Information från Arbets- och miljömedicin 2015-02-09 Forskningsprojekt PFAS i dricksvatten och blod Konsekvenserna för människa och miljö av exponeringen för PFAS i Ronneby måste följas upp. Därför har ett stort forskningsprojekt startat i samverkan mellan Avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken. Projektet finansieras med 4,9 miljoner kronor av forskningsrådet FORMAS. Dricksvattnet från Brantafors vattenverk i Ronneby kommun har tidigare varit förorenat av perfluorerade ämnen (PFAS). Dessa föroreningar finns i grundvattnet, som förorenats av brandsläckningsskum som använts på en brandövningsplats i närheten av vattenverket. Detta händer nu: Fortsatt möjlighet till blodprovstagning för dem som inte tidigare deltagit Uppföljning i vårdregister, läkemedelsregister och andra hälsoregister av alla som bott i Ronneby kommun sedan början av 1980-talet (Har vår riskbedömning varit korrekt? Vad händer på längre sikt?) Bestämning av hur lång tid det tar för olika PFAS-ämnen att försvinna ur kroppen Undersökning av hur dessa ämnen överförs från mor till barn under graviditet och amning Biobankning av alla blodprover för att ge möjlighet till fortsatt forskning För att kartlägga befolkningens exponering av PFAS har Arbets- och miljömedicin analyserat blodprov från 1016 barn och vuxna som druckit vattnet. Alla hade förhöjda halter av olika PFAS, jämfört med svensk allmänbefolkning. Högst halter sågs för ämnena PFOS, PFHxS och PFOA (figur på nästa sida). Det fanns stora variationer mellan individer. Det är lätt att förstå då man dricker olika mycket och kan ha olika vatten hemma, i skolan och på arbetsplatsen. Vuxna som under lång tid druckit vatten från Brantafors hade högre halter än barn och unga. Detta visar tydligt att föroreningen har funnits i dricksvattnet under decennier. Vattenprover från enskilda brunnar har visat lägre halter av PFAS än vattnet från Brantafors. Det avspeglas också i blodproverna. Personer som drack vatten från egen brunn hade lägre halter av PFAS än de som hade kommunalt vatten i bostaden. Halter av PFOS, PFHxS och PFOA (ng/ml) i serum bland 1016 personer som deltagit i blodprovstagning i Kallinge under våren 2014. Riskbedömning De nya resultaten ändrar inte Livsmedelsverkets och Arbetsoch miljömedicins riskbedömning, som grundar sig på nuvarande kunskap om effekter av PFAS i djurförsök och hos människa: De lodräta linjerna visar lägsta och högsta uppmätta halter. En fjärdedel av de undersökta har halter som ligger ovanför den grå boxen, och en fjärdedel har halter som ligger under den gråa boxen. Det innebär att hälften av de undersökta hade halter av PFAS som ligger inom boxen. Ingen risk för akut ohälsa finns Enskilda sjukdomsfall som direkt kan kopplas till det förorenade dricksvattnet är inte att vänta På gruppnivå kan det finnas mätbara förändringar, t ex i hormonhalter eller blodfetter, inom ramen för den normala variationen mellan olika individer Sjunkande halter av PFAS i blodet vid upprepad provtagning 500 400 300 PFHxS (ng/ml) PFOA (ng/ml) 200 PFOS (ng/ml) Information om PFAS Arbets-och miljömedicin www.ammlund.se Förfrågningar via mail [email protected], tel 046-17 31 38 100 0 Juni 2014 Oktober 2014 AMMs månadsbrev om PFAS i Ronneby: http://pfas.blogg.lu.se/ Ronneby kommun www.ronneby.se 107 personer mellan 4 och 83 års ålder och med varierande halt av PFAS i blodet deltar i en långtidsstudie av halten av PFAS i blodet efter avslutad exponering. Genomsnittshalten av alla tre ämnena har sjunkit något mellan de två första provtagningarna (juni 2014 och oktober 2014), för PFHxS med 9 % och för både PFOA och PFOS med 5 %. Detta visar tydligt att halterna i den exponerade befolkningen som väntat sakta sjunker. Livsmedelsverket www.slv.se