Detta är en normal text!!!!!!!!

LUNDS UNIVERSITET
Ekonomiskhistoriska institutionen
C-uppsats (EKH460) ht 2001
Handledare: Kirk Scott
Examinator: Benny Carlson
Datum 2012-04-18
Amerikanska inbördeskriget
En analys av konflikten
Tomas Avenborg
Innehåll
1
INLEDNING
1
2
TEORI, AVGRÄNSNING OCH METOD
3
3
2.1
Val av teori
3
2.2
Avgränsning
4
2.3
Metod
4
BAKGRUND
3.1
USA’s naturgeografiska förutsättningar för ekonomisk utveckling.
3.1.1
Kuststräckan
3.1.2
Brukbar jord
3.1.3
Kol och stålindustri.
6
7
7
9
3.2
Industrialisering och teknisk utveckling
3.2.1
Industrialiseringen
3.2.2
Järnvägen
9
9
10
3.3
Demografi
10
3.4
Slaveriet
12
3.5
Politik
3.5.1
Politiken kring slaveriet
3.5.2
Ekonomiska argument
4
6
TEORIBILDNINGAR
15
15
16
19
4.1
James Ford Rhodes
4.1.1
När Lincoln blev vald till president
4.1.2
Lincolns plattform
4.1.3
Rhodes syn på nord och syd
4.1.4
Rhodes beskrivning av slaveriet
4.1.5
Konflikten är oundviklig
4.1.6
Om Rhodes slutsatser
19
19
20
21
22
22
23
4.2
Edward Channing
4.2.1
Skillnad mellan nord och syd
4.2.2
Demografi
4.2.3
Teknisk utveckling
4.2.4
Slavarna
4.2.5
Beskrivningen av Lincoln
4.2.6
Varför krig?
24
24
25
25
26
27
27
4.3
Charles och Mary Beard
4.3.1
Slaveriet
4.3.2
Lincoln
4.3.3
Ekonomi
4.3.4
Fort Sumter
29
29
30
31
32
4.3.5
Varför krig?
4.4
James G Randall
4.4.1
”Den famlande generationen”
4.4.2
Slaveriet
4.4.3
Varför krig?
5
ANALYS
33
34
34
35
35
37
5.1
Teoriernas slutsatser
5.1.1
Slaveriet som orsak till kriget
5.1.2
Ekonomiska argument
5.1.3
Psykologiska argument
37
37
38
39
5.2
Slutsatser
39
5.3
Avslutning
42
LITTERATURFÖRTECKNING
43
1 Inledning
Det amerikanska inbördeskriget är en konflikt som har intresserat många
och mycket har skrivits om kriget. Framförallt finns det mycket litteratur om
alla sammandrabbningar under kriget och levnadsförutsättningarna för
soldater och civilbefolkning samt litteratur om tongivande och viktiga
personer. Amerikanska inbördeskriget var på många sätt unikt. Aldrig,
varken förr eller senare, har USA varit inblandad i en konflikt som krävt så
många amerikanska människoliv. Inte ens de båda världskrigen tillsammans
kommer i närheten av antalet amerikanska offer.
Det var också en konflikt som förändrade spelreglerna för krig föring, kriget
blev modernare. Göran Rystad beskriver det så här i förordet till ”Den bittra
fejden”. ”Kampen mellan nordstater och sydstater har kallats det första
moderna kriget. Man tänker då på faktorer som användning av luftballonger
för spaning, monitorer och torpeder inom sjökriget, landminor, kamp om
järnvägar för transporter, fälttelegrafi för kommunikation. För första gången
skedde också en omfattande omställning av industrin för vapenproduktion.
Nytt var också försöken att vinna seger genom att ödelägga motståndarens
försörjningsområden och förstöra hans basresurser. Kravet på ovillkorlig
kapitulation var också på sitt sätt en innovation. Kriget var också det första
som systematiskt dokumenterats såväl fotografiskt som genom
tidningsreportage.”1 Något som också kan vara värt att nämna är att
historiens första pansarsjöslag, duellen mellan Monitor och CSS Virginia,
utkämpades under amerikanska inbördeskriget vilket gör konflikten
intressant för många historiker.
Det är inte lika många som gett sig på att förklara varför konflikten uppstod
men självklart är det en fråga som intresserat många. Flera historiker
försöker greppa själva kärnan till konflikten men analyserna går isär. Den
första bok som försökte förklara ursprunget till konflikten som jag funnit är
”The History of the United States from the Compromise of 1850” av James
F Rhodes, ett omfattande band i nio delar som beskriver en större period i
Förenta Staternas historia där inbördeskriget är en del. Rhodes fördjupar sig
i konflikten genom en bok som heter ”History of the Civil War 1861-1865”
vilken är en av de böcker som den här uppsatsen tar upp.
En annan anledning till att studera amerikanska inbördeskriget kan
naturligtvis också vara att försöka förklara uppkomsten av krig, vilket krig
som helst kan te sig omöjligt. Även idag är praktiskt taget alla konflikter i
världen mångfaseterade och svårförklarade. Det handlar om vilken sida av
en konflikt som får återge sin sida, men också vilken person eller gruppering
inom en viss sida som får beskriva konflikten.
1
Göran Rystad ”Den Bittra Fejden” sid 7, Historiska Media 2000
1
Trots det är själva frågan ”Vilken eller vilka var de avgörande faktorerna till
att det amerikanska inbördeskriget bröt ut?” väldigt intressant. Det är en
konflikt som till stor del format Förenta Staterna till vad det är idag. Syftet
med denna uppsats är lista de mest tongivande av de tidiga teorierna om
varför konflikten uppstod och ställa dem mot varandra. När man ställer
teorierna mot varandra blir uppgiften att göra en jämförande analys av de
argument man framför som orsak till konflikten.
Ur ett ekonomiskhistoriskt perspektiv är det naturligtvis intressant att ställa
sig frågan om det var ekonomiska faktorer som gjorde att konflikten
eskalerade. Ekonomiska orättvisor eller uppfattningar om vad som är en
sned ekonomisk fördelning kan ofta förklara konflikter eller i alla fall var en
del i en konflikt.
Det intressanta är om man kan dra några slutsatser av jämförelser mellan de
fyra historiebeskrivningar som tas upp i den här uppsatsen. Men det är inte
bara skillnaderna som är intressanta utan även vilka delar de har gemensamt.
Denna uppsats avser att kunna dra slutsatser baserat på en jämförelse mellan
dessa teorier om vad som kan vara kärnan till konflikten.
2
2 Teori, avgränsning och metod
2.1 Val av teori
Denna uppsats identifierar fyra stycken tongivande teorier om anledning till
att konflikten i amerikanska inbördeskriget uppstod. Det är dessa fyra som
ska ställas mot varandra i en jämförelse om vad som kan bedömas var
realistiska argument för att kriget uppstod. De försöker alla ge svar på frågan
men för att kunna åstadkomma en jämförelse måste varje teori granskas
kritisk utifrån sin egen argumentation.
En av källorna till valet av just dessa fyra historiker och de teoribildningar
som de företräder är att de tas upp i Göran Rystads skildring av det
amerikanska inbördeskriget, ”Den bittra fejden”. Rystad är en av de få
svenskar som gett ut en bok som samlat skildrar konflikten. Han beskriver
olika teorier kring uppkomsten av konflikten och vad som hände i allt från
vilka slag som utkämpades till ögonblicksskildringar, brev och artiklar som
skrivits under kriget. Rystad tar upp och beskriver i kapitlet ”Varför krig?”
olika teorier och vad de tar avstamp i för att dra vissa slutsatser. Men även
vid en bredare undersökning så är detta fyra tidiga analyser av anledningen
till kriget.
Tanken med denna uppsats är att gräva djupare i de teoribildningar som
Rystad presenterar för den svenska publiken genom ”Den bittra fejden” och
försöka dra några slutsatser om rimligheten i de olika teorierna. Vilka
slutsatser kan man dra av att ställa dem bredvid varandra?
De fyra teorierna och deras upphovsmän är följande och presenteras här i
kronologisk ordning:
Den första teorin brukar kallas den nationalistiska teorin som får
representeras av James F Rhodes genom ”The History of the Civil War
1861-1865” som han skrev 1918. Rhodes var en av de första som gav en
historisk beskrivning av inbördeskriget och hans stora verk ”History of the
United States from the Compromise of 1850” som han skrev 1893-1906.
Han har ansetts som väldigt noggrann och vann ett Pulitzerpris för sitt
arbete. Både Channing och Beard, se nedan, förhåller sig till Rhodes i sina
arbeten kring amerikanska inbördeskriget. Rhodes återger mycket av de
politiska händelserna och den offentliga debatten innan och under kriget.
Nästan samtidigt som Rhodes kom Edward Channing ut med ett verk som
heter ”A Students’ History of the United States” år 1898. Channing är
mycket noggrann i sin beskrivning av Förenta Staterna ur ett annat
perspektiv än Rhodes. Channing lägger med sin forskning grunden för en
3
bredare bild av hur landet såg ut innan, under och efter kriget. Han tar upp
faktorer som demografi, tekniskutveckling, infrastruktur och urbanisering
för att skapa ett underlag till Förenta Staterna vid denna tid. När det gäller
politisk historia refererar Channing på flera ställen till Rhodes material
varför han behandlas kronologiskt efter Rhodes även om de till stor del
verkade under samma tid.
Den ekonomiska teori som beskriver skillnaderna i sydstaternas och
nordstaternas ekonomiska uppbyggnad och situation som konfliktpunkt får
representeras av Charles Beard genom "The Rise of American Civilization"
som kom ut 1927. Denna bok som troligen är den mest kända skrev Charles
Beard tillsammans med sin fru Mary Beard. Beard fick stort inflytande
genom sitt sätt att beskriva den amerikanska historien med ekonomisk teori
och är extra intressant ur ett ekonomiskhistoriskt perspektiv.
Det finns ytterligare en teori som beskriver konfliktens ursprung som
fanatism och hatpsykos James G Randalls artikel "A Blundering
Generation" som publicerades 1940. Det är en artikel som tar sitt ursprung i
människans sätt att agera i stora grupper och vad som händer med
dynamiken i en nation inför och under ett krig. Artikeln åskådliggör detta
genom att beskriva skeendet i samband med amerikanska inbördeskriget.
Artikeln bryter av från de andra valda teorierna men den skapade stor debatt
om hur man ska se på inbördeskriget när den publicerades vilket gör den
intressant som jämförelse.
2.2 Avgränsning
Det finns naturligtvis mer skrivet om konflikten och det finns massor med
argumentering för eller emot dessa teorier men denna uppsats avgränsas till
att behandla de här teorierna och göra en jämförelse mellan dem. Rystad
nämner även ytterligare författare men det är dessa som han uppehåller sig
vid och som läsare får man uppfattningen att dessa är de mest intressanta
teorierna. Rystad drar inte särskilt många slutsatser av de olika
teoribildningarna utan presenterar mer att de finns och deras huvudsakliga
slutsatser. Det gör att en fördjupning av teorierna är intressant och det gör
det ännu mer intressant att två av teorierna har tydliga ekonomiskhistoriska
avstamp och två inte har ekonomi som en så viktig del av
historiebeskrivningen utan fokuserar på andra faktorer.
2.3 Metod
Upplägget på uppsatsen är sådant att de fyra teorierna som uppsatsen
avgränsats till ställs bredvid varandra för att jämföras mot en sammanslagen
beskrivning av Förenta Staterna innan kriget. Beskrivningen som inleder
4
uppsatsen är information hämtad från de fyra historikerna själva vars
material ligger till grund för deras analyser men också ytterligare
bakgrundsmaterial som kan ge en mer sammansatt bild av landet vid denna
tid. För att kunna fördjupa analysen så följer därpå en beskrivning av de fyra
historikernas verk och hur de beskriver själva uppkomsten till konflikten.
Deras huvudpoänger presenteras kronologiskt och var för sig med en
beskrivning av viktiga slutsatser och vad som är bärande i deras
resonemang.
I analysavsnittet kommer jag att ställa de fyra teorierna bredvid varandra och
göra en jämförelse mellan dem och lyfta fram skillnader och likheter.
Avslutningsvis så är förhoppningen att kunna dra slutsatser om vilka delar
av historiebeskrivningarna som är välunderbyggda och att kunna ge en något
mer nyanserad bild av vad som var roten till konflikten i amerikanska
inbördeskriget.
5
3 Bakgrund
Den situation som rådde decennierna innan inbördeskriget innebar att
motsättningarna eskalerade och blev upptakten till att kriget bröt ut. För att
få ett grepp om hur situationen i Förenta Staterna 1860 och åren innan inleds
uppsatsen med detta bakgrundskapitel. I detta kapitel behandlas områden
som demografi, teknisk utveckling, handel, slaveri, geografiska
förutsättningar och politik. Det är de primära begreppen hos de historiker
vars slutsatser kommer att behandlas tar upp, vilket gör att detta kapitel är
en viktig referensram för att kapitlet som behandlar teorierna ska bli
begripligt. Flera av dessa begrepp kommer att gå in i varandra. Det är svårt
att renodla varje avsnitt varför beskrivningen får ses som en helhet där olika
delar av samhället påverkar varandra.
3.1 USA’s naturgeografiska förutsättningar för
ekonomisk utveckling.
För att förstå hur kolonisationen av de tretton ursprungliga staterna såg ut
kan man få värdefull information genom att studera geografin längs kusten
och inåt landet. En studie hur naturen ter sig i detta område kan troligen
delvis förklara varför demografin i USA såg ut som den gjorde vid tiden då
inbördeskriget bröt ut. Viktigt för invandrarnas beteende var säkert också att
de flesta hade för avsikt att bli bönder med egen markareal. Under många år
var det agrara självförsörjande samhället ett upphöjt ideal och det som de
flesta människor ville åstadkomma. Detta var ett ideal som levde kvar länge
i det amerikanska samhället.2 USA var också under första halvan av 1800talet ett huvudsakligen ruralt samhälle. Majoriteten av befolkningen bodde
på landsbygden eller i små samhällen.3
När de första kolonisatörerna kom till Nordamerika föreföll det som det
fanns en ändlös tillgång på brukbar jord. De kom till de norra delarna av
Nordamerika som visserligen inte är rikt på lättodlat slättlandskap utan skog
och delvis kuperat. Den stora tillgången på mark och odlingsbar jord gjorde
att det under den tidiga koloniseringen kunde uppfattas som att
marktillgången var oändlig. Detta skulle komma att ändras och förändringen
skedde snabbt åren innan kriget.
Rystad Göran, Den Bittra Fejden - Nordamerikanska inbördeskriget 1861-1865, Historiska
Media Lund, 2000. sid. 9
3
Eliasson Leif, USA:s Historia till 1865, Historiska institutionen i Lund, andra upplagan
1996. Sid. 28
2
6
3.1.1 Kuststräckan
En viktig orsak till att så många kolonisatörer kom till de norra delarna av
USA var kuststräckans utformning. Kusten i norr skiljer sig markant från
kuststräckan i söder. I norr är kusten klippig och brytningen mellan land och
hav är skarp. Utanför kusten blir havet direkt förhållandevis djupt och där
finns flera djuphavsgravar. Detta är bra förhållanden för att bygga hamnar.
Många fartyg var segelfartyg ända fram till inbördeskriget, även om
ångfartygen blev allt vanligare. Vid tiden när hamnarna etablerades var det
uteslutande segelfartyg som användes. Dessa är djupgående och behöver
ganska stora djup för att inte gå på grund. Möjligheten att kunna lägga till
direkt till land har stora fördelar. Man behöver inte lasta om från det stora
segelfartyget som korsar atlanten till små roddbåtar som kan ta sig in till
land. Sådan omlastning är tidskrävande och riskfylld, speciellt längs den
nordamerikanska kusten som ofta har snabba väderomslag.
Hamnar i norr som exempelvis Manhattan där inte bara skepp kan lägga till
direkt till land utan där de dessutom kan ligga relativt skyddade mot vind
och höga vågor blev stora handelsplatser. Boston är också en av de äldsta
hamnarna och en naturlig handelsplats. Ett annat exempel på bra
naturhamnar är stora delar av Chesapeake bay där både Annapolis och
Baltimore ligger.
I söder däremot ser kuststräckan helt annorlunda ut. Skiljelinjen ligger
ungefär där Chesapeake Bay möter havet. Söder om Chesapeake Bay
karakteriseras kusten av sanddyner och långgrunda kustlinjer. Detta gör
navigering i dessa områden mycket svårare. Skeppen måste vara mindre. Det
finns dock några hamnar i södern och de ligger vid flodmynningar.
Charleston, New Orleans och Savannah är exempel på viktiga
sydstatshamnar.
3.1.2 Brukbar jord
Längs kustlinjen i norr finns inte särskilt stora områden enkelt brukbar jord.
Mycket skog skall avverkas innan jorden kan odlas. Det kräver mycket
arbete och är inte särskilt ekonomiskt. Dessutom ligger bergskedjan
Appalacherna nära kusten i norr. Det finns dock mycket brukbar jord i norr
på andra sidan Appalacherna i Ohio-dalen. Efterhand som Ohio-dalen och
områdena västerut blev mer och mer uppodlade gick man i New England
över till skogsbruk och mejeriproduktion.4
Förutsättningarna i New England, i de mellersta kolonierna och i södern beskrivs i Leif
Eliassons USA:s historia till 1865, 2:a reviderade uppl. 1996, Historiska institutionen vid
Lunds Universitet. Sid. 13ff
4
7
Problemet var att transportera skörden till kusten för att man skall kunna
exportera överskottet. Lösningen var främst att transportera från de stora
sjöarna antingen norrut via Hudson Bay eller på Mississippi söderut ner till
Mexikanska golfen.5
Längs kusten söderut finns det dock mycket brukbar jord. Det är lättodlad
jord som ligger i ett varmt klimat. Det fanns ofta god tillgång till vatten
genom vattendrag eller brunnar. Det varma klimatet gör att det är
lönsammare att odla grödor som tobak, indigo och bomull än spannmål.
Bomull var en mycket viktig gröda åren innan kriget och avkastningen på att
odla bomull var god. Det varma klimatet gör att man kan odla 8-9 månader
om året.6
I södern fortsatte det bördiga landskapet längre inåt landet än i norr.
Appalacherna är lättare att ta sig över ju längre söderut man kommer och
bergen ligger längre västerut så den odlingsbara arealen längs kusten är
betydligt större i söder än i norr. Södern hade således större möjligheter att
tidigt och med enklare medel utveckla ett lönsamt jordbruk.
Med de förutsättningar för sjöfart som sydstaterna hade vid tiden för
revolutionskriget är det inte konstigt att de blev beroende av hamnar som
New York för att transporterna sina varor till Europa. Visst hade sydstaterna
egna hamnar men de var sämre än de som fanns i norr. Dessutom var
sydstaterna en för liten marknad för avsättning av sina egna varor.
Försäljning av bomull till nordstaterna och framförallt export till Europa var
nödvändig för sydstaterna som efter 1820 producerade mer än häften av
världens konsumtion av bomull. Mycket av denna handel gick genom
handelshusen i New York. England var den marknad som sydstaterna helst
inriktade sig på. England hade under mitten av 1800-tal den mest utvecklade
industrialismen. Industrin i England betalade låga löner till sin arbetskraft
samtidigt som den ökande befolkningen behövde importera mat och
spannmål. De låga lönerna betydde också att England kunde producera
färdiga varor till ett lågt pris. Detta gjorde England till den perfekta
handelspartnern för sydstaterna. Sydstaterna hade nästan ingen egen industri
men däremot producerade de stora mängder agrara produkter. Charles Beard
beskriver sydstaternas ekonomiska situation och deras relation till England
så här:
“By their common agricultural interests, planters and farmers were drawn
together politically and thrown into opposition to capitalists at many points.
They were producers of raw materials and food stuffs and they were
purchasers of manufactured goods. As far as they were conscious of
economic processes, they naturally wished to sell in the dearest market and
Expansionen av jordbruket krävde expansion av vattenlederna. Detta beskrivs i A History
of the United States, Philip Jenkins, Macmillan Press LTD 1997, sid. 90ff också i En
introduktion till Ekonomisk Historia, Christine Rider, Liber Ekonomi, 1998 sid. 282.
6
USA:s historia till 1865, Leif Eliasson, 1996, 2:a reviderade uppl., Historiska institutionen
vid Lunds Universitet. Sid. 13ff
5
8
buy in the cheapest, namely, in Europe, and especially in England, where
capitalist industry was far advanced in skill and technique while labor was
ground to the very margin of existence. In brief, they wanted to sell their raw
materials and foodstuffs to English manufacturers for high prices and buy
English goods, made by cheap English labor, at low prices. Broadly
speaking this meant that planters and farmers favored low tariffs— tariffs
for revenue only—though not often free trade with the whole world, for that
involved direct taxes on themselves for the sustenance of the federal
government.”7
Det Beard lyfter fram är intressant vad gäller ekonomiska incitament för
södern. Södern är beroende av tillgång till världsmarknaden både för
avsättning av sina egna produkter men också för egen import. Vägen till
världsmarknaden gick genom nord och då främst New York vilket var
väldigt dyrt för sydstaterna. Enligt Beard är detta en viktig källa till konflikt,
viktigare än slaveriet.
3.1.3 Kol och stålindustri.
Appalacherna var svåra att transportera gods och människor igenom men de
hade en stor fördel. De var rika på malmfyndigheter och det fanns gott om
kol. Till en början använde man träkol och med de stora skogstillgångarna
var det inget problem med tillgången. När det sedan visade sig att stenkol
var effektivare var inte detta något problem. Appalacherna visade sig ha
stora stenkols fyndigheter vilket åren innan kriget skulle göra att
industrialiseringen fick ordentlig fart.
3.2 Industrialisering och teknisk utveckling
Under åren före kriget tog industrialiseringen ordentlig fart. Det byggdes
järnväg och urbaniseringen accelererade. Allt fler bodde och arbetade i
städerna och arbetsplatserna där framställde i allt större grad mer förädlade
produkter än tidigare.
3.2.1 Industrialiseringen
Med Appalacherna nära kusten i norr blev resan till de bördiga jordarna i
söder eller väster lång och svår. Detta skapade incitament att utveckla andra
försörjningssätt i nordstaterna. Skeppsbyggande blev snabbt en industri i
New England där det fanns gott om timmer vilket bidrog till att ett
segelfartyg i USA bara kostade hälften så mycket som ett segelfartyg i
Storbritannien.
7
The Rise of American Civilization, Charles A. Beard & Mary R. Beard, The Macmillan
Company, 1927, Utgiven Oktober 1961. Sid. 665f
9
Ekonomin hade betydligt svårare att komma igång i nordstaterna än
sydstaterna. Sydstaterna kunde på ett enklare sätt hämta hem vinster från
sina odlingar än vad som var möjligt i norr. Exporten gick oftast till England
via handelshusen i New York. Detta skapade en möjlighet att acumulera
kapital i norr som inte hade varit möjlig annars. För varje dollar råbomull
fick plantageägaren i söder endast 60 cent.8 Nordstaterna tog betalt för
räntor, kommissioner, frakter och försäkringar. Inkomsterna i norr gjorde att
det skapades utrymme för mer långsiktiga investeringar. Likt
industrialiseringen i England började USA med textiltillverkning. Både
spinning och vävning blev allt vanligare i New England.
Textilindustrin skulle komma att bli viktig. Det skapade en ny inställning till
hur kapital kunde investeras i USA och att investeringarna kunde ge
avkastning på lite längre sikt än vad man hade varit van vid. Detta skulle bli
viktigt för expansionen av järnvägen. Järnvägen är en investering som
krävde väldigt mycket kapital men som gav avkastning på mycket lång sikt.
3.2.2 Järnvägen
Järnvägens betydelse för utvecklingen av USA:s ekonomi var stor. Christine
Rider beskriver i ”En introduktion till Ekonomisk Historia”
transportmöjligheterna under denna tid. Efter att ha beskrivit sjöfart och
vägar skriver hon:
”Hela den ovan beskrivna utvecklingen var obetydlig i jämförelse med den
som järnvägsbyggandet ledde till. Järnvägarna fullbordade landets politiska
enande och gjorde det till en ekonomisk enhet. Tillsammans med den
väldiga invandringen senare under 1800-talet gjorde järnvägarna USA till
världens största massmarknad.” Järnvägsbyggandet kom inte igång förrän
närmare mitten av 1800-talet. Industrialiseringen i USA hade då tagit fart
men det var fortfarande i ett begynnande stadium. Vid en jämförelse med
Storbritannien vid den här tiden kan det konstateras att industrialiseringen
inte hade kommit särskilt långt i USA. Det fanns det ändå möjlighet att
utvidga järnvägen i mycket snabb takt. Avstånden var långa och det betyder
att investeringarna i järnvägarna var mycket kostsamma. Mellan 1850 och
1860, dvs deceniet innan kriget, gick järnvägbyggandet in i en snabb
expansionsfas.
3.3 Demografi
Nästan all immigration från Europa till USA gick genom New York men
några kom via de andra hamnarna i norr. Nästan inga européer åkte direkt
till södern. Resan var kortare, hamnarna var bättre och arbetstillfällena fler i
nordstaterna. Många som kom var dock inställda på att fortsätta västerut för
att etablera en egen gård och att bruka jorden i de nyexploaterade områdena
8
En introduktion till Ekonomisk historia, Christine Rider, Liber ekonomi, 1998. Sid. 277
10
i väster. Det fanns i nordstaterna, precis som i sydstaterna, en föreställning
om att det bästa man kunde åstadkomma var att bli en självägande bonde.
Det var ett ideal som levde kvar länge i nordstaterna trots att
industrialiseringen sysselsatte många människor och skapade stora
förmögenheter för många. Immigrationen hade bra fart redan vid nationens
grundande 1776 och farten bara ökade.
Befolknings- och landutvidgning. (1790-1860)9
År
1790
1800
1810
1820
1830
1840
1850
1860
Invånarantal
3.929.214
5.308.483
7.239.881
9.638.453
12.866.020
17.069.453
23.191.876
31.443.321
Landarea (square miles)10
888.811
888.822
1.716.003
1.788.006
1.788.006
1.788.006
2.992.747
3.022.387
Invånare per square mile
4.5
6.1
4.3
5.5
7.4
9,8
7.9
10.6
De nya immigranterna hade allt längre att fara för att hitta obebyggd mark
och många fastnade i de växande städerna. Städerna växte med rekordfart.
1815 levde 7 % av befolkningen i städer. 1860 hade antalet vuxit till 20%.
1820 fanns det endast 12 städer med fler än 10.000 invånare, 1860 hade den
siffran ökat till 101. New York hade redan 1860 blivit en miljonstad. De
första åren efter grundandet led unionen en stor brist på arbetskraft. I söder
löstes det problemet med slavhandeln men i norr löstes det successivt av
immigrationen. Men städernas framväxt skapade också problem.
Kriminalitet, dåliga kommunikationer, obefintligt brandskydd etc. gjorde
livet i städerna till en osäker tillvaro.11 Många stadsdelar var rena slummen
och talesätt som ”God created the country, Man created the city” tyder på att
drömmen om ett eget jordbruk var för många en drivkraft att komma från
staden. Men många som lämnat sitt hemland i Europa hade flyttat för att de
var fattiga. De hade därför inte råd med biljetterna till det nya landet. Detta
löstes genom att immigranter innan avfärd skrev på arbetskontrakt för flera
år med arbetsgivare i staterna som betalade biljetten. Arbetskontrakten var
ofta usla affärer för arbetaren som fick arbeta till obefintlig lön under hårda
omständigheter. Även många av dem som hade haft råd till sin egen biljett
fick ändå arbeta i städerna för att få råd till den vidare resan till
nybyggarområdena, en resa som blev längre efterhand som befolkningen
växte västerut.
9
American Politics and Society, David McKay, Blackwell publ. 1997.
Detta är landarean mätt på de områden som var etablerade stater i unionen. Det fanns
områden som ligger i nuvarande USA som inte var exploaterade och inte hade någon
representant i kongressen. Dessa områden ansågs dock vara unionens intresseområde.
11
USA:s historia till 1865, Leif Eliasson, 1996, 2:a reviderade uppl., Historiska
institutionen vid Lunds Universitet. Sid. 32f
10
11
3.4 Slaveriet
Det är svårt att idag föreställa sig en institution som slaveriet, trots att det
inte är mer än 150 år sedan det försvann i Förenta Staterna och ännu senare
på andra håll i världen. Det har skrivits mycket om slaveriet och dess
konsekvenser. Det var en del av hur samhället fungerande och det var en del
av det ekonomiska systemet inte minst eftersom det bygger på att människor
kan ägas, köpas och säljas.
Den södra agrara ekonomin var dock snabbt expanderande på ett sätt som
var möjligt för alla att se. 1790 producerade USA 3000 balar bomull till
export. På 20 år till 1810 ökade exporten till 178 000 balar. 1820 var USA
världens största producent av bomull. År 1860 exporterades 4 500 000 balar
bomull.12 Det var nästan uteslutande i södern man odlade bomull.
Jordbruket i nordstaterna odlade andra grödor. Anledningen till den
fördelningen är främst att bomull behöver ett varmt klimat och sydstaterna
var ideala för den typen av odling. Men samtidigt var behovet av arbetskraft
stort för att kunna åstadkomma denna enorma produktionsökning.
Arbetskraften som var intressant i södern var slavarbetskraften. Mängden
slavar ökade också kraftigt i södern. 1810 fanns det i unionen 1 000 000
slavar.13 1830 hade antalet vuxit till 2 000 000 och 1860 fanns hela 4 500
000 slavar och utgjorde nästan en sjundedel av befolkningen i unionen.14
I sydstaterna var slaveriet tillåtet till skillnad från i norr. I södern såg man
slavarna som en nödvändighet för att kunna bedriva ett fungerande och
lönsamt jordbruk. Storbritannien och USA förbjöd internationell handel med
slavar 1807.15 1808 förbjöds innehavet av slavar i nordstaterna och alla
svarta i området blev fria.
Slavägarna i södern utgjorde en förhållandevis liten del av befolkningen.
Denna begränsade skara var en aristokrati som bestod av främst
plantageägare. De som ägde slavar såg slaveriet som nödvändigt för att
kunna tillfredställa behovet av arbetskraft. Det har i efterhand diskuterats
om slaveriet verkligen var särskilt lönsamt jämfört med om man hade ordnat
det på konventionellt sätt med fri och betald arbetskraft.
Eugene D. Genovese menar i ”The Political Economy of Slavery” att
slavekonomin aldrig var lönande. Det ekonomiska överflöd som skapades
var baserat på icke hållbar exploatering av jord och slavar:
“The South's greatest economic weakness was the low productivity of its
labor force. The slaves worked indifferently. They could be made to work
12
A History of The United States, Philip Jenkins, Macmillan Press LTD, 1997, sid. 86f
1808 hade man i nordstaterna helt förbjudit slaveriet så antalet slavar är helt begränsat till
södern. A History of The United States, Philip Jenkins, Macmillan Press LTD, 1997, sid. 86
14
A History of The United States, Philip Jenkins, Macmillan Press LTD, 1997, sid. 87
15
Time on the Cross, Fogel & Engerman, Little, Brown and Company inc., 1974. sid.33
13
12
reasonably well under close supervision in the cotton fields, but the cost of
supervising them in more than one or two operations at a time was
prohibitive. Slavery prevented the significant technological progress that
could have raised productivity substantially. Of greatest relevance, the
impediments to technological progress damaged Southern agriculture, for
improved implements and machines largely accounted for the big increases
in crop yields per acre in the Northern states during the nineteenth century.
Slavery and the plantation system led to agricultural methods that depleted
the soil. The frontier methods of the free states yielded similar results, but
slavery forced the South into continued dependence upon exploitative
methods after the frontier had passed further west. It prevented reclamation
of worn-out lands. The plantations were much too large to fertilize easily.
Lack of markets and poor care of animals by slaves made it impossible to
accumulate sufficient manure. The low level of capital accumulation made
the purchase of adequate quantities of commercial fertilizer unthinkable.
Planters could not practice proper crop rotation, for the pressure of the credit
system kept most available land in cotton, and the labor force could not
easily be assigned to the required tasks without excessive costs of
supervision. The general inefficiency of labor thwarted most attempts at
improvement of agricultural methods.”16
Enligt Genovese var alltså slavhandeln inte lönsam utan bidrog till att
sydstaterna tömde ut sina resurser och skapade egentligen inte någon
egentlig tillväxt. Detta är dock inte helt självklart. 1974 kom Robert William
Fogel och Stanley L. Engerman ut med boken ”Time on the Cross” där de
hävdar att slavekonomin i södern var lönsam och visst kunde leda till en
hållbar ekonomisk utveckling:
“In the traditional view, the inefficient practices of slave plantations led to
soil exhaustion in the states of the "Old South." Robbed of their fertility,
these soils, it was said, could no longer profitably support agriculture based
on slave labor. However, the interregional slave trade gave a new lease on
life to slavery in the Old South. In the words of John Elliott Cairnes, an
eminent British economist of the mid-nineteenth century and an ardent
abolitionist, it was "the profit developed by trading in slaves, and this
alone," which "enabled slavery in the older slave states of North America to
survive the consequences of its own ravages." Slavery was saved, he said, by
a "vast extension of the territory of the United States," which opened "new
soils to Southern enterprise."
This frequently repeated characterization of the interregional movement of
slaves is without foundation in fact. Available evidence indicates that about
84 percent of the slaves engaged in the westward movement migrated with
their owners. Only 127,000 slaves were sold from the east to the west over
the fifty years from 1810 to 1860, or an average of a little over 2,500 sales
16
The Political Economy of Slavery, Eugene D. Genovese, Vintage Books, 1967, sid. 26
13
per year. If the planters of the Old South engaged in deliberate breeding for
export, it was a minor "crop." The total value of all the slaves sold from east
to west in 1860 was about $3,000,000. So small an item, less than one
percent of the gross value of agricultural output in the exporting states,
could hardly have been the margin between the success or failure of
plantation agriculture, especially when it is realized that only one quarter of
the price of a prime-aged slave in the typical interregional sale was profit
(the other three quarters represented rearing costs). In other words, the
average profit per slaveholder in the selling states derived from the
interregional slave trade was less than four dollars per year.”17
Fogel & Engerman motsätter sig alltså att de ursprungliga sydstaternas jord
var utsugen och att det inte fanns ekonomi i att hålla sig med slavar i den
ursprungliga södern. Men Fogel & Engerman skiljer sig från Genovese även
på andra punkter. Genovese skriver att slavar krävde mycket övervakning
och arbetade minimalt med de enklaste arbetsuppgifterna. Fogel &
Engerman beskriver att slavar i södern hade olika uppgifter och ansvar:
“During the last three decades of the antebellum18 era, slaves were involved
in virtually every aspect of southern economic life, both rural and urban.
They were not only tillers of the soil but were fairly well-represented in
most of the skilled crafts. In the city of Charleston, for example, about 27
percent of the adult male slaves were skilled artisans. In several of the most
important crafts of that city — including carpentry and masonry — slaves
actually outnumbered the whites. Some bondsmen even ascended into such
professions as architecture and engineering. Of course, only a relatively
small percentage of slaves (about 6 percent) lived in cities and towns of one
thousand or more persons. One should not, however, leap from this fact to
the conclusion that the entry of slaves into skilled occupations was special to
the urban setting and therefore atypical of those who lived in rural areas.
The fact is that slaves also held a large share of the skilled jobs in the
countryside. Indeed, on the large plantations slaves actually predominated in
the crafts and in the lower managerial ranks. To a surprising extent, slaves
held the top managerial posts. Within the agricultural sector, about 7.0
percent of the men held managerial posts and 11.9 percent were skilled
craftsmen (blacksmiths, carpenters, coopers, etc.). Another 7.4 percent were
engaged in semiskilled and domestic or quasi-domestic jobs: teamsters,
coachmen, gardeners, stewards, and house servants. Occupational
opportunity was more limited for women. About 80 percent of slave women
labored in the fields. Virtually all of the 20 percent who were exempt from
field tasks worked as house servants or in such quasi-domestic positions as
seamstresses and nurses.”19
17
Time on the Cross, Fogel & Engerman, , Little, Brown and Company inc., 1974. sid. 47f
Antebellum betyder före kriget och avser oftast före inbördeskriget när det används i
amerikansk engelska.
19
Time on the Cross, Fogel & Engerman, Little, Brown and Company inc., 1974. sid. 38f
18
14
Fogel & Engerman skriver att andelen svarta i avancerade yrkesroller ökade
efter kriget och drar slutsatsen att slaveriet hämmade de svartas utveckling.
Det är lätt att få uppfattningen att Fogel & Engerman är positiva till slaveriet
som system men så är inte fallet. Det som är intressant är att de konstaterar
att slaveriet som ekonomiskt system visst kunde vara lönsamt men det
betyder inte att de på något sätt förespråkar slaveriet. Det är snarare så att de
fördömer det.
Fogel & Engermans bok väckte mycket uppmärksamhet när den kom ut.
Herbert G. Gutman skrev en hel bok som kritik av Fogel & Engermans
”Time on the Cross”. Boken heter ”Slavery and the Numbers Game”. Både
Genovese och Fogel & Engerman bidrar dock med intressanta uppgifter.
Sydstaterna var en slavekonomi som skapade ekonomisk utveckling. Det
som är intressant för den här uppsatsen är om de som levde under 1840 och
1850-talen uppfattade slaveriet som lönsamt? Det finns inget som tyder på
att de som levde på den tiden skulle ha uppfattat södern som ett olönsamt
ekonomiskt system. Alla är överens om att det var en ekonomi som skapade
stora förmögenheter. De är dessutom överens om överens om att det var ett
system som hämmade de svartas utveckling, vilket är föga överaskande. De
vita som levde i södern under tiden innan inbördeskriget såg säkert
sydstaterna som ett lyckat system. Att den ekonomiska utvecklingen kanske
inte skulle kunna hålla i sig utan gick mot sin undergång som Genovese
påstår är kanske inte relevant för hur konflikten utvecklades då det inte var
den gängse uppfattningen om det ekonomiska tillståndet i södern vid denna
tid.
3.5 Politik
Resultatet av valet 1860 var den brytpunkt som satte igång en kedjereaktion
av händelser. Det som detta avsnitt ska reda ut är vad som hände politiskt
innan valet med fokus på de viktiga frågorna om slaveri och ekonomi.
3.5.1 Politiken kring slaveriet
Den fråga som brukar ägnas mycket utrymme är frågan om hur Förenta
Staterna utvidgades. Varje ny stat som skulle bildas föregicks av lång
diskussion. Det var viktigt för den politiska jämvikten att för varje ny stat
som bildades så bildades en annan ny stat samtidigt, en stat som tillät slaveri
och en som inte gjorde det. Det gjorde naturligtvis att stor vikt har lagts vid
att beskriva slaveriet och de politiska argumenten i denna debatt.
Slaveriet skulle komma att bli en viktig stridsfråga inom politiken men som
de olika teorierna som presenteras senare ska visa så är slaveriets betydelse
för konflikten omdiskuterad. I nordstaterna fanns det starka röster för att
avskaffa slaveriet. De som agerade för att avskaffa slaveriet kallades
abolisionist.
15
Lincoln har av många historiker beskrivits som den som avskaffade slaveriet
och det har att på grund av att Lincoln var emot slaveriet så vann inte han
inte en enda valkrets i någon sydstat och det var därför som sydstaterna
trädde ur unionen blev startskottet för inbördeskriget. Lincoln drev 1863
igenom ”The Emanicipation Proclamation” vilket innebar att man
avskaffade slaveriet så det är korrekt att Lincoln som president avskaffade
slaveriet men om det var hans avsikt är omdiskuterat.
Lincoln drev inte frågan om att avskaffa slaveriet i sin presidentkampanj och
under sitt inagurall adress så klargjorde han att det inte var hans avsikt att
avskaffa slaveriet. Han ansåg sig inte ens ha den juridiska rätten att göra det
som president. Däremot hade det republikanska partiet i sitt valmanifest att
slaveriet inte skulle få utvidgas till nya stater och det var en viktig princip
som gällt åren innan kriget. Det är möjligen denna förändring som skulle
vara anledningen till att slaveriet som fråga kan vara ursprunget till
konflikten.
3.5.2 Ekonomiska argument
Lincoln var som kandidat väldigt impopulär i sydstaterna. I valet vann han
inte en enda sydstat och det fanns flera stater där han inte fick en enda röst. I
valet hade Lincoln tre motkandidater där den tydligaste motsättningen var
syd mot nord. Det var två kandidater från nordstaterna där Lincoln var den
ena och två kandidater från sydstaterna. Demokratiska partiet var splittrat
och hade två kandidater, en syd- och en nordkandidat. Frågan om nord eller
syd verkar fullständigt ha överskuggat andra politiska diskussioner om
vilken ideologi de olika partierna i övrigt företrädde.
När Lincoln vann inleddes en rad händelser som reaktion på valresultatet
som snabbt skulle leda till att kriget var ett faktum. Värt att notera är att i
primärvalet vann Lincoln över William H Seward, en senator från New
York, som ansågs vara för radikal. Seward var egentligen vid tiden för valet
den mest kända republikanska kandidaten. Han skulle sedan komma att bli
Lincolns utrikesminister.
Det fanns dock fler aspekter kring motsättningarna mellan nord och syd.
Som tidigare nämnts var nordstaterna en stor handelsplats varifrån den
största delen av amerikanska exporten utgick ifrån. De tullar och tariffer
som togs ut av nordstaterna var en stor källa till irritation i sydstaterna och
det fanns en stor övertygelse att bomullsexporten från sydstaterna skulle
skapa större välstånd i sydstaterna och att om sydstaterna fick sköta sig
själva så skulle man klara sig bättre ekonomiskt än om man var en del av
unionen.
16
Under kriget blev det istället så att nordstaterna blockerade exporten av
bomull och därmed ströp också inflödet av inkomster till sydstaterna. De
uteblivna inkomsterna var ett stort problem för sydstaterna. Där var man
övertygad om att den uteblivna exporten skulle innebära att omvärlden och
främst Storbritannien skulle komma till deras hjälp. ”Den optimism som
under krigets tidigare skede var så påfallande i Sydstaterna, sammanhängde
inte endast med de militära framgångarna utan kanske ännu mer med den
fast rotade föreställningen att världen, framförallt Storbritannien, inte kunde
klara sig utan King Cotton, ”Kung Bomull”, som man sade. Man litade helt
på att någon form av engelskt ingripande skulle följa när bristen på råvara
för den viktiga brittiska textilindusrin ledde till arbetslöshet och hotande
ekonomisk ruin.”20
Storbritannien ingrep aldrig utan det som hände var att Storbritannien
istället fick igång en omfattande bomullsproduktion i sina egna kolonier.
Bland annat Egypten blev en stor bomullsproducent.
För att kunna finansiera kriget satte Sydstaterna igång sedelpressarna.
”Sedan tillgrep man den vanliga metoden att finansiera krig: man satte fart
på sedelpressarna. 1864 hade man släppt ut sedlar för det för tiden enorma
beloppet av en miljard dollar. Den oundvikliga följden blev givetvis en
galopperande inflation. Vid krigsslutet hade den konfedererade valutan
sjunkit till en femtiondedel av sitt nominella värde.”21
Vad detta avslöjar och vad som kommer fram när man tittar på debatten före
kriget är just att de två ekonomiska system som växte fram åren innan är
avgörande för att sydstaterna väljer att träda ur unionen. I sydstaterna är man
kritisk till att nordstaterna tar så stora avgifter för att förmedla sydstaternas
varor. I nordstaterna med en betydligt snabbare befolkningstillväxt fanns en
kritik att man i sydstaterna som hade gratis arbetskraft i slaveriet och den i
nord allt större konkurrensen till god jord att odla skapade irritation över det
gynnsamma jordbruket i söder.
Den tekniska utvecklingen i nord inte minst genom den snabba expansionen
av järnvägen skapade en känsla i söder av att man i nord använde tullar och
tariffer på handeln från södern till att skapa bättre förutsättningar i nord som
inte kom södern till godo. Med det förhållningssätt som Lincoln hade till
slaveriet i valrörelsen och när han tillträdde sitt ämbete innan kriget fanns
det ingen anledning att Lincoln skulle skapa några dramatiska förändringar
på det området. Vad som däremot var tydligt var att Lincoln tänkte driva en
ekonomisk politik som inte skulle förbättra situationen för sydstaterna utan
politiken med höga tullar och tariffer skulle fortsätta eller utökas. Detta var
mycket impopulärt i sydstaterna.
Rystad Göran, Den Bittra Fejden - Nordamerikanska inbördeskriget 1861-1865,
Historiska Media Lund, 2000. sid. 134
21
Rystad Göran, Den Bittra Fejden - Nordamerikanska inbördeskriget 1861-1865,
Historiska Media Lund, 2000. sid. 132
20
17
18
4 Teoribildningar
De fyra teoribildningarna har presenterats i teorikapitlet och de kommer i
detta kapitel att presenteras i kronologisk ordning på samma sätt som i
teorikapitlet.
4.1 James Ford Rhodes
Den historiebeskrivning som James Ford Rhodes representerar har kallats
den nationalistiska historiebeskrivningen av amerikanska inbördeskriget.
När man läser Rhodes är det lätt att förstå varför. Han tar på något sätt
avstamp i att det är självklart att Amerikas Förenta Stater ska vara en nation
även om han problematiserar kring att södern förklarade sig en fri nation.
Men som läsare får man intrycket att han vill ge en förklaring till att
amerikanska inbördeskriget var oundviklig för att USA bevaras som ett
land.
4.1.1 När Lincoln blev vald till president
Abraham Lincoln vann valet 1860 och tillträdde sitt ämbete i vita huset
186122. Det var en kontroversiell valrörelse som ledde till att Lincoln blev
vald och i 10 av de 11 södra delstaterna fick inte han en enda röst.23 Det som
gjorde det möjligt för Lincoln, som kandiderade för republikanerna, att
vinna valet var att flera kandidater ställde upp vilket gjorde att han fick flest
electoral votes.
Lincolns motkandidater var Stephen A Douglas, demokrat från Illinois, John
C Breckinridge, national democrat från Kentucky och John Bell,
Constitutional Union Party från Tennessee. Electorsrösterna fördelade sig
enligt följande24:
Lincoln: 180
Breckinridge: 72
Bell: 39
Val i USA hålls vart fjärde år på tisdagen efter första måndagen i november. Den nya
presidenten intar sitt ämbete i början av det nya året. I samband med att en ny president
svärs in så håller denne ett tal som heter ”Inaugural adress”. Det är att jämföra med Svenska
statsministerns regeringsförklaring.
23
James F Rhodes ”History of The Civil War 1861-1865” sid 1Dover press 1999.
24
William A DeGregorio, The Complete Book of U.S. Presidents, sid 234 Randomhouse
2002
22
19
Douglas: 12
Lincoln vann visserligen även the Popular vote men hade dock inte egen
majoritet utan fick 40% av rösterna. Värt att notera är att den enda som drev
en aktiv kampanj var Douglas.25 De andra var passiva i kampanjen men
republikanerna var alla lojala med sin kandidat och även hans
huvudmotståndare inom partiet, William H Seward kampanjade aktivt för
Lincoln. Värt att notera är också att Lincoln inte ytterligare kommenterade
sina ställningstaganden angående slaveriet utan menade att hans
ursprungliga ställningstagande var känt.
4.1.2 Lincolns plattform
Lincoln beskrivs i efterhand av många som mannen som befriade USA från
slaveriet och på många sätt är det korrekt men det han gick till val på var
egentligen inte att avskaffa slaveriet. Lincolns hållning var att delstater som
inte hade slaveri inte skulle införa det och nya stater skulle inte heller få
införa slaveri. Enligt vad som kallas för Crittenden Compromise dvs söder
om breddgraden 36’ 30 i existerande delstater skulle slaveriet få förekomma.
Det innebar i praktiken att efterhand som USA växte västerut och blev allt
befolkningstätare i norr så skulle de delstater som tillät slaveri bli en allt
mindre del i förhållande till helheten av kongressen. Det var något som man
i söder ansåg var oacceptabelt då man var rädd att när representationen blev
sådan att majoriteten av icke slavstater var betydligt större än de som tillät
slaveri så skulle man förbjuda det helt.
Egentligen gick alltså inte Lincoln till val på att avskaffa slaveriet även om
han tidigare uttryckt åsikter om att slaveriet var fel. Men frågan var så
infekterad att när Lincoln vann valet med att säga att man inte skulle
acceptera ytterligare slavstater så höjdes röster i södern om att göra sig fria
och skapa en egen union. Rhodes beskriver att man i Charleston, SC till och
med firade valet då man skrev sin egen självständighetsförklaring
”Declaration of Independence of the State of South Carolina” och därmed
ansåg sig vara en fri stat.26 Rhodes beskriver sedan processen som att
representanter för republikanerna redan i tiden mellan valet och den tidpunkt
då Lincoln blev insvuren som president ruckade på Crittenden Compromise
överenskommelsen. Det fick till följd att sju delstater ”cotton states” gick
samman och skapade The Confederate States of America under ledning av
president Jefferson Davis. För sydstaterna var detta alltså födelsen av en ny
nation med egen självständighetsförklaring på samma sätt som USA hade
blivit fritt från Storbritannien och kriget som följde var att jämföra med
revolutionskriget som följde av att man förklarade sig självständiga 1776.
25
William A DeGregorio, The Complete Book of U.S. Presidents, sid 234 Randomhouse
2002
26
James F Rhodes ”History of The Civil War 1861-1865” sid 2 Dover press 1999.
20
Rhodes beskriver hur Lincoln som ny president är vald av 33 delstater men
att sju delstater redan gett sig ur unionen. Lincoln var av uppfattningen ”that
no State can in any way lawfully get out of the Union without the consent of
the others and that it is the duty of the President … to run the machine as it
is.”27 Lincoln ansåg sig alltså tvingad av reglerna för sitt ämbete att hålla
ihop unionen till varje pris.
När Lincoln höll sitt Inaugural adress den 4 mars 186128 var alltså skadan
till stor del redan skedd. Om man ser på vad Lincoln faktiskt sa i sitt tal så
lade han tonvikt på att just hålla unionen samman och att han inte ansåg att
nord hade rätten att ta ifrån södern möjligheten till slaveri. I sitt tal säger
Lincoln bland annat ”Apprehension seems to exist among the people in the
Southern States that by the accession of a Republican Administration their
property and their peace and personal security are to be endangered. There
has never been any reasonable cause for such apprehension…” Han säger
också “I have no purpose, directly or indirectly, to interfere with the
institution of slavery in the States where it exists. I belive I have no lawful
right to do so, and I have no inclination to do so…”29
I talet är dock Lincoln tydlig med att han ser som sitt uppdrag att hålla
samman landet, han jämför staternas förhållande till varandra med ett
gifterermål och det kan inte brytas. ”Physically speeking, we can not
separate. We can not remove our respective sections from each other nor
build an impassable wall between them. A husband and wife may be
divorced and go out of the presence and beyond the reach of each other, but
the different parts of this country can not do this. They can not but remain
face to face, and intercourse, either amicable or hostile, must continue
between them… In your hands, my dissatisfied fellow-countrymen, and not I
mine, is the momentous issue of civil war. The Government will not assail
you. You can have no conflict without being yourselves the aggressors. You
have no oath registered in heaven to destroy the Government, while I shall
have the most solemn one to preserve, protect and defend it…”30
4.1.3 Rhodes syn på nord och syd
Rhodes lägger ingen större vikt vid någon annan skillnad mellan nord och
syd annat än slaveriet. Frågan om slaveriet är enligt Rhodes källan till kriget
men i övrigt är landet en union med samma lagar och samma
förutsättningar. Rhodes gör ingen analys över skillnader mellan sydstaternas
och nordstaternas ekonomi i övrigt.
James F Rhodes ”History of The Civil War 1861-1865” sid 6 Dover press 1999
Arthur M Schlesinger Jr “The Almanac of American History” sid 278 Barnes and Noble
Books 1993
29
William A DeGregorio, The Complete Book of U.S. Presidents, sid 236 Randomhouse
2002
30
William A DeGregorio, The Complete Book of U.S. Presidents, sid 236 Randomhouse
2002
27
28
21
Han tar dock upp problematiken med slavekonomin. Eftersom slavarna
räknades som slavägarnas egendom och hade ett värde som kunde köpas och
säljas så var ett av problemen för avskaffande av slaveriet att man tog stora
delar av privatpersoners egendom i beslag. Lincoln hade tidigt under kriget
ett förslag om hur man från statens sida skulle ersätta slavägare ekonomiskt
för inkomstförlusten att bli av med slavarna. Han samlade företrädare för de
sydstaterna som gränsade till nord och erbjöd dem ekonomisk ersättning mot
att de skulle bidra till att avsluta kriget samtidigt som han hotade med att om
man inte antog erbjudandet utan att kriget fortgick så skulle slaveriet
förbjudas och de stod utan ersättning. Förslaget antogs inte av de tillfrågade
delstaterna.31
4.1.4 Rhodes beskrivning av slaveriet
Enligt Rhodes var förekomsten av slaveri i stort sett den enda anledningen
till konflikt. I kapitel två av ”History of The Civil War 1861-1865” så har
han en underrubrik som heter just ”Slavery The Cause of The War”.
Tidigare i boken citerar han tongivande nordstatares och sydstatares
förhållningssätt till slaveriet.
Rhodes problematiserar sedan frågan för eller emot slaveriet till en fråga om
självbestämmande för sydstaterna och ett behov av att hålla ihop unionen för
nordstaterna. Han citerar en journalist på resa genom södern som skriver i
London Times: ”I met everywhere with but one feeling, with exceptions
which proved its unanimity and force. To a man the people went with their
States, and had but one battle-cry, States-rights and death to those who make
war against them!”32
Rhodes ger uttryck för ett södern som är övertygat om att slaveriet är rätt
men samtidigt mycket motvilligt går in i kriget. Han citerar samma
journalist ”This war, the Steward said, is all about the niggers; Ive been
sixteen years in this country, and I never met one of them yet was fit to be
anything but a slave; I know the two sections well and I tell you, sir, the
North can’t whip the South let hem do their best”33
4.1.5 Konflikten är oundviklig
Rhodes lyfter fram att ingen sida egentligen ville ha kriget men att
konflikten på något sätt var oundviklig på grund av slaveriet. Den
bakomliggande anledningen till att nord går in i kriget är alltså moralisk.
James F Rhodes ”History of The Civil War 1861-1865” sid 150 Dover press 1999.
James F Rhodes ”History of The Civil War 1861-1865” sid 28 Dover press 1999.
33
James F Rhodes ”History of The Civil War 1861-1865” sid 29 Dover press 1999.
31
32
22
Företrädare för nordstaterna har drivit frågan om slaveriet så långt att
sydstaterna anser sitt självbestämmande hotat och bryter sig därför ur
unionen. När sydstaterna bryter sig ut gör man det självsvåldigt och utan
medgivande av samtliga stater. Därför är kriget oundvikligt trots att ingen
vill strida. Man skulle kunna säga att konflikten således blir ett naturligt
resultat av det juridiska regelverket.
Man kan nästan säga att Rhodes ger både syd och nord rätt i sitt
förhållningssätt till kriget och lägger skulden på slaveriet som institution
men konstaterar att slavarna var ett problem som nordstaterna fick hantera
när man under kriget kom längre söderut.34 Om man gör en vid tolkning av
Rhodes så kan man säga att på något sätt blir slavarna som individer
problemet och därför ligger indirekt skulden på dem.
När kriget är över så har man löst en svår konflikt och unionen står kvar. Då
händer det som Rhodes beskriver som den största olyckan i landets historia,
Lincoln blir mördad. Rhodes ger all ära till utgången av inbördeskriget till
Lincoln. Det var hans kärlek till USA som gjorde att landet fortfarande var
enat. Samtidigt lyfter Rhodes upp det faktum att Lincoln var en ”self made
man” till en av anledningarna till varför han lyckades.
Rhodes beskrivning av Lincoln är ganska dramatisk. Han jämför Lincolns
ledarskap med Julius Cesar men ger honom trevligare egenskaper. ”Verily
Ceasar created Ceasarism for the modern world, the autocracy of the superman. But which is the better policy to transmit to mankind, despotism or
liberty? In intellect Ceasar and Lincoln are not to be compared. We speak of
mighty Ceasar, never of the mighty Lincoln. But nobody speaks of honest
Julius, while Honest Old Abe will live through the ages.”35
4.1.6 Om Rhodes slutsatser
Frågan är om Rhodes hade kunnat göra den bedömningen om Lincolns
betydelse för inbördeskriget utgång om han inte mördats. Troligen inte. Om
Lincoln hade funnits kvar att ena landet efter kriget och städa upp allt kriget
förde med sig så hade hans gloria troligen hamnat på sned. Andrew Johnson
som tog över efter visserligen inte hade alla de kvaliteter som Lincoln hade
ställdes inför enorma utmaningar. Nordstaterna krävde att man skulle
behandla sydstaterna hårdare och sydstaterna hävdade sina rättigheter. Även
den tidigare generalen Ulysses S Grant som vann valet efter Johnson hade
det svårt.
Lincolns frånfälle möjliggör för Rhodes att han kan i det närmaste
helgonförklaras och blir på så sätt landsfader. Det är säkert så att Lincoln var
en god ledare i kriget och en man med många goda egenskaper, det har
34
35
James F Rhodes ”History of The Civil War 1861-1865” sid 49 Dover press 1999.
James F Rhodes ”History of The Civil War 1861-1865” sid 438 Dover press 1999.
23
många historiker fastslagit. Men är det kanske ändå så att ge all ära till den
mördade presidenten och att uteslutande se slaveriet som roten till
konflikten en möjlighet att skapa en historieskrivning som ger hela landet en
möjlighet att bli helt igen. Rhodes hyllar Lincolns kärlek till nationen och
anser att det var drivkraften som fick honom att vinna kriget. Troligen är det
Rhodes egen nationalism som gör att han finner en orsak till konflikten som
är enkel att acceptera för hela nationen. Man får intrycket att han vill göra
sitt för att ena en sårad nation.
4.2 Edward Channing
Historikern Edward Channing var verksam efter Rhodes och refererar ofta
till Rhodes i sitt material. Däremot har Channing en annan infallsvinkel och
drar andra slutsatser.
Channing börjar med att beskriva USA utifrån dess förutsättningar vid
inbördeskrigets utbrott och utvecklingen de närmaste decenierna innan
kriget. Han tar bland annat upp demografi, migration, infrastruktur,
teknikutveckling och industrialisering för att beskriva tillståndet i landet.
Han beskriver skillnaderna mellan nord och syd ur flera perspektiv där
slaveriet är ett.
4.2.1 Skillnad mellan nord och syd
Även om Channing ofta refererar till Rhodes vad gäller historiska händelser
och beskrivningar av händelseförlopp så tar han avstamp i en bredare bild av
USA innan kriget. Han lyfter fram avgörande skillnader i utvecklingen
mellan nord och syd åren innan kriget. Han ser skillnaderna som en del i
utvecklingen mot ett inbördeskrig på ett helt annat sätt än det som Rhodes
lyfter fram. Den bild man får av Channing är ett södern där
befolkningsutvecklingen inte är lika snabb som i norr och inte har särskilt
snabb urbanisering. Näringen är fortfarande till största delen agrar och stort
fokus ligger på bomullsproduktion. Utvecklingen av järnvägen hade kommit
igång både i nord och syd. Per capita hade nord och syd praktiskt taget lika
många kilometer järnväg. I det betydligt mer tätbefolkade nordöstra USA
innebar det dock ett betydligt tätare järnvägsnät.36 I de städer som växer
fram har också industrialiseringen tagit fart.
Detta har resulterat i att överflödet av mark inte längre var det samma.
Nybyggarna fick dra sig längre och längre västerut och den bördiga marken
och/eller geografiskt välplacerade marken började det bli ont om. Mycket av
den bördiga jorden fanns i det mer glesbefolkade södern. Channing pekar på
denna skeva fördelning och det faktum att markägare i södern fick äga
36
Time on the Cross, Fogel & Engerman, Little, Brown and Company inc. 1974. sid. 256
24
slavar som en källa till konflikt men han tar inte upp det som en direkt
förklaring till att kriget bröt ut.
Samtidigt som nord blev mer tättbefolkat så krävde sydstaterna att varannan
ny stat som bildades i unionen skulle vara en slavstat för att inte rucka på
maktförhållandet i senaten mellan slavstater och icke slavstater.
4.2.2 Demografi
Mellan åren 1830 och 1860 flyttade stora mängder människor från Europa
till USA. År 1830 bodde 13 miljoner människor i USA men redan 1860 var
invånarantalet över 31 miljoner. Den stora befolkningsökningen skede i
norr. I söder var det förhållandevis liten inflyttning. I norr utvecklades stora
städer som i vissa fall var befolkningsrikare än hela delstater i söder.
Channing förklarar den stora inflyttningen med att levnadsförhållandena i
Europa var väldigt dåliga under den här perioden samtidigt som
utvecklingsmöjligheterna i USA var väldigt stora och bilden av landet i
väster var väldigt god hos stora delar av befolkningen i Europa.
Channing beskriver migrationen men också urbaniseringen och utvecklingen
västerut. Den stora förändringen sker i norr. De flesta immigranterna
bosätter sig i norr och städer bildas och växer. Som exempel tar han Chicago
och New York. Chicago hade år 1833 33 personer på röstlängden men 1860
som bodde över 100 000 invånare i staden. New York utvecklades från
under 200 000 invånare 1830 till 807 000 invånare 1860.37 Samtidigt var det
bara tre städer söder om The Mason Dixon’s line som hade över 100 000
invånare, Baltimore, St Louis och New Orleans.38
Rent geografisk var området som var fritt mycket större än de delarna som
hade slaveri enligt Channing.39 Han konstaterar att det också var stora delar
av USA som ännu inte var befolkat.
4.2.3 Teknisk utveckling
Den tekniska utvecklingen i nord hade gått fort under åren innan kriget. Det
innebar att industrin expanderade och sysselsatte allt fler. Det blev också allt
större konkurrens om mark i de befolkade områdena.
Edward Channing, A Students’ History of The United States, sid 486, The Macmillan
Company, 1898
38
Edward Channing, A Students’ History of The United States, sid 486, The Macmillan
Company, 1898
39
Edward Channing, A Students’ History of The United States, sid 485, The Macmillan
Company, 1898
37
25
Utbyggnaden av järnväg gick mycket fort i nord. År 1850 kunde man inte
åka tåg från New York till Boston utan resan avbröts av båttrafik på flera
ställen. Men 1860 kunde man åka tåg från New York hela vägen till
Mississippi utan avbrott.
Teknikutvecklingen och de stora utvecklingsmöjligheterna med ökad
befolkning och ianspråktagande av ny mark gjorde USA mycket förmöget.
Den ekonomiska utvecklingen gick snabbt och både import men framförallt
export ökade snabbt.
Precis innan kriget beskriver dock Channing en period av ekonomisk
nedgång. Han gör en cyklisk beskrivning av industrin utan att utveckla det
särskilt mycket. ” It seems to be unfortunatly true that commercial succes
are always followed by periods of great depression The outburst of activity
of Jackson´s “reign” was folled by by the panic of 1837. Similar causes –
too much speculation, too rapid railroad building, too great locking up of
capital in mills and factories – brought on a stringency in the money market,
which in turn led to a financial crash in 1857.”40
4.2.4 Slavarna
Channing tar mest upp de politiska aspekterna kring slaveriet vilket kan vara
lite förvånande med tanke på att han i andra avseenden fokuserar mycket
mer på ekonomi och demografi. Channing beskriver det politiska läget
mellan nord och syd vad gäller ställningstagande för och emot slaveriet. I
mycket är beskrivningen av politiken kring slaveriet lik Rhodes.
Han beskriver Lincoln förhållningssätt som att denne inte ansåg att han
kunde avskaffa slaveriet som presidentkandidat eller nyvald president.
Däremot beskriver han hur Lincoln ändrade inställning till hur han politiskt
skulle hantera slaveriet under kriget. År 1863 drog Lincoln fram det som
heter ”The Emanicpation Proclamation” där han förklarade slavar fria i de
territorier han kunde styra över. Det innebar också att de områden av
unionen som skulle återgå till att vara USA efter inbördeskrigets slut också
måste avskaffa slaveriet.
Channing tar inte upp detta som ett moraliskt drag från Lincoln utan det var
delvis ett utrikespolitiskt drag för att få mer acceptans för sin sak
internationellt och delvis ett sätt att få ökad acceptans för sin sitt agerande
bland väljarna i norr.41
Edward Channing, A Students’ History of The United States, sid 490, The Macmillan
Company, 1898
41
Edward Channing, A Students’ History of The United States, sid 539, The Macmillan
Company, 1898
40
26
Det var inte så att Lincoln var för slaveriet tidigare men det var hela tiden en
politiskt känslig fråga och så länge kriget inte brutit ut så handlade det om
att hålla ihop landet. Lincoln tolkade då sitt uppdrag att hans roll inte var att
förbjuda slaveriet. Däremot var det ändå en fråga som engagerade honom
från början och han uttryckte att hans ”personal wish” var ”that all men
everywhere could be free.”42 Bilden målas upp av en ledare som ser sitt
uppdrag ur ett juridiskt perspektiv, inte så förvånande med tanke på att
Lincoln var jurist, men Channing skiljer tydligt på hans personliga
önskningar och utförandet av det uppdrag han var satt att göra. Det är
kanske inte så märkligt i sig att ha ett sådant förhållningssätt till ett uppdrag
men ett politiskt uppdrag kan mycket väl präglas mycket mer av moral,
visioner eller andra målsättningar än vad beskrivningen av Lincoln låter
förstå.
4.2.5 Beskrivningen av Lincoln
Channing ger en bild av Lincoln som en stor ledare som enade landet. Han
tillskriver också den politiska processen i valet, vid Lincolns tillträde som
president och förhandlingarna fram till söderns utträde ur unionen stor vikt
för själva konflikten.
Lincoln avskaffade slaveriet under kriget. Det strategiska i att avskaffa
slaveriet under kriget ska inte underskattas. Dels för att ena nord som drev
ett kostsamt krig med många stupade, dels för att vinna utländska sympatier.
Men det mest geniala med det draget var nog ändå den öppning som fanns i
kongressen genom att alla sydstater dragit bort sina representanter från
kongressen för att starta sitt eget parlament. Det betydde att Lincoln hade en
betryggande majoritet för avskaffandet och när kriget vunnits så var
avskaffandet för hela den återförenade unionen ett faktum. Det var således
ett demokratiskt fattat beslut som var svårt att ifrågasätta. Man kan
visserligen ifrågasätta underskottet av demokrati i och med att sydstaterna
inte hade några representanter vid tillfället men det ligger i krigets natur att
vinnaren har förtur att skriva historia för eftervärlden. Channing tar inte upp
frågeställningen exakt på det sättet men det är en reflektion utifrån hans
beskrivning.
Channing skriver, som tidigare påpekats, mycket om landets tillstånd
ekonomiskt, demografiskt etc. Men han beskriver mycket lite av politikens
eller Lincolns förhållningssätt till den förändring som landet genomgick.
4.2.6 Varför krig?
Edward Channing, A Students’ History of The United States, sid 539, The Macmillan
Company, 1898
42
27
Channing beskriver i ett avsnitt som heter ”The Underlying Cause of
Secession” vad han anser var de underliggande anledningarna till konflikten.
En reflektion man kan göra när man läser detta är att Channing är betydligt
mindre tydlig i detta avsnitt än i övriga boken och man får en känsla av att
han inte vill trampa fel. Det som också är intressant är att han inte tar upp
några ekonomiska eller demografiska skäl till att konflikten eskalerade till
krig.
Channing gör stora ansträngningar för att beskriva landets situation
demografiskt, ekonomiskt, infrastrukturmässigt, tekniskt och intellektuellt.
Han gör också beskrivningar av skillnaderna mellan nord och syd ur alla
dessa avseenden men när det kommer till själva analysen av anledningen till
att syd bröt sig ur unionen så lyfts väldigt lite av detta fram.
Channing drar slutsatsen att själva utträdet ur unionen är anledningen till
kriget och att Lincoln ansåg att confederationen inte hade rätt att gå ur
unionen utan att det var accepterat av alla medlemstater. Här använder inte
Channing sitt material om tillståndet i nationen eller den växande skillnaden
mellan nord och syd som en särskilt tydlig anledning eller gör några större
analyser om det var anledningen till Lincolns ställningstagande. Det är lite
förvånande men samtidigt betonar Channing fram att man måste förstå
stämningen i landet vid denna tidpunkt. Han menar att människor av idag
(när han skrev boken 1898) har svårt att förstå stämningen och vilka
förutsättningar som rådde innan krigsutbrottet.
Han beskriver det som att man i södern inte insåg vad det var man röstade
för när man så tydligt tog avstånd från kandidater från norr. Han beskriver
också att det egentligen bara var en av sju röstberättigade som faktiskt ägde
slavar vilket gjorde att de flesta faktiskt inte hade det argumentet för att
rösta för slaveriet. Det var mer en fråga om rätten till självbestämmande som
var avgörande för det ställningstagande som människor gjorde i södern.
Självbestämmandet kan beskrivas som en slags lokalpatriotism som gick
före rationellt tänkande och därför gjorde människorna i södern det
strategiska misstaget att gå ur unionen.
Det var ett strategiskt misstag därför att de, enligt Channing, hade fått
behålla slaveriet under lång tid om de inte dragit frågan till väpnad konflikt.
”No possible immediate danger threatened Southern institutions: the
Republicans could not have legislated against slavery, had they so desired. It
is extremely probable that, had the South remained in the Union, it would
have taken years to bring about abolition. The levying of war by the seceded
states, and the departure of their representatives and senators from congress,
changed the whole course of affairs, as it will appear for the moment.”43
Edward Channing, A Students’ History of The United States, sid 501, The Macmillan
Company, 1898
43
28
Channing beskriver också att stämningen i södern var sådan att ingen trodde
att ett utträde ur unionen skulle leda till någon större konflikt. Södern skulle
helt enkelt kunna gå ur unionen och skapa en egen union som levde sida vid
sida med det som blev kvar av Förenta Staterna utan att det skulle bli några
större problem. Det skulle visa sig vara det stora strategiska misstaget.
Lincolns förhållningssätt att unionen måste vara enad kom som något av en
överraskning enligt Channing. Det som också är en faktor är som lite svår att
få grepp om i Channings beskrivning är hur stor roll skillnaderna mellan
nord och syd som växt fram under de sista decenierna innan kriget
egentligen hade. Han beskriver skillnaderna men samtidigt så är hans analys
till kriget förhållandevis fokuserad på den politiska processen och tar inte
upp dessa skillnader som en direkt konfliktpunkt utan det är mer belysande
för att få en känsla för vilken situation förenta staterna befann sig i vid
krigsutbrottet.
4.3 Charles och Mary Beard
Charles Beard är en historiker som var aktiv under 1900-talets första hälft.
Han har genomgående ett ekonomiskhistoriskt utgångspunkt. ”The Rise of
American Civilization” skrev han tillsammans med sin hustru Mary Beard.
Paret Beardär av de av de fyra historiker som tas upp i denna uppsats som
tveklöst tar det mest ekonomiska perspektivet. Rystad uttrycker det så här:
”Utan jämförelse störst inflytande när det gäller den ekonomiska tolkningen
av inbördeskrigets orsaker har Charles Beard kommit att få. För Beard är
såväl Sydstaternas argumentering om ’State Rights’, delstaternas rättigheter,
som anti-slavdelegationen i Nordstaterna inget annat än språkliga påfund,
maskerade uttryck för den reella, grundläggande kampen mellan två
ekonomiska gruppbildningar.”44 Ur det perspektivet är paret Beard kanske
den mest intressanta att studera för en ekonomhistoriker.
Beard är författare till ett verk som heter ”The Rise of American
Civilization” i två delar. Del två inleds med ett kapitel som heter ”Approach
of Irrepressible Conflict”. Uttrycket ”Irrepressible Conflict” lånar Beard från
Willian H. Seward som var Lincoln utrikesminister under krigsåren. Han
hade tidigare varit senator från och även guvernör i New York. Irrepressible
Conflict kan närmast översättas den okuvliga konflikten. Beard fokuserar
mycket mer än Rhodes och Channing på att återge och analysera
förhandlingen och det politiska spelet mellan nord och syd. Han fokuserar
också mycket mindre på Lincoln som person jämfört med Rhodes och
Channing. Istället tar han exempelvis upp Seward och hans arbete inför och
under kriget.
4.3.1 Slaveriet
44
Göran Rystad ”Den Bittra Fejden” sid 16, Historiska Media 2000
29
Beard tonar ner slaveriets betydelse för amerikanska inbördeskriget. Han
konstaterar att det visst fanns en aktiv debatt om slaveriet men att i rådande
läge fanns inget större parti som avsåg att avskaffa slaveriet. Beard uttrycker
dessutom en skarp kritik mot Rhodes uppfattning att slaveriet var orsaken
till kriget: ”On the part of northern writers it was long the fashion to declare
that slavery was the cause of the conflict between the states. Such example
was the position taken by James Ford Rhodes and made the starting point of
his monumental work. Assuming for a moment that this assertion that
“slavery” was no simple, isolated phenomenon. In itself it was intricate and
it had filaments through the whole body economic. It was a labor system, the
basis of planting, and the foundation of the southern aristocracy. That
aristocracy, in turn, owing to the nature of its economic operations, resorted
to public policies that were opposed to capitalism, sought to dominate the
federal government, and with the help of free farmers also engaged in
agriculture, did at last dominate it. In the course of that political conquest,
all the plans of commerce and industry for federal protection and subvention
where overborne. It took more then a finite to discern where slavery as an
ethical question left off and economics – the struggle over the distribution of
wealth – began.”45
Det är alltså en ganska omfattande revidering från det synsätt som
framförallt Rhodes har på varför amerikanska inbördeskriget startade men
som också skiljer sig betydligt från Channing. Beard menar alltså att det
etiska argumentet var föremål för en livlig debatt och att ingen eller få
ledande politiker drev anti-slaverirörelsen. Det handlade egentligen om helt
andra saker. Det handlade om att nord skapade sig ekonomiska fördelar
gentemot syd som var oacceptabla för sydstaterna.
Man får förstå det som att Beard ser slaveriet som ett sätt att ordna
arbetskraft i sydstaterna för att kunna bruka marken. Han lägger inga
moraliska värderingar varken åt ena eller andra hållet utan förhåller sig till
slaveriet mer iakt agande av det som institution och av den roll det spelade i
ekonomin.
4.3.2 Lincoln
Lincoln spelar en underordnad roll i Beards beskrivning av inbördeskriget.
Den politiker som spelar störst roll är William H Seward. Det är intressant
då han inte nämns av varken Rhodes eller Channing. Det är inte Lincoln
som person som är intressant i Beards historiebeskrivning utan vilka
politiska ställningstagande republikanerna gjorde angående sydstaternas
ekonomiska förutsättningar.
Charles Beard & Mary Beard ”The Rise of American Civilization”, band 2, sid 37, The
Macmillan Company, 1961.
45
30
4.3.3 Ekonomi
Det som kan förbrylla är Beards användning av ordet kapitalism. Som man
får förstå boken så är inte innebörden av ordet kapitalism det vi tolkar in i
begreppet idag utan snarare ett uttryck för den typ att ekonomi som växte
fram med industrialiseringen i nordstaterna. Det icke-kapitalistiska systemet
som Beard beskriver i söder är inte den typ av motsats till kapitalism som vi
tänker oss idag. Ett sätt att uttrycka skillnaden med moderna begrepp skulle
snarare vara industriell och agrar ekonomi. Det är troligen också ett tydligare
sätt att beskriva de ekonomier som Beard ställer mot varandra.
Man skulle först kunna tro att Beards är sydstatare som till exempel i citatet
tidigare under rubriken ”slaveriet”. Men båda paret Beard är ifrån Indiana
och Charles Beard studerade i Oxford, England och Colombia, New York.46
Beard använder ogärna uttrycket ”Civil War” utan föredrar ”The War
Between the States”. Men de använder ett ännu mer provocerande uttryck
som de döpt ett kapitel till nämligen ”The Second American Revolution”47. I
ytterligare resonemang menar Beards att inbördeskriget egentligen i strikt
mening borde kallas den första amerikanska revolutionen då det som kallas
amerikanska revolutionen inte i strikt mening kan kallas revolution48
Med tanke på att den amerikanska revolutionen beskrivs som ett krig som
gjorde USA fritt från en ockuperande makt så för det tankarna till att
sydstaterna var ockuperade av nordstaterna men deras revolution
misslyckades då de förlorade kriget. Samtidigt så vänder de på
föreställningar om vad som orsakade konflikten på ett nytt och spännande
sätt. Det Beards gör är att vända upp och ner på flera av de etablerade
förställningarna om varför man stred. De ger inte nordstaterna helt ”rätt”
vilket de tidigare historikerna gjort.
Det är istället de stora ekonomiska skillnader mellan nord och syd som
Beard fokuserar på. Två tredjedelar av bankkapitalet fanns i nordstaterna.
Nordstaterna hade i det närmaste monopol på kunskap om teknik och
ingenjörskonst. Det var också här som det byggdes järnväg och annan
infrastruktur till mycket större utsträckning än i söder. Dessa ekonomiska
ojämlikheter gjorde att konflikten eskalerade. Samtidigt skapade den agrara
ekonomin i södern stora rikedomar. Det var framförallt bomullen men också
tobak och ris som exporterades från södern. Det fanns en uppfattning att
nordstaterna utnyttjade detta och fick sydstaterna att finansiera deras
utveckling. Det var därför det var främst de stater i södern som hade en
dominerande bomullsodling som började med att bryta sig fria. Flera stater
som tillät slaveri gick aldrig in i kriget och några gjorde det först efter att
Wikipedia, Eng version ”Charles Beard”, utdrag 2011-12-10
Charles Beard & Mary Beard ”The Rise of American Civilization”, band 2, sid 53, The
Macmillan Company, 1961.
48
Charles Beard & Mary Beard ”The Rise of American Civilization”, band 2, sid 54, The
Macmillan Company, 1961.
46
47
31
Fort Sumter föll. Beard lyfter fram att den ekonomiska konflikten som fanns
innan konflikten om slaveriets existens var särskilt påtaglig. ”The planters
had threatened to leave the Union thirty years before on account of the high
tariff – at the time when slavery had not become the subject of serious
agitation; by resistance then they had forced a reduction of the hated duties
and won nearly three decades of economic security. Now they were about to
be ruled by a party that openly committed to high protection, slightly tainted
with abolitionism, and avowedly in favor of excluding slavery from the
territories.”49
Det var alltså republikanernas inställning till skatter och protektionism för
de nordliga staterna som vållade sådan irritation att aristokratin i sydstaterna
valde att ställa sig utanför unionen och skapade en egen union med Jefferson
Davis som president. I sydstaterna var man så övertygad om att när man
slapp det ekonomiska oket av tullar och avgifter till nord så skulle söderns
ekonomiska överskott på jordbruksprodukter skapa ett större välstånd än vad
sydstaterna levde med innan kriget. Det var incitamentet till att bryta med
unionen.
De som ville förbjuda slaveriet var dessutom inte särskilt negativa till att
södern bröt sig ur unionen. Beard citerar två av de mest drivande inom the
abolitionist movement, Henry Ward Beecher och Horace Greeley, där de
inte opponerar sig mot södern utträde ur unionen.
Det tog också lång tid för nordstaterna att genomföra den amnesti för slavar
efter kriget som man slagits för och när det var gjort löpte ytterligare
utveckling långsamt. Ett fjortonde tillägg till konstitutionen gjordes dock
1868 som behandlade sydstaterna men också gav slavarna konstitutionell
frihet och rättigheter. Men Beard hävdar att utvecklingen för slavarna gick
långsamt och det var inte en politisk prioritet för nordstaterna.
4.3.4 Fort Sumter
Det första slaget under inbördeskriget ägde rum vid Fort Sumter. Fort
Sumter låg på en ö utanför Charleston, South Carolina och var en viktig
postering för nordstaterna i södern. När södern bröt sig ur unionen
förväntade man sig att de posterade vid Fort Sumter skulle ge sig av tillbaka
till nordstaterna och låta södern bilda sin nya stat. Militärerna i Fort Sumter
stannade kvar och det blev ett långt slag med mycket artilleri eld. Det unika
med detta slag är inledningen och att inte en enda soldat stupade.
Inledningen till slaget är en brevväxling mellan general Beauregard från
sydstaterna och major Anderson som ledde ca 100 man inne på Fort Sumter.
Båda hade examen från West Point, en prestigefull officersskola som de
flesta framgångsrika officerare både från nord och syd hade studerat vid
Charles Beard & Mary Beard ”The Rise of American Civilization”, band 2, sid 58, The
Macmillan Company, 1961.
49
32
under denna tid. Brevväxlingen mellan Beauregard och Anderson var
extremt artig och varje brev avslutas med ”Jag förbliver, sir, med utmärkt
högaktning er ödmjuke tjänare”50. Rhodes och Channing beskriver slaget vid
Fort Sumter som starten för kriget. Beard beskriver det som en eskalering av
konflikten. Det är en viktig skillnad i det avseendet att framförallt Rhodes
beskriver kriget som något nationen var tvungen att gå igenom medan Beard
beskriver slaget som något som eskalerade motsättningarna mellan nord och
syd ytterligare. Beard förefaller dock inte utesluta att historien skulle kunnat
få en annan utgång än krig om man tagit andra beslut än de som följde efter
slaget.
4.3.5 Varför krig?
Precis som Rhodes och Channing tar sig Beards an uppgiften att skriva hela
Förenta Staternas historia fram till den tiden då de skriver sina respektive
böcker. Beard skiljer sig dock från de andra genom att ta upp helt andra
historiska händelser som signifikanta och de personer som tas upp är många
fler och det är svårare att få ett grepp om Beards argumentation är Rhodes
och Channings. Vid en jämförelse skulle man kunna säga att Beards
beskrivning är mindre auktoritär. Rhodes och Channing fokuserar främst på
Lincoln och i andra hand hans motpart Jefferson Davies. Det är vad de gör
och de beslut de fattar som är intressant i deras historieskrivning. Beards tar
upp många viktiga personer och ger en mycket mer nyanserad bild av vilka
viktiga debatter och motsättningar som fanns vid den här tiden.
Det är de ekonomiska argumenten som är i fokus för makarna Beard vilket
gör dem extra intressant för en ekonomhistoriker. De är dock inte lika
ingående i sitt datainsamlande som Channing, i alla fall presenterar de inte
materialet på det sätt som Channing gör när han beskriver läget för nationen
vid den tiden. Det gör det extra intressant att lägga Beards och Channings
material bredvid varandra. Man får väl i och för sig utgå ifrån att Beard tagit
till sig Channings material men det refereras inte till det i deras beskrivning
av inbördeskriget.
Den avgörande faktorn för att ”The Second American Revolution” bröt ut
var enligt Channing ökade ekonomiska skillnader mellan nord och syd där
syd fick det sämre och sämre i en jämförelse med nord. Om det sen var på
grund av att nord sög ut södern med höga skatter och avgifter eller det var så
att nord skapade sig ett allt större ekonomiskt försprång med den
utvecklingen med urbanisering och industrialisering som skede där kanske
kan diskuteras. Beards beskriver utvecklingen i nord och det övertag man
hade i nord men samtidigt är deras fokus på ojämlikheten med södern och
deras välmående ekonomi med agrara produkter och slavarbetskraft som
bas. Beard fokuserar på att södern faktiskt slogs för sin frihet mot ett nord
som inte gav dem rätt förutsättningar för att utvecklas, därav en revolution.
50
Göran Rystad ”Den Bittra Fejden” sid 38-42, Historiska Media 2000
33
Beard fokuserar väldigt lite på det omoraliska i slaveriet vilket kan verka
märkligt eftersom de trots allt är en senare historiker än Rhodes och
Channing. Men Beard förhåller sig mycket mer opartisk till materialet än de
andra vilket säkert bidragit till att deras genomslag som forskare varit så
stort.
4.4 James G Randall
Randall skrev 1940 en uppmärksammad artikel som heter ”The Blundering
Generation”. Som historiker fokuserade Randall på Lincoln och
inbördeskriget. Han har bland annat skrivit ett omfattande verk om Abraham
Lincoln. Men den källa som Göran Rystad tar upp i ”Den bittra fejden” är
just artikeln ”The Blundering Generation” för dess sätt att se på orsakerna
till kriget som skiljer sig från tidigare historieskrivning.
Man kan tolka det så att Randall vill göra upp med den romantiska bilden av
inbördeskriget. Han avfärdar romantiserande bilder av inbördeskriget som
det sista riktiga kriget där man möttes man mot man för en ”ärlig” kamp mot
en motståndare man kunde se i ögonen.
Randall beskriver istället vedermödorna med inbördeskriget. Hur lite
sjukvårdsmaterial det fanns. Hur soldater nekades vård om de inte kom från
samma regemente och hur människor dog av relativt enkla skador genom att
de fick ligga i regnet och vänta utan mat. Han beskriver också hur högre
officerare ofta hade ordentliga uniformer men de flesta fotsoldater gick
klädda i trasor och att löss var otroligt vanligt. Det är verkligen ingen
romantisk bild av inbördeskriget Randall målar upp. Han slår fast att det är
historikerns roll att beskriva kriget som det var och att de som återger kriget
som romantiskt eller heroiskt avfärdar han mer som skönlitterära författare.
Randalls inställning till att beskriva krig som romantiskt är att det kan inte
låta sig göras av någon som är realist. ”For the very word ”war” the realist
would have to substitute some such term as ”organized murder” or ”human
slaughterhouse”.51 Randall gör några paralleller till första världskriget och
konstaterar att även om själva krigsmaskinen hade blivit effektivare så hade
i alla fall sjukvårdsfunktionerna också blivit det så att människor inte dog av
bagatellartade problem.
4.4.1 ”Den famlande generationen”
Den famlande generationen en rak översättning av ”The Blundering
Generation” är den beteckningen som Randall ger den generation i historien
som utkämpade inbördeskriget. Avstampet i att de var famlande tar han ifrån
James G Randall ”The Blundering Generation”, sid 7, The Mississippi Valley Historical
Review, 1940
51
34
att man missbedömt hela situationen. Inbördeskriget var ingen nödvändighet
utan ett misslyckande med att komma fram till fungerande kompromisser.
Randall avfärdar dem som vill förklara uppkomsten till konflikten med
ekonomiska termer genom att peka på att krig på inget sätt är ekonomiskt
försvarbart. Krig är ofantligt dyrt och förstör stora ekonomiska värden.
”Where the economy of a nation hinges upon an export market, it may
happen that plotters of war in that nation will stupidly kill that market by
devices of economic autarchy and then claim that they have to go to war to
have trade outlets. It is the same with incoming goods. Of such is the
economic argument of war. War makers do not open up economic benefit so
much as they stifle it. Their relation to culture is no better than their relation
to economy. Ther is the word astrology for bogus astronomy and alchemy
for false chemistry Ought there not to be some word for the economic
alchemists of this world? Perhaps it exists in the word autarchy.”52
Det är alltstå en rejäl sågning av ekonomiska argument för krig. Frågan man
möjligen kan ställa sig är om Randall är emot de som förespråkar att ge sig
in i krig med ekonomiska argument eller de som försöker förklara en
konflikt som löses med vapen med att källan till konflikten är ekonomiska
motsättningar.
4.4.2 Slaveriet
Randall lägger inte särskilt stor vikt vid slaveriet som institution men han
konstaterar att de som var för slaveriet och de som var mot slaveriet var en
stor del i att man misslyckades att lösa konflikten på rationell väg. Han
lägger nästan större skuld på abolisionisterna därför att deras mest aktiva
grupp var de mest militanta och minst kompromissvilliga.
Randall anser snarast att slaveriet var en fråga som skulle löst sig själv på
bästa sätt om tiden fått verka och kompromiss anda råda.
4.4.3 Varför krig?
Randall företrädde en historieskrivning som tar tydligt avstamp i
psykologiska teorier som Randall företräder. Han citerar även Freud och
använder tidvis begrepp från psykologin. Han börjar med att avfärda slaveri,
state-rights, olika civilisationer, kulturella skillnader, ekonomiska olikheter
eller tullar eller tariffer. Inga av dessa faktorer utlöste egentligen kriget.
James G Randall ”The Blundering Generation”, sid 9, The Mississippi Valley Historical
Review, 1940
52
35
Anledningen till kriget är istället fanatism. Randall uttrycker det så här: ”If
one word or phrase were selected to account for the war, that word would
not be slavery, or state-rights, or diverse civilizations. It would would have
to be such a word as fanaticism (on both sides), or misunderstanding, or
perhaps politics.53
Randall förklarar alltså kriget med fanatism och till viss del fundamentalism.
Det är grupper fanatiska individer som får för stort utrymme för sina
uppfattningar och resten av samhället med mer balanserade värderingar som
lyckas inte hålla tillbaka dessa grupperingar. När deras inflytande ökar så
uppstår någon slags massfanatism hos folket som gör att det är möjligt för
kriget att bryta ut. Det är alltså att hålla dessa krafter på plats som små celler
i samhället som Lincolns generation misslyckas med.
Det är onekligen en annorlunda analys av anledningen till kriget som
Randall erbjuder jämfört med Rhodes, Channing och makarna Beard.
Randall driver sin tes om fanatism eller masspsykos som är orsaken till
kriget fullt ut. Han tar bort alla andra faktorer som förklaringar till kriget och
även om de är en del i beskrivningen så är de inte orsaken. Det är onekligen
en intressant infallsvinkel vad det är hos människan som kan trigga så
mycket våld som krig innebär. Det är ingen förskönande bild av krig som
Randall målar upp till skillnad från de heroiska handlingar som ofta annars
lyfts fram i beskrivningar av slagfältet. Det är istället en utforskning av det
mänskliga psyket som utmynnar i en analys av vad som orsakar krig i
allmänhet och inbördeskriget i synnerhet.
James G Randall ”The Blundering Generation”, sid 15, The Mississippi Valley Historical
Review, 1940
53
36
5 Analys
Den här uppsatsen kretsar kring fyra analyser av konflikten mellan nord- och
sydstater som skiljer sig markant från varandra men samtidigt är författade
av etablerade och erkänt duktiga historiker. Analyserna bygger på en
imponerande mängd emperi, statistik och insamlad data.
Dessa historiker kommer alltså till olika slutsatser. En aspekt är naturligtvis
att de är presenterade i kronologisk ordning vilket gör att det kanske är
enklare att se kriget ur ett annat perspektiv ju längre tid det gått och frågan
om konfliktorsaker eller skuld blivit något mindre infekterade. Det är
naturligtvis så att tiden efter kriget var förenta staterna ett land i spillror och
motsättningarna försvann inte med att kriget var slut. Precis som de flesta
andra krig så är det dessutom vinnaren som får möjligheten att skriva
historia. Problemet med ett inbördeskrig är att vinnare och förlorare
fortfarande är samma nation och det finns naturligtvis anledning att försöka
hitta enande faktorer efter ett krig istället för att åter lyfta upp motsättningar.
Det har efter kriget diskuterats mycket hur vida slaveriet skulle fortsatt
under lång tid om det inte brutit ut ett krig eller om slaveriet var lönsamt.
Det är för denna analys inte särskilt intressant. Det som är avgörande är
vilken verklighetsbild invånarna hade åren innan och under krigets
inledning. Det är avgörande för hur man handlade och varför man gjorde de
bedömningar man gjorde.
5.1 Teoriernas slutsatser
De fyra teorier som har beskrivits i denna uppsats mynnar i olika slutsatser
vad det var som orsakade amerikanska inbördeskriget. Två av historikerna,
Rhodes och Channing, ligger ganska nära varandra i sin analys så man kan
möjligen ställa tre slutsatser mot varandra men det finns andra skillnader
mellan Rhodes och Channing som gör att de inte kan behandlas som en
gemensam teori.
5.1.1 Slaveriet som orsak till kriget
Rhodes och Channing kommer båda fram till att slaveriet var huvudorsaken
till konflikten. De har lite olika sätt att komma fram till den slutsatsen som
har beskrivits i tidigare kapitel. Det är onekligen så att slaveriet var en stor
politisk fråga och en anledning till tidigare politiska kompromisser som av
Lincoln kanske skulle kunna komma att rubbas eller vara föremål för
omförhandling.
37
Samtidigt är det svårt att se slaveriet som den enda eller ens största
anledningen till kriget. Man skulle också kunna dela upp frågan om slaveriet
i två delar. Den mest uppenbara är den moraliska aspekten och det fanns
grupper, abolisionists, som arbetade för att avskaffa slaveriet för dess
omoraliska karaktär. Samtidigt var det inte en fråga som till den grad
engagerade människor i nordstaterna att det var värt att gå i krig för på det
sättet som främst Rhodes beskriver. Det var exempelvis så att flera
nordstater under kriget förbjöd flyende slavar att bosätta sig i deras delstat.
Om det var för att de var konkurrenter om mark och arbetet eller om det var
av rasistiska skäl är inte säkert. Men det är svårt att argumentera för att
anledningen till kriget skulle vara att frigöra slavarna när samma människor
inte fick bosätta sig i de staterna som slogs för deras frigörelse. Det är dock
tveklöst så att beslutet som the emancipation proclamation, frigörelsen av
slavarna, som fattades under kriget är en viktig del i Förenta Staternas
historia. Rhodes beskrivning av Lincoln som den store ledaren som löste
hela konflikten måste dock uppfattas som överdriven. I en demokrati är det
mångas insatser som är väsentliga för utvecklingen av en konflikt även om
ett gott ledarskap är viktigt. Det förefaller som att Rhodes avsiktligt försöker
göra Lincoln till landsfader.
Den andra aspekten är den ekonomiska. Slaveriet var ett sätt att försörja
södern med arbetskraft men också något som slavägare investerat mycket
pengar i vilket var en investering som skulle gå förlorad om slaveriet
försvann. Det kanske inte i sig är en motsättning med nord. Men med den
empiri som Channing bidrar med vad gäller demografi och ökad konkurrens
och mark och arbetstillfällen i nord så kanske man kan dra en annan slutsats.
Det kan vara så att de människor som upplevde en allt högre konkurrens om
mark och arbetstillfällen konkurrera med slaveriet ”gratis” arbetskraft. Det
skulle dessutom kunna förklara varför delstater försökte begränsa eller helt
avstyra att slavar flydde till deras delstater.
5.1.2 Ekonomiska argument
Detta för naturligt över resonemanget till makarna Beard som tar sitt
avstamp i att syd och nord var två ekonomiska system som utvecklades åt
var sitt håll. Dessa två ekonomiska system skulle samexistera i samma union
där spänningarna mellan olika förutsättningar växte sig större och större tills
konflikten oundvikligen drev fram ett krig.
Det är ett land satt i snabb förändring som innebär att motsättningarna växer
men också präglas av söderns beroende av nord för att kunna få ut sina varor
till den internationella marknaden. Nord tog ut tullar och tariffer från södern
som skapade ekonomiska motsättningar. Det var egentligen dessa
motsättningar som orsakade att konflikten utvecklades till krig. Det förklarar
också tydligare varför valet av Abraham Lincoln till president orsakade så
upprörda känslor i södern. Republikanerna stod för en politik som inte löste
de ekonomiska problem som södern upplevde utan snarare skulle försvåra
38
dem. Lincoln som person var ändå en kompromiss kandidat inom
republikanerna då William Seward var en mer känd och erfaren kandidat än
Lincoln men ansågs för extrem och därför inte blev republikanernas
presidentkandidat.
Beard lägger väldigt lite fokus på slaveriet som institution även de
ekonomiska aspekterna av slaveriet men det är svårt att i detta sammanhang
bortse från det som en viktig faktor i en ekonomisk analys av skillnaderna i
landet genom att det i nord fanns en invändning mot att södern hade tillgång
till ”gratis” arbetskraft. Även om slaveriet inte var den enda eller kanske ens
viktigaste orsaken till kriget så var det en stor fråga. Det visar inte minst den
fokus Lincoln gav frågan vid sitt inagurall adress. Kanske var det till och
med så att Lincoln uppfattade det som den avgörande frågan eller så
försökte han lyfta över fokus till den frågan för att han visste att de
ekonomiska motsättningarna var betydligt mer infekterade och svårlösta.
Den som tydligast återger en nation med två system som växer allt mer isär
vad gäller flera viktiga parametrar i samhället är Channing. Det är egentligen
märkligt att Channing inte drar andra slutsatser utifrån sitt material om vad
det var som utlöste kriget.
5.1.3 Psykologiska argument
Den enda som närmar sig masspsykos som krigsorsaken är Randall. Det är
inte en faktor som någon av de andra nämner. Det är en intressant förklaring
och Randall nämner även första världskriget även om fokus ligger på
inbördeskriget. Själva frågan om vad är det som gör att människor kan bete
sig på det sätt som man gör i krig där de urskildringslöst mördar varandra är
intressant. Randall menar att det är en masspsykos som infinner sig och är
anledningen till kriget. Det kanske är att dra teorin lite för långt. Randalls
slutsatser är mer intressanta för att analysera vad som orsakar att människor
kan begå våldshandlingar i krig som man inte annars skulle göra. Men det
saknas en del i analysen om vad det är som orsakar tillräckliga motsättningar
för att människor ska gå in i den typen av masspsykos som Randall
beskriver.
5.2 Slutsatser
Det som på olika sätt i alla fall binder samman Beards och Channings
material och till viss del även Rhodes är att inom Förenta Staterna hade det
utvecklats två samhällssystem vars skillnader tilltog efter hand som landet
växte demografiskt och geografiskt. Det som rimligen orsakat störst
motsättningar är de ekonomiska faktorerna där båda parter av olika
anledningar ansåg sig förfördelade. Det går inte att bortse från slaveriet som
anledning till kriget men då handlar det kanske inte om de moraliska
39
aspekterna av slaveriet utan om de ekonomiska. Det är Beard som lägger
ramverket för det här resonemanget men till en del är det faktiskt Channing
som bidrar till empiri som skulle kunna ge Beard ytterligare underlag till
hans resonemang. Channing drar dock inte de slutsatserna, vilket kan
förvåna något men kanske kan förklaras med att Channing kronologiskt
ligger före Beard.
I efterhand kan man också fundera kring vilket skede industrialiseringen var
i vid krigsutbrottet. Uppfattningen vid denna tiden i USA var inte att det var
i städerna och industrierna som framtiden skapades utan de flesta hade en
dröm om att bli självägande bönder. Idag har nog de flesta en annan syn på
att möjligheter och tillväxt finns i städerna men det handlar om vilken
verklighetsuppfattning de flesta människor hade då. Det agrara södern var då
drömmen för många men tillgängligt för få. De flesta fick antingen färdas
långt västerut eller bosätta sig i städerna. Det är troligt att dessa
motsättningar var de främsta bakom konflikten.
När konflikten väl var igång är Randalls slutsatser intressanta men det är
svårt att bedöma hur stor vikt man ska lägga vid hans slutsatser vägt mot de
andra då Randall skiljer sig så mycket från de andra i hela sin
argumentation.
På senare tid har det forskats mycket kring det amerikanska inbördeskriget.
Rhodes inställning att Lincoln nästan ensam räddade hela landet är idag inte
särskilt vanligt förekommande. Men Lincoln som person inspirerar
fortfarande många. Båda hans politiska gärning och hur han var som person.
Något som vållat stor diskussion på senare tid är hur lönsamt slaveriet
verkligen var. Robert William Fogel och Stanley L Engerman skrev den
uppmärkasammade boken ”Time On the Cross”54 och Fogel följde upp med
”Without Consent or Contract”55. Huruvida slaverits ekonomi var lönsam
eller ej är inte en fråga att besvara i denna uppsats men det är intressant att
se var diskussionen kring de första teorierna som denna uppsats behandlar
leder.
Amerikanska inbördeskriget skulle kunna ses som ett frihetskrig från båda
sidor. För invånarna i södern var det ett krig för att få bestämma över sin
livsstil men ännu viktigare sin ekonomi. Den första halvan av 1800-talet var
en guldålder för grödorna från södern och då främst bomullen. De
ekonomiska överskotten från det agrara södern kom till förhållandevis liten
del södern till godo. Den politiska utvecklingen var sådan att med ett allt
befolkningstätare nord som därmed vann allt större framgångar i
demokratiska val så skulle södern få mindre inflytande över
förutsättningarna för sin del av ekonomin. För att häva den utvecklingen såg
54
Time on the Cross, Fogel & Engerman, Little, Brown and Company inc., 1974.
Without Consent or Contract, The Rise and Fall of American Slavery, Robert W Fogel,
W.W. Norton and Company, 1989
55
40
man i södern ingen annan utväg än att bryta sig ur unionen och när det inte
accepterades blev det ett frihetskrig för södern.
Även i nord skulle man kunna kategorisera inbördeskriget som ett slags
frihetskrig. Allt fler som emigrerade till USA mötte inte det land med de
möjligheter man hoppats på, en egen bit bördigt land att bruka där man
kunde försörja sig och skapa goda förutsättningar för sin familj. De som
kom fick åka allt längre västerut, ofta till mindre bördig jord, för att få
tillgång till egen mark. Men de allra flesta hamnade i städerna och arbetade
med lönearbete på ett sätt som inte alls motsvarade de förväntningar på
frihet som man hade när man emigrerade. För dem var kriget en möjlighet
att ta del av de möjligheter och landytor som fanns i södern på samma sätt
som i nord. På något sätt kan man alltså säga att kriget för många
nordstatare var att slåss för friheten att kunna utveckla det liv man hoppats
på när man emigrerade till USA.
De som fångar själva konfliktytan bäst av de fyra historikerna är makarna
Beard. De ger inbördeskriget fler dimensioner och lyfter fram de argument
som upprörde i södern och ger därmed en mer trolig bild av varför
sydstaterna tar det drastiska steget att förklara sitt utträde ur unionen och
göra sig självständiga. Frågan är om företrädarna från södern faktiskt
bedömde det som att nord skulle gå med på det eller om man misstänkte att
det skulle leda till en konflikt av den här omfattningen. I efterhand så kan
man undra om utträdet ur unionen var det största strategiska misstaget
samtidigt var missnöjet så stort att det var kanske den enda möjliga
lösningen vid tillfället.
Det riktigt intressanta uppstår egentligen när man lägger Channings empiri
med omfattande statistik och demografiska data bredvid Beards beskrivning
av de ekonomiska konfliktytorna. Då utvecklas bilden av ett land i snabb
utveckling med två delar som utvecklades åt var sitt håll. Ett agrart samhälle
som är mer glesbebyggt med ett lönsamt jordbruk och ett allt mer
tättbefolkat samhälle i början av en intensiv industrialisering. Det är två
samhällen som inte går i takt och skillnaderna blir större med tiden.
Skillnader i lagar som att slaveriet var lagligt i den ena delen och inte i den
andra blev tydliga symboliska argument för att uttrycka vad som var fel med
det andra samhället. Någon form av brytpunkt var troligen oundviklig.
Förutsättningarna för slavarna och de människor som efter kriget blev fria är
otroligt komplexa. Om slaveriet var lönsamt är naturligtvis en fråga men den
andra är frågan om ojuste konkurrens mot nordstaterna. Den moraliska
aspekten kring ett regelverk som tillåter att en människa kan äga andra
människor är naturligtvis också central. Den frågan var central i debatten
men det är svårt att se att den moraliska frågan är konfliktytan bakom kriget.
Varken i sak eller handling under eller efter kriget vidtogs den typen av
åtgärder att man kan dra slutsatsen att det var moraliska skäl som gjorde att
man drog igång en av de största militära konflikterna under modern tid.
Visst är frihetsförklaringen som Lincoln gjorde under kriget en viktig
41
handling för friheten för väldigt många människor men det tog ytterligare
100 år innan människor fick samma juridiska rättigheter. Hade den
moraliska kompassen varit så stark att det var en avgörande faktor för kriget
hade troligen den debatten lett till en snabbare utveckling av
afroamerikanernas rättigheter än den som följde efter kriget. Slavfrågan är
viktig med det är inte rimligt att anta att den var huvudanledningen till
kriget.
Sammantaget har de fyra historikerna som behandlats av denna uppsats alla
varit viktiga för den följande forskningen och debatten om amerikanska
inbördeskriget. Samtliga bidrar med fakta och analyser som bygger en
mångfasseterad bild. Slutsatsen för denna uppsatsen är ändå sammantaget att
Charles och Mary Beard är de som bidrar mest till att göra en avvägd och
rimlig analys av vad det är som var anledningen till konflikten och vad som
orsakade upptakten till amerikanska inbördeskriget. Men det är Channings
sätt att beskriva ett land i förändring som tillsammans med makarna Beard
som tecknar en mer komplett och intressant bild av hur konflikten uppstod.
5.3 Avslutning
Det kan vara intressant att reflektera över hur det skulle sett ut om södern
hade fått bilda en egen nation och USA idag hade varit två länder med olika
system och olika ekonomier. Det är också intressant och fundera över vad
som skulle hända med alla de människor som var slavar i södern om
systemet fått ett annat slut, för det är rimligt att tänka sig att slaveriet skulle
ta slut vid något tillfälle men när och hur? Det är inte syftet i denna uppsats
att reda ut men kan vara värt att fundera över. Inbördeskriget var på många
sätt det som formade det moderna USA och gav viktiga förutsättningar för
hur dagens stormakt USA ser ut. Men det byggde också in motsättningar
som lever kvar än idag och troligen under lång tid framöver. Om man ska
försöka förstå USA som nation och finna landets själ så är det i vilket fall
som helst inte möjligt att göra det utan att försöka att förstå inbördeskriget.
42
Litteraturförteckning
Beard, Charles A. & Mary R. 1927 Utgåva Oktober 1961 "The Rise of
American Civilization", The Macmillan Company
DeGregorio William A 2002 "The Complete Book of U.S. Presidents",
Randomhouse
Eliasson Leif 1996 andra upplagan "USA:s Historia till 1865", Historiska
institutionen i Lund
Fogel Robert William & Engerman Stanley L 1974 "Time on the Cross",
Little, Brown and Company inc.
Fogel Robert William 1989 "Without Consent or Contract, The Rise and
Fall of American Slavery" W.W. Norton and Company
Genovese Eugene D. 1967 "The Political Economy of Slavery", Vintage
Books
Jenkins Philip 1997 "A History of the United States", Macmillan Press LTD
Randall James G 1940 ”The Blundering Generation”, The Mississippi
Valley Historical Review
Rhodes James F 1918 Utgåva 1999 ”History of The Civil War 1861-1865”,
Dover press
Rider Christine 1998 "En introduktion till Ekonomisk Historia", Liber
Ekonomi
Rystad Göran 2000 ”Den Bittra Fejden”, Historiska Media
Schlesinger Jr, Arthur M 1993 “The Almanac of American History”, Barnes
and Noble Books
Andra referenser
Wikipedia, se fotnot sid 31
43