/fakta_lakare_art
ikel.jsp?articleID=18338
http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2000-1/
samt Läkemedelslagen (1992:859) i Svensk
författningssamling (SFS)
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=199
2:859
• Förklara kortfattat följande
begrepp inom
läkemedelshantering: ansvar,
ordination, rekvisition,
förvaring,
iordningsställande,
överlämnande eller
administrering, och
delegering.
25-31
• Bereppet compliance.
40-43
Ta även reda på skillnader i ansvar, ordination etc
mellan läkare, sjuksköterska och andra
befattningshavare inom vården.
Lycka till!
Download